Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Årsboken 1992: Migration – Utvandrare och invandrare i gångna tider

 

arsb92Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 185
Utgivningsår: 1992

Årsbok Svenska Emigrantinstitutet tillkom 1965 med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum kring den svenska utvandringen. Lars-Göran Johansson gen en introduktion till de viktigaste personhistoriska källserierna, en beståndsbeskrivning samt en sammanställning av de personregister som finns i Utvandrarnas Hus. Elisabeth Thorsell presenterar ett utdrag ur ett stort material från en kyrkogårdsinventering i San Juan County, Colorado, USA, utdraget omfattar 110 personer med nämnd anknytning till Sverige. Alfred Örback berättar bland annat hur jordstyckningen stod i relation till emigrationen. Resandefolket, eller rommano, gemenligen kallat tattare, zigenare, skojare eller kältringar, har sin speciella historia i det svenska samhället. Under ett flertal år har arbetet med att försöka kartlägga de svenska resandesläkternas historia pågått. Lars Lindgren och Bosse Lindwall presenterar här en resande-antavla, med de speciella metod- och källproblem som uppstår vid forskning kring resandesläkter. Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Uppskattningsvis kom under åren 1739–1765 cirka 4000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor, vilket är av stort intresse, eftersom detta troligen var den första större immigrationsvågen av kvinnlig arbetskraft i den svenska historien. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg i artikeln Siden, sammet, trasa, lump. Göran Larsson och Anna Svensson beskriver förbindelserna mellan Danmark och Sverige över Öresund och gör jämförelser kring förvaltning och arkivbildning.

Rubriker:

  • Nycklar till utvandringens källmaterial av Lars-Göran Johansson (sid 7-24)
  • En kyrkogård i Colorado av Elisabeth Thorsell (sid 25-50)
  • Ett tidningsurklipp och en matsedel - passersedlar till emigrationen av Alfred Örback (sid 51-70)
  • Resande-anor av Lars Lindgren och Bo Lindwall (sid 71-104)
  • Siden, sammet, trasa, lump. Importen av arbetskraft till Stockholms textilindustri 1759-1763 av Ann Hörsell (sid 105-158)
  • Över Öresund av Göran Larsson och Anna Svensson (sid 159-163)
  • Sveriges Släktforskarförbund, Verksamhetsberättelse (sid 164-183)
  • Författarna (sid 184-185)

 

Släktforskarnas årsbok 2013

arsbok2013Släktforskarnas årsbok 2013 innehåller följande artiklar:

