Rötter

Hur kunde de bo här?

4 mars 2017

22051 Träffar

Många tror att en backstuga var ett litet hus inbyggt i en backe, alltså med någon vägg bestående av jord eller berg. Så var det oftast inte, backstugor var som regel mindre stugor utan odlingsbar mark till. Till skillnad från torpen, där odlingsmark ingick av varierande storlek.

Men det finns ett antal backstugor som faktiskt var inbyggda i jordhögar eller berg. I många fall så små att vi idag knappt kan tro att någon kunnat bo där. En sådan stuga är Singlastugan i Valeryd i Vederslövs socken i södra Småland.

Foto: Jenny Hollander.

Här bodde den siste backstugusittaren Signild Peterdotter tills hon dog 1914. Stugan hette först Hyttan men fick senare namn efter Signild. Vederslövs hembygdsförening håller den i stånd och det finns en informationsskylt intill stugan.

Singlastugan, eller Hyttan, byggdes 1861 av den gifte drängen Jonas Magnus Petersson. Han var född 1810 och gift med Catrina Håkansdotter som föddes 1816 i Kalvsviks socken. En kan ju undra vad som fick dem att flytta till den här lilla stugan när de var i 50-årsåldern? Då var det stampat jordgolv inne, Signild var den som ordnade med brädgolv.

De första som bodde i backstugan Hyttan. Bildkälla: Arkiv Digital, Vederslöv (G) AI:11 (1866-1870) Bild 167 / sid 157 (AID: v20119.b167.s157, NAD: SE/VALA/00409).

Signild Petersdotter utanför sin stuga.

Foto: Jenny Hollander.

Foto: Jenny Hollander.

Johan Magnus dog 1875, hustrun Catrina bodde kvar till sin död 1888. Signild var svägerska till Catrina, gift med hennes bror korpralen i marinen Carl Johan Håkansson Lund. De hade minst tre vuxna barn, två av dem hade emigrerat till Amerika. Carl Johan befann sig i Stockholm och hörde inte av sig. 1890, 1893 och 1894 tog han ut arbetsbetyg till Stockholm och prästen skriver "Borta i Stockholm". Där bodde han på Söder. I och med att de var gifta blev även Signild kyrkobokförd på makens adresser i Stockholm och finns inte i husförhörslängden i backstugan Hyttan efter svägerskans död, trots att hon alltså bor där. Men på hembygdsföreningens informationsskylt berättas om Signild.

Signild försörjde sig på att sticka strumpor, karda ull och spinna. Hon gjorde stugan fin med tapeter och blommor på bordet. Signild var född 1830 i Skatelöv och dog den 31 maj 1914. Hon är då inskriven i Vederlövs kyrkbok men med hemvist i Stockholm och prästen antecknar att attest skickats till Kungsholms församling. Kanske hade hon i början följt med maken till Stockholm och sedan återvänt?

I Vederslövs socken finns ytterligare en liten backstuga kvar, som hembygdsföreningen sköter om. Scrolla ner en bit på sidan.

Det finns fler exempel på backstugor som vi kan ha svårt att se som bostäder. En är stugan där Lasse och Inga Eriksson bodde på Kinnekulle. Deras liv har nu blivit film.

En annan är Lappstenen i Alfta Finnmark, byggd under ett stort stenblock:

Foto: Ingegerd Mickelz.

Källor: Vederslövs och Kalvsviks kyrkoarkiv, Rotemansarkivet, Vederslövs hembygdsförening.

Tack till Jenny Hollander och Ingegerd Mickelz för bilder!

Taggad i:

Backstuga Boende

Om författaren

Eva Johansson

Min släkt kommer från Halland och västra Sverige men själv har jag valt att först bo på ostkusten, vid en havsvik söder om Västervik, sedan i Västerås. I Västervik har jag arbetat som journalist större delen av mitt vuxna liv, bland annat 17 år på Västerviks-Tidningen där jag varit nyhetsreporter, bilageredaktör, kulturredaktör och webbredaktör. Numera arbetar jag som frilansskribent och släktforskare och har bland annat skrivit ett par lokalhistoriska böcker och ett par handböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund. I min ungdom var jag till sjöss några år.
Släktforskat har jag gjort sedan 2010. Det startade med ett brutet ben och soffläge några månader. Så snart jag börjat blev det ett allt uppslukande intresse.
I Tjust Släktforskarförening är jag medlem och redaktör för vår föreningstidning Wåra Rötter, liksom i DIS Småland.
Våren 2013 gav jag ut den första skrivhandboken för släktforskare som vill komma igång med att skriva sin släkthistoria. Boken är en e-bok och säljs nu i Rötterbokhandeln. På hösten samma år utsågs jag till redaktör för Släktforskarförbundets årsbok, ett uppdrag som jag lämnade 2016. 2017 skrev jag handboken "Släktforska om sjöfolk" utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.
Jag har två vuxna söner, fem barnbarn och en make vars farfar för hundra år sedan var rättare på Helgerum där vi bodde i tio år. Givetvis har jag forskat om den släkten.

