Det var den midsommaren det!

Det var den midsommaren det!

 

Nu är midsommaren över och nu har det vänt! Ja, jag menar det blir mörkare igen nu! Men än får vi hoppas att vi har lite sommar kvar!

Midsommar betyder väl olika för oss. Vi har olika traditioner förknippade med midsommar. För mig är det nödvändigt med majstång. Den ska vara lövad och så måste man sjunga och dansa kring stången. Det spelar ingen roll om man måste klä stången och dansa i ösregn. Speciellt måste ”Små grodorna” vara med. Och även ”Vi äro musikanter”. Jag tvingar alla andra också att vara med, barn och barnbarn eller vem vi firar med. Det här är jag van vid, för så var det under hela min uppväxt. Vet inte om det är speciellt i min familj. Båda mina föräldrar kom från Mora så dom hade naturligtvis en hel del med sig därifrån. Pappa fick för många år sedan en av mina söner att tälja till de två pilarna, som ingår i Dalarnas landskapsvapen. Dessa var sedan ett måste på stången och är än idag. Pappa var mycket rädd om pilarna, vilket innebär att de ännu finns kvar.

Heter det midsommarstång eller majstång? För mig heter det majstång. Det har ju inget med månaden maj att göra utan betyder helt enkelt ”att löva” eller ”att klä med gröna kvistar”. En majstång är alltså en stång klädd med gröna löv. Stången ska ju sedan stå kvar hela året, åtminstone gör den det i Dalarna. Den blir ju lite chanserad som synes av min bild! I ett tidigare blogginlägg har vi fått se många olika utseenden på stången. Så vet jag att det var också i Dalarna. Varje by hade och har sin egen utsmyckning av stången. Vår stång ser aldrig lika ut från år till år.

Sill och jordgubbar hör ju också till midsommar. Ja, och så drickat förstås! Visst är det roligt med traditioner! Undrar hur mina egna anfäder firade? Att man har firat midsommar länge det tror jag. Lövad stång tror jag man har haft länge, men man sjöng väl antagligen inte ”Små grodorna” eller ”Vi äro musikanter”. Vi vet i alla fall att Anders Zorn firade midsommar i Mora. Det finns ju en tavla målad av honom från 1897 som heter ”Midsommardansen”.

I år blev det ingen dans för min del. Jag råkade köra omkull med cykeln ett par dagar före midsommar, vilket bl a resulterade i en vrickad vrist. Så det blev att hålla sig lugn. Det gav sig själv faktiskt. Men att klä stången och göra kransar det klarade jag i alla fall av. Och den sångröst som eventuellt fanns innan den hade inte tagit skada. Men som vi frös! Det blåste nordan. Tur att vi har ett lusthus att krypa in i!

I går fick jag i min hand tidskriften ”Värmländsk kultur” och vad fann jag i den – jo, bland en hel massa intressanta artiklar, en artikel om Birgitta Renström Linde och hennes bok ”Huldas hemlighet”.  Birgitta är en av våra föreläsare på Sfd2014 och jag har nämnt henne tidigare. Hon kommer just att berätta om ”Vägen till Huldas hemlighet – släkthistorien som inspirationskälla till litterär gestaltning”. Det låter jättespännande tycker jag. Vi har väl alla stött på hemligheter och annat, som väcker vår nyfikenhet och fantasi. Men hur ska vi ta tillvara detta?

Ytterligare en av våra föreläsare nämligen Peter Olausson har en artikel med i tidskriften. "Förfäder i dubbla roller" som handlar om anförluster. Den artikeln ska jag läsa idag - hann inte i går. Peter, som ännu inte presenterats på www.sfd2014.se, är en hos oss välkänd och mycket uppskattad föreläsare. Han har dessutom varit med i Värmlands släktforskarförening sedan allra första början. Jag tror t o m att han var med och startade föreningen. Rubriken på hans föredrag på Släktforskardagarna är "Värmlänningar i rörelse".

Jag har även tidigare nämnt ”Fröken Frimans krig”. Nu har jag sett att den kommer i repris i TV! För den som missade den, missa den inte igen! Nu när det ändå är så dåligt väder! Sedan passar det bra att på Släktforskardagarna gå och lyssna på Eva Kaijser, som är en av skaparna bakom serien. Hon kommer och håller ett föredrag, som hon kallar ”Svenska hem – den sanna historien om fröken Frimans krig”.

På årets Släktforskardagar kommer vi med något som vi kallar "Anbytaren" och vad det handlar om ska jag berätta nästa vecka!

 

 

 

×
Håll dig informerad

När du prenumererar på Rötterbloggen kommer vi att skicka dig ett e-post när ett nytt blogg-inlägg kommit så att du inte missar något.

Korpral Dahlman och slaget vid Poltava 1709
Sanna skrönor
 

Kommentarer

Inga kommentarer än. Var den första att lämna en kommentar
Redan registrerad? Logga in här
Gäst
19 mars 2024

Captcha bild