Rikstäckande historisk/genealogisk källskatt öppnad (men bara för stockholmare)

Rikstäckande historisk/genealogisk källskatt öppnad                                          (men bara för stockholmare)

Man tror inte sina ögon!

Sedan någon tid ligger en betaversion av Kungliga Bibliotekets nya digitala tidningssajt TIDNINGAR ute för vem som vill att testa och tycka till om. Äntligen! som han sa, Gert Fylking. Betaversionen innehåller Aftonbladet och Svenska Dagbladet från tidernas begynnelse fram till nutid, en otrolig resurs för alla släkt- och hembygdsforskare, historiker, skolor och universitet samt för vanliga dödliga. Låt oss då testa:

b2ap3_thumbnail_Digitala-tidningar-5.JPGb2ap3_thumbnail_Digitala-tidningar-5.JPG

Det var det hele ...En vit ruta, rätt och slätt. Vissa booleanska (minns ni dem) funktioner som "och" tycks fungera, liksom citat-tecken, men mängder av träffar blir det. Om gränssnittsritaren tror sig ha förenklat sökandet genom en total avsaknad av filterfunktioner, tror han fel. När man väl har gjort en första sökning uppkommer ett nytt läge (nedan) där man grafiskt kan studera träffantalet över tid, och även begränsa sökandet med hjälp av kalendermarkeringar som hos SJ eller flygbolagen.

 

b2ap3_thumbnail_Digitala-tidningar-4.JPGb2ap3_thumbnail_Digitala-tidningar-4.JPG

Så kommer då resultaten (se ingressbilden). Wow! Det kliar i fingrarna att få klicka sig vidare, och gör man det får man omedelbart fram rätt sida, där det aktuella stycket eller spalten är gulmarkerad för att det skall gå lättare att hitta just det man sökt efter. I liknande sajter i andra länder, USA t.ex., är det ännu bättre, eftersom det är själva sökordet som gulmarkerats. När man fått fram en spännande notis och yr av glädje skulle vilja skärmklippa sig till just detta avsnitt, så tycks detta inte vara möjligt. Man kommer inte åt knapparna ... (är detta en tabbe eller ett illistigt sabotage?) Nåväl, vi hittar en annan spännande träff, klickar, och då händer detta:

b2ap3_thumbnail_Digitala-tidningar-3.JPGb2ap3_thumbnail_Digitala-tidningar-3.JPG

Ser ni vad det står?

UPPHOVSRÄTTSSKYDDAT MATERIAL, KAN ENDAST LÄSAS DIGITALT PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET.

 

Jaha, tänker man då, kan det handla om det senaste årets eller kanske decenniets tidningar. Ack nej! Det handlar om 150 år! Allt efter år 1863 är således blockerat för oss medborgare, som finansierat hela baletten med våra skattepengar. Det är bara de av oss, som råkar bo i Stockholmsområdet, som kan sägas ha någon form av rimlig tillgång till detta unika, extremt värdefulla och rikstäckande material. Om gränsen hade gått vid 1963 så hade det varit illa nog, men 1863 är rena skämtet! Hur kan man ens i en betaversion presentera något så illa hopkommet och och ur rättvise- och demokratiaspekt användarvidrigt som TIDNINGAR?

Och varför 150 år? Kalkylen tycks vara att det med säkerhet måste ha gått 70 år efter upphovsmannens (författarens/journalistens/fotografens) död för att det skall vara tryggt och säkert att tillgängliggöra materialet. Man tänker sig förmodligen att människor normalt blir ca 80 år gamla och 80 + 70 = 150 år.

Men snälla nån! Det är väl inte detta upphovsrätt handlar om? Artiklarna, texterna och bilderna är ju redan en gång publicerade. En digitalisering handlar ju inte om att ge ut en ny upplaga. Det är bara ett modernt och praktiskt sätt att tillgängliggöra ett annars svårtillgängligt och skört material. Upphovsrätt handlar i min bok om att man inte får stjäla texter och presentera dem som sina egna, att man får citera men alltid måste nämna källan o.s.v. Inte om att i princip hemligstämpla en stor del av det svenska kulturarvet!

Och hur kan man, om Upphovsrätten ändå skall tolkas på detta sjuka sätt, tillåta sig att visa detta hemligstämplade material på någon plats över huvud taget, ens på Kungliga Biblioteket självt? Har KB fribrev från Upphovsrätten?

