Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 19 februari 2016 13:45

Tjuvar och charlataner i släktforskningens värld

Uppdaterad 7 okt 1996

Släktforskare är ärliga människor. Trodde du. Historiens vittnar tvärtemot om en rad individer som härjat inom släktforskningen och haft synnerligen dubiösa avsikter. De har förfalskat för att förbättra sina anor, de har stulit arkivhandlingar och de har bedragit okunniga, men släktintresserade personer. Fast detta brukar man tala ganska tyst om. Men det gör inte Nättidningen RÖTTER. Här nedan ges ett axplock ur den kriminella släktforskningens värld, från stormaktstid till nutid. (Vi vill dock poängtera att flertalet släktforskare faktiskt är mycket ärliga personer. Men det förstod ni säkert redan.)

Vi tycker oss ha märkt att skurkarna kan delas in i tre kategorier:

Urkundsförfalskare | Dokumentsnattare | Fuskforskare

URKUNDSFÖRFALSKARE

När vi talar om urkundsförfalskare rör vi oss verkligen inom en klassisk genre av den ädla konsten att bedra medmänniskor. Man kan anta att så fort det äkta dokumentet fick ett värde - som exempelvis bevis i rättstvister - uppstod hos vissa en önskan och lust att förfalska dokument. Bengt Hildebrand skriver både initierat och detaljerat om urkundsförfalskare som funnits i Sverige i äldre tider (i: Handbok i släkt- och personforskning, 1961, sid. 38 ff).

Nils Rabenius. Mest herostratiskt ryktbar bland svenska falsifikatörer är kyrkoherden i Hedemora Nils Rabenius, född 1648, död 1717. Rabenius drevs bland annat av en egenartad släktfåfänga att i äkta medeltidsurkunder radera ut namn och i stället skriva in fingerade medlemmar av en uppdiktad Rabbe-ätt. En del Rabeniusförfalskningar har tidigt vunnit allmän tilltro och spridning, och därför är det ytterst svårt att utrota uppgifterna ur litteraturen. En följd av Rabenius framfart är att han förstörde en rad medeltida urkunder så att det inte längre är möjligt att läsa de ursprungliga namnen. Rabenius bravader har klarlagts av Nils Ahnlund i monografin "Nils Rabenius (1646-1717). Studier i svensk historiografi" (1927).

Adolf Ludvig Stierneld. Överkammarherren Adolf Ludvig Stierneld, född 1775, död 1835, stiftade Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia. Men med tiden uppdagades att han var en verklig yrkesförfalskare. Han leddes liksom Rabenius av bland annat släktfåfänga och sökte härleda sin ätt från Gustaf Eriksson, Erik XIV:s son.

En annan förfalskare var antikvitetshandlaren Carl Gustaf Mauritz Samuelson, född 1807, död 1872, i Stockholm som inte bara samlade autografer utan också förfalskade dem. Han var specialiserad på svenska, särskilt adliga autografer. På 1900-talet finns den så kallade Helga De la Brache-historien, en genealogisk förfalskning som man kan läsa om i Svenskt Biografiskt Lexikon, band 10 (1931), sid. 593-599.

Gissningsvis är släktforskaren som av fåfänga förfalskar urkunder för att bevisa sin härstamning från adel och kungligheter numera en utdöd art. Varför kan man förstås spekulera i. Men helt säkert öppnar inte ädla rötter dörrar i dag på samma sätt som under 1700- och 1800-talet.

DOKUMENTSNATTARE

Dokumentsnattaren är vanligtvis ingen släktforskare. Han är filatelist. Och det som driver honom in i arkivens värld är lockelsen efter stora pengar och/eller lusten att äga de unika filatelistiska objekten. Men eftersom han måste röra sig i arkiven, förkläder han sig gärna till släktforskare. En frimärkssamlare i ett arkiv är nämligen i personalens ögon lika misstänkt som en person med damstrumpa över huvudet i en bank.

Den falske baronen. Den 5 oktober i år hölls en frimärksauktion i Järvenpää i Finland. Bland de objekt som bjöds ut fanns ett fjäderbrev som var sänt från Jomala socken på Åland till "Expeditionsfogden och kronolänsmannen välbetrodde herr J.F. Ravander, Nääs" i Saltviks socken, också det på Åland. Fjäderbrev är alltid intressanta för filaterlister, främst därför att de är sällsynta. Men säkert bidrar också den originella märkningen till att höja värdet. Det är minsann ingen vanlig etikett eller stämpel som säger att brevet ska befordras med ilfart, utan faktiskt en alldeles riktig fågelfjäder som fästs med lack. Den 12 oktober säljs ett nästan identiskt fjäderbrev på en auktion anordnad av firma Postiljonen i Malmö. Detta är adresserat till "Expeditionsfogden och kronolänsmannen högaktad herr J.F. Ravander, Nääs". Bara ett ord som skiljer i adressen: Ravander är högaktad i stället för välbetrodd.

