Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Göran Olivecrona: viagra apotheke teuer Hjärtmassagemaskin från Lun... Teleslinga cialis billig eu och skrivtolk finns. Foto: Colourbox viagra billig online I avhandlingen undersöktes ... – Jag kamagra på nätet hade ofta ont i magen och skrek mycket. Erik mister wong cialis generika billig Berntorp: Blödarsjuka på väg mot... 10-i-topp pris på viagra i norge sedan starten 2010: 1. 13.15 Tre super kamagra apotheke världspremiärer i Lund. Detta gäller ta viagra till sverige dock inte många arbetsfordon. Det är køb viagra på nettet liknande riskfaktorer inblandade. Karin buy viagra danmark Danielsson skriver: februari 9, 2012 kl. Men det hvad er generisk viagra är en av de saker vi ska utvärdera framöver. Mattias Belting: viagra billig forum Cellers kommunikation och cance... Extensively viagra in apotheke erhältlich drug-resistant TB XDR-TB . Arrangör: cialis 20mg billig PIL och Psoriasisförbundet i Skåne län. Ger ny viagra i danmark kunskap Pilotstudien planeras bli klar under 2013. Dagsljus kamagra köpa sverige och halogenlampor har Ra = 100.
Publicerad söndag, 01 december 2013 17:36

Fader okänd - vad gör jag?

En artikel ur Släktforskarnas årsbok 1990 skriven av Elisabeth Thorsell

Ett inte ovanligt problem när man söker sig bakåt i antavlan är att man upptäcker att någon är född av en ogift mor, och man undrar då om det är möjligt att hitta den försvunne fadern. Det är ett problem som är omöjligt att ge några generella lösningar på, men några erfarenheter kan kanske ge uppslag till individuella lösningar.

I äldre tider, med den starka sociala och kyrkliga kontrollen, var problemet med "oäkta barn" inte så vanligt som det blev senare under 1800-talet, vilket framgår av kyrkböckerna. Tyvärr är förhållandena under tiden före 1871 ej kända mer exakt, men enligt "Historisk statistik för Sverige" utgjorde de ogifta barnaföderskorna då (1871) ca 10% av de barnafödande kvinnorna, varför det är troligt att varje släktforskare förr eller senare stöter på anteckninge "oäkta" i födelseboken för någon anan.

Vill det sig väl behöver man inte söka länge efter barnafadern, så som fallet var med följande barn: "1846 28/1 Anders Petter, son till pigan Inga Carin Persdotter i Humlebäcken på Eksjöhults ägor. Barnets Dader lagligen bewist att wara Drängen Anders Fredrik Nilsson i Kärr" (Ulrika C:4, Vadstena Landsarkiv).

Om kyrkoboken inte är så hjälpsam får man gå andra vägar. Det första man då kan göra är att se om barnet i vuxen ålder bär sam patronymikon (fadersnamn t ex Larsson) som sin mor eller morfar. Om så inte är fallet, utan barnet exempelvis Jonsdotter, modern Larsdotter och morfar Svensson, kan man ju misstänka att någon Jon, eller JOnas var barnets fader, och man får se om modern t ex tjänat piga i samma hushåll som en Jon i lämplig ålder. Hittar man en passande Jon kan man följa denne och se om prästen möjligen i någon följande husförhörslängd gjort en avslöjande anteckning.

Drängen Gustaf Pettersson i Malma, Västra Ryd, Östergötland, ville 1858 flytta till Norra Vi. Prästen antecknade då i anmärkningskolumnen i husförhörslängden om honom: "erhåller ej hinderslöshetsbetyd, förbjuder Anna Lotta Andersdotter i Malma". Denna Anna Lotta fanns antecknad på följande sida, och hon hade 20/9 1858 fått en oäkta son Johan Alfred, som hon tydligen hade skäl att anse Gustaf som fader till, och därför ville hon att det skulle antecknas på hans flyttningsbetyd att inte var ledig till äktenskap. I just detta fall ansåg mannen att han inte var barnafader och gick i värjemålsed 1861, men anteckningen om äktenskapshinder följde honom genom flera socknar ändra fram till det han emigrerade 1866.

Om man hittat en lämplig kandidat till faderskapet, men inte funnit något i kyrkböckerna som klart bevisar detta, bör man ändå följa honom tills han dör, en anteckning kan dyka upp mycket senare, barnet kan tillfälligt bo hos honom etc. Det har även inträffat att barnet till slut omnämnes i faderns boupptäckning.

