Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Släktforskarnas årsbok 2015

arsb15Här är 2015 års artiklar:

Sökning i polisarkiv. Polisarkiven är stora och innehållsrika men kan vara snåriga att söka i. Hur gör man som släktforskare? Det berättar arkivarien Camilla Westling på Landsarkivet i Vadstena.

Forskning i 1500-talets skattelängder. Jan Brunius är docent i historia och tidigare arkivarie på Riksarkivet, och en av de riktigt kunniga på hur man kan släktforska i Vasatidens dokument från åren 1520–1620. Hans artikel handlar om 1500-talets skattelängder.

Om en av samhällets utsatta vid mitten av 1900-talet. Olga Lindberg var en av samhällets utsatta på Söder i Stockholm vid mitten av 1900-talet, och från en resandesläkt. Varifrån hon kom och varför hennes öde blev som det blev avslöjar Leif Gidlöf i sin artikel. Han är släktforskare, tidigare stadsarkivarie i Stockholm och ordförande i Personhistoriska Samfundet.

Hur banden mellan jorden och släkten formats. En släktgård knyter ihop banden mellan jorden och släkten. Hur har detta band formats och förändrats över tid? Vad har lagen sagt om jord och arv? Martin Dackling reder ut detta. Han är historiker vid Linköpings universitet och hans avhandling handlar om arvejorden.

Orrhammars gårds historia. Anita Hjelte-Björklund är lärare och både släkt- och hembygdsforskare. I sin artikel berättar hon om Orrhammars gårds historia. Gården ligger i Sörmland och fanns redan på 1300-talet.

Kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Brita Planck, filosofie doktor i historia på Göteborgs universitet, har forskat om kärlek som förutsättning för äktenskap inom adeln under tiden 1750-1900. Hon vet att det på 1700-talet inte alls var ovanligt att äktenskap skulle bygga på kärlek, utan snarare ett ideal.

Exempel på soldatforskning. Cenneth Wedin är släktforskare, författare och före detta officer. Med hjälp av exempel från den egna släktforskningen lotsar han oss fram i soldatforskningen.

Rättsfall om häxerianklagelser. De skrivande och släktforskande syskonen Andreas och Anna Karlsson i Falkenberg är välkända för årsbokens läsare. Den här gången handlar artikeln om ett rättsfall om häxerianklagelser. Det utspelar sig på gränsen mellan Halland och Västergötland i början av 1700-talet.

Genealogen och ingenjören K. J. Nilson var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier. 2011 fick släktforskaren Urban Sikeborg Victor Örnbergs hederspris. Han har medverkat i Släktforskarnas årsbok ett flertal gånger. I år skriver han om genealogen och ingenjören K. J. Nilsson som var den förste i Sverige att systematiskt skapa allmogegenealogier.

Skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal. Den mångåriga släktforskaren Mats Pettersson ger sig i årets artikel i kast med skilsmässor inom adeln under tidigt 1800-tal, med överstelöjtnanten Jacob Kjell Bennet och friherrinnan Wilhelmina Charlotte Stiernblad som exempel.

Brännugnsmästarna på mässingsbruket i Bjurfors. Mässingsbruket i Bjurfors i Västmanland var i drift mellan 1670 och 1836. Här arbetade brännugnsmästare i generation efter generation. Många av dem var släkt och ingick i släkten Bjurling. Släktforskaren Jörgen Vessman reder ut hur.

Tarmsjukdomen rödsot, som vi numera kallar dysenteri, skördade tusentals liv bland våra förfäder. Om detta vet historikern Helene Castenbrandt vid Göteborgs universitet en hel del genom sin forskning.

Släkten Björnstedt. Släkten Björnstedt från norra Småland börjar med den karolinske löjtnanten Jonas Björnstedt som lever kring sekelskiftet 1700. Släkten dör ut när Albertina Björnstedt går ur tiden 1861. Historikern och släktforskaren Göran Sparrlöf tar oss med i arkivsökningen om denna släkt.