Det handlar alltså om två brev som sänts till en statlig tjänsteman, en kronofogde och länsman. Just kronofogdarnas arkiv är vanligtvis mycket väl bevarade från omkring början av 1800-talet. Därför är det inte bara rimligt att anta utan man kan med nästan full säkerhet påstå att de utbjudna breven är stulna ur statliga arkiv. Och tjuven är sannolikt den falske baron som på 1970-talet och början av 80-talet härjade i finländska arkiv. Också Ålands landskapsarkiv fick påhälsning.

Under förevändning att han bedrev forskning fick bedragaren tillgång till arkivmaterial och rev helt sonika ut brev som var intressanta och kunde inbringa pengar på auktioner eller vid försäljning till frimärkshandlare. De sällsynta, värdefulla åländska kronobreven som än i dag cirkulerar på marknaden har veterligen undantagslöst passerat genom baronens snikna fingrar. Baronen avslöjades så småningom och den 7 februari 1986 dömdes han till fyra års fängelse och 1,6 miljoner finska mark i skadestånd (ca 2,4 miljoner kronor) för sina omfattande stölder. Det handlade om hundratals brev, och många kom aldrig till rätta. I dag är det omöjligt att avgöra, eller bevisa, att det är fråga om gammalt stöldgods som säljs. Det finns till exempel en handlare som fick domstolsutslag på att han handlat i god tro när han köpte brev av baronen, och breven kunde inte krävas tillbaka. Man kan säga att de blivit legala.

Den grånade akademikern. Ungefär samtidigt med den falske baronen härjade vid landsarkivet i Göteborg en annan dokumentsnattare. Han var en frimärkssamlare som också blivit intresserad av släktforskning och på så vis upptäckt vilken filatelistisk guldgruva ett arkiv kunde vara. Bara man letade i rätt volymer.

Han var stillsam till sättet och prydlig, med grått hår och glasögon. Han såg ut som en lektor vid en gymnasieskola, och jag tror också han var det. Jag vill minnas att han då, i slutet av 1970-talet, kan ha varit i 60-årsåldern. Snart gjorde han till sin vana att alltid sätta sig längst ner i forskarsalen. Därmed kom han långt från personalens vakande ögon samtidigt som han undgick att bakom sig ha andra forskare som kunde se vad han sysslade med. För säkerhets skull travade han också upp en försvarlig hög med volymer framför sig på bordet, för att dölja all insyn. Sedan var det bara att skrida till verket. Han gick systematiskt igenom volym efter volym, där det kunde tänkas finnas intressant filateli, och helst sådana där handlingarna låg lösa. När han fann något intressant smög han in det i sitt kollegieblock.

Hans fall blev att han började försöka sälja de stulna breven. Mest chockerad över händelsen lär mannens hustru och barn varit. Om jag minns rätt dömdes han till fängelse i några månder eller kanske något år.

Skandinaviska Släktforskningsagenturen i Malmö. Innehavaren av Skandinaviska Släktforskaragenturen dömdes till ett års fängelse för att ha knyckt handlingar på Malmö Stadsarkiv och i Lund. Personen har också bedragit släktforskare. I Släkthistoriskt Forum 2/96 läser vi att en dam kontaktade Sveriges Släktforskarförbund sedan hon beställt och även betalt en släktutredning, men aldrig fått något resultat. När hon efter ett år började undersöka saken närmare fanns agenturen inte längre kvar på den tidigare adressen och även postgironumret hade upphört.

FUSKFORSKARE

Fuskforskaren är en person som åtar sig att göra släktutredningar åt folk och sedan tar hutlöst betalt för ett undermåligt arbete. Den värsta sortens fuskforskare drar sig inte för att utnyttja uppdragsgivarens fåfänga och leder därför eftet ett antal generationer helt resolut in härstamningen på lite adel, varpå kungarna ramlar in på medeltiden.

En bekant fuskforskare är Ivan Jäderlund som härjade på 1930-talet. Arkivarie Ingemar Carlsson vid Riksarkivet har lagt upp en samling med antavlor tillverkade av Jäderlund. Så här långt efteråt vilar väl något av historiens skimmer över Jäderlund, men hans alster lever ibland vidare. Det berättas om en person som stolt visade sin jäderlundska antavla med härstamning från Harald Hårfager för en släktforskare. Släktforskaren upptäckte dock snabbt en i övrigt okänd dotter till kung Karl Knutsson (Bonde), varpå den kungliga härstamningen snabbt raserades, en upptäckt som inte föll i god jord.

Några mer moderna exempel av arten fuskforskare har jag för närvarande inte.