  • Olyckshändelse, misstolkning eller barnbegränsning? av Johannes Daun.
  • »Förkvävd av modern i sömnen» är en dödsorsak som på 1700-talet inte är så ovanlig för små barn. Men vad var det egentligen som hade hänt? Här undersöks barnkvävningar i Västsverige 1750–1800.
  • I släktforskningens tjänst av Urban Sikeborg.
  • Sveriges dödbok och Sveriges befolkning har helt ändrat våra förutsättningar att forska i modern tid. Här berättar Carl Szabad, som tillsammans med Johan Gidlöf ligger bakom cd-skivorna, historien om släktforskningens digitala revolution.
  • »Ty jag är din egen far» av Lisa Qviberg.
  • När boktryckaren Eric Westrell på 1870-talet fick epitetet »gubben Westrell» av sin egen dotter fanns en orsak: flera år av förnekelse från faderns sida. Men historien börjar i Uppsala nära fyrtio år tidigare.
  • Två tidiga porträtt av sångerskan Christina Nilsson av Christina Backman.
  • I släktforskarrummet hänger det stora fotografiet av farfar, kartan över Roslagen och ett elegant släktträd ritat för hundra år sedan – samt det romantiska porträttet av en ung flicka: storsångerskan Christina Nilsson.
  • Gamla Södertäljesläkter av Bo Lindwall.
  • Här presenteras borgerlig genealogi med klassiskt snitt med Södertälje som utgångspunkt. Sexton släkter reds ut, bland dem Dahlgren, Grönberg, Hjortsberg, Staf, Stenbit och Zetterström.
  • En bondauktion för 200 år sedan av Magnus Bäckmark.
  • En mustig skildring i olja av en bondauktion med lekande barn, överförfriskade kroggäster och hugade spekulanter såldes nyligen. Men vilken tid skildrade egentligen målningen? Det avslöjade detaljerna.
  • Musikerfamiljen Grötter av Olle Elm.
  • Den »tyske musikanten» Hans Georgen har länge varit känd av släktforskare. Men nu har äntligen hans släktrelationer kunnat klargöras. Fram träder en riktig musikerfamilj för trehundra år sedan.
  • Personerna bakom gårdsnamnen – länsmän och mördare av Andreas Karlsson & Anna Karlsson.
  • Den som färdas längs de halländska vägarna upptäcker snart vägskyltar med namn som Jeppesgården, Torkel Jönsgård och Sörensgård. Men vilka var de egentligen, människorna som gett upphov till dessa namn?
  • Apotekare på vift i Michigan och São Paulo av Mats Pettersson.
  • Carl Weinberg och Bentham Nilsson hade båda varit apotekare i Bröstarp innan de på 1870-talet begav sig till Nya Världen. Den ene flydde undan personliga katastrofer, den andre blev lurad till Brasilien.
  • Anna Catharina och klockarestriden i Stoby av Kaj Ove Roland.
  • Redan vid första mötet stod det klart att Anna Catharina Carlsdotter var ovanlig. Inte bara ett anonymt bihang till sin make utan en kvinna som i källorna träder fram som en människa av kött och blod.
  • En obemärkt östgötsk prästmans härkomst av Henrik Mosén.
  • Komministern Laurentius Hemingi – eller herr Lars i Rappestad som han också kallades – har i herdaminnet bara fått några få rader som beskrivning av sitt liv. Men här kompletteras hans biografi.
  • En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet av Christer Rosenbahr.
  • De första nybyggarna i Pajala finnmark slog sig ner på 1580-talet. Här framläggs nya rön om släkten Karvonen och särskilt om korpralen och nybyggaren Olof Mickelsson Törnqvist, som till slut flydde till Norge.

Släktforskarnas årsbok 2011

arsbok2011Släktforskarnas årsbok ’11 innehåller följande artiklar:

