Här nedan visas information ur databasen Litteratur-Sök, som innehåller litteratur och länkar som kan intressera släktforskare.

Fångförteckningarna i Justitiekanslersämbetes arkiv. En förbisedd serie i Riksarkivet

Författare: Hans Gillingstam Tryckt 1984. Artikel i Släkthistoriskt Forum 3/1984, sid. 13–14. Finns att läsa hos Sveriges Släktforskarförbund i Stockholm och Göteborg Listor över fångar vid landets fängelser skickades varje månad under åren 1750 till 1906 in till justiekanslern. Nu förvaras listorna, som är en viktig personhistorisk källa, i Riksarkivet. Här följer hela artikelns text: I Riksarkivet i Stockholm finns listor över landets alla fångar mellan 1750 och 1906. Den mycket stora serien, som omfattar inte mindre än 2614 buntar, förvaras i Justitiekanslersämbetets arkiv. Märkligt nog används fånglistorna sällan av forskare, trots att de är mycket värdefulla. Den framstående publicisten Carl Forsstrands brottsliga bana på 1890-talet kunde fil. dr Hans Gillingstam utförligt kartlägga med fånglistomas hjälp. Släkthistoriskt Forums social- och kriminalgenealogiska temanummer 1/84 är nog Genealogisk Ungdoms starkaste prestation hittills. Där saknar jag emellertid en ingrediens, som ter sig viktig åtminstone för den som söker nalkas kriminella släktingar från Stockholms horisont. Det är fånglistorna i Justitiekanslersämbetets arkiv i Riksarkivet, vilka ej heller uppmärksammats i sådana moderna handböcker som Garnerts "Kulturhistoria för släktforskare" och Clemenssons och Anderssons "Släktforska! Steg för steg". Fånglistor sändes in varje månad Justitiekanslersämbetets arkiv har ordnats och förtecknats av Elsa-Britta Grage, som behandlat detsamma i en uppsats i Meddelanden från svenska riksarkivet för åren 1962–1966 (1968). Där (s. 105) påtalar hon, att dess mycket omfattande serie fånglistor (2614 buntar) från åren 1750–1906 mycket litet utnyttjats av forskarna. Dylika listor över fängelsernas fångar insändes månadsvis till justitiekanslern 1750–1770 från överståthållarämbetet och länsstyrelserna och 1771–1906 från hovrätterna. För hela perioden 1750–1906 insändes parallellt listor över fästningsfångar även av fästningskommendanterna och efter 1839 även av tukthusföreståndarna. Särskilda listor från korrektionshus och arbetsinrättningar och senare tvångsarbetsanstalter insändes 1839–1848 av styrelsen för rikets fängelser och arbetsinrättningar och 1849–1906 av fängelsedirektörerna. Från 1842 lämnade kommendanter och bataljonschefer dessutom uppgifter om personal vid kronoarbetskåren, vilken senare gradvis avskaffades. Från 1839 tillkom ytterligare listor från överståthållarämbetet och länsstyrelserna över polisarrestanter och 1839–1878 halvårsvis över bysättningsfångar. Fr.o.m. 1907 insänds samtliga fångförteckningar i stället till riksdagens justitieombudsman. I Riksarkivets ämbetsarkiv finns en specialpromemoria av Grage om fånglistorna. Ger värdefulla hänvisningar Jag har under årens lopp haft stor nytta av dessa fånglistor, när jag i husförhörslängderna påträffat uppgifter om att avlägsna släktingar dömts till fängelsestraff. I fånglistorna får man nämligen veta inte bara när vederbörande avtjänade sitt fängelsestraff utan även datum för domen, så att man utan tidsödande domboksgenomgång kan få fram de ofta kulturhistoriskt – och ibland även genealogiskt – intressanta omständigheterna i samband med brottet. Därtill kommer den överblick över materialet det ger att ha listor från olika håll över hela fångbeståndet samlade på ett enda ställe. Det ger möjligheter att spåra en fånge, när man inte från andra källor vet på vilket fängelse han avtjänade sitt straff. Publicisten Carl Forsstrand Utnyttjandet av fånglistorna kan exemplifieras med den hjälp jag hade av dem, då jag för omkring tjugo år sedan i Svenskt biografiskt lexikons tjänst skulle bearbeta framlidne professor Bengt Hildebrands artikel om publicisten och kulturhistorikern Carl Forsstrand (1854–1928). Den under den oscarianska epoken uppväxte Hildebrand hade i sin artikel endast antytt, hur det kom sig att Forsstrand, som 1886 disputerat i zoologi och 1886–1892 varit e.o. amanuens i Kungliga biblioteket, 1895 började skriva i tidningarna och så småningom övergav zoologin för historien. Jag började då bläddra i fånglistorna, som Riksarkivet på den tiden – före flyttningen till Marieberg förvarade i en källare under Riddarhuset. I listan över fångar i kronohäktet på Långholmen i januari 1893 fann jag Forsstrand med uppgift om att han 3 januari av Stockholms rådhusrätt dömts dels för första resan stöld till ett års straffarbete och förlust av medborgerliga förtroende intill två år efter utståndet straff, dels för bedrägeri till fyra månaders straffarbete och förlust av medborgerligt förtroende intill ett år efter utståndet straff, dels för trolöshet mot huvudman till två månaders straffarbete och förlust av medborgerliga förtroende intill ett år efter utståndet straff (Justitiekanslersämbetets arkiv E III cc: 2257). Vid genomgång av listorna över straffångar vid Centralfängelset på Långholmen kunde jag följa Forsstrand till 8 oktober 1894, då han frigavs (Justitiekanslersämbetets arkiv E III cc: 2278). Så här kan en fångförteckning i Justitiekansleämbetets arkiv se ut. I dessa listor får man veta, att den definitiva domen över Forsstrand fälldes av Kungl. Maj:t (Högsta domstolen) 23 maj 1893, som skärpte straffet till två års och fyra månaders straffarbete. Genom denna hänvisning kunde jag finna akten om Forsstrands brott i Justitierevisionens utslagshandlingar i besvärs- och ansökningsmål 1893, akt nr 674, Riksarkivet. Av denna framgick, att han 1890 efterträtt sin far som sekreterare och redogörare vid ståthållareämbetet på Stockholms slott, där han, som hade stora skulder, gjorde sig skyldig till förskingring av mer än 20.000 kr och efter avslöjandet sökte täcka förlusterna genom nya oegentligheter. Det hände för en del år sedan, att en amatörforskare vid besök hos mig klandrade mig för att jag i lexikonet nämnt Forsstrands brott och straff. Jag anser emellertid, att detta är en viktig detalj i hans biografi, och att hans senare prestationer framstår som desto mer beundransvärda mot denna bakgrund. Artikeln har tidigare varit publicerad i Släkthistoriskt Forum 3/1984. Tillbaka Meddelat av Håkan Skogsjö 14 augusti 2002 09:33

Tack till Rötters Vänner som genom generösa bidrag
gjort det möjligt att skapa databasen Litteratur-Sök
(där länkdatabasen ingår).