Svenskt Biografiskt Lexikon. I Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) finns många av historiens svenskar porträtterade i text och bild. Om hur släktforskaren kan ha nytta av detta skriver Riksarkivets Åsa Karlsson, Roger Axelsson och Lena Milton. Åsa Karlsson är huvudredaktör för SBL.

Bröderna Eriksson från Hajom emigrerade till Amerika. Bröderna Anders, Johannes, Andreas, Klas och Carl Eriksson från Kurse i Hajom i Västergötland är några av de dryga miljonen svenskar som emigrerade till Amerika under den stora utvandringsvågen. Vad som hände dem där borta berättar nu Klas Erikssons barnbarn Bo Ridderbjelke.

Kvinnor som bedrev handel. Elisabeth Reuterswärd är historiker och tidigare arkivarie vid Landsarkivet i Lund. Hon har forskat om kvinnor som förr bedrev handel i mycket liten skala. Om dem finns uppgifter i handlingar i länsstyrelsens arkiv.

Adelssläkten Koskulls släktnätverk vid de första Bernadotternas hov. Om den tysk-baltiska adelssläkten Koskull, inkorporerad i den svenska adeln, och dess släktnätverk vid de första Bernadotternas hov berättar släktforskaren Andreas Anderberg i sin artikel.

Finns att köpa i Rötterbokhandeln!

Släktforskarnas årsbok 2016

I årsboken 2016 ingår bland annat:

Årsboken 2016 beskuren liten

- Hur gör du för att utforska torpets historia där dina släktingar bott? Det lär oss Björn Edman som använt sig av bland annat kyrkoarkiv, kartor, skattelängder och hembygdslitteratur för att kartlägga torpet Seffrabol i Uppland.

- Irma Ridbäck skriver om nybyggare i Norrbotten och hur man hittar uppgifter om dem i statliga myndigheters arkiv.

- Många av oss har släktingar som var fosterbarn på 1800-talet och i början av 1900-talet. Om dessa skriver Johanna Sköld och Ingrid Söderlind och berättar hur släktforskaren hittar arkivmaterial om fosterbarn.

- Markus Gunshaga visar hur vi kan använda begravningsvapen, epitafier och likpredikningar som källor i släktforskningen.

- Jens Lerbom bidrar med en översiktlig arkivpresentation om tiden före 1645 för de danska landskap som blev svenska.

- Hur man hittar uppgifter om emigranter i amerikanska digitaliserade källor, som är avgiftsfria, visar Christina Skagerborg i en berättelse om en filmstjärnas öden.

- Christian Juliusson berättar vad hovrättens arkiv, herdaminnen, landskapshandlingar och andra källor kan berätta om en prästs envisa kamp mot en adelsman om en del av en ö i Mälaren.

- Mot slutet av 1600-talet var Sven Svensson Håhl fogde på Ålhults säteri i norra Småland. Berit Sjögren har följt hans bana genom arkivhandlingar och undersökt hur han kunde komma över så många gårdar.

- Att bli änka kunde innebära både fördelar och nackdelar. Kekke Stadin skriver om änkor, deras livsvillkor och status.

- Många tror att namnet på en okänd far ska finnas i barnmorskejournalen. Hur det förhåller sig med det och annat som dessa journaler innehåller berättar Anna-Karin Westerlund.

I årsboken kan du också läsa om vad bruksarkiv kan innehålla och vad släktforskaren kan hitta där, hur kvinnors arbete lyfts fram ur arkivhandlingar genom ett forskningsprojekt, vad släktforskaren kan finna i Arbetarrörelsens arkiv samt om brandförsäkringshandlingar som källor för släktforskning.

Kommer snart i Rötterbokhandeln, till försäljning i mitten av juni.

