Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 10 juli 2014 14:54

Frågor om släktforskning (fortsättning)

Observera! Detta är en arkivfil med äldre frågor och svar.

Frågorna är av allmän släktforskarkaraktär. Det kan gälla källmaterial, forskningsproblem, svåra ord... ja, nästan vad som helst (utom frågor som rör enskilda individer). Gör så här:


#492 (2 april 2001)

Hej! Min mormors mormor jobbade som piga på Trolleholms slott. Min fråga är vart jag vänder mig för att kunna kolla upp det? // M.V.H Lis Hansson

Svar: Trolleholms slott ligger i Skåne. Därför skulle jag vända mig till landsarkivet i Lund och fråga om de känner till ifall det finns något privatarkiv bevarat från Trolleholm och i så fall var det förvaras och om det är tillgängligt för forskning. Finns det ett väl bevarat arkiv kanske du kan hitta din mormors mormor i avlöningslistor och liknande. Om du bara vill veta när hon var kyrkskriven på Trolleholm kollar du i kyrkböckerna, som också förvaras i Landsarkivet i Lund. // Håkan Skogsjö

Svar (3 april 2001): Hej! Förutom Landsarkivet skulle jag föreslå att du hör av dig till slottet Trolleholm i sig själv. Trolleholm drivs nämligen för tillfället av/som en stiftelse och jag misstänker att det kan finnas en hel del handlingar som du kan vara intresserad av på själva slottet (som inte minst är känt för sitt eminenta bibliotek där det finns en del rariteter). Pröva att ringa till Trolleholms Gods AB 0413-731 11, eller mejla till "trolleholm@telia.com". // Mvh, Henrik Mosén

Svar (3 april 2001): Trolleholms godsarkiv omfattar 78 hyllmeter handlingar för perioden 1553-1980 och finns bevarat på landsarkivet i Lund. Källa: NAD-CDn. // Carl Szabad


#491 (2 april 2001)

Hej, Jag undrar vad det finns för forskarmöjligheter i Sundsvall. Vi ska flytta norröver igen, och jag är då sugen på Umeå, bland annat eftersom både biblioteket och universitetet bjuder på goda släktforskningsmöjligheter. Hur ser det ut i Sundsvall? Jag är främst intresserad av att kunna forska på kringlänen, Västerbotten, Jämtland och Dalarna. // Med vänlig hälsning, Ulrika Öhrnell

Svar: I Sundsvall finns Medelpadsarkiv, men jag tror inte de har något material från Västerbotten, Jämtland och Dalarna. Härnösand ligger ju bara några mil från Sundsvall, och där finns landsarkiv med material från hela Norrland utom Jämtland. Så när det gäller material från Jämtland och Dalarna tror jag att du är hänvisad till att låna mikrokort. // Håkan Skogsjö


#490 (2 april 2001)

Jag undrar om någon känner till något pc-program där man kan sammanställa och skriva ut ett släktträd, inte bara i raka led utan så att även kusiner, farbröder, fasters kusins barn..... m.m. kommer med. Jag vet att det kommer bli stort ganska snart med just därför vill jag göra det i datorn. Jag har titta på flera program typ min släkt & Holger med ingen klarar riktiga SLÄKT-träd. Tacksam för svar. Jerry Persson.

Svar: Läs svaren som finns under fråga #386 nedan. Kanske hittar du lösningen där. // Håkan Skogsjö


#489 (2 april 2001)

Hej! Jag har börjat så smått att släktforska, och gått kurs, och har börjat hitta runt i den spännande historien. Det är dock en sak jag gått bet på; I en församlingsbok finns en släkting nämnd och ett inskrivningsnummer enligt formeln:

Inskr. nr 194 168/1896

Där 168 dock är skrivet ovanför 1896 med ett bråkstreck emellan. Jag har sökt i Grill men får ingen förklaring till uppställningen. Är det vanligt att prästerna skrev in sådana här uppgifter? Var uppställningen "standardiserad"? Troligtvis rör det sig om en officers eller undersofficers "aspirant"? Troligtvis på regemente i Sollefteå eller Östersund. Jag behöver inte, och vill kanske inte ha ett svar att han var där eller där, utan mera om och hur jag skulle kunna gå vidare själv. // Hälsningar Ingemar Skarpås

Svar: Jag lånar svaret från fråga #262 nedan: ”De gamla inskrivningsnumren bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal. Rullföringsområdet är i ditt fall nr 37 [här: 168]. Listorna måste finnas på Krigsarkivet. // Mvh Björn Bergström.” // Håkan Skogsjö


#488 (16 mars 2001)

Hej! Vilket ”program” behöver jag, eller hur skall man göra för att släktforska i Finland? Min far från FI. mor fr. Sverige. Från min fars sida redan på 1500-talet personer som flyttade fr. SE. till FI. Tacksam för svar // Pentti Rintala

Svar: Nättidningen RÖTTER

har samlat en del tips och råd för den som söker förfäder i Finland. Sidan finns att läsa här. // Håkan Skogsjö

Svar (2 april 2001): Hej, jag tror att webbplatsen på följande adress kan vara något för dig: [http://www.genealogia.fi/]. // mvh Caroline Sörensson


#487 (14 mars 2001)

Hej, jag är nybörjare i släktforskning och har en del funderingar. Min morfars far står med fader okänd i födelseboken (f 1885). Enligt morfar var hans far adopterad av mannen som modern gift sig med. Jag har ett foto och på baksidan står skrivet "Min farfar NN". Hur kan jag nu gå vidare för att hitta den rätta fadern? Går det att hitta adoptionspappren och därmed få ett svar på vem som är den biologiska fadern? Som parentes kan tilläggas att jag upptäckte även att släktforskning redan gjorts på styvfaderns anor och där finns min morfars far medtagen som biologisk son född utom äktenskapet?! // Tack på förhand Ulrika Lövgren

Svar: Nättidningen RÖTTER

har samlat en del tips och råd för den som söker okända fäder. Sidan finns att läsa här. Tyvärr är det i slutet av 1800-talet ofta svårt att få tag i den biologiske fadern. // Håkan Skogsjö


#486 (7 mars 2001)

Stille-Werner gjorde bl.a lås. Har ett gammalt kombinationslås av deras konstruktion, som tycks vara gediget arbete. Söker på webben för att ev. få reda på om de gjorde kassaskåp o.dyl, eftersom mekanismen inte verkar vara av det enklaste slaget. Vet f.ö att en av Sveriges mer betydelsefulla ingenjörer R. Woxén, arbetade på Stille i sin ungdom. (Woxén, Ungdomsminnen -med eftertanke) // Christer Ejderklint


#485 (7 mars 2001)

Jag söker efter namnet på ett stiftelsedrivet barnhem i Ängelholm, där jag placerades som barn. Det bör ha varit i drift fram till på 40-talet. // Enar Olofsson


#484 (7 mars 2001)

Hej, jag undrar vr man kan hitta kvinnors flicknamn och namn som gifta. Jag söker ett namn på en levande person, men jag misstänker att hon har gift sig. // Tack på förhand, Niclas Carlsson.

Svar (14 mars 2001): Hej, För att hitta gifta kvinnors efternamn så vänder du dig till skattemyndigheten och folkbokföringsavdelningen (vilken som helst i landet). Men du behöver födelsedatum och år. Dom söker på förnamn och födelsedatum. Har hon ett mycket vanligt förnamn så räcker inte dom uppgifterna, utan då behövs hela personnumret. Personnumret kan du lämpligtvis få genom landsarkivet där hon är född. Sedan får du återvända till Skattemyndigheten för att få hennes förnamn. Med dom uppgifterna kan du sätta dig på den publika terminal (PC) som finns hos varje skattekontor. Där finns både program för terminalärende och PC-program där du kan få aktuell adress. Det finns en kortfattad handledning vid den publika terminalen. // Hälsningar Björn Nilsson


#483 (7 mars 2001)

Hej. Jag har på senare tid tagit över släktforskningen efter nu bortgångna släktingar. I det material som de tagit fram, nämns att det skall finnas 2 artiklar i en tidning. Jag skulle bli mycket tacksam om ni kunde hjälpa mig med idéer på hur jag kan hitta denna tidning. Artiklarna skall handla om Klas och Anna som mot både familjens och prästens vilja gifte sig 1886 -08-28 och bodde vid Tolken, Södra Ving (Västergötland). Det som jag undrar över allra mest, är vilken tidning det kan vara. har tittat igenom Borås Tidning för detta år men inte hittat något. Det som är intressant är att alla var emot giftermålet, ingen nu levande vet varför, men det skall framgå av artiklarna. det hela gick så långt att Anna ( med Klas goda minne ) Blev gravid för att de skulle få sin vilja igenom. och detta 1886. tar tacksamt emot all hjälp jag kan få. // Med vänliga hälsningar Conny Rosvall

Svar: När det gäller Södra Vings socken är Ulricehamns Tidning ett troligt alternativ. Den startade 1869 och ges fortfarande ut. Adress: Ulricehamns Tidning, Box 310, 523 26 Ulricehamn. Tel: 0321 - 262 00. // Roland Johansson


#482 (7 mars 2001)

Smedjegatan i Gamla Stan År 1856 är nuvarande Västerlånggatan. Jag undrar om någon vet var exakt Smedjegatan nr 4 låg? Jag undrar också om någon vet om det fanns något hotell på Västerlånggatan eller dess närhet år 1856. Jag har själv försökt att söka i Gamla stan runt. kv. Paudora. var låg det exakt i Gamla stan? Mycket tacksam för alla tips. // Med vänliga hälsningar Annie Fjärem


#481 (7 mars 2001)

Kan någon tala om hur jag ska hitta varifrån Emil Henriksson f 18780918 i Horred åkte till Amerika? Finns inte med på emigrantskivan vad jag vet. Han flyttade till Göteborg c:a 1900 så han har åkt efter det och lämnade barn och hustru hemma som aldrig mer talade om honom. Tack på förhand. // Tina

Svar (14 mars 2001): Hej, Kontakta Svenska Emigrantinstututet, Vilhelm Mobergs gata 4, Box 201, 351 04 Växjö, Tel. 0470-20120; Fax. 0470-39416. Webb-sida: [http://www.svenskaemigrantinstitutet.g.se/sv.html] // Hälsningar Björn Nilsson

Svar (14 mars 2001): Hei! Kan han ha reist fra Oslo, Norge? Det er en Emin H. her: [http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/wc/webcens.exe?slag=n&filename=arkivverket/ EMIOSLO&variabel=9&postnr=127182&fulle=true&spraak=] selvom det her står Wærmeland, kan det jo være riktig mann... // Laila Normann Christansen


#480 (7 mars 2001)

Jag har hört, att det ska finnas ett register över samtliga tyska invandrare sammanställt av svenska genealogiska sällskapet. Stämmer detta och hur vore det möjligt att konsultera detta? Hur kan jag annars finna uppgifter om invandrare från Tyskland? Jag intressar mig för invandring från Tyskland 1850-1880. // Gertrud Almquist

Svar: Något register över samtliga tyska invandrare finns inte. Däremot vet jag att Genealogiska Föreningen i Stockholm, som förmodligen är det sällskap du avser, i sina samlingar har mycket litteratur och annat material som kan vara till hjälp för den som söker invandrare från Tyskland. Du hittar föreningens hemsida genom att klicka på Länkar > Medlemsföreningar. // Håkan Skogsjö


#479 (15 februari 2001)

Hej! I kyrkböckerna från Pajala anges min förfader som finne. Det är inte detsamma som "medborgare från Finland" har jag förstått. Vad betyder det? // Med vänlig hälsning Boel Algulin

Svar: Det betyder att han var finskspråkig. // Håkan Skogsjö


#478 (15 februari 2000)

Hur får jag på enklaste sätt tag i mikrofiche över Post och Inrikes Tidningar från år 1877? // undrar Börje Hillfelt

Svar: Du bör via ditt kommunbibliotek kunna låna sådana mikrofilmer från något större bibliotek, exempelvis Kungliga Biblioteket i Stockholm. // Håkan Skogsjö


#477 (5 februari 2001)

Hei der. Jeg er nybegynner i sleksforskning og jeg søker etter foreldrene til min farfar. Jeg har hans navn og fødselsdato og fødsels-sted i Sverige, men jeg kan ikke forstå hvordan jeg sakl komme videre. Da jeg selv er født og bor i Norge så er det ikke så lett å finne ut av dette. Kan en eller annen gi meg et konkret vink på hvordan jeg skal komme videre? Min farfar etterlot seg et Utvandringsbetyg fra 15 august 1950 hvor det står at hans fødelse ort var Bollnæs i Gævleborgs læn. // Med vennlig hilsen Mona Ahlgren

Svar: Du ska söka honom i kyrkböckerna, i första hand i födelseboken i den församling där han är född. Födelseböckerna förvaras antingen i församlingens arkiv eller så är de inlevererade till landsarkivet (det skiljer mellan olika trakter och tider). Äldre födelseböcker finns också på mikrokort och kan lånas från SVAR, Svensk arkivinformation, i Ramsele. Du kan också läsa tipsen under Nybörjare i RÖTTER

. Där finns exempelvis tips om bra nybörjarböcker, som kan vara bra att läsa för att förstå hur släktforskning går till. // Håkan Skogsjö


#476 (5 februari 2001)

Hej jag heter Hans Wester och bor i Stockholm. Min morfar Benhard Söderholm var delägare i ett varv som låg på Hömarsö i Roslagen ungefär 1920-talet. Finns det några uppgifter att hämta någonstans om varvet. Varvet ägdes av Elfving. Den sista sskuta som min morfar var kapten på var Hoppet av Länna vars skans och däckshus finns på Sjöfartsmuseet i Stockholm. // MVH Hans Wester

Svar: Det finns många med ett mycket stort intresse för gamla skutor och gamla varv i Stockholmsområdet (så är det nog för övrigt runt hela Östersjön), men själv har jag inga namn. Jag föreslår att du kontaktar Sjöhistoriska museet i Stockholm, som säkert kan hjälpa dig vidare. En väl tilltagen länklista hittar du på Kilens skeppsbyggnadsmuseums sajt [http://sydaby.eget.net/swe]. // Håkan Skogsjö


#475 (5 februari 2001)

Hej Har i ett husförhör från 1789 hittat utslag af d 13 nov 1789 fick denne man d 16 Hujus 17 par spö vid Litslena gästgivare gård och stod offentlig kyrkoplikt o.s.v. Vad står Hujus för? Om det är ett månadsnamn, vad hette övriga månader? 17 par spö? Hur gick det till? Gjorde det ont :-)? 10 par ris? Hur gick det till? Offentlig kyrkoplikt. Vad är det? Många frågor men det vore kul att veta. Kan man läsa om detta någonstans? Hälsn Lars Rosengren

Svar: Hujus är latin och betyder ”dennes”, det vill säga i detta fall i samma månad (alltså november 1789). Personen i fråga hade dömts till 17 par spö, det vill säga att piskas med spö 17 gånger. Och ja, det gjorde ont. 10 par ris innebar att ett risknippe användes i stället för ett spö när straffet verkställdes, och om jag förstått saken rätt gavs män spöstraff och kvinnor risstraff (det senare ansågs nog som något mildare). Offentlig kyrkoplikt var ett skamstraff som ofta lades på ett bötesstraff eller kroppsstraff. Vederbörande skulle offentlig stå och skämmas (och bespottas?) vid kyrkan en söndag. Det finns mycket litteratur om straff i äldre tider. Pröva att söka i Kungliga Bibliotekets katalog (www.libris.kb.se). // Håkan Skogsjö


#474 (5 februari 2001)

I vigselboken står om mina släktingar: 12.10 1766 Copulerades soldaten järve och manhaftige Anders Sparrman och pigan dygdefulla Anna Nilsdotter. Har inte sett det uttryckas på det sättet någon annanstans. Kan det vara frågan om någon slags nödvigsel utan lysning, med tanke på att han är soldat? Kontrahenternas epitet tyder ju inte på att något "lösaktigt" försiggått. Mats Sjödén

Svar: Visserligen kan epiteten djärve och manhaftige och dygdefulla verka lite överdrivna. Men unika eller ens helt ovanliga är de inte i det titelsjuka 1700-talet, där bönder blev hederliga dannemän, hantverkare konstförfarna, präster vällärda, adelsmän välborna och grevar högvälborna. Och så vidare i all oändlighet. Jag kan inte se att vigselnotisen antyder någonting ovanligt med denna vigsel. // Håkan Skogsjö

