Inför min Amerikaresa gjorde jag upp två listor, en över alla de släktingar och vänner jag hoppades få träffa och en över de arkiv, bibliotek och föreningar med släktforskningsstuk jag skulle vilja besöka. Högst upp på den senare listan placerade sig ALLEN COUNTY PUBLIC LIBRARY i Fort Wayne, Indiana, med sin avdelning för GENEALOGY, som lär vara den näst största i världen, efter Family History Library i Salt Lake City, Utah. 

Nu har jag varit där! 

Efter att ha landat på enorma O´Hare Airport i Chicago och krånglat mig ut till biluthyrningsfirman för att kvittera ut min automatväxlade (åååh, vad det är ljuvligt att köra en sådan, kan någon människa begripa varför de inte slagit igenom i Europa?) lilla bil. Med GPS:en inställd på Fort Wayne kastade jag mig sedan oförskräckt ut i den förfärliga trafiken. 

Man slås omedelbart av hur knaggligt och knöggligt och rufft det är i utkanten av Chicago och andra liknande megastäder. Rena 30-talet! Själv centrum, liksom Manhattan, är snyggt och prydligt, spännande och vackert, liksom de städer och samhällen en bra bit utanför staden – där medelklassen bor och vistas. Men i ett mittenbälte är det som sagt ofattbart fult och nedgånget. Rena depressionen. 

Man kan fråga sig varför världens näst största släktforskningsbibliotek ligger i en gudsförgäten håla som Fort Wayne, långt från allfartsvägen? Varför inte i själva Chicago eller någon annan storstad? Å andra sidan minns vi med saknad vissa motsvarigheter i Sverige; Ramsele, Leksand och Kyrkhult, på de välsignade mikrokortens tid …

b2ap3_thumbnail_Genealogy-center.jpg

Mitt inne i stadens centrum ligger Allen County Public Library, en imponerande koloss med fantastiska utrymmen för all slags kulturverksamhet, däribland således en avdelning för släktforsking, GENEALOGY. Man anar en generös släktforskningsintresserad donator någonstans i bakgrunden, annars bygger en liten stad som Fort Wayne knappast en sådan slösande generös kulturbyggnad. 

Släktforskningsavdelningen påminner starkt om motsvarande institution i Salt Lake City; stora ytor, massor med forskarplatser, bokhyllesystem, många rullande, på varje ledig vägg och tillgänglig golvyta. Datorer, givetvis, men också gammaldags läsapparater, glest befolkade eftersom tiden har gått ifrån sådana maskiner. På datorerna finns ett antal resurser som Ancestry, HeritageQuest, Fold3 och Newspapers.com – men knappast mer upphetsande än de jag redan har på min egen dator. Förgäves sökte jag efter den försvunna databasen över dödsrunor (obituaries) i Chicago Tribune. Den har vi haft, berättade man, men vi blev tvungna att säga upp den eftersom den blev så fruktansvärt dyr att abonnera på. 

Styrkan i Fort Wayne ligger i den enorma boksamlingen, hyllkilometer efter hyllkilometer, huvudsakligen organiserad i två delar;

b2ap3_thumbnail_Lng-bokhylla.jpg     b2ap3_thumbnail_Bokhyllor.jpg

1.      Släktutredningar i bokstavsordning efter bokens huvudämne, t.ex. The Campbell family, som alltså skall sökas under bokstaven C. I bibliotekskatalogen är eventuella underrubriker, andra huvudgrenar i en och samma bok, också sökbara, t.ex. The Campbell family with branches Businga, Howard and Peterson. Däremot når man inte de tusentals övriga efternamn som också förekommer i boken, och hur skall man då veta att det är i just denna bok bland tiotusentals andra de efterlängtade uppgifterna finns med?

2.      Den geografiska samlingen av adresskalendrar, gravregister, avskrifter ur födelse- vigsel och dödregister, dödsrunor, lokalhistoria med korta biografier över framstående medborgare och mycket annat. Samlingen är ordnad efter nation (mestadels USA), delstat och county. Den är inte på något sätt heltäckande, men med lite tur kan man hitta just det man behöver. 

Det amerikanska systemet för klassificering av böcker; DEWEY DECIMAL NUMBERING SYSTEM är sanslöst svårbegripligt och oöverskådligt. När man slår i katalogen får man fram en kodsträng för varje bok med minst sex siffror följt av diverse stora och små bokstäver och ytterligare någon siffra: 

977.202 Au1

Ovanstående kod, som man svårligen kan hålla i huvudet när man jagar in i gångarna och flyttar på mobila hyllor, omfattar böcker om Auburn, Indiana. Vid katalogdatorn ligger det därför några blyertspennor samt små bitar av makulerat papper på vilka man skriver upp sin sträng, som man sedan tar med sig in bland hyllorna. Tala om medeltid! I svenska bibliotek brukar det finnas små skyltar på hyllorna, eller s.k. ”Knubbar” som anger att här börjar böckerna om Australien eller Handarbete. I USA har man bara kodsträngen 979.450.Kh36 att orientera efter, ingenting annat. 

b2ap3_thumbnail_Lsesal.jpg

För ett decennium sedan var det slagsmål om forskarborden och läsapparaterna på detta bibliotek. Nu är det mycket gott om plats. Tiden har gått ifrån stora arkiv och bibliotek. Så mycket går ju numera att göra hemifrån. Samlingen, och framför allt vi forskare, skulle må mycket bra av massiva digitaliseringsinsatser, så att inte bara rubriken i släktböcker och lokalhistoriska arbeten utan varje ord, varje namn, varje geografisk ort via PDF-sökning bleve sökbara. Så som man gör med digitaliserade tidningar. Först då skulle denna unika samling bli verkligt tillgänglig för forskare runt om i världen.

b2ap3_thumbnail_Biography.jpg     b2ap3_thumbnail_Adresskalendrar.jpg

En och annan bok hade man faktiskt gjort så med, t.ex. The Swedes in Illinois – ett biografiskt uppslagsverk. Där kunde jag raskt slå på både namn och födelseort, t.ex. Falköping, och få mängder av klickbara träffar, som jag sedan kunde skriva ut eller spara på pinne.  

Så ska vi ha det på världens största och bästa släktforskningsbibliotek i framtiden;

INTERNET