 

Släktforskarnas årsbok 2013

arsbok2013Släktforskarnas årsbok 2013 innehåller följande artiklar:

  • Olyckshändelse, misstolkning eller barnbegränsning? av Johannes Daun.
  • »Förkvävd av modern i sömnen» är en dödsorsak som på 1700-talet inte är så ovanlig för små barn. Men vad var det egentligen som hade hänt? Här undersöks barnkvävningar i Västsverige 1750–1800.
  • I släktforskningens tjänst av Urban Sikeborg.
  • Sveriges dödbok och Sveriges befolkning har helt ändrat våra förutsättningar att forska i modern tid. Här berättar Carl Szabad, som tillsammans med Johan Gidlöf ligger bakom cd-skivorna, historien om släktforskningens digitala revolution.
  • »Ty jag är din egen far» av Lisa Qviberg.
  • När boktryckaren Eric Westrell på 1870-talet fick epitetet »gubben Westrell» av sin egen dotter fanns en orsak: flera år av förnekelse från faderns sida. Men historien börjar i Uppsala nära fyrtio år tidigare.
  • Två tidiga porträtt av sångerskan Christina Nilsson av Christina Backman.
  • I släktforskarrummet hänger det stora fotografiet av farfar, kartan över Roslagen och ett elegant släktträd ritat för hundra år sedan – samt det romantiska porträttet av en ung flicka: storsångerskan Christina Nilsson.
  • Gamla Södertäljesläkter av Bo Lindwall.
  • Här presenteras borgerlig genealogi med klassiskt snitt med Södertälje som utgångspunkt. Sexton släkter reds ut, bland dem Dahlgren, Grönberg, Hjortsberg, Staf, Stenbit och Zetterström.
  • En bondauktion för 200 år sedan av Magnus Bäckmark.
  • En mustig skildring i olja av en bondauktion med lekande barn, överförfriskade kroggäster och hugade spekulanter såldes nyligen. Men vilken tid skildrade egentligen målningen? Det avslöjade detaljerna.
  • Musikerfamiljen Grötter av Olle Elm.
  • Den »tyske musikanten» Hans Georgen har länge varit känd av släktforskare. Men nu har äntligen hans släktrelationer kunnat klargöras. Fram träder en riktig musikerfamilj för trehundra år sedan.
  • Personerna bakom gårdsnamnen – länsmän och mördare av Andreas Karlsson & Anna Karlsson.
  • Den som färdas längs de halländska vägarna upptäcker snart vägskyltar med namn som Jeppesgården, Torkel Jönsgård och Sörensgård. Men vilka var de egentligen, människorna som gett upphov till dessa namn?
  • Apotekare på vift i Michigan och São Paulo av Mats Pettersson.
  • Carl Weinberg och Bentham Nilsson hade båda varit apotekare i Bröstarp innan de på 1870-talet begav sig till Nya Världen. Den ene flydde undan personliga katastrofer, den andre blev lurad till Brasilien.
  • Anna Catharina och klockarestriden i Stoby av Kaj Ove Roland.
  • Redan vid första mötet stod det klart att Anna Catharina Carlsdotter var ovanlig. Inte bara ett anonymt bihang till sin make utan en kvinna som i källorna träder fram som en människa av kött och blod.
  • En obemärkt östgötsk prästmans härkomst av Henrik Mosén.
  • Komministern Laurentius Hemingi – eller herr Lars i Rappestad som han också kallades – har i herdaminnet bara fått några få rader som beskrivning av sitt liv. Men här kompletteras hans biografi.
  • En skogsfinsk släkts öde i Tornedalen under 1600-talet av Christer Rosenbahr.
  • De första nybyggarna i Pajala finnmark slog sig ner på 1580-talet. Här framläggs nya rön om släkten Karvonen och särskilt om korpralen och nybyggaren Olof Mickelsson Törnqvist, som till slut flydde till Norge.