Svar (15 febr 2001): Du frågade ju ang. ordet "copulerades". Jag har ofta sett det i vigselböckerna och betyder att de vigdes. // Mvh Sonia Biörkeroth


#473 (5 februari 2001)

Hej! Kan någon svara på vad det fanns för sjukhus på Söder i Stockholm under 1920-talet och hur man kan få upplysningar om enskilda patienter där. // Christer Uddin

Svar: Den så kallade »Söderskivan» (CD-skivan »Söder i våra hjärtan») som kom ut för några år sedan innehåller information om i princip alla inrättningar som fanns på Södermalm under åren 1878-1926. Med hjälp av den kan du säkert få svar på dina första fråga. CD-skivan bör finnas på alla större bibliotek och arkiv. Jag förmodar att arkiven från sjukhusen i Stockholm förvaras på Stockholms stadsarkiv. De kan i vilket fall som helst upplysa om och i så fall var det finns möjlighet att hitta uppgifter om enskilda patienter. // Håkan Skogsjö


#472 (5 februari 2001)

Hej, Två personer som jag följer har hamnat på Nyköpings Sjömanshus. Jag har letat i telefonkataloger och lite överallt, men går helt bet på detta. Snart blir jag ett fall för psykvården, men ni kanske kan rädda mej från den. Var finner jag sjömanshusen och framför allt Nyköpings Sjömanshus? // MvH Lars-Göran Larsson i Jönköping

Svar: Sjömanshusen är avskaffade sedan 1971, därför hittar du dem inte i telefonkatalogen. Jag repeterar svaret från fråga #256 nedan: Uppgifter om sjömän finns i sjömanshusens arkiv. Sjömanshusen var statliga inrättningar och började sin verksamhet 1752. Arkiven finns bevarade från slutet av 1700-talet, och de förvaras i landsarkiven (Nyköpings sjömanshus' arkiv bör finnas i landsarkivet i Uppsala). De finns också på mikrokort och kan lånas från SVAR. Sjömanshusens rullor förtecknar fartyg som anlöpt hamnen där sjömanshuset fanns. I rullorna som är förda kronologiskt anges fartygets namn, hemmahamn, ägare och destinationsort samt befälhavare och besättning. Om jag inte är fel underrättad finns också rullor över de sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset (för det mesta var sjömannen inskriven i det sjömanshus som låg närmast bostadsorten). Tyvärr är sjömän en yrkesgrupp som få släktforskare intresserat sig för. Arkivarie Kjell-Ove Persson vid Landsarkivet i Lund har i Skånes Genealogiska Förenings jubileumsskrift 1937-1987 (utg. 1987) publicerat en uppsats med titeln ”Sjömanshusarkiv”. Uppsatsen är till god hjälp vid forskning efter sjömän. // Håkan Skogsjö


#471 (5 februari 2001)

Hej! En släkting uppges ha varit filare och sedermera verkmästare. Vad innebär dessa yrken? En annan sak jag funderar på är var jag hittar hinderslöshetsbetyg, som jag har sett upptaget under kolumnen "äktenskap" i en inflyttningsbok. Det ska ha skickats till Tunabergs församling 1914. Har församlingen behållit dessa, eller finns de hos ngn myndighet? // MVH Jenny I Nilson

Svar: En filare var en person som arbetade i en verkstad eller tillverkningsindustri med att fila (kanske någon med erfarenhet kan berätta mer exakt hur detta arbete kunde gå till). Senare blev han arbetsledare i verkstaden, en sådan kallas verkmästare. - Hinderlöshetsbetyg var ett intyg som skickades från en församling till en annan när paret som skulle gifta sig var skrivna i olika församlingar. Betyget intygade att det inte fanns några kända hinder för giftermålet, exempelvis att personen redan var gift. Intyget bör finnas bevarat bland bilagorna i den församlings kyrkoarkiv där vigseln skedde (men det är knappast mikrofilmat) och finns antingen kvar hos församlingen eller är inlevererat till landsarkivet i det arkivdistrikt dit församlingen hör. Däremot innehållet sådana intyg knappast någon särskilt intressant information. // Håkan Skogsjö


#470 (2 februari 2001)

Hej, jag har en fråga om ett efternamn som förekommit i fem generationer från slutet på 1600-talet och framåt i mina anor. Namnet är Buss. Kan det vara ett soldatnamn eller möjligen vallonnamn? Personerna det gäller bodde i Dannemora-trakten i Uppland. Jag har undrat mycket över namnet men inte kunnat få något svar tidigare. // Hälsningar Anita Hieturi

Svar: Soldatnamn var knutna till en enskild person, soldaten, varför namnet knappast kan sägas vara ett soldatnamn eftersom det ärvts i fem generationer. Inte heller har jag hört talas om någon vallonsläkt Buss. Men det fanns släktnamn redan på 1500- och 1600-talet, och de var ofta av typen Buss, korta och kärnfulla (inte naturromantiska som senare tiders namn, typ Lundgren och Bergström). Namn som Holst, Lapp, Kock, Myra, Pors och Buss var ursprungligen vanligtvis binamn på en enskild person, men senare övergick namnet till sönerna (dock inte nödvändigtvis alla) och kunde med tiden på så vis utvecklas till ett släktnamn. // Håkan Skogsjö


#469 (2 februari 2001)

Hej! Min släkt på min fars sida kommer från Vimpeli (Vindala) Finland, hur skall jag göra för att kunna börja med att "släktforska" på min fars sida. Min mor är från Härnösand samma sak där? Var börjar man? Tacksam för tips & råd? // Mvh Pentti Rintala

Svar: I avdelningen för Nybörjare i Nättidningen RÖTTER

får du tips och råd om hur du börjar släktforska. Det finns också en särskild sida om släktforskning i Finland. // Håkan Skogsjö


#468 (2 februari 2001)

HEJ. Jag har två personer som har dött i sjukdomarna Skjärfven och Carlscrona feber. Tidpunkt 1700-talet. Vad är det för något? // Hälsningar S Fröjd

Svar: När det gäller gamla sjukdomsnamn ska man alltid rådfråga boken Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av Gunnar Lagerkranz, utgiven 1988 av Sveriges Släktforsarförbund. Skärven är en magsjukdom. Det finns en längre bilaga i boken om denna sjukdom, som tydligen var en barnsjukdom och ofta framkallad av vanvård. Karlskronafeber hittar jag inte i boken, men jag gissar att det rör sig om malaria, en sjukdom som var relativt vanlig förr i tiden (och varför den har försvunnit har visst ingen någon bra förklaring till, det sista fallet ska ha inträffat 1933). Sjukdomen hade en rad olika namn, typ augustifeber, varannandagsfrossa och Svartsjölandsfrossa (på Mälaröarna). Jag vill minnas att jag också sett benämningen Roslagsfeber. Enligt Lagerkranz var sjukdomen mycket vanlig i Sverige i mitten av 1700-talet, särskilt utmed Östersjökusten och kring Mälaren, Hjälmaren och Vänern men inte kring den kalla Vättern. Detta har säkert gett upphov till namn som Karlskronafebern och Svartsjölandsfrossa. Jag förmodar att namnet Augustifeber har har en liknande förklaring; eftersom malaria sprids med myggor var det säkert vanligast att drabbas av sjukdomen på sommaren. // Håkan Skogsjö


#467 (2 februari 2001)

En fråga om att lägga upp register. Jag vill lägga upp ett register i Access över alla personer som jag kan finna och som har mitt släktnamn (Renander). Nu levande och döda. Kanske är vi i slutändan av min forskning är släkt allihop. Min tanke med registret är att delge detta till andra Renandrar t. ex. över Internet, så att dessa kan identifiera sina anhöriga och komplettera registret med egen kännedom om personer som bär namnet Renander. Registret är tänkt att innehålla födelsedata och i förekommande fall dödsdata. För nu levande även adress, telefon, e-mail. För samtliga uppgifter om föräldrar, barn och syskon, så att jag så småningom kan knyta personer och släkter till varandra. Nu till frågan: Vad säger datalagen om ett sådant register?

Svar: Som jag förstått saken möter det inga hinder att lägga upp dataregister som ett led i sin släktforskning. Det är också tillåtet att dela med sig av uppgifterna under kontrollerade former. Däremot blir det i ditt fall problem när du kommer till publiceringen på Internet när det gäller de levande personerna, eftersom personuppgiftslagen inte tillåter namnpublicering. Att lägga upp personers adress och telefonnummer på Internet vill jag direkt avråda från, såvida du inte har deras tillåtelse att göra det. Publicerar man ett hemligt telefonnummer eller i värsta fall en skyddad adress kan man ställa med mycket skada och besvär. Mitt råd är att du kontrollerar noga vad som gäller innan du publicerar uppgifter om levande personer på Internet. Det ska också tilläggas att jag inte är någon jurist, så ta därför mitt svar med vederbörlig skepsis. // Håkan Skogsjö

Svar (6 sept 2001): Hei, mitt navn er Lajla Renander. Jeg prøver også å finne ut mer om Renander-navnet og vil gjerne ha kontakt med deg! Jeg vet at navnet går i allefall 4 generasjoner tilbake og at det kommer svensk side. // Lajla Renander (lstinn@frisurf.no)

Svar (15 jan 2002): Angående Renander-navnet og din plan om å registrere dere: Jeg har på jobben tilgang til den komplette norske telefonkatalogen på Internett - en betalingstjeneste. Jeg brukte 20 sekunder på å skaffe dette her, en liste over alle Renander som har telefon i Norge. Men ringe dem for å spørre om de vil stå på en web-side, det får du gjøre selv... (-; // Vennlig hilsen Heidi Lyshol, Oslo

Renander, Anders 7340 Oppdal 41545067 
Renander, Anders 7340 Oppdal 72421765 
Renander, Annar 7335 Jerpstad 72494259 
Renander, Anne Margrete Sørli 4622 Kristiansand S 38032384 
Renander, Inger-Kristine 4635 Kristiansand S 41686883 
Renander, Inger-Kristine 4635 Kristiansand S 38046503 
Renander, Jan Gunnar 1621 Gressvik 91783212 
Renander, Jan Gunnar 1621 Gressvik 69329746 
Renander, Jens Otto 7340 Oppdal 72421424 
Renander, Kitty 7027 Trondheim 72552966 
Renander, Liv Hoel 7340 Oppdal 72420176 
Renander, Maja Britt 7393 Rennebu 91693556 
Renander, Maja Britt 7393 Rennebu 99291388 
Renander, Maja Britt 7393 Rennebu 72426474 
Renander, Marit 1516 Moss 69270384 
Renander, Ole 4621 Kristiansand S 38014275 
Renander, Ole Johan 7340 Oppdal 48288075 
Renander, Ole Johan 7340 Oppdal 72422753 
Renander, Sigurd 0451 Oslo 22600048 
Renander, Sigvard 7393 Rennebu 72426418 
Renander, Sigvart Bertil 7393 Rennebu 90626759 
Renander, Sigvart Bertil 7393 Rennebu 91863526 
Renander, Siv Alida 7340 Oppdal 92416913 
Renander, Sonja Solberg 7340 Oppdal 72421419 
Renander, Wenche Karlsen 1621 Gressvik 97116767 
Renander Revisjon AS 0451 Oslo 22600048 

#466 (2 februari 2001)

Källor på Krigsarkivet. Jag letar - förgäves förefaller det - efter uppgifter om en husar Per Ringström, född 1784 i Rinkaby sn i Örebro Län. Han var husar i Rinkaby/Repa ägor i vart fall åren 1810-1815 (Januari) då han dog på väg hem från Norge av okänd anledning. I vilka källor på krigsarkivet kan det finnas uppgifter om honom? När jag varit på krigsakrivet har jag haft otur och inte hittat några uppgifter. Kankse pga för lite tålamod eller för att jag letat på fel ställen. Finns det något register över soldater döda under uppdrag i tjänsten? // Ingela Holmberg

Svar: Den viktigaste källan för den som söker uppgifter om militärer är rullorna (listor över soldaterna) och då främst de så kallade generalmönsterrullorna. Dessa fördes efter regemente och kompani. Därför är det viktigt att veta till vilket regemente en soldat hörde, vilket sällan står i kyrkböckerna. Med hjälp av boken Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket av Claes Lorentz Grill (utgiven 1854-55 men nytryckt 1978 och 1988) går det vanligtvis att reda ut saken. Husar Ringström torde ha tjänat vid Livregementets husarkår som nr 42 vid Örebro skvadron. Du bör alltså kolla rullorna för denna kår omrking 1810-15. // Håkan Skogsjö


#465 (2 februari 2001)

Jag skulle vilja veta något om Hällasjömåla bys historia. Hällasjömåla ligger i Emmaboda kommun i Småland. // Mvh Karin

Svar: Ibland kan det finnas tryckta byhistoriker, men detta är ganska ovanligt. Däremot finns ganska ofta historiker över socknar och kommuner, och där kanske det går att hitta uppgifter om Hällasjömåla. Pröva att söka i Kungliga Bibliotekets katalog på Internet [www.libris.kb.se] eller kontakta kommunbiblioteket i Emmaboda. Du kan också pröva att skicka in en fråga i Anbytarforum under Landskap > Småland > Socknar > Vissefjärda. Kanske finns det någon bland läsarna som intresserat sig för byns historia. Eller kanske hembygdsföreningen i Vissefjärda kan tipsa om någon lokal forskare som vet mycket. Det finns som du märker många vägar att pröva. Om inget av detta lyckas återstår nog ingenting annat än att forska själv. Och det är faktiskt det roligaste! // Håkan Skogsjö


#464 (21 december 2000)

Hej!
a) Vart vänder man sig rent generellt om man vill ha tag på dokument över de arvskiften som uppstod i samband med bouppteckningar, dvs den fördelning som skedde av boet mellan arvingarna? Jag har i dagsläget en BoU från Rödeby i Blekinge från 1899 som jag mycket gärna skulle vilja följa även i nästa led s a s när boets innehåll fördelas mellan arvingarna.
b) Om man har en fastighetsbeteckning från 1899 (samma församling som ovan) och vill veta dess nuvarande fastighetsbeteckning idag år 2000 (inkl de exakta koordinaterna på t ex Gröna kartan (1:50 000)) vilken myndighet eller arkiv- och registerhållare kan bistå med detta? // Mvh, Rikard Landelius, Stockholm

Svar: a) Det fanns (och finns inte) något skyldighet att till myndigheterna rapportera hur arv skiftas. Därför finns inte heller arvskiften systematiskt bevarade. Däremot kan det förstås hända att handlingar har bevarats om det har uppstått tvist om arvet inför domstol. Arvskiftesinstrument skulle då kunna finnas bland inneliggande handlingar. Ibland har också arvskiftet upprättats i direkt samband med bouppteckningen, och då kan både bouppteckning och arvskifte ha lämnats in till tingsrätten. I sådana fall förvaras arvskiftet bland bouppteckningarna.
b) I jordregistret, som förs av lantmäteriet, framgår vad som hänt med en fastighet. Jordregistret tillkom genom en förordning 1908, kan man läsa i Per Clemenssons utmärkta handbok »Hembygdsforska! Steg för steg». // Håkan Skogsjö


#464 (21 december 2000)

Enligt uppgifter i mitt familjearkiv flyttade åren 1809-1820 ca 180 familjer pga svält från Gamla Garnsberg i norra Sverige till Estland, bland dem en anmoder till mig. Hon noterades enligt uppgift i estniska kyrkoböcker som "svensk-finsk medborgare", ev hos den svenska församlingen i Tallinn (skall om möjligt kontrollera detta). Men var ligger Gamla Garnsberg? I Sverige eller i Finland (som ju då nyss tillhört Sverige)?