  • Arbetarsmåbruk – en tid släktens levebröd av Irma Ridbäck. Ännu på 1930-talet levde föreställningen att ett eget jordbruk, om än litet, kunde trygga en familjs försörjning. Staten hjälpte till med fördelaktiga lån. Men utvecklingen gick i annan riktning.
  • Ett förbund blir till och växer upp av Elisabeth Thorsell. Den 25 oktober 1986 bildades Sveriges Släktforskarförbund vid ett möte i Göteborg. Här får vi veta hur det gick till – förberedelserna hade pågått i flera år – och även följa förbundets utveckling fram till år 2000.
  • Ifrån hednatid en talrik och hedrad släkt av Urban Sikeborg. Den norrländska Bureätten är ett imponerande släktbygge, skapat av Johan Bure på 1600-talet och senare utvidgat av åtskilliga andra. Men hur har bygget gått till och vad håller för en kritisk granskning?
  • Hans hjärta kan ej längre se mitt lidande av Mats Pettersson. »Hon hade fått uppleva att först bli mor utan make, sedan under många år hustru utan man eller kanske snarare änka med man i livet.» Biskopsmodern Maria Sophia Thomées liv var allt annat än enkelt.
  • Gravar i Stora Skedvi kyrka – ett bidrag till gravvårdsinventeringen av Leif Olofsson. I Stora Skedvi i Dalarna blev kyrkans viktigare gravvårdar dokumenterade redan på 1700-talet, och en del finns fortfarande i behåll. Här får vi veta mer om dessa personhistoriska dokument i sten och metall.
  • Släkten Holm i Söderköping av Kristina Edström & Christian Juliusson. Borgaren Evert Holm levde i 1500-talets Söderköping och är väl känd för sin handelsverksamhet och politiska gärning. Men om hans familj och ursprung har mycket lite varit känt – tills nu.
  • Familjeregister för Kuoksu by 1640–1900 av Erik Kuoksu. Det var antagligen på våren 1636 som Kuoksu fick sin första fasta invånare när Jöns Jönsson Pirkkoi bosatte sig där. Här får vi veta vad som senare har hänt i byn vid Torne älv.
  • Bonden Anders Larsson i Harbro, Björnlunda av Michael Lundholm. När kyrkböckerna sviker – till följd av brand eller andra olyckor – måste släktforskaren tillgripa andra källor. Här har gamla kartor och bomärken nyttjats för att klarlägga en sörmländsk släktkrets.
  • En dag på tinget anno 1644 av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Gamla rättegångsprotokoll vittnar inte bara om brott. Den som läser noggrant hittar mycket mer: människors tankevärld, vardagsliv, glädjeämnen och bekymmer – och inte minst släktuppgifter.
  • Rötter i torpet Långhagen i Sya socken i Östergötland av Henrik Mosén. Torparsläkter på 1600-talet brukar inte gå att reda ut. Men ättlingarna till frälsetorparen Per Börjesson, död sensommaren 1648, har tur. Ett antal domboksnotiser klarlägger åtskilliga efterkommande.
  • Filio Unico Moesta Mater. Ett studentöde av Carl Mikael Carlsson. »Att en äldre landsman nyss dött i tyfus var sorgligt men kom så till vida lägligt, att jag nu kunde få begagna hans möblerade rum», skrev akademiledamoten Böttiger långt senare om den stackars Isak Norberg.
  • »En kort Biographi (om mig sjelf)» av Curt Carlsson. Kyrkoherden Gustaf Westerlund blev inte bara far till sjutton barn, som alla blev vuxna, utan sammanställde också en självbiografi, lågmäld och underfundig, som ska ha omfattat tusen sidor.
  • Corfitz Cronquist – olycklig skribent »Down Under» av Åke Adolfsson. Det blev inte bara ett par år i Australien för Corfitz Cronquist utan resten av livet. När han dog 1895 hade han både hunnit sitta i fängelse och i skrift plädera för en humanisering av fångvården.
  • Sveriges Släktforskarförbund: Verksamhetsberättelse 2010

Släktforskarnas årsbok 2012

arsbok2012Släktforskarnas årsbok '12 innehåller följande artiklar:

  • Latinsk-svensk ordlista för släktforskare av Urban Sikeborg. Den som läser arkivhandlingar stöter snart på latinska ord och uttryck: Ibidem, ut supra och testes, känner de flesta släktforkare till. Men S.T. och rem in re är klurigare. Då behövs en bra ordlista.
  • Ateneumseminaristernas brevböcker av Lars Helgöstam. I många år skrev klasskamraterna - småskollärarinnor runt om i Sverige - om sina liv i sju brevböcker. Men vart tog böckerna sedan vägen? Efter tre års letande återfanns de - i tryggt förvar.
  • Hinsing från Landeryd, en spridd men kortlivad släkt av Sven Wallerstedt & Lars Hasselblad. På 1600-talet levde en häradsskrivare och rusthållare i östgötska Landeryd som hette Erik Persson, men som också kallade sig Hinsing. Här får vi stifta bekantskap med släkten som han blev stamfar till.
  • Skilsmässoprotokoll – vägen till 1500-talet av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. I dag är skilsmässor varken ovanliga eller uppseendeväckande. Annat var det på 1600-talet. Genom en volym i Lunds domkapitels arkiv får vi en god inblick i den dåtida synen på det heliga äktenskapet.
  • Släkten Stukat av Kjell Lindblom. Vilket ursprung har egentligen Närkesläkten med det märkliga namnet Stukat? Här framförs hypotesen att namnet är vallonskt och att släktens stamfar är kolaren Jean le Cet som kom till Sverige 1616.
  • »Tikeföljet» på Rispetorp av Magnus Bäckmark. En söndag 1716 rann sinnet på kyrkoherden, hela predikan ägnade han åt att skälla ut familjen Gyllenbreider. Själv blev han avsatt, men sentida släktforskare kan glädja sig åt nya rön i de gamla protokollen.
  • »Fordeliorum familia» av Tiina Miettinen. Släkten Fordell, mest verksam i Finland, har sedan 1500-talet varit föremål släktforskarnas intresse. Här presenteras för första gången en samlad redogörelse för forskningsläget rörande släktens äldre led.
  • Anor inför rätta av Bo Lindwall. Gamla rättegångsprotokoll är spännande för släktforskaren. Mustiga tidsbilder blandas med nya släktuppgifter. Och nu blir denna dignande källa successivt alltmer tillgänglig via Internet.
  • Ugglor från 1600-talet med fokus på Sörmland och Jönåker av Sven Wallerstedt, Peter Eriksson & Peter Bernhardsson. Släktnamnet Uggla bärs av en rad olika släkter och enskilda personer runt om i Sverige. Här nystas några 1600-talsfamiljer med anknytning till Södermanland upp och nya rön presenteras.
  • Värmländska utställare i Köpenhamn 1872 av Per-Ola (Pelle) Räf. Den stora industriutställningen i Köpenhamn 1872 lockade besökare från hela Norden, bland dem många företagssamma värmlänningar. Från Karlstad anordnades till och med en sällskapsresa »med bantåg».
  • Bidrag till släkten Fruncks äldre led av Michael Lundholm. En artikel om släkten Frunck i Släktforskarnas årsbok 2007 fick fart på intresset för släkten. Här presenteras de många nya rön som framkommit sedan dess och som rätar ut åtskilliga frågetecken.
  • En småländsk torparson i livets berg- och dalbana av Mats Pettersson. Torparsonen Johan Andersén (1807–94) arbetade sig upp i livet och blev ägare till stora jordegendomar i Blekinge. Men förlorade allt efter den Hamiltonska kraschen på 1860-talet.
  • Var smedsläkten Stadigbror en del av Vallonflätan? av Jörgen Vessman. Det märkliga namnet Stadigbror har lockat till spekulationer att släkten skulle ha vallonskt ursprung. Ett de Pont Sur (säker bro) skulle ha försvenskats till Stadigbro. Men kan det stämma?
  • Sveriges Släktforskarförbund »Årsredogörelse för 2011.»

Släktforskarnas årsbok 2010

 

arsbok2010Släktforskarnas årsbok 2010 innehåller följande artiklar:

  • Kriminaltekniska undersökningar i 1600-talets Halland av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. Vi lever ofta i föreställningen att rättssäkerheten på 1600-talet var skral. Och så var det säkert många gånger. Men det finns också exempel på domstolar som verkligen ansträngde sig för att hitta sanningen.
  • Ett stormigt officersliv i stormaktstidens Sverige av Sven Wallerstedt, Peter Bernhardsson & Peter Eriksson. Vem var egentligen kaptenlöjtnanten Didrik Falck som dök upp i en släktutredning? Svaret visade sig mer spännande än väntat: En hetlevrad militär som bland annat tvingades lämna landet efter ett dråp.
  • Ett genealogiskt nätverk kring en blivande karolin av Peter Bernhardsson, Peter Eriksson & Sven Wallerstedt. För avancera och göra karriär i 1600-talets Sverige behövdes både tur och framåtanda – men också ett välutvecklat socialt nätverk. Hur detta såg ut kring karolinen Didrik Falck utreds här.
  • Fler glömda ansikten av Magnus Bäckmark. På auktioner dyker det ganska ofta upp gamla porträtt. Många gånger är det omöjligt att fastställa vem de föreställer. Men det finns undantag. Här blir ytterligare några nyligen sålda porträtt identifierade.
  • Brasksläkten i Linköping av Tommy Petré. Biskop Hans Brask i Linköping tillhör en exklusiv skara: Personer från Sveriges äldre historia som fortfarande är ganska namnkunniga, också i vidare kretsar. Här får vi stifta nya bekantskaper i hans släkt.
  • Ett göticistiskt släktbygge av Urban Sikeborg. I Uppsala lät den spränglärde Johan Bure år 1611 resa en märklig minnessten över den så kallade Bureätten. Men den dunkla inskriptionen har gäckat forskare i sekler. Här görs ett försök till en slutlig tolkning.
  • Vi skaffade en bostadsvagn 1919 av Mats Pettersson. Alvilda Schauer såldes som treåring till en cirkus i slutet av 1800-talet. Där var livet hårt. Mat, husrum och stryk fick hon gratis, men drickspengarna tog hennes fosterföräldrar hand om.
  • Tunnander från Visingsö av Christina Backman. En liten byrå, bara drygt tjugo centimeter hög och stämplad "cft" i botten, blev ingången till släkten Tunnander. Bokstäverna visade sig stå för Carl Fredrik Tunnander, lackerare, ebenist och snickare på 1700-talet.
  • Gustaf Christian Hervander. En kontroversiel præst av Kaj Ove Roland. Den som har präster i släkten bör alltid undersöka domkapitlens omfattande arkiv. »En sand guldgrube af personalhistorisk stof», visade det sig i jakten på den skånske prästen Hervander.
  • Om kungliga antavlor och antavlesamlingar, del 2 av Bo Lindwall. Var och varannan släktforskare kan faktiskt hitta kungliga förfäder, låt vara för ganska länge sedan, och det finns åtskilligt skrivet om kunglig genealogi. Men vilka böcker kan man lita på? Här ges tips!
  • Thavenius. En sörmländsk släkt med mytiskt ursprung av Peter Eriksson, Sven Wallerstedt & Peter Bernhardsson. Herdaminnet vet berätta att släkten härstammar från Finland. En person från Tavastehus ska ha flyttat till Södermanland och låtit bygga gården Tavesta i Sköldinge socken. Men det stämmer inte alls.
  • Kopparsmedssläkten Pomp från Avesta av Jörgen Vessman. David Pomp – eller Pumpe Dawid som han ofta kallades – tillhörde de kopparsmeder som på 1620-talet flyttade från kontinenten till Säter i Dalarna. Hans efterkommande blev kvar yrket i många generationer.
  • Ålandsgrenen av släkten Rothovius av Håkan Skogsjö. Smålänningen Gudmund Rothovius hade efter många år i Åbo säkert vant sig vid stadslivet, när han 1672 blev kyrkoherde i Föglö i den åländska skärgården. Där var det båt som gällde – i ur och skur.
  • Sveriges Släktforskarförbund: Årsredogörelse 2009

 