Sektreteraren i Krigskollegium Fredrik Wilhelm Westée avled 27/12 1882 i Stockholm, hans bouppteckning upprättades 22/2 1883 och i den står att han avled utan någon känd arvinge. Vid närmare granskning av bouppteckningsvolymen visade det sig att efter själva bouppteckningen fanns Fredrik Wilhelms testamente, upprättat 1876, där han förordnar att hans kvarlåtenskap ska delas i två delar, varav den ena ska tillfalla sonen Ludvig Wilhelm Alfons Westée, manufakturist i Norra Amerika, och den andra dottern Edla Lovisa Adelaide, gift Gustavi. Detta fastlade att Ludvig Wilhelm Alfons verkligen var son till Fredrik Wilhelm, såsom hans ättlingar hela tiden hävdat, men födelseorten är fortfarande okänd. Systern Edla Lovisa Adelaide var gift med bataljonsadjutanten Gustaf Wilhelm Gustavi, och bodde senare i Rappestad i Östergötland. Kyrkböckerna i Rappestad angav att Edla var född 1840 i Jacob-Johannes församling i Stockholm. Hon fanns ej antecknad i födelseboken där, men i födelseboken för oäkta barn finns en inklistrad skrivelse, daterad 1853, där Fredrik Wilhelm erkänner att han och hans numera avlidna fästekvinna Lovisa Ulrica Nyman är Edlas föräldrar. Att Edla ej var antecknad som född i Jacob, kan möjligen bero på att hon var född på något av stadens barnbördsjus, och att föräldrarna då utnyttjade möjligheten att antecknas som "okända".

Gustaf III fick ofta föredraget ärenden om barnamord för sig, då han skulle fatta beslut om barnamörderskor skulle avrättas eller benådas. Till slut blev han tydligen bekymrad över frekvensen av barnamord och utfärdade sitt bekanta "barnamordsplakat", Kongl. maj:ts Nådiga Bref angående Barnamord, den 17 Oct. 1778. I detta stadgades bl a "Att Qwinna, som will å okänd ort framföda fostret, må i sådant uppsåt lemnas ostörd, utan någons åtal eller efterfrågan om hennes person eller tillstånd", vilket alltså innebar att kvinnan kunde föda sitt barn utan att någon ägde rättighet att fråga efter hennes namn eller andra personliga förhållanden. Detta fungerade tydligen i städerna, där man ganska ofta ser "okända föräldrar" i födelseboken, däremot knappas på landsbygden, där folk ändå visste det mesta om sina grannar.

I städerna ser man ibland, trots anteckningar om okända föräldrar att moderns ålder och en adress anges. När man då kontrollerar vilka som fanns på den angivna adressen vid rätt tidpunkt finner man oftast att där bodde en barnmorska som tog hand om "obemärkta" flickor, som det hetat långt in i modern tid, och man kommer knappast längre.

Något annorlunda kan det ställa sig om barnet fötts på barnabördshus eller snart lämnats in på barnhus, då bör man söka i alla tillgängliga rullor och matriklar, för ibland kan modern ha lämnat med barnet ett förseglat kuvert med uppgifter om föräldrarna.

För att återgå till det oäkta barnet på landet, så bör man inte bortse från att det trots allt var ett brott ändra fram till mitten av 1850-talet att ha utom- eller föräktenskapliga samlag, bestämmelserna om lönskaläge och hor hittar man i 1734 års lag i Missgärningsbalkens Kapitel LIII och följande. Där stadgas att för första resan blir det 10 daler i böter för mannen och 5 daler för kvinnan, eller för mannen 14 dagars fängelse eller straffarbete, för kvinnan hälften. Dessa ärendens natur gör att brottet knappas gick att bevisa om inte följden blev ett barn.

Böter skulle delvis tillfalla sockenkyrkan och därför är det bra att börja med att söka i kyrkoräkenskaperna, fattigspecialräkenskaperna, något efter det datum när barnet föddes för att se om modern betalt något till kyrkan. Har man tur har någon man betalt ett dubbelt belopp ungefär samtidigt, och denne bör i så fall också granskas närmare. Har modern betalt sin avgift till kyrkan och de fattiga, så är nästa steg att söka i häradsrättens domböcker. Där börjar man enklast med att söka rätt på de saköreslängder som i allmänhet finns inbundna i slutet på protokollet för varje tingsfälle. I saköreslängden räknas de upp som blivit dömda till böter, oftast med hänvisning till lämplig paragraf i domboken, så att man enkelt kan slå upp den och slipper blada igenom den ofta tjocka volymen.