Svar: Jag kan inte hitta någon ort, varken i Sverige eller Finland, som skulle kunna motsvara Gamla Garnsberg. Men kanske den alerta läsekretsen vet bättre? // Håkan Skogsjö


#463 (21 december 2000)

Jag undrar hur man kan få fram adress til sina biologiska föräldrar så man kan få träffa dem? Jag har namn och när de är födda. Min mamma är född 1936 finsk medborgare studerande i Helsingfors. Min pappa född 1935 belgisk medborgare diplomerad ekonom i Helsingfors. Min mamma kom till Stockholm för att föda mej sen lämnades jag på ett barnhem. På folkbokföringen står det fader okänd men adoptionspapperet hittade jag hans namn. Jag vore tacksam om ni kan hjälpa mej. // m.v.h Britta Lindstedt


#462 (21 december 2000)

hejsan, försöker hitta var min nu döda far bodde. Ett spår leder till Dublin, Irland. Har en adress där. Finns det nån möjlighet att få reda på nåt den vägen? Finns det folkbokföring? skattelängder? eller liknande? som man kan konsultera? Såvitt jag förstått har de inget personnummer på Irland. Men nån registrering måste de väl ha? Kan du hjälpa mig? // med vänliga hälsningar, Snild Orre

Svar: Se svar på fråga #461.


#461 (21 december 2000)

Hej. Jag undrar hur jag kan forska efter min släkt i Kroatien. Jag är född i Sverige men min mor är finsk och min far är kroat, och det är den kroatiska sidan jag är nyfiken på. Min far kommer från en by som heter Lika och släkten där heter Rukavina i efternamn. // Tack på förhand Kyrre

Svar: Nättidningen RÖTTER

får ofta frågor om hur man går till väga för att släktforska utomlands. Tyvärr har redaktionen inte resurser att sammanställa tips och råd om alla de länder som kan komma ifråga. Däremot är Internet ett utmärkt hjälpmedel att finna önskad information. Tänk på att bra uppgifter om många länder också finns på sajter i USA och Canada, eftersom amerikaner ofta har samma problem: hur finner jag mina rötter i Tyskland/Irland/Chile, etc? De sidorna är dessutom skrivna på engelska, vilket underlättar om kunskaperna i tjeckiska, polska eller italienska är lite skrala. En bra utgångspunkt är de utländska länkar som finns på länksidan (under rubriken Länder) i Nättidningen RÖTTER

. En del information om olika länder finns också i RÖTTER

. Läs under ”Olika länder” på avdelningen Tips&Råd (bland annat finns en bra artikel om släktforskning i Danmark där). Alla läsare som har erfarenhet av forskning i ett annat land, skriv gärna ner nyttiga tips och råd, vi publicerar dem gärna i RÖTTER

. // Håkan Skogsjö


#460 (21 december 2000)

Hej! Jag var i USA nyligen och på ett ställe så fick jag möjlighet att slå i en bok (databas) med namn. Där träffade jag på min farfars farfars efternamn (stilling). Jag sökte och fick fram en del om namnet. Tyvärr kunde jag inte ta med det hem. Det var information om var namnet härstammade, betydelse mm. Även ett släktvapen stod beskrivet. Informationen ska komma från ett databasregister i Florida. De skulle ha samlat information i ca 20 år. Jag vet ej vad föreningen/organisationen i Florida heter. jag vet inte hur jag ska få reda på informationen igen. Jag blev intresserad för jag har sökt lite tidigare men utan resultat. Jag har tidigare misstänkt tysk härkomst pga några vykort/brev, som finns i familjesamlingen, på tyska. Enligt Florida-databasen skulle just namnet ha sin härkomst från Tyskland. Vet ni om vad det var för databas eller organisation? annars, var kan man hitta samma information? // MVH Tony Håkansson

Svar: Rent generellt kan sägas att man nästan aldrig kan säga någonting om ett namns ursprung (eller namnbärarnas ursprung) enbart utifrån namnet i sig. Alla personer med namnet Stilling behöver ju inte vara släkt med varandra. Tvärtom är sannolikheten för att ett efternamn bara bärs av en enda släkt i hela världen väldigt liten. Och ju äldre namn, desto mindre sannolikhet. Om du vill hitta säker information om ditt ursprung (eller din farfars farfars) ska du släktforska på traditionellt vis, i kyrkböcker och andra handlingar. // Håkan Skogsjö


#459 (21 december 2000)

Min Morfars föräldrar arbetade på ett tegelbruk i Stockholm i slutet på 1800-talet. Är det någon som känner till var det låg, vad det hette och om det kanske fanns flera? Dom bodde på Åsögatan 47 på Kungsholmen så det är kanske i närheten. Hörde Kungsholmen till Katarina församling? Tacksam för svar. // Agneta Prestberg


#458 (21 december 2000)

Hej! Jag undrar vad socknens slut egentligen var, var det detsamma som fattigstugan eller hade det någon annan funktion? MVH Mikael Jonsson

Svar: Frågan har tidigare tagits upp i Anbytarforum (under Ordet är fritt > Sockengränser). Där svarade jag: »Under rubriken "sockens slut" kyrkoskrevs personer som saknade en stadig hemvist, vill jag minnas. Uttrycket motsvarar alltså ingen plats i verkligheten utan är ett administrativt begrepp inom den kyrkliga folkbokföringen inom vissa delar av Sverige (främst Västsverige tror jag).» Ett tips när det gäller att hitta information i RÖTTER

är att använda sökfunktionen som finns i spalten till vänster i RÖTTER

under rubriken "Sök i hela Rötter". Jag sökte i detta fall på »socknens slut» och hittade då flera sidor som innehöll information om detta begrepp. // Håkan Skogsjö


#457 (27 november 2000)

Hej! Har en fråga som jag undrar om någon skulle kunna hjälpa mig med. Jag undrar om en person på 1870-talet begick självmord om han då blev inskriven i dödeboken? eller blev han inskriven någon annanstans? // Tacksam för svar Hälsningar Susanne Schüler

Svar: Han skulle noteras i dödboken. // Håkan Skogsjö


#456 (27 november 2000)

Om jag endast känner en persons namn och ungefärliga ålder, samt födelseort, hur kan jag då få fram nuvarande adress och personnummer. // Malte Englund

Svar: Under gynnsamma omständigheter (liten födelseort, ovanligt namn, etc) kan det säkert lyckas. Vänd dig till pastorsämbetet där personen ska vara född, följ sedan personen så långt fram i tiden att du får ett personnummer (bör du få direkt om det gäller senare tid) och leta sedan upp personen i SPAR

-registret. // Håkan Skogsjö


#455 (27 november 2000)

Hej! Jag är nybörjare i släktforskning, men tycker att det verkar vansinnigt spännande. Jag har nu en fråga som jag hoppas att någon kan hjälpa mig med. Efter ett namn i husförhörslängden så står det Bfr., understruket. Vad betyder detta? // Tacksam för svar MVH Lena Persson

Svar: Jag skulle tro att det kan vara en förkortning för Befriad, det vill säga personen var befriad antingen från militärtjänsten eller från mantalspenningen (en skatt). Om det avser en yngling i 20-25-årsåldern torde det vara militärtjänsten, om det är en äldre person troligen mantalsskatten. Men det är tyvärr svårt att säga någonting mer bestämt eftersom du ingenting berättar om omständigheterna (vilket tid det gäller, vad för slags person anteckningen är gjord vid, etc). // Håkan Skogsjö


#454 (13 november 2000)

Vem är min farmors far, Wettergren eller Westerberg? Min farmor är född i Göteborg som "oäkta" 3/2 1876 och hette Hulda Wettergren. Efternamnet är efter den som hennes mor, Hedda Sofia Larsdotter, gifte sig med 26/2 1881 i Göteborg. Han kom till Göteborg 1877. Enligt uppgift fick oäkta barn namn efter fadern och i så fall bör Wettergren vara fadern. Men Hedda Sofia hade i Alingsås, där hon då bodde, blivit "till äktenskap fästad vid arbetaren Joh. Fredrik Westerberg, enär hon år 1874 blifvit såsom hans hustru kyrkotagen härstädes." Kyrktagning nämns i skifterna aldrig annat än i samband med att ett barn fötts. Jag har emellertid ingen uppgift om att Hedda Sofia skulle ha fått något barn vid den tiden. Nu är Westerberg inte världens bästa barn utan dömdes 1866 för tredje resan stöld och "att i tio år vara medborgerligt förtroende förlustig." Kan denna omständighet ha gjort att han inte fick gifta sig på vanligt sätt och att kyrkotagning fick bli ett substitut? Han gjorde sig skyldig till ytterligare en stöld och efter avtjänat straff flyttade han till Amerika. Detta gjorde att kung Oscar kunde "i nåder tillåta att äktenskapsförbindelsen emellan sökanden och Johan Fredrik Westerberg må upplösas samt bemälda domkapitel ega att uppå anmälan skiljobref för dem utfärda. Det vederbörande till underdånig efterrättelse länder." Skiljebrevet utfärdades 18/8 1880. Äktenskapsförbindelsen, som det kallas, är alltså fortfarande i kraft, vid farmors födelse, men hon registreras ändå som oäkta. I födelseboken anges ingen fader, men modern Hedda Sofia anges som fästekvinna men hon finns i förteckningen över ogiftas personal med följande anteckningar: Häfdad o kyrktagen ss J F Westerbergs hustru o b 76 3/2 abs gm GBGs domkapitels skiljebref 18/8 -80 är hon fr J F Westerberg skild o fri 1880. (Abs = absolverad (syndaförlåtelse) t ex efter oäkta barnsbörd). Är hon gift eller ogift? Tacksam för synpunkter på hur ovanstående skall tolkas och var jag kan söka för att vinna klarhet. // Arne Liliedahl

Svar: Hedda Sofia var först av allt att döma trolovad men aldrig gift med Westerberg. En trolovning var vid denna tid lika bindande som ett äktenskap, och det krävdes alltså skiljobrev för att häva en trolovning. Kyrktagningen 1874 innebär rimligen att hon då fått ett (oäkta) barn. En möjlighet är att årtalet 1874 är felskrivet och egentligen avser barnet som föddes 1876 (din farmor). Utomäktenskapliga barn fick ofta, men långt ifrån alltid, namn efter fadern. I ditt fall tycker jag inte att man kan dra några slutsatser alls utifrån din farmors efternamn. Att hon bar Wettergrens efternamn behöver inte betyda att han var fadern. Eftersom det vad jag förstår inte finns någonting i källorna som direkt pekar ut någon fader går det inte att säga någonting säkert om vem fadern var (även om Westerberg väl ligger nära till hands, om han inte satt i fängelse eller redan hade emigrerat när din farmor avlades). Mitt råd är att du ännu mer noggrant penetrerar källorna för den aktuella tiden i hopp om att hitta ytterligare uppgifter som kan klarhet i frågan. Särskilt viktigt att reda ut är kyrktagningen 1874. Om det skulle röra sig om en felskrivning (1874 för 1876) torde uppgiften kunna anses vara ett bevis för att Westerberg var fadern. // Håkan Skogsjö


#453 (13 november 2000)

Söker efter en släktbok: Bergsjö-Hassela. Vet någon om den finns att köpa? Tacksam för svar. Sten-Åke Nordin

Svar: Jag tror att denna bok endast kan uppbringas antikvariskt. Du hittar länkar till en del antikvariat på länksidan. // Håkan Skogsjö

Svar (1 nov 2001): Hej! Jag har en släktbok över Bergsjö- Hassela som är till salu. // Hälsningar:Magne Lindsten, Pl 450 Ässjö, 82078 Hassela. Telefon: 0652- 43022.


#452 (13 november 2000)

Hej! Jag skulle vilja veta hur jag ska gå till väga min farfarsfar bodde lite varstan´s i Masugns & Gnarps området, tex Byns hus Folks Rote, Byns Husfolk Östra Roten, jag har varit o tittat vid Masugnen o där finns det Bruksbostäder som det heter o nu skulle jag ju vilja vet vilket av husen dom bodde i? kan man få reda på det o var vänder man sig? till den lokala forskarföreningen eller? har du/ni nåra förslag? // MVH Lena Söderström

Svar: Jag tror att det är svårt att få reda på i vilket hus din farfarsfar bodde, såvida du inte kan hitta någonting om bostäderna i arkivet för bruket som ägde dem. Möjligen skulle det också av mantalsuppgifterna, om sådana existerar, kunna framgå i vilket hus familjen var bosatt. Mantalsuppgiften var en typ av självdeklaration som lämnades in som underlag till mantalslängden, där den så kallade mantalspenningen - en skatt - redovisades. En annan möjlighet är förstås om det finns personer som fortfarande minns var familjen bodde. // Håkan Skogsjö


#451 (13 november 2000)

Hej, Jag söker min morfar som kommer från Sicilien och var krigsfånge i England på 40-talet då min mamma blev till. Jag vet inte var jag ska börja leta? Vore mycket tacksam för lite hjälp. // Tack på förhand Camilla Thunell

Svar: Nättidningen RÖTTER

får ofta frågor om hur man går till väga för att släktforska utomlands. Tyvärr har redaktionen inte resurser att sammanställa tips och råd om alla de länder som kan komma ifråga. Däremot är Internet ett utmärkt hjälpmedel att finna önskad information. Tänk på att bra uppgifter om många länder också finns på sajter i USA och Canada, eftersom amerikaner ofta har samma problem: hur finner jag mina rötter i Tyskland/Irland/Chile, etc? De sidorna är dessutom skrivna på engelska, vilket underlättar om kunskaperna i tjeckiska, polska eller italienska är lite skrala. En bra utgångspunkt är de utländska länkar som finns på länksidan (under rubriken Länder) i Nättidningen RÖTTER

. En del information om olika länder finns också i RÖTTER

. Läs under ”Olika länder” på avdelningen Tips&Råd (bland annat finns en bra artikel om släktforskning i Danmark där). Alla läsare som har erfarenhet av forskning i ett annat land, skriv gärna ner nyttiga tips och råd, vi publicerar dem gärna i RÖTTER

. // Håkan Skogsjö


#450 (13 november 2000)

Ad. Vidskärrs barnhem i Gøteborg. Jeg ble "omhändertagen fär samhällsvård" på Vidkärrs barnhem i januar 1951, 2 år gammel. I 1952 ble "jeg sendt videre" til Norge, hvor jeg vokste opp. Først i 1999, i en alder av 51 år, ble jeg kjent med disse forholdene. Jeg ber vennligst om hjelp med hensyn til å kartlegge hvordan tilværelsen kunne fortone seg, for et lite barn på Vidkärrs barnhem, først på 1950-tallet. Bildemateriale er også av stor interesse. Jeg imøteser eventuelle tilbakemeldinger med den største interesse, og takknemlighet. // Med vennlig hilsen Frank Gerald Lien

Svar: Vidkärrs barnhem invigdes 1935 och hade plats för 176 barn i åldern 1 till 16 år. Hemmet bestod av 10 paviljonger och barnen bodde i 7 av dem. Området var inhägnat av ett högt staket. Arbetsstyrkan 1951: 1 föreståndarinna, 1 läkare, 2 avdelningssköterskor, 4 barnträdgårdslärarinnor, 7 barnsköterskor, 30 barnskötare, 17 biträden, 14 elever, 2 vaktmästare, 1 maskinist, 2 eldare, 1 köksföreståndarinna, 2 kokerskor, 1 sömmerska och 1 maskintvätterska. På Göteborgs stadsarkiv, Box 2154, 403 13 Göteborg, telefon 031-13 09 96, finns också journaler som du kan ta del av vid ett personligt besök (sekretessbelagt). // Sven Gannve

Svar (17 jan 2002): Min faster arbetade under många år (även 1952) på Vidkärrs barnhem. Det jag hörde från henne var att det var strängt men ändå kärleksfullt. Hon dog för några år sedan, kan därför inte få fram mer information. // Inga-Lill Fägerlind


#449 (13 november 2000)

Hej Jag har från flera håll fått höra hur mycket mormonerna gjort för svensk släktforskning, nu undrar jag; - vad har dom gjort? // Stig-Olof Olofsson

Svar: Mormonkyrkans främsta insats för släktforskningen är att de redan på 1940-talet började mikrofilma kyrkböcker och andra källor som är viktiga för släktforskare, i Sverige och i många andra länder. Alla mikrofilmer/mikrokort av äldre kyrkböcker (omkring före 1860), mantalslängder, bouppteckningar, domböcker, etc, som vi använder har filmats av mormonerna, och som tack överlämnade de ett exemplar av varje film till Riksarkivet i Stockholm. // Håkan Skogsjö


#448 (13 november 2000)

Kan någon vänlig Stockholmsbevandrad person berätta vilka församlingar Högbergsgatan 36 och Badstugatan 14 tillhör/har tillhört? Vad var "Stille Verners" för ett företag (låg på Regeringsg.5)? Tack på förhand. Jenny I Nilson

