I Nyköping var det inte bara Släktforskardagarna förra helgen. Vi som gått släktforskarförbundets utbildning för kursledare träffades på fredagkvällen och då fick vi våra kursintyg, vi som slutfört utbildningen.

b2ap3_thumbnail_kurs1.jpgb2ap3_thumbnail_kursintyg.JPG

Naturligtvis är det trevligt att få ett fint intyg men det bästa är förstås själva utbildeningen. Jag rekommenderar den varmt och är glad för att förbundet ordnar en sådan utbildning. Läs mer om utbildningen. Den ges fortfarande och mer information finns här. Ett tack till våra kursledare Anna-Lena Hultman och Gunilla Didriksson!

Mer om vad utbildningen innehåller kan du läsa i ett tidigare blogginlägg.

Ett syfte med utbildningen är att kvalitetssäkra vad vi lär ut till dem som går kurser och studiecirklar i släktforskning. Framför allt handlar det om att alla kurser ska ha samma innehåll, oavsett var och av vem som de ges. Vi kursledare ska lära ut samma saker, både på grundkurser och på fortsättningskurser. Exakt likadant kan det ju inte bli, för frågorna från deltagarna är olika. Men i grunden ska det vara ett likadant innehåll. Det är bra, tycker jag. Då har nya släktforskare samma utgångspunkt. Jag tror nog att de flesta lär ut samma grunder redan, men säkert skiljer det också en del.

Det är väldigt roligt att lära andra släktforska, och jag är särskild glad för de kursmoment vi haft under utbildningen om pedagogik och metodik. För det behövs när man inte har någon tidigare pedagogisk erfarenhet. Än har jag bara hållit en grundkurs men räknar med att det blir fler, åtminstone om några år när jag blir pensionär och har mer tid. Jag är också intresserad av fortsättningskurser, både hur de kan organiseras och vad de ska innehålla.

En del av förbundets kursledarutbildning är att orientera sig i olika fördjupningsämnen. Det kan till exempel vara soldatforskning eller domboksforskning och annat som går utanför kyrkböckerna. Här tror jag att det finns ett stort intresse för kurser ute i föreningarna, för dem som redan gått en grundkurs och sedan forskat ett tag men vill komma vidare i andra arkiv än kyrkoarkiven. Frågan är hur man organiserar sådana kurser. Ska det vara en längre kurs på kanske fem-sex träffar och ett ämne per gång? Eller enstaka kurser och så kan man välja vad man vill lära sig mer om? Jag tänker mig att man lokalt skulle kunna ha en halv lördag eller söndag några gånger vår och höst och beta av sådana olika ämnen. Finns det någon förening där man har sådana kurser? Det vore intressant att få veta hur ni andra gör.

Jag har också börjat fundera på om det finns intresse för distanskurser. Själv har jag lärt mig släktforska genom A- och B-kursen i släktforskning på Mittuniversitetet, och båda kurserna är på distans. En fantastiskt bra utbildning, tycker jag. Men de är på hela terminer och det jag funderar på nu är kortare distanskurser, avgränsade för varje område. Kanske finns det redan någon som bedriver sådana? Då menar jag alltså inte grundkurs, för det vet jag att det finns på distans.

Antalet släktforskare verka öka hela tiden och det blir fler och fler som efterfrågar kunskaper, så jag tror att behovet av kurser är stort.

PS. För ett par veckor sedan skrev jag ett blogginlägg om bärplockning nu och då, bland annat om när vi plockade bär i min barndom. I bakhuvudet hade jag tanken på ett foto som jag minns att det finns men trodde inte jag hade det inscannat utan att det bara fanns i vårt gamla fotoalbum hemma hos min pappa. I fredags hittade jag det bland mina inscannade bilder. Så är du nyfiken på hur det såg ut i bärskogen i början av 60-talet så titta där.