Senaste nytt

2017-02-17 16:11
bilda-dig-med-slaektforskarens-lilla-faktabok-2
Äntligen är den här – Släktforskarens lilla faktabok 2! Boken är en uppföljare till Släktforskarens lilla faktabok som gett svar på många nyfikna frågor det senaste året. I nummer två sätts ämnen som befolkning, brottslighet, sjukdomar och...
2017-02-17 11:05
vilken-veckodag-foeddes-morfars-mor
Söndagsbarn var ämnade åt framgång i livet, hette det i gammal folktro. I likhet med torsdagsbarn var de även synska, och hade i vissa fall förmågan att bota sjukdomar. I dag är det inte så många som tror på dylika saker. Men kanske kan det...
2017-02-13 09:38
fullt-oes-pa-rootstech-foer-arkiv-digital
RootsTech i Salt Lake City är över för den här gången. Är du nyfiken på hur det är att gå på släktforskarmässa utomlands? Det var i alla fall vi, så vi slog en signal till Arkiv Digitals vd Mikael Karlsson som varit på plats hela helgen. Hur...
2017-02-10 14:28
ted-rosvall-beraettar-om-slaektforskarnas-arsbok
Släktforskarnas årsbok 2017 är på god väg att färdigställas och kan nu förköpas här i väntan på att den kommer ut i juni. Passa på att säkra ett exemplar av den populära boken, och få den dessutom till ett extra förmånligt pris – 250 kronor i...
2017-02-09 14:34
foeredrag-livesaends-fran-salt-lake-city
Den stora släktforskarmässan RootsTech är nu i full gång i amerikanska Salt Lake City. Mässan som arrangeras av FamilySearch besöks varje år av tusentals släktforskare och samlar drygt 300 utställare. Precis som på våra svenska...
2017-02-06 09:54
fira-samernas-nationaldag-med-roetter
I dag, den 6 februari, är det hundra år sedan samernas första landsmöte hölls i Trondheim. Över hundra personer, varav många kvinnor, samlades över landsgränserna för att diskutera viktiga frågor. I en artikel i Svenska Dagbladet får vi veta...
2017-02-03 11:42
sa-levde-torparna-i-din-slaekt
I början av nästa vecka når årets första nummer av Släkthistoriskt Forum sina prenumeranter. Teckna en prenumeration nu – för bara 250 kronor får du släktforskarvärldens mest oumbärliga tidning i brevlådan under ett helt år. Dessutom får du...
2017-02-02 11:00
jojje-lintrup-bloggar-om-slaektforskning-pa-utomnordiska-anor
Att som svensk släktforskare stöta på emigranter i släktleden är inte ovanligt. Emigrantforskning är följaktligen en populär syssla, och källmaterialet är inte sällan digert och åtkomligt. Migrationens andra sida, immigrationen, får inte lika...
2017-01-31 12:00
solbritt-skrev-en-roman-om-sin-slaekt
Många släktforskare publicerar resultatet av sin forskning i bokform. För Solbritt Furberg, som bor i Örnsköldsvik, föll valet på att skriva en släktroman. "Som linets styrka" bygger på tio års släktforskning kring mormoderns ångermanländska...
2017-01-26 13:10
stort-seminarium-hos-genealogiska-foereningen
Släktforskaråret har startat på allvar och hos Genealogiska Föreningen (GF) är det mycket på gång. Nu på lördag, den 28 januari, håller föreningen släktforskarseminarium i sina lokaler i Huvudsta, Solna. Spännande rubriker Det är andra året i...
2017-01-24 09:48
flygfoton-laeggs-upp-hos-arkivdigital
ArkivDigital kommer under året att digitalisera och publicera flygfotografier från hela Sverige. Det rör sig om flera miljoner bilder som arkivföretaget köpt av Svenska Aero-Bilder AB, och som är tagna från 1950-talet och fram till i...
2017-01-20 15:01
hon-jagar-sina-roetter-med-dna
Allt fler DNA-testar sig i jakten på sina rötter. För de allra flesta av oss är testet snarast ett komplement till den klassiska släktforskningen, men det finns de som har det som sitt enda alternativ. Så är det för Nandini Burman, 31 år, som...
2017-01-18 14:07
fa-kunnig-hjaelp-med-din-slaektforskning
Har du kört fast i din släktforskning, eller finns det något i släktträdet som är så pass klurigt att du vill rådfråga någon som är riktigt kunnig? Om du bor i Stockholmsområdet finns det varje torsdag experthjälp att få på stadsarkivet....
2017-01-16 14:55
lokalt-bildarkiv-goer-succe-pa-webben
Känner du dig duktig som fått ordning på dina egna släktalbum under julen? I jämförelse med Kisa-Västra Eneby Hembygdsförening i Östergötland ligger de flesta av oss i lä. Hembygdsföreningen sysslar nämligen med något som utan tvekan varit...
2017-01-11 07:30
fick-du-alla-raett-haer-hittar-du-svaren
Här kommer äntligen alla svar till julkalendern Julnötter med Rötter. Vi vill tacka alla som har varit med och tävlat! Svar julkalendern 2016 1. Den finske författaren Väinö Linna, mest känd för sin bok "Okänd soldat", skrev trilogin "Här...