Svar (14 nov 2000): Högbergsgatan 36 ligger i dag (förmodligen) i Katarina församling, dock väldigt nära Maria Magdalena församling. Gatan löper genom båda församlingarna. Den del som ligger i Maria Magdalena kallades fordomdags Maria Högbergsgata(n) och den del som ligger i Katarina församling kallades Katarina Högbergsgata(n). Eftersom gatan omnumrerats kan man inte vara helt säker på att dagens gatunumrering gällde vid den tidpunkt du avser. Därför är det alltid bättre att använda kvartersnamnen eftersom de varit mer intakta genom tiderna. Den Bastugatan som finns i dag ligger i Maria Magdalena församling. Det har funnits fler gator med liknande namn i andra stadsdelar (Stora Bastugatan, Lilla Bastugatan). År 1885 gjordes en stor gatunamnsrevision i Stockholm, bland annat för att ta bort dubbleringar av vissa gatunamn. Stockholms innerstad av idag har i huvudsak behållit de gatunamn som bestämdes vid revisionen 1885, då exempelvis Trebackarlånggatan blev Tegnergatan och Pilgatan (på Södermalm) blev Folkungagatan. Stille-Werner heter idag Stille Surgical AB och finns i Stockholm, Eskilstuna, Hallstahammar. Säljer sjukvårdsprodukter och kirurgiska instrument. Var tidigare verksamma vid Mosebacke Torg/Svartensgatan i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Mosebacke Torg ligger nära Högbergsgatan. // Tord Påhlman


#447 (13 november 2000)

Hej! Jag haller pa och letar information om roparna. Ar det nagon som vet nagot? Var kan jag hitta mer information? Tacksam for svar. // Karin Gille

Svar: Se fråga #237 nedan. // Håkan Skogsjö


#446 (3 oktober 2000)

Hej En fråga om namnformer som jag ställde redan hösten 97, men som inte gett något svar: En amerikanska i en släkt Wicklund har funnit mig i någon Mail-databas och ställt en del frågor om sin släkts bakgrund och namnet Wicklund. Vi tycks inte vara släkt eftersom hon funnit rötter till Sundsvallstrakten och vidare till svenskspråkiga delarna av Finland. Min släkt kommer från Öland. Hon har dock ställt en fråga om namnet Wicklund och vad det betyder. Jag har faktiskt inte förr grubblat så mycket över detta. Jag vet att min farfar som bosatte sig i Stockholm tog sig namnet Wicklund och att hans far hette Karlsson och kom från Torslunda. Min far (nu avliden) hade en långsökt förklaring att farfar ville ha en koppling till Vickleby på Öland, det vill jag ta med en nypa salt. Jag undrar nu om Wicklund och Wiklund (Viklund) har samma grund eller betydelse, dvs en lund vid en vik. Man kan ju dra en parallell med Vikström och Wickström! Dvs är "ck" bara en språklig utsmyckning? I vår släkt har vi konsekvent stavat med W och ck. // Hälsningar Hans Wicklund

Svar: Namn som Wicklund/Wickström/Wickberg etc har olika bakgrund, beroende på vilken släkt det gäller. Vanligast torde vara att namnet är inspirerat av något ortnamn som börjar på Vik- eller Vick-. Kom man från Viksta eller Vickleby kunde man ta namn som Wi(c)kberg, Wi(c)kström, Wi(c)klund. I de flesta fallen var efterleden sannolikt bara »påhittad» och inspirerad av andra liknande namn (Nordlund, Bergström, Lundberg, etc). Men säkert förekom det att man tog namnet Wi(c)kberg för att det verkligen låg ett berg invid byn där man växt upp. När det gäller växlingen Wik-/Wick- tror jag att den har uppstått genom en förändring i uttalet. Namn som Wikström och Wiklund kom i många fall att uttalas Wickström och Wicklund (med kort vokal i första stavelsen), vilket kom att återspeglas i stavningen. // Håkan Skogsjö

Svar (5 okt 2000): Min farmorsmor hette Susanna Magdalena Wijkström, född 1825 i Döderhultsvik (senare Oskarshamn). Efternamnet tog hennes farfars farfar Nils Larsson Wijkström, då han blev handlande i Döderhultsvik på 1720-talet. Sålunda ett exempel på "geografisk" bakgrund till efternamnet. // Mvh Birgitta Rosén


#445 (3 oktober 2000)

Undrar hur jag skall gå tillväga för att släktforska i Canada och USA? // Hälsningar Marianne Norrlen

Svar: Jag repeterar följande från fråga #413 nedan: Att forska i USA skiljer sig avsevärt från hur det går till i Sverige. Folkbokföringen är mycket sämre för släktforskare och det finns inga möjligheter att följa folk genom livet i husförhörslängder och församlingsböcker som vi är vana med. Det finns heller ingen federal folkbokföring, där man enkelt kan spåra var en person bodde vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis: Att finna emigranter i Amerika är svårt. Men absolut inte omöjligt. En lång rad tips och råd finns i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika. Boken Emigrantforska! Steg för steg av Per Clemensson kan också vara till hjälp. // Håkan Skogsjö


#444 (3 oktober 2000)

Hej! Jag skulle vilja veta hur jag ska gå till väga för att få fram information om min morfar. Jag har till att börja med pratat med min mamma men hon vet inte mycket om honom, och hon har aldrig träffat honom eller så. Jag ringde till folkbokföringen på skattemyndigheten men där stod det fader okänd. Jag ringde även Landsarkivet i H-sand men dom visste inte om dom kunde hitta något. Så nu undrar jag vad gör jag om inte dom får fram något? Jag vill ju gärna veta vem min morfar är. // Mvh Linda

Svar: En del tips och råd om hur man hittar föräldrar till oäkta barn hittar du i Nättidningen RÖTTER

, klicka här. // Håkan Skogsjö


#443 (28 september 2000)

Hej, Vet någon hur och var jag kan köpa boken (böckerna) Vallonsläkter skriven av Kjell Lindblom? // Mvh Mats Högberg Waterloo, Belgien (Vallonien)

Svar: Ta kontakt med Sällskapet Vallonättlingar, länk till deras sajt finns på länksidan (under Valloner). // Håkan Skogsjö


#442 (28 september 2000)

Hej! Jag har ett antal frågor angående vigslarna förr:
1) kan man utgå ifrån att ett vigt par i en socken gifte sig i den socknens kyrka eller gifte man sig ibland under lite enklare förhållanden (främst av ekonomiska skäl) i något annex till kyrkan eller kanske i prästgården?
2) fick alla brudar använda sockenkyrkans krona (hyra den då antar jag?) eller fick de som var gravida inte tillåtelse till det?
3) kontrollerades det om bruden var oskuld innan bröllopet och om så gjordes, medförde det några sanktioner för en brud som ej var oskuld (t ex annan klädsel el dyl)?
4) fanns det skillnader i vigselakt mellan en "förstagångsbrud" som var oskuld och en kvinna som fött barn och som av något skäl gifte sig igen? // Mvh, Rikard Landelius, Stockholm

Svar: Dessa frågor har ju egentligen inte så mycket med släktforskning att göra utan handlar ju mer om folkloristik eller etnologi. Jag har inte studerat dessa frågeställningar närmare, men jag tror mig ändå ha en uppfattning om hur det hela förhöll sig utfriån iakttagelser jag gjort under mina forskningar:
1) Själva vigselakten behövde inte äga rum i sockenkyrkan utan kunde också förrättas i exempelvis prästgården. Huruvida det var ekonomiska orsaker som låg bakom val av plats vet jag dock inte.
2) Som jag förstått saken var kronan förbehållen kyska brudar, det vill säga brudar som inte var havande. Men möjligen kan det ha förekommit regionala skillnader.
3) Om du med kontroll menar någon form av mer handgriplig besiktning tvivlar jag på att sådana förekom. Om en graviditet var någorlunda framskriden behövdes ju däremot ofta inte någon särskilt närgången kontroll för att förstå hur det förhöll sig. Om det efteråt framkom att en brud varit havande vid vigseln, men att det inte synts då, kunde maken tvingas betala en mindre avgift till kyrkan. Detta brott kallades ofta »otidigt sängelag» och ansågs så ringa att det inte handlades av häradsrätterna utan av den lokala kyrkliga myndigheten.
4) Det vet jag inte. Men jag tvivlar på att det fanns några större skillnader. // Håkan Skogsjö

Svar (3 okt 2000): Exempel från Nora 1749 på att gifta sig någon annanstans än i kyrkan: : "Unga Bergsman Lars Andersson ifrån Dalkarlshyttan och Bergsmansdottern Anna Larsdotter ifrån Älvhyttan vigdes hemma hos borgaren Anders Westling i staden." Nästa gång Anna Larsdotter gifter sig är 1758, då är det "hemma hos Peter Ahlbom". // Ingrid Bergström

Svar (3 okt 2000): Åtminstone i Finland på 1700-talet fanns det en skillnad i vigselakten mellan olika brudar. "Förstagångsbrudar" vigdes "med skrud", andra har vanligtvis ingen anmärkning, i sällsynta fall noterade prästen "utan skrud". // Heikki Särkkä

Svar (5 okt 2000): Som svar på fråga ett vill jag nämna att i min hemsocken (Kinneved R län) klagades det på vid flera visitationer att folk inte vare sig vigdes eller döptes i kyrkan, och att prästen skulle uppmana till att detta skulle ske i kyrkan. // m v h Lena Persson

Svar (16 okt 2000): Kommentar till fråga 1: I boken Fellingsbro sockens historia skriver prästen Axel Garfvé "Vigsel skulle fordom alltid äga rum i kyrkan och i samband med allmänna gudstjänsten. "Hemmavigsel" betraktades såsom en särskild förmån, för vilken avgift skulle erläggas. 1723 bestämdes denna avgift till 6 daler kmt...". // Catrine Starkenberg


#441 (28 september 2000)

a) Sömmerska i Söderhamn/Söderala socken under slutet av 1800 t. början av 1900 t. finns det något register, förening eller liknande Arkiv man kan hitta en sömmerskas liv.
b) Var kan jag hitta register på omkommna sjömän (Förste styrman). 1922. vid någon handelsflotta eller lastfartyg för Grängesbergs bolag. Jag vet inte något om Grängesbergs bolags handels fartyg/flottar/båtar. // Tacksam för svar där ute. MVH Annie Fjärem

Svar: a) Sömmerskor är nog en ganska bortglömd yrkesgrupp. Mig veterligen finns ingen som särskilt har intresserat sig just för deras liv och villkor. Jag har också svårt att tänka mig att de skulle avsatt några särskilda spår i arkiven, utom möjligen i de fall de drev egna rörelser.
b) Sjömän är däremot betydligt bättre registrerade. Sjömän i handelsflottan skulle vara inskrivna vid något sjömanshus och rullförda där. Där bör alltså finnas uppgifter om hans död. Jag repeterar från fråga #256: Uppgifter om sjömän finns i sjömanshusens arkiv. Sjömanshusen var statliga inrättningar och började sin verksamhet 1752. Arkiven finns bevarade från slutet av 1700-talet, och de förvaras i landsarkiven. De finns också på mikrokort och kan lånas från SVAR. Sjömanshusens rullor förtecknar fartyg som anlöpt hamnen där sjömanshuset fanns. I rullorna som är förda kronologiskt anges fartygets namn, hemmahamn, ägare och destinationsort samt befälhavare och besättning. Om jag inte är fel underrättad finns också rullor över de sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset (för det mesta var sjömannen inskriven i det sjömanshus som låg närmast bostadsorten). Tyvärr är sjömän en yrkesgrupp som få släktforskare intresserat sig för. Arkivarie Kjell-Ove Persson vid Landsarkivet i Lund har i Skånes Genealogiska Förenings jubileumsskrift 1937-1987 (utg. 1987) publicerat en uppsats med titeln ”Sjömanshusarkiv”. Uppsatsen är till god hjälp vid forskning efter sjömän. // Håkan Skogsjö

Svar (16 okt 2000): Hej Annie - jag såg att du intresserar dig för sömmerskor. Register eller liknande över yrkeskåren känner jag inte till, men jag har nyligen publicerat en artikel om min mormors mor Anna Kullander som var gift med en skräddare, och själv sydde åt damerna i Askesta, Söderala socken de första tre decennierna av 1900-talet. Vissa uppgifter om vad hon tog i betalning finns i artikeln. Finns i veckobladet Helsingen vecka 38 och vecka 39. // Jan E Hallström, Vinterg 12, 172 69 Sundbyberg. E-mail: arbra1910@spray.se

Svar (21 dec 2000): hej annie, jag har hjälpt min farmor att skriva hennes »Minnen». Hon var dotter till en skräddarmästare och en hemsömmerska. Häftet är på 46 sidor men allt handlar inte om barndomen med föräldrarna. Hon växte upp i Örebro och flyttade till Bredsjö och sedan Borlänge. Jag rear den nu för 60 kronor inklusive allt. man kan beställa den skriftligt från: Lena Östenssons Bokförlag, Box 4074, 128 05 Bagarmossen. // med vänlig hälsning, Lena

Svar (15 febr 2001): Angående Gränges båter och förlista sjömän, har du något namn på båten eller personen, så kan man gå vidare. Gränges/oxelösundslinjen finns ju inte kvar,men jag har ett mindre register. Min far omkom på en sådan båt. Hoppas kunna vara till hjälp. Kent Thorman.


#440 (28 september 2000)

Hei. Jeg håper at det er noen av dere som kanskje kunne hjulpet meg litt på veg. Jeg søker etter aner fra min oldefar. Jeg vet ikke mye om han annet enn at han og en bror kom til Norge med båt i 1912. Min oldefar het Anders Tengren og jeg tror han kom fra Uddevalla eller der omkring. Jeg vet ikke navnet på broren hans. Jeg tror også at han var rundt 20 år da han kom til Norge. Om noen av dere kunne komme med noen gode råd om hvordan en nybegynner skal lete opp slekt i Sverige er jeg takknemlig for all hjelp jeg kan få. // Med hilsen Sølvi Tengren

Svar: För att kunna starta efterforskningar i arkiven måste du ha en säker utgångspunkt. En bra sådan kan vara en persons fullständiga namn samt födelsedatum och födelseförsamling. Med de uppgifterna kan du återfinna personen i församlingens födelsebok. Sedan är det »bara» att forska vidare. Bra tips och råd om exempelvis läroböcker finns på nybörjarsidan i Nättidningen RÖTTER

, klicka här. // Håkan Skogsjö


#439 (27 september 2000)

Vilket efternamn fick ett utomäktenskapligt barn med okänd fader? En pojke, son till en mor som hette Larsdotter, kan väl knappast ha kallats Larsson och inte heller Larsdotter. Fick ett annat u.ä barn med en mor med efternamnet Ringström det efternamnet automatiskt? I bägge fallen har jag bara sett barnen anges med förnamn. // Ingela Holmberg

Svar: Min erfarenhet är att de allra flesta utomäktenskapliga barn fick namn efter fadern. Hette barnet Larsson/Larsdotter är det nästan säkert så att fadern verkligen hette Lars. Åtminstone för äldre tider, 1700-talet och början av 1800-talet, tror jag att man kan säga att det så gott som alltid förehöll sig så, särskilt på landsbygden. Om modern hade ett släktnamn fick barnet inte sällan detta. Detta gällde särskilt i senare tid (1800- och 1900-talen). Under senare delen av 1800-talet kan det dock säkert förekomma att utomäktenskapliga barn till kvinnor som hette Larsdotter/Larsson kunde få namnet Larsson (dock knappast Larsdotter). // Håkan Skogsjö

Svar (28 sept 2000): Visst är det så att det oäkta barnet kan heta Larsson! Min farmors morbror var på sin tid (mitten av artonhundratalet) ute och "slarvade med en piga som hette Larsdotter. Barnen, två stycken, fick namnet Larsson. Fadern, min farmors morbror hetet något helt annat än Lars eller Larsson, både i för- och efternamn. // Mvh Sten Strand


#438 (27 september 2000)

Hej! Jag vill bara fråga hur jag går till væga med att slæktforska i Finland? Då den mesta av min slækt kommer från Helsingfors egnen. Hur kommer jag i kontakt med andra i Finland som arbetar med Slæktforkning på Svenska? // Vænliga hælsningar: Jessica Sundberg

Svar: Jag föreslår att du läser i Nättidningen RÖTTER

, under Tips&Råd finns en särskild avdelning om Finland, klicka här.