Vi trodde att vi med PUL-light hade kommit förbi de värsta avarterna kring publicering på Internet, men nu slår KB till med

PUL-heavy!

150 år!

Gå och bada!

 

 

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Året 1815 och jakten på Wellington
Bungenäs och Fårösund
 

Kommentarer 4

Carin Olofsson den måndag, 29 december 2014 11:20

Håller med dig om att begränsningen är underlig. Det borde vara fritt så långt tillbaka. Väljer man att bocka i "Visa endast fritt material" så får man bara upp det som inte är upphovsrättsskyddat. Då slipper man bli frustrerad över att man inte får läsa det man är intresserad av. Dessa sidor går att kopiera genom att högerklicka och välja "Spara bild som". Visserligen får man då hela sidan, men det går sedan att redigera i valfritt bildbehandlingsprogram så att man bara får med just den text man vill ha. OBS! Man måste först ta bort den gula markeringen, vilket man gör genom att klicka på den gula rutan nere till vänster. Gör man inte detta så får man bara en bild på den gula markeringen. Totalt obegripligt varför det är så, men kan ju vara bra att veta.Förstår inte heller hur man ska avgränsa sökningen till vissa år, för även om jag ändrar årtalet under "Till" så får jag ändå träffar fram t.o.m. 2010. (Fast om man bockar för att endast visa fritt material får man ju bara träffar t.o.m. 1861, så det blir ett lite mer hanterbart antal träffar.)

Håller med dig om att begränsningen är underlig. Det borde vara fritt så långt tillbaka. Väljer man att bocka i "Visa endast fritt material" så får man bara upp det som inte är upphovsrättsskyddat. Då slipper man bli frustrerad över att man inte får läsa det man är intresserad av. :)Dessa sidor går att kopiera genom att högerklicka och välja "Spara bild som". Visserligen får man då hela sidan, men det går sedan att redigera i valfritt bildbehandlingsprogram så att man bara får med just den text man vill ha. OBS! Man måste först ta bort den gula markeringen, vilket man gör genom att klicka på den gula rutan nere till vänster. Gör man inte detta så får man bara en bild på den gula markeringen. Totalt obegripligt varför det är så, men kan ju vara bra att veta.Förstår inte heller hur man ska avgränsa sökningen till vissa år, för även om jag ändrar årtalet under "Till" så får jag ändå träffar fram t.o.m. 2010. (Fast om man bockar för att endast visa fritt material får man ju bara träffar t.o.m. 1861, så det blir ett lite mer hanterbart antal träffar.)
Ted Rosvall den måndag, 29 december 2014 11:45

Här länken till hemlighuset:http://tidningar.kb.se/

Här länken till hemlighuset:[b]http://tidningar.kb.se/[/b]
Ted Rosvall den tisdag, 30 december 2014 16:41