Senaste nytt

2014-09-02 12:14
elsa-sjoedahl-aer-arets-oernbergpristagare
I år är det Elsa Sjödahl, 96 år, som tar emot det allra mest hedersamma priset, Victor Örnbergs Hederspris, för sina stora insatser inom framför allt gårds- och domboksforskning. Längre ned finns ett utdrag från prisets motivering. Victor...
2014-09-02 11:11
tva-nya-styrelsemedlemmar
I samband med Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma som hölls under helgens släktforskardagar valdes två nya styrelsemedlemmar – Christian Arnet och Susanne Gustavsson Sambia. Till ny styrelseordförande valdes Erland Ringborg. Läs mer om...
2014-09-01 18:58
erland-ringborg-ny-ordfoerande-foer-sveriges-slaektforskarfoerbund
Sveriges Släktforskarförbund har vid sin årliga riksstämma som hölls under fredagen den 29 augusti valt en ny ordförande. Erland Ringborg tar över efter Barbro Stålheim som har varit förbundets bas under de sex senaste åren. Erland Ringborg...
2014-09-01 18:33
stralande-slaektforskardagar-i-karlstad
Helgens släktforskardagar blev en publiksuccé. Omkring 5000 släktforskare besökte mässan, som hölls i Karlstad under lördagen och söndagen. I konferensanläggningen Karlstad CCC huserade omkring 90 utställare på fyra plan. Ett drygt 20-tal...
2014-08-28 16:05
vi-ses-i-karlstad
Med anledning av Släktforskardagarna i Karlstad håller Sveriges Släktforskarförbunds kansli i Solna stängt under fredagen. Specialerbjudanden i Rötterbokhandeln Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel hittar du förstås i Sveriges...
2014-08-27 14:59
p4-vaermland-om-de-stundande-slaektforskardagarna
"Tusentals släktforskare till Karlstad" - I helgen är det dags för Släktforskardagarna. Sveriges Radio P4 Värmland intervjuar Hans Olsson och Eva Lejrin om den väntade anstormningen av släktforskare. Lyssna på inslaget på sr.se
2014-08-27 10:07
alla-partier-vaernar-kulturarvet
Sveriges Radios Kulturnytt har tittat närmre på vad partierna säger om hur kulturarvet bäst bör värnas. Kulturarvet har varit en hjärtefråga för Alliansen och alla riksdagspartier verkar bry sig. Men pengarna matchar inte visionerna. Frågan...
2014-08-26 09:58
faderns-svek-lade-locket-pa
I går sändes det första avsnittet av den nya säsongen av SVT:s programserie Vem tror du att du är. Avsnitt 1: Örjan Ramberg Först ut var skådespelaren Örjan Ramberg som ville veta mer om sin far. När Örjan bara var två år gammal lämnade han...
2014-08-20 13:46
hatta-emigrant
Har du "försvunna" emigranter i din forskning? Många som använder Ancestry kanske inte vet att det går att hitta emigranter i mönstringskort från första världskriget. Vill du inte teckna ett abonnemang kan du även söka mönstringskort på...
2014-08-18 09:54
slaektforskardagarna-2015-i-nykoeping
Nu har värdstaden för nästa års Släktforskardagar utsetts – Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening arrangerar i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och ArkivDigital Släktforskardagarna 2015. Arrangemanget kommer att genomföras på...
2014-08-14 15:54
snart-baer-det-av-till-karlstad
Om du inte redan har börjat ordna med det praktiska inför Släktforskardagarna i Karlstad är det hög tid att göra det nu. Årets mest efterlängtade händelse i släktforskarsverige äger rum den 29 - 31 augusti. Temat för Släktforskardagarna...
2014-08-12 18:14
slaektforskarnas-favoriter-bland-sociala-medier
Släktforskare är särskilt aktiva på sociala medier – om det vittnar otaliga grupper och sidor om släktforskning på till exempel Facebook. Den amerikanska tidningen Family Tree Magazine har listat de mest populära sociala medierna bland...
2014-08-11 17:40
dags-att-anmaela-sig-till-hoestens-slaektforskarkurs
Att intresset för släktforskning är stort märks inte minst på det stora utbudet av släktforskarkurser i höst. En sökning på kurser.se ger inte mindre än 114 träffar på sökordet släktforskning och det är allt ifrån nybörjarkurser till...
2014-08-08 18:00
du-har-vael-sett-nya-roetterbokhandeln
Tidigare i somras nylanserades Rötterbokhandeln. Nätbokhandeln fick ett nytt utseende, en ny plattform och en ny domän – www.rotterbokhandeln.se.  Nätbokhandeln för släktforskare 2008 blev Rötterbokhandeln, Sveriges...
2014-07-11 09:00
ga-pa-skrivarkurs-pa-slaektforskardagarna-sista-chansen
Passa på och vässa ditt författande i höst! Under Släktforskardagarna 2014 leder Eva Johansson, redaktör för Släktforskarnas Årsbok 2014, kursen Skriv för din släkt. Kursen består av två delar, dels seminarium på plats i Karlstad, dels...