Svar (5 okt 2000): Pröva också sidan [http://jocke.twistercom.fi/suku.html], där finns en massa viktiga länkar och tips var man kan få sökhjälp i olika regioner. // Jocke Fagerström


#437 (27 september 2000)

Hej Jag skulle vilja veta hur man går till väga för att registrera ett "familjevapen". Tack på förhand. // Med vänlig hälsning Patrick Brusell

Svar (14 nov 2000): Besök [http://hem.passagen.se/gronstub/] så kan Du få reda på det mesta som har med familjevapen i dagens Sverige att göra. // Hälsningar Björn Bergström


#436 (27 september 2000)

Hej! I min släktforskning har jag funnit att morfars far som 11-åring var trumslagarpojke vid Kalmar Regemente 1859. Samtidigt fick han soldatnamnet (?) Sander som tillägg till sitt egna Johan Alfred Johansson. Var kan jag få veta mera om trum-slagarpojkar och hur namnet Sander kommit till? Lars Ericsons bok "Svenska knektar" ger inga svar. Har inte heller funnit honom i regementets rulla 1859. Tacksam för tips! Staffan Jacobsson

Svar: Jag skulle tro att du är ute på tämligen jungfrulig mark, sannolikt har ingen skrivit vare sig trumslagarpojkarnas eller namnet Sanders historia. Däremot kan jag tänka mig att du kan finna uppgifter om regementsmusiken i en del böcker, som exempelvis regementshistoriker. Jag föreslår att du vänder dig till Krigsarkivet i Stockholm. Där bör någon kunna hjälpa dig. När det gäller namnet Sander är det tydligen i din släkt ett soldatnamn. Vilka bevekelsegrunder din morfarsfar (eller befälet) hade att välja just det namnet är förstås svårt att veta. Som typ har namnet dock ganska många paralleller, typ Berger, Hellströmer, Hellerstrom, etc. Suffixet -er har enligt Ivar Modéer (Svenska personnamn, sid. 129) tyskt ursprung. Notera dock att tyskt ursprung gäller namntypen, inte de personer som bar namnet. // Håkan Skogsjö


#435 (27 september 2000)

Hej. Min mormor var född i Norge, enligt ett flyttningsbetyg som jag hittat var hon född på en ort som heter Ståckesund. Hur ska jag gå vidare för att få veta var det ligger om det är en församling eller bara en by? Mormors far var född i Brunstad känner någon till om det ligger i Sverige eller Norge? Hur släktforskar man i Norge? // Anita Andersson Diö

Svar: Gammelt spørsmål, dette – men Brunstad er i Norge, i Møre og Romsdal, og jeg har masse slektninger der... // Heidi Lyshol, Oslo, Norge


#434 (27 september 2000)

Hur gör jag för att få fram fakta om en släkting som bodde i Ingatorp och som dömdes av någon rätt till fängelse i Kalmar omkring 1850-69? // Vänliga hälsningar Dag Bremberg

Svar: Man skulle lagföras i det härad där brottet begicks. I de allra flesta fall begick folk brott på hemorten, vilket innebär att de lagfördes i det härad där de var bosatta. Domstolarnas protokoll förvaras i landsarkiven, och de är också mikrofilade för äldre tider. Brottmål finns protokollförda i underrätternas huvudprotokoll, de så kallade domböckerna, som är förda i kronologisk ordning. // Håkan Skogsjö


#433 (27 september 2000)

Hej! Jag undrar ifall det finns någon som vet var man kan köpa ett släktforskningsprogram som heter Family Tree Maker här i Sverige. Jag har själv version 5.0 men skulle vilja ha en nyare version. // Hälsningar Jonas Eriksson


#432 (27 september 2000)

Hej! Jag har en soldatsläkting som dog i oktober 1790 på Ålands hav. Var kan jag hitta information om hans tjänstgöring/vad han gjorde där? // Anita Ward

Svar: Det var krig mellan Sverige och Ryssland vid den tiden. Kriget utkämpades huvudsakligen i Finland, dit trupper från nuvarande Sverige skeppades över. Din släkting dog tydligen på resan till eller från Finland. Om kriget i allmänhet kan du läsa i historieböckerna. Om vad som hände de förband din släkting ingick i brukar man kunna finna i regementshistoriker och liknande böcker. Närmare uppgifter om just din släkting bör - om sådana finns - kunna påträffas i regementsarkivet, som förvaras i Krigsarkivet i Stockholm, sannolikt i generalmönsterrullorna eller andra typer av rullor. // Håkan Skogsjö


#431 (27 september 2000)

Min fråga gäller hur jag kan få reda på anförvanter på 1900-talet. Jag söker t.ex. min mors faster, född 1890 och som senast finns noterad i Strängnäs landsförsamling 1910. Enligt uppgift från min mor dog hon dagen före pingstafton 1949. Måste jag söka igenom samtliga uppgifter om födda, vigda, döda mellan 1910 och 1928? Kan jag söka på lokala skattemyndigheterna? // Tacksam för svar Jan-Henrik Marinder

Svar: Kyrkböckerna för 1900-talet förvaras antingen på pastrsämbetena eller på landsarkiven, det varierar. Med hjälp av församlingsböckerna och flyttningslängderna är det möjligt att följa personer framåt i tiden genom livet. // Håkan Skogsjö

Svar (28 sept 2000): I senaste numret av Släkthistoriskt Forum finns en artikel om hur man forskar på skattekontoren, gäller väl i första hand levande släkt. Beträffande kyrkböckerna för 1900-talet var jag i förra veckan på ett föredrag på Uppsala landsarkiv. Där fick vi veta att kyrkböckerna för Östersunds och Härnösands landsarkivsdistrikt är inlevererade till respektive landsarkiv. För Uppsala landsarkivsdistrikt är man nästan klar med detta, några få församlingar återstår. Övriga distrikt dröjer, hela projektet skall vara klart år 2012, man påbörjade projektet 1992. Den långa projekttiden (20 år) beror på att samtliga böcker filmas innan de läggs in i arkiven. Denna filmning görs centralt i Fränsta i Ånge kommun. För att bli klara inom utsatt tid måste man göra &,5 milj exponeringar per år. Just nu släpar man tydligen efter. // Tord Påhlman


#430 (17 augusti 2000)

Hej! Vid användande av databasen ddss, så har jag stött på problem. Jag skulle behöva veta var Kolonien 12 finns. Vilken kommun ligger den i. Det gäller en Emma Carlsson f1871 (Kolonien 12) - gift 1894-12-30 i allerum, med Edvard Malmgren f1867 (Allerum) // Tacksam för hjälp Fredrik Nilsson

Svar: Kolonien 12 låter för mig som ett kvartersnamn med ett tomtnummer. I så fall bör Kolonien ligga i en stad. Men det är bara en gissning. // Håkan Skogsjö

Svar: Edvard Malmgren bodde troligen i Helsingborg. Hans finns antecknad i hfl från Allerum som inflyttad till Helsingborg 1894 och anställd vid kalkbruk. Vill du veta mer om hans anor kan vi diskutera under Anbytarforum-Helsingborg. // Mvh Birgitta Rosén


#429 (17 augusti 2000)

Hejsan! Har kört fast lite grann och skulle vilja få reda på hur jag ska gå till väga för att söka släktingar som kommer från Australien och Skottland. (tror att några av dem invandrat till Sverige de senaste 20 åren) Tänkte kanske börja i den änden att söka dem som bor i Sverige nu, och sedan gå bakåt, men eftersom jag inte vet efternamnen på de som bor här, så undrar jag om det finns något arkiv där man kan hitta folk som invandrat till Sverige den senaste tiden? // Therese Lundberg

Svar: Jag är inte riktigt säker på att jag hänger med. Men om du inte vet efternamnen på dem som invandrat till Sverige blir det förstås svårt att finna dem här. Jag känner inte till att det finns samlade register/förteckningar över personer som invandrat till eller utvandrat från Sverige under de senaste decennierna (men även om det skulle göra det, blir det ju knepigt att finna en person som man inte vet efternamnet på). - När det gäller forskning i Australien och Skottland hänvisar jag till svaret på frågan #380 nedan. // Håkan Skogsjö

Svar (27 sept 2000): Beträffande dina nutida, levande (?) släktingar: Har du försökt att fråga respektive lands ambassad? Dessutom har nog de flesta nationaliteter föreningar i Sverige. Där brukar ofta "skvaller" spridas. //Tord Påhlman


#428 (17 augusti 2000)

Hej. Har mina rötter i Haparanda, Kalix m omnejd. Mina syskon o jag planerar en resa dit upp i september och jag undrar om det finns någon hembygdskunning forskare som vill hjälpa mig att få lite lokalkännedom eller vart jag ska vända mig för att få lite hjälp. // mvh Ulla Yngwe

Svar: Jag föreslår att du kontaktar någon hembygdsförening i området, de kan säkert hjälpa dig vidare. // Håkan Skogsjö


#427 (17 augusti 2000)

Jag har stött på en mycket märklig uppgift i födelseböckerna i Junsele fn, Västernorrland, vid tiden omkring sekelskiftet 1900. Avseende de flesta u.ä. barn med fader okänd har en pastor Frans Blix begärt att få barnet antecknat så som sitt. Varför detta märkliga beteende? Om den gode pastorn tog på sig samtliga u.ä barn måste förfarandet ha varit känt i trakten och skammen för de ogifta mödrarna och oäkta barnen knappast mindre. Fick det inga rättsliga påföljder att erkänna ett barn som sitt, t.ex. avseende efternamn, underhåll eller arv? // Ingela Holmberg

Svar: Utan att studera den äldre juridiska litteraturen utgår jag från att den som lät anteckna ett barn som sitt erkände barnet och att det därmed fick arvsrätt, etc. Därför verkar det mycket märkligt att kyrkoherden i Junsele Frans Abraham Blix, kring sekelskiftet 1900 något över 50 år, lät anteckna åtskilliga utomäktenskapliga barn i socknen som sina (han var vid den tiden gift sedan många år och hade fem vuxna barn). Utan att först se hur dessa födelsenotiser är skrivna vågar jag inte säga något ytterligare. // Håkan Skogsjö

Svar (28 sept 2000): Om jag ska våga mig på en gissning så står det knappast, precis som Håkan skriver, att kyrkoherde Blix har antecknat de utomäktenskapliga barnen som sina utan att inför kyrkoherden har fadern till det utomäktenskapliga barnet begärt att barnet ska antecknas som hans. För övrigt har jag döpt en sondottersonson till kyrkoherde Blix. // Med vänlig hälsning John Sidén


#426 (15 augusti 2000)

Hej! Jag undrar om det är möjligt att starta en efterforskning, då jag bara har efternamn och två förnamn att börja med? // Vänlig hälsning Anita Eriksson

Svar: Om du med efterforskning menar att ge dig in i kyrkböckerna och andra liknande handlingar är svaret nej - åtminstone i princip. Men om du är säker på att personen i fråga är ensam om sitt namn och dessutom var i livet ännu i början av 1970-talet (eller fortfarande är i livet), där är det möjligt att återfinna honom eller henne i olika dataregister (ex.vis Sveriges dödbok) och på den vägen komma i gång. Men ju bättre utgångsuppgifter man har, desto mindre är risken att forska på fel person i kyrkböckerna. // Håkan Skogsjö


#425 (15 augusti 2000)

Jag är med i två postlistor: Scangen och GenGothorum, som tillsammans behandlar södra Sverige. Nu undrar jag om det finns liknande lista för Dalsland? // hälsningar Mats Petri

Svar: Nej, inte vad jag vet. Men i Anbytarforum finns en livlig Dalslands-diskussion under rubriken Landskap. // Håkan Skogsjö

Svar (17 aug 2000): En (Norge-baserad) e-postlista för Dalsland (och angränsande svenska landskap, Värmland, Bohuslän) finns. För att gå med i listan, gå till [http://dalslandlist.listbot.com/] och fyll i de uppgifter som efterfrågas. (uppgift från Tom Birkeland 28/4 2000 i bl a no.fritid.slektsforsking.diverse) // M v h Hans Vappula


#424 (15 augusti 2000)

Hej. Jag undrar om det finns något register på personer som utvandrat till Amerika men som sedan rest tillbaka till Sverige igen. Min farfar och hans bror gjorde så. Jag vet inte årtal eller riktigt var i Amerika de var och arbetade. Det vore intressant att veta var de befann sig och vad de arbetade med. Vi har ett ganska ovanligt efternamn så det kan kanske vara till hjälp. Tack på förhand. Monica Hassel

Svar: Något sådant register känner jag inte till. // Håkan Skogsjö

Svar (17 aug 2000): Det finns några få sådana register, bla.a för Stockholms län, Örebro län och något/några av norrlandslänen. De gjordes av SCB och bygger på de summariska folkmängdsredogörelserna. De finns antagligen på kort hos SVAR, så kolla SVAR-katalogen. I bokform har jag sett dem på Riksarkivet, kanske i Arninge nu. // Elisabeth Thorsell

Svar (17 aug 2000): Det finns en man i Karlskrona, Blekinge som har ett register på utvandrade personer (Nord-Amerika och Tyskland). Jag hittade min farfar och några av hans syskon där (avrese- och ankomstort). Farfar kom tillbaka liksom de flesta av hans syskon. Han heter Hans Jürgen Schmitz. e-post:hans-j.schmitz@karlskrona.mail.telia.com // Kerstin Byström

Svar (17 aug 2000): Hej jeg så tilfældigt dit spørgsmål. Jeg ved ikke om jeg kan hjælpe, men her i Aalborg, Danmark har vi et Udvandrerarkiv, hvor man kan finde udvandrede personer fra Danmark - og måske Sverige. De rejste måske med de samme skibe? Jeg har adressen på Aalborg Stadsarkivs hjemmeside, hvorfra der skulle være link til Udvandrerbasen: [http://aalbark.homepage.dk]. Skibsforbindelsen Thingvallaliniens hjemmeside: [http://www.museumsnett.no/mka/ssa/thingval.htm] kunne måske også give noget. // Venlig hilsen Lisbeth Pallesgaard

Svar (6 sept 2001): Hej! Snubblade över din fråga när jag sökte annat. Du har fått en del svar ser jag. Tänkte bara berätta att det finns en websida med förteckning över alla som invandrat till USA, via Ellis Island, i slutet på 1800-talet och fram till 1924. [http://www.ellisislandrecords.com] // Lycka till Boo Ingmarsson


#423 (15 augusti 2000)

Hej, Anna Magdalena Eriksdtr, född 1836 och boende i Umeå landsförsamling, dömdes 28/9 1871 till 6 års straffarbete för barnamord. Hon satt två år i Stockholm och avled två år senare. Var kan man hitta domstolsprotokoll över hennes rättegång? Hittar inget i Umeås domböcker. Kan hon ha dömts i Härnösand eller Stockholm? Hur var proceduren under 1870-talet? Mvh Birgit Edlund, Vännäsby, Västerbotten

Svar: Rättegången ska ha hållits där brottet begicks, det vill säga i det härad/tingslag där mordet förövades. Jag förmodar att du fått uppgifterna om brottet ur hurförshörslängden i Umeå landsförsamling. Prästen där har sannolikt blivit skriftligen informerad om händelsen, och förmodligen kan du hitta ytterligare uppgifter om saken bland bilagorna eller i andra handlingar i kyrkoarkivet (vilka dock troligen inte finns på mikrokort). Där bör det finns uppgift om vid viilken tingsrätt hon blivit dömd. En annan väg att gå är via fångrullorna. Eftersom du vet att hon avtjänade en del av straffet i Stockholm i början av 1870-talet bör hon kunna återfinnas i rullorna ganska enkelt. Där finns också uppgifter om vid vilken domstol hon blivit dömd. Rullorna förvaras i Stockholms stadsarkiv, men finns tyvärr heller inte filmade. // Håkan Skogsjö


#422 (15 augusti 2000)

Hej, Jag har en släkting vid namn Paul Jonsson. Hans far var i födelseboken okänd men i en senare husförhörslängd står fadern med men han heter Per Erik Jansson. På den rad där Paul Jonsson nämns står det "deras gemens son före äktenskapet". Kan det stämma att Per Erik Jansson är hans far och vad kan det isåfall bero på att efternamnen skiljer sig? //Maria Bergqvist