Detta blogginlägg startade en stundtals hetsig debatt i olika Facebook-grupper där debatten tycks vara mer omedelbar och ohämmad än här på Rötter. Kanske är det den lilla extra ansträngningen att logga in som gör att debatten aldrig riktigt tar fart i detta forum. För att ändå få med lite av det fortsatta tyckandet på Facebook i detta viktiga ärende, kommer här några små tillägget har påtalats att det förmodligen är bilderna mer än texterna som gjort att KB valt denna överdrivna spärr. Man vill följa gällande regler till punkt och pricka. På detta reagerar jag så här:Med sådana regler slänger man ut barnet med badvattnet. Hitta en rimlig lösning som håller och som gör alla glada. Jag förstår att en digitaliserad tidningssida i någon mening kan anses vara en bild - men jag ser den hellre som just en tidningssida, presenterad på ett modernt sätt.När en snickare mot betalning bygger ett hus, kan han sedan stolt peka på det och säga: Detta har jag skapat. Men han har verkligen ingen fortsatt bestämmanderätt över huset. Jag kommenterar:Om man en gång har fått betalt för att skriva i Aftonbladet eller Expressen, kanske varit anställd med god lön, menar jag att man inte kan ställa anspråk på att få bestämma vad som händer med materialet. Man har en sorts moralisk copyright, visst, men man förfogar inte över sina texter - i synnerhet inte om digitaliseringen bara innebär att den ursprungliga publikationen blir modernt tillgänglig.Någon tycker att man (läs: jag) borde ha undersökt regelverket och tagit reda på vad som gäller innan man raljerar och tar till så starka ord. Mitt svar:Jojo, visst! Men hur många år och decennier skall vi svenskar behöva vänta för att få tillgång till sådant som man redan har haft länge i andra länder? Och, by the way, om inte släktforskarrörelsen hade använt skärpa och löje i kampanjen mot Skatteverket och för våra socknar, så hade den frågan aldrig fått ett så pass lyckligt slut. Allting har sin tid; Utreda och gå till botten har sin tid, rasa och röja har sin...Efter ytterligare uppmaningar om att finna sig i gällande regler, framhärdar jag med:Och om man inte kan acceptera det som "gäller" - om man ifrågasätter denna märkliga tolkning av Upphovsrätten? Hur gör man då? Jag erinrar mig en tid, då Datainspektionen ville stänga hela Anbytarforum för att vi tillät släktdiskussioner om romer, judar och samer. Där fick vi kämpa för vår sak, och det visade sig att vi hade rätt. På samma sätt måste vi göra i detta nya fall - där beslutsfattarna måste förmås att inse att tidigare policybeslut är felaktiga eller överdrivna.En sakkunnig skriver:Bilder/teckningar har ett annat upphovsrättsskydd än text och medan man tex kan citera text på internet utan problem kan bilder över huvud taget inte alls publiceras på nätet utan upphovsrättsinnehavarens medgivande. Min replik:Låter som ett problem, men ett kraftigt överdrivet sådant. Gör bevisföringen omvänd! Släpp allt material nu. Låt sedan upphovsrättsinnehavare klaga, och så svärtar man deras respektive artiklar allt eftersom, men låter resten vara kvar. Hur många nedsvärtningar tror ni att det skulle bli?Tydligen finns det militanta grupper inom just fotografiskrået, som älskar att driva process mot dem som shanghajar bilder. Det är uppenbarligen detta hot som har drivit KB till att föda fram 150-årsgränsen. Jag reagerar:Jo, det har jag förstått - men problem är till för att lösas. Hit med ett STIM för bilder!Det slår mig att gamla tidningsbilder nästan alltid är hårt rastrerade, och därmed oanvändbara för reproduktion. Risken för "stöld" är därmed minimal. Det går ju inte att använda eventuella skärmklipp eller nedladdningar på något rimligt sätt. Vore inte detta ett bra argument för varför majoriteten av digitala tidningsbilder skulle kunna gå att lägga ut omedelbart? Som en liten morot kunde man kanske erbjuda direktlänkar från tidningsbilden/sidan till respektive fotograf eller bildarkiv för dem som är intresserade av att köpa bilden eller använda en originalbild. Den digitala tidningsbilden skulle kunna betraktas som en sorts "tumnagel" - en annons - för den riktiga bilden, som därmed skulle kunna få nytt liv.Låt oss nu gå vidare med denna debatt - här, och på Facebook, Twitter och varhelst det kan passa. Tärningen är kastad! Låt oss provocera fram en rimlighetsdiskussion med KB och eventuella myndigheter. 150-årsgränser är löjeväckande och kan och får aldrig accepteras.

