God fortsättning!

God fortsättning!

 

Så säger vi till varandra efter juldagen och i början på det nya året. Inför julen och fram t.o.m. juldagen säger vi God Jul och på årets allra sista dagar klämmer vi till med det smått morbida Gott Slut, innan det är dags att utbrista i Gott Nytt År och God fortsättning på det nya året!. Av någon anledning säger vi inte God utan Glad Påsk, och i den mån vi över huvud taget uppmärksammar pingsten, så tycks den också vara Glad. Midsommaren är av naturen så ljuvlig att både God och Glad känns överflödiga. Möjligen kan vi kosta på oss ett Trevlig i sammanhanget. När det gäller födelsedagar och andra jubileer använde man förr Har den äran, en utomordentligt krystad och dessutom ofullbordad mening, som numera ersatts av Grattis. Danskarna säger f.ö. Till lykke, vilket låter rätt mysigt. I USA har man delvis andra högtidsdagar än vi, och ropar gärna Happy Thanksgiving och Happy 4th of  July. Tänk om vi skulle börja säga Glad 6:e Juni till varandra...

Men vad menar vi egentligen när vi säger God fortsättning? Vid Nyår handlar det givetvis om att det skall bli ett bra och lyckligt år för dem vi talar med. Att vi alla skall få vara friska, mätta och slippa frysa. Att det skall gå väl för våra nära och kära, och att de utmaningar vi får inte skall bli oss övermäktiga. 

För oss släktforskare har uttrycket God fortsättning en alldeles speciell betydelse. Nämligen att vi under det nya året skall göra stora framsteg i vår eviga jakt på ny information, att vi skall hitta den förlösande ledtråden, att den försvunne emigranten skall komma till rätta, att det avgörande beviset för den förmodade släktledningen plötsligt materialiseras inför våra ögon o.s.v. En God fortsättning kan kanske också handla om tillkomsten av nya hjälpmedel, personregister, databaser eller digitala källor, som hjälper oss vidare och skapar nya förutsättningar och möjligheter. 

Vad skulle då kunna tänkas innebära en God fortsättning i mina egna forskningar? Oooo…. var skall man börja? 

b2ap3_thumbnail_Carl-Gustaf-Pilo.jpgb2ap3_thumbnail_Carl-Gustaf-Pilo.jpg

1.  Hit med en ledtråd som hjälper mig att hitta ursprunget för släkten PILO! Porträtt- och kyrkomålaren Olof Pilou (1668-1753) dyker i början av 1690-talet upp på Drottningholm. Han hamnar sedermera på hemmanet Göksäter i Runtuna socken (D) – men var han kommer ifrån eller vilka som är hans släktingar är höljt i dunkel. Det finns vilda teorier om ett polskt (hamnstaden Pillau), ett italienskt och ett spanskt ursprung, men ingenting har gått att belägga. Förmodligen var Olof Pilou helt enkelt helyllesvensk – förnamnet OLOF tyder på det. En av hans söner är den berömde konstnären Carl Gustaf Pilo (1711-1793) - bilden ovan.

b2ap3_thumbnail_Stralsund-1652.JPGb2ap3_thumbnail_Stralsund-1652.JPG

2.  Hit med lite fler källor från Stralsund (ovan) och svenska Pommern! Mycket av det svenska arvet där bombades sönder och samman 1942, däribland den svenska Garnisonens kyrkoböcker. Eja, upptäcks så småningom en tidig avskrift av eller excerpter ur dessa förlorade böcker. Det skulle många av mina genealogier må väl av, t.ex. de för släkterna PICULELL och d’AUBIGNÉ

b2ap3_thumbnail_Lofbergs_lila.jpgb2ap3_thumbnail_Lofbergs_lila.jpg

3.  Hit med en breakthrough som hjälper mig att återfinna alla borttappade medlemmar av Ystad-släkten LÖFBERG, bl.a. de fyra systrarna Greta Catharina, Anna Christina, Rebecka Cecilia och Juliana Löfberg, födda 1784, 1790, 1793 och 1798 – samtliga mysteriöst försvunna från Ystad i början av 1800-talet. Varthän, varthän? Danmark? Tyskland? Baltikum? Övre Volta? 

b2ap3_thumbnail_Erland_Lagerlof4.jpgb2ap3_thumbnail_Erland_Lagerlof4.jpg

4.  Hit med en notis över konstnären Wilhelm ANGELDORFF och han hustru Cecilia. Deras öden och äventyr efter 1911, då de vistas i England, har aldrig kunnat klarläggas. I sådan relativ nutid kan man tycka att det borde vara möjligt att hitta vem som helst, men så icke. Paret har gäckat mig i decennier …  http://www.genealogi.se/blog/entry/geniet-fran-goeinge  Porträttet ovan är målat av Wilhelm Angeldorff och föreställer Erland Lagerlöf (1854–1913), svensk skolman, översättare och författare.

b2ap3_thumbnail_bokhallaren_1.jpgb2ap3_thumbnail_bokhallaren_1.jpg

5.  Hit med min morfars morbror, handelsbokhållaren Axel Mauritz HYDÉN, född 1838 i Linköping, som 1871 försvinner spårlöst från Stockholm. Han torde ha avlidit före 1878, eftersom han då inte nämns i bouppteckningen efter en äldre halvbror. Inte heller är det rimligt att tro att han emigrerade till Amerika. Det försökte han med 1864, men kom snöpligen tillbaka tämligen omedelbart (eller om han aldrig kom iväg…). Sorgligt försvunnen är han fortfarande.

Det är alltså de goda fortsättningarna på alla mina lösa ändar jag efterlyser och hoppas på inför släktforskningsåret 2017. Kanske kommer de till sist fram via nya databaser och register, varför jag önskar alla sådana ambitiösa projekt en särskilt God fortsättning! För många år sedan blev jag intervjuad av en tidning, som ville veta vad släktforskning egentligen ska vara bra för. Det togs också en bild av mig vid någon läsapparat och den rasande fyndiga rubriken kom att lyda:

 

För Ted går det framåt ju mer det går bakåt …

 

God fortsättning, alla glada släktforskare!

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Kan vi lita på källorna?
Född som dansk och död som svensk
 

Kommentarer 1

Göran Persson den tisdag, 27 december 2016 13:02

Som den svenske emigranten från innersta steniga Småland sa när han lärt sig sin första fras i engelska på båten över..."De' seim to jo..."

Som den svenske emigranten från innersta steniga Småland sa när han lärt sig sin första fras i engelska på båten över..."De' seim to jo..." :):)
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
28 mars 2024

Captcha bild