Svar: Den här frågan är tyvärr svår att besvara utan att närmare granska de aktuella kyrkböckerna och se mer exakt vad som står där och hur det är skrivet. Men om prästen uttryckligen har antecknat att Paul Jonsson är makarnas gemensamma son före äktenskapet tycker jag att man kan lita på den uppgiften så länge ingenting talar emot att så var fallet. Hurvuvida namnet utgör en sådan omständighet är dock som sagt svårt att säga utan att ha sett kyrkböckerna. // Håkan Skogsjö


#421 (15 augusti 2000)

Jag har fått veta att jag härstammar från Småland, närmare bestämt från Starkeberg som skall ha varit ett soldattorp. Hur ska jag kunna ta reda på om denna plats fortfarande finns kvar och om den någonsin har funnits? // Mvh Camilla Korpas (tidigare Stark)

Svar: CD-skivan »Svenska ortnamn», utgiven av Sveriges Släktforskarförbund (se Rötter-Bokhandeln), nämner ingen ort i Sverige med namnet Starkeberg. Däremot finns en gård i Bergunda socken vid Växjö i Småland som heter Starkeboda. Kanske är det den som avses. // Håkan Skogsjö


#420 (15 augusti 2000)

Hei Jeg har svenske aner i Alsheda, Jønkøping. Min tippoldefar kom til Norge i 1872. Det jeg lurte på var hvor de fikk etternavnet Glans fra. Har hørt noe om militære årsaker, angivelig et etternavn alle fikk ved førstegangstjeneste. Var det i såfall vanlig at flere fikk samme etternavn? Kan noen informere meg mer om reglene rundt dette? Jeg har store problemer med å finne etterkommere til Johan Johansen Glans f. 12 mai 1790 i Alsheda. Har hans barn og barnebarn, men finner ikke ut hvor de ble av. Har dere noen tips? Har lånt flere kirkebøker og lett der, men de forsvinner i midten av 1850-1900 tallet. Finnes det noen søkbar database på nettet over emigranter til Canada/Usa fra Alsheda? // Vennlig hilsen Solfrid Vestaberg Ormøy

Svar: Bakgrunden till ett släktnamn i ett enskilt fall går det tyvärr aldrig att säga någonting säkert om. Glans kan vara ett så kallat soldatnamn, ett namn som soldaten blev tilldelad eller valde själv när han blev antagen. Men det kan också ha någon helt annan upprinnelse. - Det bör inte vara svårt att följa personer framåt i det sena 1800-talets husförhörslängder, eftersom prästen ska anteckna såväl flyttningar som dödsfall (vid denna tid skedde det också med en ganska stor noggrannhet). Om personen ändå bara försvinner finns tre saker att göra: 1) Leta igenom hela längden och se om personen återfinns någon annastans i socknen, 2) Leta efter personen i utflyttningslängden, 3) Leta efter personen i dödboken. // Håkan Skogsjö


#419 (15 augusti 2000)

Hej... jag är en nybörjare på detta område och vill gärna förstå vad som menas i husförhörslängder med det tecknet för läs-förståelse som ibland prästen använde och som liknade ett versalt E, men "tippat" eller vridet ett kvarts varv åt höger..ibland kompletterat med "fötter" på varje stapel....kan någon dessutom peka mej till ngn sida där det hela finns grafiskt vore det ju ännu bättre...tack på förhand mvh anders zetterlund

Svar: Det tecken du beskriver låter som det som användes i gamla Härnösands stifts från början till mitten av 1800-talet. I varje husförhörslängd (nästan) finns en tryckt sida med förklaringar till hur detta ganska avancerade system skulle användas av prästerna. Läs den och det hela bör klarna betydligt. // Håkan Skogsjö

Svar (17 aug 2000): Förklaring finns också på s. 71 i "Släktforskning - vägen till din egen historia" av Thorsell-Schenkmanis (1995). // Elisabeth Thorsell


#418 (15 augusti 2000)

Hej! Hvor kan jeg lete etter informasjon om kyrkobrænder og evt. hvem som tænde på disse i tiden ca. 1650-1750? // Vennlig hilsen Marianne Vestli

Svar: Mig veterligen finns inga samlade uppgifter om äldre tiders kyrkbränder. Däremot kan det förstås finnas spridda uppgifter om enskilda bränder i sockenhistoriker, gamla rättegångsprotokoll, etc, men de är förstås ganska tidsödande att spåra. // Håkan Skogsjö


#417 (15 augusti 2000)

Hej! Hej!
a) I en husförhörslängd hittade jag att min morfars farmor utvandrat till Amerika. Jag tog en chans och tittade på Family Search där jag hittade henne och föräldrarnas namn stämde med de uppgifter jag redan hade. Frågan är nu, hur går jag vidare? Var ska jag leta nu för att få alla uppgifter om vart hon utvandrade o.s.v.
b) Jag undrar om ni vet om det finns nåt namnregister över de svenskar som var med som frivilliga under finska vinterkriget? Där det står var de var placerade, hur länge o.s.v? Var söker man? // Marie Johansson, Trelleborg

Svar: a) Om jag inte är fel underrättad är det möjligt att i FamilySearch se vem som lämnat uppgifterna. En möjlighet är att kontakta denna person. Annars, vad gäller forskning i Amerika, hänvisas till svaret på fråga #413 nedan.
b) Något sådant namnregister känner jag inte till. Jag föreslår att du vänder dig till Krigsarkivet. Där bör de veta om det finns någon möjlighet att få fram de uppgifter du söker. // Håkan Skogsjö


#416 (15 juni 2000)

Hej! Jag har två frågor.
1. Jag har hört att man kan få dispens från sekretessregeln om det gäller egna släktingar. Det kunde vara intressant att ex. få se vilka barn de fick och när de dog. Angående döddatum så undrar jag särskilt om de släktingar som dog innan Sveriges Dödbok 1968-96. Hur gör man då? Jag lånar mina mikrokort via bibliotek.
2. Flera släktingar fanns med i församlingsboken 1910, men inte 1920. Säkert hade flera gift sig och flyttat, men hur hittar man dem då (särskilt om de inte gifte sig i samma församling som de tidigare bodde i)? // Mårten Andersson

Svar: Du har vad jag förstår inte tittat i församlingsboken 1910 och 1920 utan i folkräkningarna för dessa år (som är en avskrift av församlingsboken per den 31 dec och ingår i Statistiska centralbyråns arkiv i Riksarkivet). Församlingsboken är kontinuerligt förd på samma sätt som de tidigare husförhörslängderna, och där finns noteringar om flyttningar och giftermål. Församlingsböckerna förvaras antingen på pastorsexpeditionerna och eller i landsarkiven. Om de också är mikrofilmade framgår av SVARs katalog. När det gäller dispens hoppas jag att någon som känner bättre till detta kan besvara den frågan. // Håkan Skogsjö


#415 (15 juni 2000)

Jag har gått in på Mormonernas hemsida familysearch.com för att söka efter förfader utan att förstå hur man söker vidare. Kan någon ge tips om hur denna sida fugerar? // Mvh Thomas Söderberg

Svar: Själv har jag inte använt sajten så mycket att jag kan ge någon bruksanvisning, men jag utgår från att en sådan måste finnas i Familysearch. Jag vill dock passa på att varna för kvaliteten på uppgifterna i Familysearch, den är ofta mycket dålig. När jag har gjort stickprov har det nästan alltid funnits allvarliga fel (fel föräldrar, etc) i utredningarna. Uppgifterna i Familysearch måste alltså användas med mycket stor försiktighet och aldrig tas för givna. Forskningen har ofta utförts av amerikaner som varken kunnat svenska eller känt till svenska sakförhållanden. // Håkan Skogsjö

Svar (15 aug 2000): På Familysearch är det (numera) till större delen enskilda poster ur kyrkböcker som finns inlagda. Dessa har inga kopplingar till antavlor e.dyl. men jag gissar att man kan lita något mer på dessa uppgifter, då de tydligen är direkta avskrifter och förmodligen inte har några inslag av förhoppningsfulla och lite slarviga släktforskares önsketankar. Hänvsningar till kyrkböcker finns på posterna (jag har dock inte kollat upp hänvisningarna och hur man skall tolka dem) så man borde kunna ta detta som ett slags register för att snabbt hitta rätt kyrkbok. // Mattias Palmestål

Svar (28 sept 2000): Thomas! Jag har tittat lite på Mormonernas uppgifter och jag håller med Håkan om att de är inte speciellt tillförlitliga. Olsdotter blir ofta Olsson. Årtal som 1905 blir ca 1900. Jag har jämfört egen forskning med de som Mormonerna har. Jag har gjort på följande sätt när jag tagit fram uppgifterna.
1. När du sökt och fått fram någon person så välj den du söker med att kryssa i en ruta.
2. Gå ner och klicka på "Prepare selected..."
3. Nu får du upp vad filen kommer att heta. Skriv av detta.
4. Gå ner och begär "download".
5. När detta är klart spara filen på disk.
6. I Holger skapar jag en ny Ged-fil och hämtar hem Mormonernas.Hoppas att jag har kommit ihåg rätt! // Ulla Linde


#414 (15 juni 2000)

Hejsan! Jag släktforskar tillsammans med min morfar och vi har kört fast lite på en underlig sak. Det är så att morfars släktingar kom från Lysvik i Värmland, från en plats som kallades för Gubbtäppan. Finns det någon som kan tala om för mig var denna platsen låg? Vi hade tänkt åka dit i sommar och behöver alltså hjälp med detta. // Vänliga hälsningar Camilla Hellberg Karl Gunnar Larsson

Svar: Enligt CD-skivan Svenska ortnamn finns två platser i Sverige med namnet Gubbtäppan, den ena i Kila i Södermanlands län, den andra i Sköllersta i Örebro län. Men mindre platser, som torp, redovisas inte på denna CD. // Håkan Skogsjö

Svar (15 aug 2000): En bra, ofta kanske liten bortglömd, möjlighet är att kontakta den lokala hembygdsföreningen, förutsatt att en sådan finns förstås. Dock finns nog nuförtiden hembygdsföreningar på de flesta orter. Jag har själv haft god hjälp av hembygdsföreningen vid liknande tillfällen. //Tord Påhlman

Svar (17 aug 2000): Hej! Jag brukar använda Gröna och Gula kartan för att hitta platser om jag känner til ungefär var den sökta platsen ligger. På dessa kartor finns de flesta torp och gårdar med om namnet fortfarande används. Ett sätt är också att ta kontakt med personer på ort och ställe. Även gamla namn lever ofta kvar i bygden även om de inte längre är officiela. // Hälsn Tommy Thörnqvist


#413 (15 juni 2000)

Jag söker "borttappade" släktingar i USA. Jag vet deras "social security number" och även deras dödsdatum. Var kan jag finna anhöriga? Ska jag leta efter ev bouppteckning hos någon myndighet i USA? //Helen Strahl

Svar: Att forska i USA skiljer sig avsevärt från hur det går till i Sverige. Folkbokföringen är mycket sämre för släktforskare och det finns inga möjligheter att följa folk genom livet i husförhörslängder och församlingsböcker som vi är vana med. Det finns heller ingen federal folkbokföring, där man enkelt kan spåra var en person bodde vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis: Att finna emigranter i Amerika är svårt. Men absolut inte omöjligt. En lång rad tips och råd finns i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika. Boken Emigrantforska! Steg för steg av Per Clemensson kan också vara till hjälp. // Håkan Skogsjö

Svar (15 aug 2000): Det är synnerligen enkelt att finna personer i USA som har social sec nummer, eftersom det finns CD-skivor bla på Emigrantinstitutet i Växjö, över alla som har avlidet! // Hälsningar Lennart Berg

Kommentar: Lennart Berg har helt rätt. Dödsuppgifter om alla personer i USA med ett social security number (socialförsäkringsnummer) finns utgivna både på CD och tillgängliga på Internet (länkar finns i RÖTTER

). Huvuddelen av dödsuppgifterna gäller dock senare decennier (de blir mer talrika omkring 1962), så personer som avlidit tidigare hittar man nästan aldrig. Om personen man söker har ett vanligt namn kan det också bli problem. Registret innehåller socialförsäkringsnummer, namn, födelsedata, dödsdata och postnummer till bostadsorten. // Håkan Skogsjö

Svar (3 okt 2000): Jag har redan studerat "Social Security Death Index" och funnit mina emigranter där. Men där står inget om ev arvingar och det är dem jag vill få fatt på. //Helen Strahl

Svar: Hej Jag såg din frågan på Internet och vill tipsa dig om att du kan skriva eller kontakta borgmästaren på orten. Jag fann släktingar som utvandrade 1880-talet och vars namn och destinationsort var det enda som jag hade. Postade ett stort antal brev som jag adresserade till borgmästarna på dessa orter och en vacker dag så fick jag napp. Hittade en ättling till de som reste på 1880-talet. Lycka till // Med vänlig hälsning Susanne Thulin


#412 (2 juni 2000)

Jag söker uppgifter om en lantmätares arbete: Han fick fullmakt kammarkollegium som lantmätare i Åbo län. Sen arbetade han i Livländska revisionen tre år, varefter han flyttade till Åbo. Vad är Livländska revisionen? Vad gjorde lantmätaren där? Varifrån kunde jag få uppgifter om hans ursprung? Han levde på 1600-talet.

Svar: Hej! Eftersom jag själv är lantmätare så tror jag att jag kan ge en ledtråd. Det finns ett verk som heter "Sveriges Lantmätare" och som så fullständigt som möjligt förtecknar samtliga svenska lantmätare från 1600-talet till och med 1800-talet. Där finns en del biografiska uppgifter och ibland födelseort, föräldrar, hustru (det fanns inga kvinnliga lantmätare vid den tiden) och barn. Ibland mer, ibland mindre. Boken är säkert svår att få tag i, men den finns ofta på residensstädernas lantmäterikontor. // Roger Ekman


#411 (31 maj 2000)

Hej! Jag har en person som jag följt från Gullabo till Mörbylånga. Där står det plötsligt att han fått betyg till sjömanshuset -80. Trots att jag i går satt och letade kors och tvärs på sjömanshus och yrken, blev jag inte klok på hur jag ska kunna hitta honom igen. // Med vänlig hälsning, Ingegerd Björkman

Svar: Noteringen »betyg till sjömanshuset -80» betyder att prästen 1880 skrev ut ett prästbetyg (dåtidens identitetshandling) åt personen som sedan skulle lämna det till sjömanshuset (kanske i samband med att han inskrevs). Personen i fråga ska däremot finnas kvar i kyrkobokföringen, eftersom detta inte är någon flyttningsnotering utan snarare en sorts minnesnotering av prästen (jag förmodar att den fanns i anmärkningskolumnen). Sannolikt finns personen inskriven vid något sjömanshus (men det är nog inte helt säkert). Det fanns ett flertal olika sjömanshus runt om i Sverige och han kunde vara inskriven var som helst. Men det vanligaste var förstås att man var inskriven vid det geografiskt mest närbelägna. Om sjömanshus, se fråga #370 nedan. // Håkan Skogsjö


#410 (26 maj 2000)

I min mormors dödsattest står dödsorsaken angiven med följande ord, nämligen "Marasmus Senilis". Vad betyder de? // Georg Lundblad

Svar: Enligt Medicinsk Terminologi Lexikon är det: Kraftnedsättningvid hög ålder på grund av allmän förtvining. // MVH Tommy Lilja (ej läkare).