För det mesta var det länsmannen som åtalade både mannen och kvinnan, men det finns också exempel på att kvinnans fader åtalat sin dotter, eller att kvinnan stämt mannen på barnaunderhåll.

Den 6/1 1836 betalade pigan Maria Larsdotter i Löt på Öland 32 skilling till sin sockenkyrka för lönskaläger, hon hade den 6/11 1835 fött en dotter Stina Kajsa, och skulle nu kyrktagas, och ville ha sin skuld till kyrkan betald före detta. Dottern Stina Kajsa hette som vuxen Olsdotter, modern Maria Larsdotter och morfadern Lars Andersson, så hennes patronymikon borde härröra sig till den okända fadern.

I Ölands Norra Mots dombok vid Vintertinget 1836 förekommer ärendet under paragrafen 285. Länsmannen A Thiman har stämt bonden Olof Johnson i Stora Hagelunda, Alböke, och pigan Maria Larsdotter i Lundby, Löt, "att ansvara för med hvarannann föröfvat lönskaläge, hvarförutan yrkats svarande Olof jonsons förpligtigande att utgifva uppfostringshjelp".

Bägge var närvarde och erkände sin förseelse, och Maria yrkade också på att Olof skulle betala en tunna råg och 100 daler årligen i barnaföda, vilket han vägrade. Rättens utslag blev att Olof skulle plikta 3:16 eller sitta fjorton dagar på länsfängelset, samt betala 1:16 till Löts kyrka. Vidare skulle han betala en tunna bra råg och 6:32 i banco årligen till Maria vid vite av utmätning. Maria skulle enbart betala 0:32 till Löts kyrka, vilket hon redan gjort vid det laget. I detta fall erkände mannen bums, men det finns ju också många exempel på att mannen nekat, och trots att det fanns vittnen som sett parterna i samma säng, har man fortsatt att neka och till slut gått ed på sin oskuld. Då fick nog pigan stå där utan officiell fader till sitt barn, vilket kunde vara nog så besvärligt.

Bland andra källor som kan prövas, om de finns för aktuell församling, är kyrkoarkivets serie G, avlösningslängder, straffjournaler m m, där de personer kan finnas antecknade som skulle undergå öppen eller hemlig skrift, vilket var ett av kyrkans sätt att bestraffa de brottsliga.

Under äldre tider, när ett oäkta barn var något ovanligt, kan man kanske tänka sig att det rapporterades till Domkapitlet, och då kan man söka i protokollen eller de sockenordnade handlingarna.

Som vanligt när det gäller kniviga problem inom släktforskningen måste man pröva alla tänkbara utvägar, och här har föreslagits några, det viktigaste är att lämna något oförsökt.

I litteraturen är problemet med hur man ska hitta den okända fadern föga behandlat, medan däremot det oäkta barnet och dess morder kan studeras i många verk. Bl a kan nämnas Jonas Frykmans "Horan i bondesamhället" (1977), som dock ger en för mörk bild av den ogifta moderns ställning och framtidsutsikter. Svante och Sten W. Jakobsson ger i "Orons och förtviflans gerningar" (1987) en skakande skildring av ogifta kvinnors vånda för havandeskaps och barnbörds skull, som underrubriken lyder, detta verk behandlar Stockholms-förhållanden. Beata Losman ger i "Kvinnor, män och barn på 1800-talets svenska landsbygd" (1986) en god bild av förhållandena inom familjebildningen i Värmland. Anne-Sofie Ohlander ger i "Kärlek, död och frihet" (1986) andra aspekter på kvinnors liv i gången tid. Samtliga dessa böcker är försedda med litteraturlistor som kan ge tips för vidare studier.