Släktforskarnas årsbok 2013 finns att köpa i Rötterbokhandeln

Årsboken 1992: Migration – Utvandrare och invandrare i gångna tider

arsb92Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 185
Utgivningsår: 1992

Årsbok Svenska Emigrantinstitutet tillkom 1965 med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum kring den svenska utvandringen. Lars-Göran Johansson gen en introduktion till de viktigaste personhistoriska källserierna, en beståndsbeskrivning samt en sammanställning av de personregister som finns i Utvandrarnas Hus. Elisabeth Thorsell presenterar ett utdrag ur ett stort material från en kyrkogårdsinventering i San Juan County, Colorado, USA, utdraget omfattar 110 personer med nämnd anknytning till Sverige. Alfred Örback berättar bland annat hur jordstyckningen stod i relation till emigrationen. Resandefolket, eller rommano, gemenligen kallat tattare, zigenare, skojare eller kältringar, har sin speciella historia i det svenska samhället. Under ett flertal år har arbetet med att försöka kartlägga de svenska resandesläkternas historia pågått. Lars Lindgren och Bosse Lindwall presenterar här en resande-antavla, med de speciella metod- och källproblem som uppstår vid forskning kring resandesläkter. Under ett antal år i mitten av 1700-talet förekom en förhållandevis stor arbetskraftsimport från Tyskland, Nederländerna och Danmark. Uppskattningsvis kom under åren 1739–1765 cirka 4000 invandrare till de svenska fabrikerna. En stor del av dessa var spinnerskor, vilket är av stort intresse, eftersom detta troligen var den första större immigrationsvågen av kvinnlig arbetskraft i den svenska historien. Ann Hörsell redogör för denna tidigare föga uppmärksammade immigrationsvåg i artikeln Siden, sammet, trasa, lump. Göran Larsson och Anna Svensson beskriver förbindelserna mellan Danmark och Sverige över Öresund och gör jämförelser kring förvaltning och arkivbildning.

Rubriker:

  • Nycklar till utvandringens källmaterial av Lars-Göran Johansson (sid 7-24)
  • En kyrkogård i Colorado av Elisabeth Thorsell (sid 25-50)
  • Ett tidningsurklipp och en matsedel - passersedlar till emigrationen av Alfred Örback (sid 51-70)
  • Resande-anor av Lars Lindgren och Bo Lindwall (sid 71-104)
  • Siden, sammet, trasa, lump. Importen av arbetskraft till Stockholms textilindustri 1759-1763 av Ann Hörsell (sid 105-158)
  • Över Öresund av Göran Larsson och Anna Svensson (sid 159-163)
  • Sveriges Släktforskarförbund, Verksamhetsberättelse (sid 164-183)
  • Författarna (sid 184-185)

Släktforskarnas Årsbok 1992 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Släktforskarnas årsbok 2012

arsbok2012Släktforskarnas årsbok '12 innehåller följande artiklar:

  • Latinsk-svensk ordlista för släktforskare av Urban Sikeborg. Den som läser arkivhandlingar stöter snart på latinska ord och uttryck: Ibidem, ut supra och testes, känner de flesta släktforkare till. Men S.T. och rem in re är klurigare. Då behövs en bra ordlista.
  • Ateneumseminaristernas brevböcker av Lars Helgöstam. I många år skrev klasskamraterna - småskollärarinnor runt om i Sverige - om sina liv i sju brevböcker. Men vart tog böckerna sedan vägen? Efter tre års letande återfanns de - i tryggt förvar.
  • Hinsing från Landeryd, en spridd men kortlivad släkt av Sven Wallerstedt & Lars Hasselblad. På 1600-talet levde en häradsskrivare och rusthållare i östgötska Landeryd som hette Erik Persson, men som också kallade sig Hinsing. Här får vi stifta bekantskap med släkten som han blev stamfar till.
  • Skilsmässoprotokoll – vägen till 1500-talet av Andreas Karlsson & Anna Karlsson. I dag är skilsmässor varken ovanliga eller uppseendeväckande. Annat var det på 1600-talet. Genom en volym i Lunds domkapitels arkiv får vi en god inblick i den dåtida synen på det heliga äktenskapet.
  • Släkten Stukat av Kjell Lindblom. Vilket ursprung har egentligen Närkesläkten med det märkliga namnet Stukat? Här framförs hypotesen att namnet är vallonskt och att släktens stamfar är kolaren Jean le Cet som kom till Sverige 1616.
  • »Tikeföljet» på Rispetorp av Magnus Bäckmark. En söndag 1716 rann sinnet på kyrkoherden, hela predikan ägnade han åt att skälla ut familjen Gyllenbreider. Själv blev han avsatt, men sentida släktforskare kan glädja sig åt nya rön i de gamla protokollen.
  • »Fordeliorum familia» av Tiina Miettinen. Släkten Fordell, mest verksam i Finland, har sedan 1500-talet varit föremål släktforskarnas intresse. Här presenteras för första gången en samlad redogörelse för forskningsläget rörande släktens äldre led.
  • Anor inför rätta av Bo Lindwall. Gamla rättegångsprotokoll är spännande för släktforskaren. Mustiga tidsbilder blandas med nya släktuppgifter. Och nu blir denna dignande källa successivt alltmer tillgänglig via Internet.
  • Ugglor från 1600-talet med fokus på Sörmland och Jönåker av Sven Wallerstedt, Peter Eriksson & Peter Bernhardsson. Släktnamnet Uggla bärs av en rad olika släkter och enskilda personer runt om i Sverige. Här nystas några 1600-talsfamiljer med anknytning till Södermanland upp och nya rön presenteras.
  • Värmländska utställare i Köpenhamn 1872 av Per-Ola (Pelle) Räf. Den stora industriutställningen i Köpenhamn 1872 lockade besökare från hela Norden, bland dem många företagssamma värmlänningar. Från Karlstad anordnades till och med en sällskapsresa »med bantåg».
  • Bidrag till släkten Fruncks äldre led av Michael Lundholm. En artikel om släkten Frunck i Släktforskarnas årsbok 2007 fick fart på intresset för släkten. Här presenteras de många nya rön som framkommit sedan dess och som rätar ut åtskilliga frågetecken.
  • En småländsk torparson i livets berg- och dalbana av Mats Pettersson. Torparsonen Johan Andersén (1807–94) arbetade sig upp i livet och blev ägare till stora jordegendomar i Blekinge. Men förlorade allt efter den Hamiltonska kraschen på 1860-talet.
  • Var smedsläkten Stadigbror en del av Vallonflätan? av Jörgen Vessman. Det märkliga namnet Stadigbror har lockat till spekulationer att släkten skulle ha vallonskt ursprung. Ett de Pont Sur (säker bro) skulle ha försvenskats till Stadigbro. Men kan det stämma?
  • Sveriges Släktforskarförbund »Årsredogörelse för 2011.»