Svar: Hej! I en medicinsk ordbok betyder orden "Mara´smus seni´lis" helt enkelt ålderdomsavtynande. // Mvh Jan Jutefors

Svar (31 maj 2000): Samma dödsorsak har jag för min farfars far som blev 87 år. Jag har fått det översatt till "Ålderdom, Ålderdomsavtyning etc." Det stämmer bra med de muntliga uppgifter jag har om min anfader också. // Mikael Edberg


#409 (26 maj 2000)

Jag söker ett datorprogram som skapar en stamtavla i form av en cirkel. Där det i en cirkel i centrum ligger föräldrarna och utan för i nästa ring deras barn i olika sektorer, och deras avkomma i nästa ring o.s.v. Denna utskrift ger en bra överblick över ett pars ättlingar över flera generationer. En sådan utskrift har jag fått från USA, men ej lyckats spåra vilket program det är gjort i. // Tacksam för svar Stig Carlsson

Svar: Det låter som en intressant utskriftsvariant. Tyvärr känner jag inte till något datorprogram som klarar att göra den. Om någon annan vet, hör av er. // Håkan Skogsjö

Svar (29 maj 2000): Ett program som kan göra detta är Family Tree Maker. Jag använder detta och tycker det är mycket bra. // Hälsningar Per G Cronstrand


#408 (26 maj 2000)

Hej, Jag vet att jag har en släkting som är född någonstans i Göteborg 1875. Hur kan jag hitta honom i en födelsebok när jag inte känner till församlingen? Det finns ju så många! Tacksam för hjälp. // Med vänlig hälsning Maria Bergqvist

Svar: Om du inte har möjlighet att få fram en mer precis födelseort måste du gå leta igenom de olika Göteborgsförsamlingarnas födelseböcker tills du hittar personen. Om du letar i de avskrifter av födelseböckerna som finns i Statistiska centralbyråns arkiv (i Riksarkivet) går det ganska snabbt. Antalet församlingar i Göteborgs stad var 1875 inte så många. // Håkan Skogsjö

Svar (29 maj 2000): Ett annat förslag är att använda mantalregistret för Göteborg som finnes på landsarkivet i Göteborg (då behöver man inte känna församlingen ). // Hälsningar Per G Cronstrand


#407 (26 maj 2000)

Vad betyder det att man dog i en ålder av 1/16? Av andra uppgifter kan jag få fram att barnet ifråga kan ha varit 1-2 år gammalt. // Hälsningar Inga-Lill Fägerlind, Töreboda

Svar: Att ange ett barns ålder till 1/16 var inget allmänt brukat uttryck. Så vad som avses just i det fall du nämner (uppgifterna är tyvärr något knapphändiga) kan jag inte säga. Men hur 1/16 skulle kunna avse en ålder på 1-2 år har jag svårt att förstå (möjligen skulle det kunna betyda 1/16 år = drygt 3 veckor). // Håkan Skogsjö

Svar (29 maj 2000): Kanske kan det betyda 1 år och 16 veckor? // Anette Engström


#406 (26 maj 2000)

Om jag har förstått det hela rätt, så skulle en banmästare ansvara för en viss sträcka av järnvägen. Kan någon ge mig en mer detaljerad beskrivning av en banmästares uppgifter. Banvaktarna hade ju sina banvaktsstugor. Hade banmästaren då en banmästarstuga? Tacksam för alla uppgifter. // Sven Gannve

Svar: Frågan borde väl kunna besvaras av någon som är verksam inom någon av de ganska många museijärnvägar vi har i Sverige. Titta gärna in på Nora Bergslags Veteranjärnvägs hemsida [http://home1.swipnet.se/~w-70335/nbvj.htm] // Tord Påhlman


#405 (26 maj 2000)

Jag fick någonstans tipset att spåra en till USA utvandrad släkting genom att söka bouppteckningen efter den utvandrades föräldrar, där adress till arvingar kunde förväntas återfinnas. Faderns (min farfars far) dödsfall inträffade i februari 1912. Jag sökte igenom de aktuella volymerna för 1912 och 1913 vid tingsrätten i Karlstad, sida för sida, men hittade över huvud taget ingen bouppteckning. Fråga: Hur pålitliga/opålitliga är bouppteckningssamlingar från tidigt 1900-tal? Var det vanligt att s.k. "vanligt folk" inte hade någon bouppteckning i samband med dödsfall? Eller skall man tillskriva mitt misslyckade sökande en olycklig slump? // Mats Mobärg

Svar: Så sent som i början av 1900-talet finns bouppteckningar (eller fattigbevis) efter flertalet avlidna, så jag tror att det du råkat ut för bör bettraktas som en ”olycklig slump”. // Håkan Skogsjö


#404 (14 april 2000)

Var kommer -in ifrån och vad betyder det i efternamnen Lundin, Sundin, Nordin etc? // Sven Nordin

Svar: Saken berörs av Ivar Modéer i boken Svenska personnamn (sid. 125). Ursprunget till denna namntyp finns i de namn med latinska ändelser som var vanliga på 1600-talet och början av 1700-talet, typ Arborelius, Wallerius, Terserus. »På 1700-talet blev det vanligt att slopa den latinska ändelsen. Orsakerna kan ha varit dels att latinet började anses representera en föråldrad, pedantisk lärdom, dels att man genom att bortlämna -us fick namn med betonad slutstavelse och därför fransk klang - det franska var ju på modet. Vid adlande slopandes -(i)us ofta: Linnaeus blev von Linné. Men även annars bortkastade man denna ändelse. Så uppkom namnelementen -án, -ell, -ér, -in, -lin (Agrell, Forsén, Vallin, Norlin), som är så allmänna i nutida svenskt namnskick.» // Håkan Skogsjö


#403 (14 april 2000)

Hei, Jag hittade i en födelsebok från 1870-talet, Pojo i Finland en benämning på fadern. Min tolkning var att han var försvarslöse mannen. Nu undrar jag varifrån en sådan benämning kan komma - varför var han försvarslös? // Med hälsningar, Toivo Solatie Esbo, Finland

Svar: Den som saknade laga försvar saknade anställning, han var med andra ord ungefär var vi i dag skulle kalla arbetslös. Han kan ha försörjt sig med tillfälliga inhopp som dagsverkare på olika gårdar. Han var också skyldig att ta tjänst om någon ville anställa honom, som exempelvis dräng. // Håkan Skogsjö


#402 (14 april 2000)

Min mormors syster och hennes man emigrerade från Finland till Sovjet 1945. Troligen till Ingermanland. Finns det någon som vet hur man ta reda på deras livsöden. Mormor fick ett brev av sin syster sedan de flyttat, men tyvärr var adressen oläslig. Har funderat mycket på detta. Jag är oerhört tacksam för svar. Monica Hellström

Svar: Kontakta Timo Lehto (hoppas jag har namnet rätt) genom addresset under rubriken Forskning mot betalning på Finska Genealogiska Föreningens hemsida [www.genealogia.fi]. // Heikki Särkkä

Svar (14 mars 2001): Mitt namn är Timo Laakso och som hobby söker jag de försvunna släktingar i Finland och Ryssland. Kanske kan jag hjälpa. Adress: Timo Laakso, PL 32, 00501 Helsingfors, Finland, e-post: timo.laakso@kreditstyrning.fi // Timo Laakso


#401 (14 april 2000)

Hej! Jag undrar om någon vet var byn Backarne i Rättvik, Dalarna ligger någonstans. Jag har tittat på kartor över Dalarna men bara hittat ortnamnet Backa. Kan det vara samma by? // Annelie Lundqvist

Svar: CD-skican Svenska Ortnamn hittar inte något Backarne i Rättvik, däremot Backarna (3,9 km SSO om Boda). // Lars Olof Fagerström


#400 (24 februari 2000)

När betalades inventariemedel och varför? I min jakt på en "förlorad son" i Multrå (Y) har jag haft anledning att läsa kyrkoräkenskaperna för slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Intäkterna redovisas under rubrikerna "Testamentspengar", "Insamlat vid gravöl", "Frivilliga gåvor", "Böter" och "Inventariemedel". Testamentspengar och medel som insamlats vid gravöl redovisas vid samma tidpunkt. I några fall tillkommer dessutom inventariemedel vid samma tillfälle, redovisade med den dödes namn och hemman. I några enstaka fall redovisas inventariemedel med ett namn som inte förekommer under någon av de övriga rubrikerna. Sålunda förekommer år 1792 (C:1 fol 89h) namnet Pehr Grafström under inventariemedel men inte under övriga rubriker. Något hemman anges inte. Jag har anledning att tro att detta är den "förlorade sonen", vilken enligt släkttraditionen avled som plantageägare på Cuba utan arvingar. Kan man anta att släkten i Multrå år 1792 på något sätt fått reda på att Pehr dött på Cuba och betalat dessa inventariemedel till hans minne? Om jag får reda på vad inventariemedel är och varför de betalades kan jag kanske använda årtalet som grund för fortsatt letande efter Pehr (Jonsson?) Grafström. // Olof Rosenius

Svar: Förr skulle en viss del av ett dödsbo tillfalla de fattiga i socknen, jag har åtminstone själv i de trakterna kunna konstatera sådana poster i bouppteckningarna. En bouppteckning kallades tidigare inventarium, därav inventariemedel. // Carl Szabad

Svar (3 mars 2000): Det gick väl fort med förra svaret. Enligt Sollefteå pastorats bouppteckningsregister avlider en dräng Per Jansson Grafström 1792 i Österstrinne i Multrå. Han är då förmodligen identisk med den dräng Per Jansson som enligt dödboken C:2 avlider 24 januari 1792 i vattusot, 42 år gammal. Hans finns inte upptagen på någon gård i Österstrinne i Multrå AI:1 men i kommunionlängden DII:1 står han under "Fru Eurenii folk" från 1789 till sin död. Namnet Grafström indikerar att han kommer från Mångrav i Multrå, men det finns ingen lämplig kandidat enligt födelseboken. // Carl Szabad


#399 (17 februari 2000)

Jag har råkat på ordet välbning i samband med dödsfall. jag kan inte säga om det menas att han dog av välbning eller om det är genom välbning. Noteringen finns även i församlingsboken så det måste vara något ovanligt. Jag skriver direkt till dig för jag hittade ingen lämplig plats i Rötter att söka. // Hälsningar Karl-Axel Skoglund, Uppgränna, Gränna


#398 (16 februari 2000)

Jag undrar om någon vet vad By, Södermanlands län är? Kan inte hitta det någonstans. Monica Eliasson

Svar: Enligt Rosenbergs Geografiska handlexikon finns ingen ort med namnet By i Södermanlands län. Så förmodligen är din uppgift fel, men det är förstås svårt att säga något närmare om eftersom du inte anger varifrån den är hämtad och i vilket sammanhang den förekommit. // Håkan Skogsjö

Svar (2 mars 2000): En grov gissning: Skall det möjligen vara "Bie",, norr om Katrineholm? // Per Thorsell

Svar (15 aug 2000): Det kan inte vara By socken i Dalarna, strax utanför Avesta? Jag fann nämligen en anteckning i min forskning om en som flyttade till By Västmanlands län, men det var i Dalarna. Det är Västerås stift, så det kanske kan förklara den saken. // Else-Britt Karlsson


#397 (16 februari 2000)

Var kan jag få reda på ointroducerade adelssläkter i Finland? // Agar Östermark

Svar: Åke Backström har i 'Gentes Finlandiæ' II (1973) & III (1975) redogjort för adliga, friherrliga & grevliga ätter som icke blivit introducerade på Finlands riddarhus. // Bästa hälsningar Tommy Näzell


#396 (16 februari 2000)

a) Jag söker en bra källa för att läsa on riksdagen på 1600-talet. Jag skulle vilja veta om hur riksdagen fungerade i praktiken, inte så mycket om relationen mellan rikdagen och kungen eller liknande rikspolitiska saken.
b) Förkortning F.-K. uppträder i kyrkoböcker i Raumo, Finland år 1821 (Begravde: "F.-K.dotter Eva Schönberg"). Den har jag inte hittat i någon lista, gissningar? // Kaisa Kyläkoski

Svar: En gissning till: försvarslös karls. Jag har nog känslan att K måste stå för karl, men på F är jag inte alls lika säker. // Heikki Särkkä


#395 (16 februari 2000)

Jag har förmånen att ha tillgång till fotografier på släktingar från troligtvis 1880-talet, tagna på ateljé i Göteborg. Problemet är att jag har en mycket god aning om vem det ena porträttet föreställer, men jag kan inte bevisa det. Det finns tyvärr ingen anteckning på baksidan om vem det föreställer. En ledtråd är adressen till ateljén som skiljer sig åt mellan två olika porträtt på två olika släktingar. Var kan man hitta uppgifter om vid vilken tidpunkt en viss fotoateljé (i det här fallet James Bourns) fanns på en viss adress? Eller rättare sagt när flyttade ateljén? Vid det ena tillfället låg ateljén på Nya Allén, vid det andra (troligtvis senare) tillfället på Kungsgatan 47. //Eva Ström

Svar: Jag skulle pröva med de tryckta adresskalendrarna, som utgavs årsvis (en föregångare till telefonkatalogen). Där brukar affärsidkare vara noterade med uppgift om verksamhet och var de bedrev denna. Du kan ju också höra med Göteborgs historiska museum om de känner till någon som forskat om stans fotografer i äldre tid. // Håkan Skogsjö

Svar (17 febr 2000): LarsOlof Lööf har skrivit boken Göteborgs fotografer. Ateljéer och yrkesmän 1840-1910 och i den borde du hitta uppgifterna du söker. Lööf arbetar på Göteborgs stadsmuseum (tid. Historiska museet) och kan säkert nås där via telefon. // Bästa hälsningar Tommy Näzell


#394 (16 februari 2000)

Hej! Vad kunde vara en riktig förklaring för defl i husförhörslängder (speciellt i Södermanland på 1870-talet)? Har man använt "defl" som en laglig bemärkelse för en våldtaktsoffer? Eller är "defl" bara en speciell påskrift för unga flickor med oäkta barn? // Tack på förhand, Markku Laitkorpi

Svar: Defloration är enligt NEs ordbok (och säkert även andra) "sprängning av mödomshinnan", dvs den åtgärd som förändrar en jungfru till en icke-jungfru. Själva ordet defloration förutsätter således inte att ett barn blivit följden. // Carl Szabad

Svar: "Defl" är sannolikt en förkortning av latinets deflorata, som betyder "ej längre oskuld, utan mödom, kränkt mö, icke jungfrulig" (enligt Jojje Lintrups latinska ordlista som ingår datorprogrammet Holger). I det här fallet skulle jag tro att innebörden är "har fött oäkta barn". Det har däremot ingenting med våldtäkt att göra. // Håkan Skogsjö


#393 (16 februari 2000)

Hej! Kan man genom blodgrupp utesluta att en person är far till ett barn? T.ex om modern och fadern har blodgrupp A, kan då barnet få blodgrupp 0? // Hälsningar Elisabeth Eriksson

Svar: Jo, ett barn kan ha blodgrupp 0 om föräldrarna båda har A. 0 är recessivt vilket betyder i det här fallet att båda föräldrarna måste ha anlag för både A (som då "slår igenom" på dem) och 0 (som går över till barnet). // Malin Warnqvist


#392 (16 februari 2000)

En släkting efterlämnade mängder med gamla kort samt skrivet material. Hur göra detta överskådligt? Min tanke är att scanna in detta och bränna på CD för att sprida främst hos de närmaste. Har någon gjort något liknande eller har ideer om hur det kan göras smidigt och användbart? Finns program? Kan man söka bidrag för detta? Hur förvarar man bäst papperskopior och negativ? (Har allt från glasneg till dia) Pappersdokument från 1800-t och framåt. // Jenny Nilson


#391 (16 februari 2000)

Fra Statsarkivet I Trondheim har jeg faatt en avskrift fra "Hornemanns Stamtavler". Min forfader, Johan Holmberg staar oppfoert som "Johan Holmberg, Garvermester, f. 1722 i Opsal by i Sverige ". Jeg har tolket dette som Uppsala, men kan Opsal bety noe annet? Jan Tiller, Australia

Svar: Jag skulle också tro att det syftar på staden Uppsala norr om Stockholm, men det finns även en handfull byar runt om i Sverige med namnet Uppsala, så helt säkert är det inte. Det finns två utmärkta hjälpmedel när man vill lokalisera orter i Sverige: bokverket Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige av C.M. Rosenberg och CD-skivan ”Svenska ortnamn”. Båda säljs av Sveriges Släktforskarförbund, se Butiken (länk på förstasidan). // Håkan Skogsjö

Svar (14 april 2000): Hvis ordet "by" er skrevet i Norge av en nordmann, så tilsvarer det det svenske "stad", og da er Uppsala det eneste alternativet. Men er "by" skrevet av en svenske på en attest Johan Holmberg hadde med seg frå Sverige, så tilsvarer det det norske "landsby" eller "grend", men da burde det også ha stått sogn og len. Så sannsynlig er det byen(no)/staden(sv) Uppsala. // Jörgen Tollesson


#390 (16 februari 2000)

Hej! läste om en liten pojke som avled 1896 i styggsjuka, har talat med släkt.f prästen m.m. men ej fått svar på vad det är, kan ni hjälpa mig. Hugo Widmark Vigge 3302 86013 Stöde.