Detta blogginlägg startade en stundtals hetsig debatt i olika Facebook-grupper där debatten tycks vara mer omedelbar och ohämmad än här på Rötter. Kanske är det den lilla extra ansträngningen att logga in som gör att debatten aldrig riktigt tar fart i detta forum. För att ändå få med lite av det fortsatta tyckandet på Facebook i detta viktiga ärende, kommer här några små tillägg:Det har påtalats att det förmodligen är bilderna mer än texterna som gjort att KB valt denna överdrivna spärr. Man vill följa gällande regler till punkt och pricka. På detta reagerar jag så här:[i]Med sådana regler slänger man ut barnet med badvattnet. Hitta en rimlig lösning som håller och som gör alla glada. Jag förstår att en digitaliserad tidningssida i någon mening kan anses vara en bild - men jag ser den hellre som just en tidningssida, presenterad på ett modernt sätt.[/i]När en snickare mot betalning bygger ett hus, kan han sedan stolt peka på det och säga: Detta har jag skapat. Men han har verkligen ingen fortsatt bestämmanderätt över huset. Jag kommenterar:[i]Om man en gång har fått betalt för att skriva i Aftonbladet eller Expressen, kanske varit anställd med god lön, menar jag att man inte kan ställa anspråk på att få bestämma vad som händer med materialet. Man har en sorts moralisk copyright, visst, men man förfogar inte över sina texter - i synnerhet inte om digitaliseringen bara innebär att den ursprungliga publikationen blir modernt tillgänglig.[/i]Någon tycker att man (läs: jag) borde ha undersökt regelverket och tagit reda på vad som gäller innan man raljerar och tar till så starka ord. Mitt svar:[i]Jojo, visst! Men hur många år och decennier skall vi svenskar behöva vänta för att få tillgång till sådant som man redan har haft länge i andra länder? Och, by the way, om inte släktforskarrörelsen hade använt skärpa och löje i kampanjen mot Skatteverket och för våra socknar, så hade den frågan aldrig fått ett så pass lyckligt slut. Allting har sin tid; Utreda och gå till botten har sin tid, rasa och röja har sin...[/i]Efter ytterligare uppmaningar om att finna sig i gällande regler, framhärdar jag med:[i]Och om man inte kan acceptera det som "gäller" - om man ifrågasätter denna märkliga tolkning av Upphovsrätten? Hur gör man då? Jag erinrar mig en tid, då Datainspektionen ville stänga hela Anbytarforum för att vi tillät släktdiskussioner om romer, judar och samer. Där fick vi kämpa för vår sak, och det visade sig att vi hade rätt. På samma sätt måste vi göra i detta nya fall - där beslutsfattarna måste förmås att inse att tidigare policybeslut är felaktiga eller överdrivna.[/i]En sakkunnig skriver:[i]Bilder/teckningar har ett annat upphovsrättsskydd än text och medan man tex kan citera text på internet utan problem kan bilder över huvud taget inte alls publiceras på nätet utan upphovsrättsinnehavarens medgivande.[/i] Min replik:[i]Låter som ett problem, men ett kraftigt överdrivet sådant. Gör bevisföringen omvänd! Släpp allt material nu. Låt sedan upphovsrättsinnehavare klaga, och så svärtar man deras respektive artiklar allt eftersom, men låter resten vara kvar. Hur många nedsvärtningar tror ni att det skulle bli?[/i]Tydligen finns det militanta grupper inom just fotografiskrået, som älskar att driva process mot dem som shanghajar bilder. Det är uppenbarligen detta hot som har drivit KB till att föda fram 150-årsgränsen. Jag reagerar:[i]Jo, det har jag förstått - men problem är till för att lösas. Hit med ett STIM för bilder!Det slår mig att gamla tidningsbilder nästan alltid är hårt rastrerade, och därmed oanvändbara för reproduktion. Risken för "stöld" är därmed minimal. Det går ju inte att använda eventuella skärmklipp eller nedladdningar på något rimligt sätt. Vore inte detta ett bra argument för varför majoriteten av digitala tidningsbilder skulle kunna gå att lägga ut omedelbart? Som en liten morot kunde man kanske erbjuda direktlänkar från tidningsbilden/sidan till respektive fotograf eller bildarkiv för dem som är intresserade av att köpa bilden eller använda en originalbild. Den digitala tidningsbilden skulle kunna betraktas som en sorts "tumnagel" - en annons - för den riktiga bilden, som därmed skulle kunna få nytt liv.[/i]Låt oss nu gå vidare med denna debatt - här, och på Facebook, Twitter och varhelst det kan passa. Tärningen är kastad! Låt oss provocera fram en rimlighetsdiskussion med KB och eventuella myndigheter. 150-årsgränser är löjeväckande och kan och får aldrig accepteras.
Johan Kruuse af Verchou den onsdag, 31 december 2014 16:10

Det går även att tycka till på KB:s hemsida där de har ett forum för just dessa digitala tidningar.http://feedback.tidningar.kb.se/Missa inte att på http://magasin.kb.se/searchinterface/ så kan man kolla på andra tidningar som vissa är nyare än 150 år. Så där har de tydligen tolkat upphovsrätten annorlunda.

Det går även att tycka till på KB:s hemsida där de har ett forum för just dessa digitala tidningar.http://feedback.tidningar.kb.se/Missa inte att på http://magasin.kb.se/searchinterface/ så kan man kolla på andra tidningar som vissa är nyare än 150 år. Så där har de tydligen tolkat upphovsrätten annorlunda.
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
29 mars 2024

Captcha bild