Författarens senaste inlägg

Fler inlägg från författaren

13 april 2024 De drunknade vid Årsta

6 april 2024 Döden, döden, döden

30 mars 2024 Glad Påsk!

Kommentarer 3

Eva Johansson den tisdag, 07 mars 2017 16:18

Björn Engström har skrivit en kommentar i en släktforskargrupp på Facebook där jag länkat till inlägget, en kommentar som jag tycker är viktig. Publicerar hans kommentar här enligt överenskommelse: "En mycket förenklad bild av en typ av backstugor. Verkligheten är mycket mera varierande och kan vara olika beroende på var i landet vi är. Vanligen fanns odlingsbar jord och oftast endast i mindre omfattning, i modern tid åtminstone ett potatisland på egen eller annans mark. Både husmännens familjer kunde bo i backstuga och var ofta en mindre delägare i finntorpet, men hade del i jord och djur. Även de gamla kunde bo i en backstuga, när de överlåtit gården till nästa generation.Ett torp har endast brukningsrätt som kan ha arvsrätt och är inte skatteköpt och brukaren äger den inte. En backstuga kan vara ägd och ibland på ofri grund, men behöver inte vara det."Tack för dessa klargöranden!Själv har jag läst i litteraturen om backstugor att den viktigaste skillnaden skulle vara att det inte ingår jordbruksmark till en backstuga, som det gör till torp. Potatisland och kålgårdar har förmodligen ingått, eftersom de flesta odlade sin mat. Även ko, gris och får kunde nog hållas av en backstugusittare.

0 Svara

[b]Björn Engström[/b] har skrivit en kommentar i en släktforskargrupp på Facebook där jag länkat till inlägget, en kommentar som jag tycker är viktig. Publicerar hans kommentar här enligt överenskommelse:  "En mycket förenklad bild av en typ av backstugor. Verkligheten är mycket mera varierande och kan vara olika beroende på var i landet vi är. Vanligen fanns odlingsbar jord och oftast endast i mindre omfattning, i modern tid åtminstone ett potatisland på egen eller annans mark. Både husmännens familjer kunde bo i backstuga och var ofta en mindre delägare i finntorpet, men hade del i jord och djur. Även de gamla kunde bo i en backstuga, när de överlåtit gården till nästa generation.Ett torp har endast brukningsrätt som kan ha arvsrätt och är inte skatteköpt och brukaren äger den inte. En backstuga kan vara ägd och ibland på ofri grund, men behöver inte vara det."Tack för dessa klargöranden!Själv har jag läst i litteraturen om backstugor att den viktigaste skillnaden skulle vara att det inte ingår jordbruksmark till en backstuga, som det gör till torp. Potatisland och kålgårdar har förmodligen ingått, eftersom de flesta odlade sin mat. Även ko, gris och får kunde nog hållas av en backstugusittare.

Ångra Uppdatera kommentar

Gäst - Vederslöv den lördag, 16 februari 2019 23:18

Hej. Några kommentar angående ditt inlägg.

Signhild har aldrig bott i Sthlm, däremot blev hon skriven där då hennes man hade adress i Sthlm. Det var i ett försök från socknens sida slippa betala för henne.
Vidare påstår du att det finns ytterligare en backstuga som sköts av föreningen - jag är nyfiken på vilken detta skulle kunna vara?

Vänlige,
V

0 Svara

Eva Johansson den lördag, 16 februari 2019 23:55

Hej V!
Som du förstår anade jag att Signhild inte följt med till Stockholm även om det ser ut så i kyrkböckerna.
Det är ju ett tag sedan jag skrev detta och jag är inte säker på att informationen på hembygdsföreningens hemsida är densamma idag som då. Men det finns uppgifter om en stuga som kallas Nöjde Svens stuga som det står att föreningen har upprustat och underhåller, kanske är det den.

0 Svara