 

Senaste nytt

2015-01-28 09:30
25-000-registrerade-anbytare
Har du kört fast i släktjakten? – Inga problem, det finns hjälp att få. I Sveriges Släktforskarförbunds Anbytarforum finns nu över 25 000 registrerade släktforskare. Funnits sedan 1998 I december 1998 startade diskussionsforumet...
2015-01-27 10:24
ellis-island-museum-i-malmoe
Det första museet i stil med New Yorks museum om invandring på Ellis Island kan bli verklighet i Malmö. Staden har en spännande mångkulturell prägel och enligt initiativtagarna är det en styrka värd att ta vara på. Det speciella i...
2015-01-26 11:11
beraettartaevling-din-slaekt-i-soermland
Inför Släktforskardagarna 2015 i Nyköping utlyser Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening en berättartävling i samarbete med Södermanlands Nyheter. En släkt- eller hembygdsforskare har alltid något att berätta. Många öden ryms i den...
2015-01-23 15:40
nya-upplagor-av-populaera-boecker
Nu finns uppdaterade upplagor av böckerna Vägen till dina rötter och Latin för släkthistoriker i Rötterbokhandeln. Båda böckerna är storsäljare och i samband med att de har tryckts upp på nytt har man reviderat, utökat och förbättrat...
2015-01-23 09:34
kaensligt-avsloeja-slaekthemligheter
Det är inte bara roligt och spännande att få fram nya fakta om sina rötter. Sådant som inte passar släktens självbild kan skapa rejäla konflikter. Jojje Lintrup på Sveriges Släktforskarförbund berättar om vad som kan bli effekten av att rota...
2015-01-20 09:47
okaend-systers-oede-vaeckte-starka-kaenslor
Svenska Dagbladets serie om släktforskning "Släktkär" fortsätter med en intervju med Fredrik Mejster, 24-årig juridikstuderande i Uppsala som under sommaren var en del av teamet bakom tv-produktionen "Allt för Sverige". Han håller dessutom...
2015-01-19 10:49
serie-om-slaektforskning-i-svd
Från och med idag börjar en serie om släktforskning i Svenska Dagbladet. Först ut är Magnus Bäckmark om de oväntade släktfynd man kan göra med hjälp av DNA-släktforskning. Till artikeln på svd.se
2015-01-16 17:15
foereningsbrev-upphoer
En rejäl omkostnadshöjning kan vänta föreningar som skickar sina medlemstidningar med Föreningsbrev, som är PostNords tjänst för ideella allmännyttiga föreningar. Tjänsten upphörde nämligen den 1 januari i år. Anledningen till att...
2015-01-13 10:27
om-svenska-slavar-och-slavhandlare
1722 fick Juditha Nilsdotter i Kalmar ett brev från sin son Johan där han berättade att han tillfångatagits av pirater i Medelhavet, och att han nu hölls som slav i Alger. Händelsen var inte unik, kring Medelhavet fanns gott om pirater och...
2015-01-09 18:02
Sveriges Släktforskarförbund har länge engagerat sig i frågan om hur och i vilken form socknarna/församlingarna ska kunna bevaras i den framtida folkbokföringen. Distrikt från och med 2016 Enligt riksdagsbeslut 2013 ska distrikten ersätta...
2015-01-07 12:12
1944-tillgaengligt-under-januari-manad
Löpsedlar efter att ryska bomber fallit över Eriksdalsområdet i Stockholm februari 1944. Pressens bild. Bildkälla: Wikimedia. Material ur kyrkoarkiven där slutåret är 1944 kommer att släppas av Riksarkivet under januari månad. Men redan...
2014-12-24 10:54
godjul2014
Den 24 december innebär julstök och fest för vissa och en lugn hemmakväll (kanske med släktforskning) för andra. Vad ni än gör – missa inte Rötterbloggarnas inlägg under jul- och mellandagar! De många lediga dagarna vi har den här julen...
2014-12-19 10:55
jultomten-i-rokenaes
Är det självaste jultomten som tagit sig till fotografen med sin ren...eller förlåt, get? Nej, mannen på bilden är Karl Ludvig THEODOR Aspelin (f. 1829-04-17 d. 1918-10-26) som här poserar med sin get. Bilden är uppladdad i Porträttfynd av...
2014-12-17 17:03
slaektforskarfoeretag-utsett-till-gasell-foeretag-foer-andra-gangen
I år har släktforskarföretaget ArkivDigital för andra gången i rad utsetts till "Gasellföretag" av tidningen Dagens industri. Utmärkelsen går till företag som uppfyller Dagens industris kriterier för att vara ett snabbväxande...
2014-12-16 09:54
bure-ligger-i-tiden
Den som intresserar sig för Johan Bures märkliga värld kan numera inte bara glädjas åt att hans släktbok från 1600-talet finns att köpa på dvd – det har även nyligen kommit ut en historiebok om honom. Historikern Håkan Håkanssons "Vid...