Släktforskarnas årsbok 2012 finns att köpa i Rötterbokhandeln

Senaste nytt

2016-05-30 09:53
amerikanerna-har-anlaent
Nu ska den nya säsongen av Allt för Sverige spelas in – tio förväntansfulla amerikaner har landat på svensk mark. Den sjätte säsongen av succéserien där amerikaner söker sina svenska rötter drar igång söndag 23 oktober i SVT 1, uppåt 1,5...
2016-05-30 09:45
Nu är det inte långt kvar till Släktforskardagarna i Umeå, den 20-21 augusti. Värdföreningen Södra Västerbottens Släktforskare och arrangören Nolia lottar ut 10st inträdesbiljetter till släktforskadagarna. Var med och tävla du med!Varje dag...
2016-05-27 14:45
ungdomar-ska-skriva-skriva-om-kulturhistoria-pa-wikipedia
Nu söker Nordiska museet gymnasielärare som vill delta i pilotprojektet "Att skriva kulturhistoria på Wikipedia". I projektet som pågår under läsåret 2016/2017 kommer gymnasielärare att handleda sina elever i att skriva kulturhistoriska...
2016-05-27 14:09
boedlar-ny-bok-av-annika-sanden
Att bli bödel i början av 1600-talet var ingen barnlek. Den som valts ut till det föraktade jobbet fick först ett öra avskuret för att sedan brännmärkas på kinden med glödande kniv. Som avslutning på ceremonin fick han äran att avrätta sin...
2016-05-26 13:44
noed-och-lust-och-aerbarhet
Varje månad lyfter Riksarkivet fram "Månadens dokument" och maj månads dokument från Landsarkivet i Uppsala ger oss prov på vad man kan få för information från vigselböcker. I det här fallet handlar det om ärbarheten, som förstås var särskilt...
2016-05-24 18:00
populaeraste-programmen-foer-slaektforskare-2016
I dag finns det en uppsjö av program till hjälp för oss släktforskare. Kommersiella företag och volontärbaserade föreningar för mer eller mindre intensiva reklamkampanjer för att vinna släktforskarnas gunst. Men vilka är egentligen de mest...
2016-05-23 16:44
familjeplanering-pa-1800-talet
Det finns en utbredd idé om att familjeplanering är något som bara hör till det moderna samhället. Men de stora skillnader i barnafödandets mönster som visas i en ny avhandling i historia från Göteborgs universitet pekar på en annan...
2016-05-20 16:47
dags-att-planera-arets-slaektforskardagar
Än är det några månader kvar till sensommarens stora höjdpunkt, men det kan ändå vara en god idé att pörja planera dina släktforskardagar i god tid för att vara säker på att inte missa någonting viktigt. Inte mindre än 32 föreläsare och över...
2016-05-20 10:08
hundraaringar-intervjuade-i-dn
Det var inte bättre förr. I alla fall inte enligt några av Sveriges nya hundraåringar. I intervjuer med DN funderar de över vad vi kan lära av historien, och om hemligheten bakom ett långt liv. Här kommer du till artikeln Roland Classon på...
2016-05-16 11:56
recension-svenska-slaektkalendern-2016
Svenska Släktkalendern 2016 har nu sett dagens ljus och är den fyrtioåttonde i den serie, som först hade titeln Svensk Slägtkalender (1885-1888), sedan Svenska Ättartal (1889-1908) och sedan 1912 bär nuvarande titel. Redaktör är sedan 2003 den...
2016-05-13 15:52
Är du en journalist som fascineras av historiens vingslag? Är du särskilt intresserad av släktforskning? Då kan du vara den vi söker som vikarierande redaktör för webbplatsen Rötter och tidningen Släkthistoriskt Forum. Båda är ledande...
2016-05-11 14:52
staengt-foer-planeringsdag-torsdagen-den-12-maj
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt torsdagen den 12 maj p.g.a planeringsdag inför Släktforskardagarna i Umeå. Går att beställa Vill du beställa under dagen går det bra att göra det direkt i Rötterbokhandeln. Välkomna åter...
2016-05-11 09:10
hela-suecian-fritt-tillgaenglig-pa-naetet-24-maj
Suecia antiqua et hodierna, med bilder från 1600-talets Sverige, är ett av de viktigaste bokverk som getts ut i landet. Den 24 maj lanserar KB en databas där bilderna är fritt tillgängliga och nedladdningsbara. Då hålls även vernissage för en...
2016-05-10 15:43
svenskarna-topsar-mest-i-norden
Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden. Att söka sina djupare rötter med hjälp av...
2016-05-10 12:12
dom-i-malet-med-smedskivan
Den första april i år trädde domen i kraft – det blev 100 dagsböter för den man som utan tillstånd lagt ut Smedskivan på sin hemsida. 2012 uppmärksammade Föreningen för Smedsläktsforskning – FFS att deras smedskiva fanns utlagd på Internet....