Svar: Enligt Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av Gunnar Lagerkranz är ”styggsjukan” ett dialektalt ord för syfilis. // Håkan Skogsjö


#389 (22 december 1999)

Finns det någon förteckning över vilken församling kvarteren i Stockholm tillhör? Jag har Söderskivan och ska slå in uppgifterna i Disgen. // Monica Eliasson

Svar: Det är ett känt problem med Söderskivan (CD-skivan "Söder i våra hjärtan") att församlingsgränserna inte framgår. Om det finns någon förteckning som hänför ett visst kvarter eller en gatuadress till församling med hänsyn tagen till de förändringar som skett under årens lopp, vet jag inte. Men säkert kan någon i läsekretsen svara på detta! // Håkan Skogsjö

Svar (14 april 2000): Svar: I Postnummerguiden på diskett (2 disketter), som Postverket delar ut gratis, finns för varje gatuadress uppgift om aktuell församlingskod med två siffror. Om man inte känner till församlingskodens betydelse kan man exempelvis på CD-romskivan "Svenska ortnamn" välja "SCB", därefter "Stockholms län", därefter "Stockholms kommun" och titta efter vilken församling som har motsvarande församlingskod. // Arne Hultman


#388 (22 december 1999)

Vart vänder jag mig för uppgifter om omhändertagande av barn och placering i fosterhem på 1920-talet? Var har man arkiverat dessa beslut och utredningar, samt eventuell uppföljning? Omhändertagandet ska ha skett i Stockholm, medan det ena barnet placerades på annan ort än Stockholm. // Jenny Nilson

Svar: Jag föreställer mig att sådana uppgifter finns i den aktuella kommuens (stadens arkiv), exempelvis bland barnavårdsnämndens handlingar. Antingen har kommunen själv kvar handlingar eller så är de levererade till någon arkivinstitution, ett landsarkiv eller ett stads- eller kommunarkiv. // Håkan Skogsjö

Svar (6 jan 2000): Jag har jobbat lite med sådana här frågor och jag har då vänt mig till socialförvaltningen i kommunen, men jag har problem att få ut vissa handlingar på grund av sekretesskäl. Trots att jag ändå kan visa att jag tillhör familjen vägrar man att lämna ut handlingar t.o.m. äldre än 70 år. // Jan Jutefors

Svar (15 aug 2000): Försök med Stockholms stadsarkiv som har sin depå i Värta-hamnen. Där har jag fått uppgifter om ett fosterbarn som var placerat hos min mormors bror i Småland, men hon var skriven i Stockholm. // Else-Britt Karlsson


#387 (22 december 1999)

Jag undrar om det under 1800-talet kunde vara möjligt att ett barn fött utom äktenskapet, erhöll absolution i samband med att den misstänkte barnafadern avled. // Stig Palm

Svar: Jag har aldrig hört talas om att oäkta barn erhöll absolution (syndernas förlåtelse). Däremot skulle föräldrarna "undergå hemlig skrift och avlösning", det vill säga enskilt begå nattvarden och erhålla syndaförlåtelse. // Håkan Skogsjö


#386 (22 december 1999)

Hej! Jag har en massa släktingar och har tänkt att göra ett stort släktträd som visar ALLA personer och vilka relationer de har till varandra. Men jag skulle vilja göra det på datorn och låta den rita upp ett. Finns det något sådant program? Alla släktprogram jag hittat utgår bara från en person och visar bara de personer som går i rakt upp/ner-stigande led. Dvs inte syskon eller kusiner. Hoppas ni förstår min fråga. // mvh Daniel Åvall

Svar: Det du nämner brukar på tyska kallas för "Sippschaftstafel", om jag inte missminner mig. Men tyvärr, något datorprogram som klarar att skriva ut en sådan känner jag inte till. // Håkan Skogsjö

Svar (23 dec 1999): Hej! I höstas (eller somras) fann jag på en CD-ROM som kom med ett nummer av PC Hemma ett shareware-program som klarar av det mesta av det som du efterfrågar. Programmet heter Generations, jag kommer bara inte ihåg vilket nummer det var (men kolla på ditt bibliotek om de har tidskriften). Själv använder jag det som ett komplement till MinSläkt just för att få en mer grafisk illustration av släktens utbredning. Eftersom det snabbt blir ganska stora utskrifter (i yta) är ett tips av även jobba med olika grenar av släkten i separata filer (så slipper du skriva ut alla blad om du ex. bara uppdaterat farfars sida). // Anders Gistorp

Svar (23 dec 1999): Hej, Disgen har en sådan funktion, som kallas släktmatrikel, men den ger en översikt i textform, inte i grafisk form. Det anges i den att en person t.ex. är kusins barnbarn till probanden. Jag gjorde en sådan till Calle (förbundets kanslichef) till hans 50-årsdag, genom att lyfta över hans databas från Holger till Disgen, och det blev en liten lunta. // God Helg! Elisabeth Thorsell

Svar (27 dec 1999): Generations medföljde PC Hemmas CD nr 8/99. Det har kommit ut en ny version av Generations som heter GenoPro 1.60. Hemsidan heter www.genopro.net/. Det tar en stund att ladda ner men är värt det. I denna utgåva går det även att inportera bl a Gedcom. Allt är gratis så när som på ett vykort och porto till skaparen av detta program. Har Du tur så får Du ett svarskort tillbaka. Hälsar med önskan om ett GOTT NYTT ÅR. // Tommy Lilja

Svar (15 aug 2000): Hej ! Ett bra program som jag tror klarar av det du menar är Family Tree Maker. Se [http://www.familytreemaker.com] // Torsten Karlsson

Svar (6 sept 2001): Hej! Frågeställningen kanske är överspelad men jag svarar ändå. Generations Family Tree har den funktion som efterlyses. Man kan göra en grafisk utskrift av samtliga eller valda individer i släktträdet. Generations Family Tree ingår numera i Sierras programutbud (hette tidigare Reunion for Windows) och har ingenting med GenoPro att göra. // Stephan Fjärem


#385 (22 december 1999)

Hej! Jag har en släkting, som efter att "avtjänat 4 års straffarbete för dråp å sitt barn" på ....fengelset i Wexiö kommit till Drottning Sofias Skyddshem i december 1917. Vad var detta för institution och var kan man finna arkiv med uppgifter kring min släktings dom, fängelsevistelse m m? // Karin Andersson


#384 (22 december 1999)

Hej Är allmänt intressarad av Vårdinge socken i Stockholms län men framförallt om det har funnits soldattorp och båtmanstorp här. Jag har fått erfara efter att ha läst C. Gills skrifter att det funnits 8 båtsmän med bostad. I Södermanlands regementes eminenta museum finns dock inga soldattorp angivna, trots att 9 knektar bebodde Vårdinge. Dock finns enligt hörsägen att "där bodde en soldat" o s v. Var kan jag finna litteratur eller kunskap om detta? Vårdinge socken=Öknebo härad. Vårdinge tillhör Stockholms län och numer Södertälje kommun. Tacksam för något svar om uppgifter litteraturhänvisningar, kartor mm. // M V H Greger Lööf


#383 (22 december 1999)

Hej, Gick in i Family Search för att försöka hitte en som åkte till Amerika. I Ancestor Search kan jag ha hittat rätt, Hanna Nilsdotter född 23/2 1848 i Slimminge. Men när jag försöker hitta henne igen i Custom Search för att kunna trycka på family och få en ansedel finns hon inte med. Innebär det att bara namnet är känt men inget mer om henne? // Marie Johansson


#382 (22 december 1999)

Jag hamnade i släktforskningen på min mammas sida i Håsjö (Z), och ser i SVAR katalogen att den äldsta husförhörslängden i Håsjö börjar 1815.Hur kommer man bakåt? Var inte sådana längder obligatoriska i alla pastorat? Kanske införda någon annanstans,förkommna, eller vad? Säkert kan någon förklara detta för en amatör. // Bengt Nyberg

Svar: För det mesta börjar husförhörslängderna betydligt senare än födelse-, vigsel- och dödböckerna, vanligtvis under senare hälften av 1700-talet och ibland så sent som i början av 1800-talet. Anledningen är att man till att börja med inte fann någon orsak att spara husförhörslängderna, när en ny längd lades upp hade man inte längre något behov av den gamla utan den kastades vanligtvis. Att här förklara metoden för hur man forskar innan husförhörslängder finns skulle föra för långt. Men så mycket kan sägas att det är betydligt svårare och kräver stor försiktighet, annars är risken stor att man forskar fel. Bäst är att alltid försöka dubbelkolla varje släktled, exempelvis genom att försöka hitta en bouppteckning efter föräldrarna där barnen omnämns. På vis får man ytterligare ett bevis förutom kyrkböckernas uppgifter. // Håkan Skogsjö


#381 (22 december 1999)

Hej! För många år sedan, kanske på 1980-talet, läste jag i LAND en artikel om släktforskning. Den gick ut på att om man släktforskar på manssidan kan man inte vara säker på att man är på rätt spår. Är det någon som kan tala om när den var införd och hur man får tag på den? // Leif Lundström


#380 (22 december 1999)

Hej Jag heter Patricia Ruisniemi och jag är adopterad. Jag undrar nu om hur jag ska gå till väga för att släktforska om min släkt i Chile. Hur gör jag? Tacksam för svar.

Svar: Nättidningen RÖTTER

får ofta frågor om hur man går till väga för att släktforska utomlands. Tyvärr har redaktionen inte resurser att sammanställa tips och råd om alla de länder som kan komma ifråga. Däremot är Internet ett utmärkt hjälpmedel att finna önskad information. Tänk på att bra uppgifter om många länder också finns på sajter i USA och Canada, eftersom amerikaner ofta har samma problem: hur finner jag mina rötter i Tyskland/Irland/Chile, etc? De sidorna är dessutom skrivna på engelska, vilket underlättar om kunskaperna i tjeckiska, polska eller spanska är lite skrala. En bra utgångspunkt är de utländska länkar som finns på länksidan (under rubriken Länder) i Nättidningen RÖTTER

. En del information om olika länder finns också i RÖTTER

. Läs under ”Olika länder” på avdelningen Tips&Råd (bland annat finns en bra artikel om släktforskning i Danmark där). Alla läsare som har erfarenhet av forskning i ett annat land, skriv gärna ner nyttiga tips och råd, vi publicerar dem gärna i RÖTTER

. // Håkan Skogsjö

Svar (6 jan 2000): Hejsan! Tag kontakt med Adoptionscenter i Stockholm . Om du har några uppgifter om barnhem eller förädrar så kanske dom kan hjälpa dej hur du skall gå till väga. Lycka Till. // Lennart Edlund

Svar (6 jan 2000): Hej Patricia, jag skulle råda Dig till att kontakta Caritas i Santiago de Chile (Caritas finns på nätet och är en katolsk hjälporganisation) de är vana att hantera denna typ av frågor de är dessutom vana vid att söka efter folk som är "försvunna" alternativt "okända". Lycka till, Buena suerte. // Lena A Löfström


#379 (12 november 1999)

Hej! Jag undrar om det finns något som heter Vi socken i Östergötland? // Ulf Wiman

Svar: Med hjälp av Socken-Sök i Nättidningen RÖTTER

är det enkelt att finna en socken med namnet Vi i Östergötland, nämligen Norra Vi (i Ydre kommun). // Håkan Skogsjö


#378 (12 november 1999)

Hej, Jag undrar om någon vet vad uttrycket Rå och röhr betyder, hittade det i en Roterings och utskrivningslängd från Småland 1683, det stod som anmärkning efter ett par personer. // Hälsn. Tommy Ström

Svar: Svensk uppslagsbok (1937) upplyser att ”rå och rör” är en äldre benämning på råmärken (alltså gränsmärken som utvisar var rågången mellan två fastigheter löper). En rå är en gränspåle, ett rör ett på ett visst sätt hopsatt stenröse. Ett rå- och rörshemman var ett frälsehemman som låg inom samma bys rågång som det säteri varunder hemmanet lydde. Rå- och rörshemman åtnjöt sedan 1600-talet viss skattelindring. Sannolikt hänger noteringen du hittat samman med denna skattelindring. // Håkan Skogsjö


#377 (12 november 1999)

Hej Jag ville veta om Kongl. Skogs-Institutet, där studerade år 1861 forstkonduktören Oskar Konsin. (Kimala gård, Somero socken, Finland). Jag har unika föreläsningar t. ex. "Skogs Teknologi förläst af O. A. F. Björkman på Kongl. Skogs Institutet ifrån o. m. den 25 Mars till o. m. den 30. April 1861". Jag ville veta mera om detta institutet och O. A. F- Björkman. Kan ni hjälpa mig. // Pertti Toukkari

Svar: Svensk uppslagsbok skriver: Skogsinstitutet, tidigare högre läroanstalt för utbildning av förvaltande skogspersonal i Sverige. Det grundades av hovjägmästaren I. A. av Ström och fick stadgar 15/10 1828. Till lokal erhölls hovjägmästarbostället Stora Blå porten vid Djurgårdsbrunnsviken i Stockholm (nuv. Nobelparken), där Skogsinstitutet verkade till 1916, då Skogshögskolan övertog dess åligganden.


#376 (12 november 1999)

Jag söker Fritiof Hjalmar Pettersson född 1895-09-24 i Karlskrona Amiralitetesförs. Kan ej hitta honom i födelseböckerna, har kontaktat församlingen men de fann inte honom. Han var anställd på lotsångaren Malmö runt 1920. Finns det någon förteckning över anställda vid lotsverkets fartyg vid den tiden. Han var inte troligen anställd som kock ombord. // M.V.H. Birgitta Svantesson


#375 (8 november 1999)

För några år sedan läste jag en artikel om användning av Allmänhetens dator i släktforskning. En sådan finns på alla Skattekontor i landet. Artikeln innehöll en praktisk handledning hur man hanterar datorn och går till väga med olika utgångsuppgifter om en person. Jag använde en tid denna möjlighet att söka vissa data om nu levande personer i släkten och som jag inte kunde nå på annat sätt och det visade sig vara framgångsrikt. Då jag nu vill återuppta sökningar kan jag inte hitta denna artikel och glömt var den stor publicerad. Den skulle vara värdefullt att ha i handen, även om personalen vid härvarande skattekontor var mycket hjälpsam. Jag har sökt att få svar på denna förfrågan hos DIS, där man tydligen inte kände till något om detta utmärkta hjälpmedel (trots att man heter DIS), och undrar nu om någon i Släktförbundet kan ge mig ett källtips? // Med vänlig hälsning P O Nordell

Svar: Tyvärr vet jag inte vilken artikel du syftar på. Men allmänhetens dator är till för allmänheten, och personalen ska hjälpa dig om det är något du inte förstår. Någon tidningsartikel ska inte behövas i nypan. // Håkan Skogsjö

Svar (9 nov 1999): Hejsan, Artikeln stod i ShF 1/95, och var skriven av Matts Billgren. Sedan dess har nog en del ändrats, så artikeln är inte längre helt aktuell. // Elisabeth Thorsell

Svar (12 nov 1999): I "Tidningen Släktdata" Nr.4 1994, finns en artikel av Matts Billgren "Forska efter levande släktingar i allmänhetens terminal" som utförligt beskriver hur man går till väga på skattemyndigheten. // Hälsningar Elisabeth Bergstrand

Hej! I Clemensson's Släktforska (1997 års upplaga) finns ett kapitel som behandlar folkbokföringen under 1900-talet. Där finns lite kortfattad information om "allmänhetens dator" som vilka uppgifter man kan få och hur några av skärmbilderna ser ut. // Ulrika Garälv


#374 (8 november 1999)

Jag har fått lite material av min farfar som som berör "Ätten Wurtemberg och Marks von Reutlingen" som var bosatt i Livland, var låg det? Var kan jag få vidare uppgifter om mina frågor! Tack på förhand! Anders Södergren

Svar: Uppslagsboken upplyser att Livland var den mellersta av de gamla Östersjöprovinserna (mellan Estland i nordost och Kurland i söder). Livland delades efter tsardömets fall 1917 mellan Estland och Lettland. // Håkan Skogsjö


#373 (8 november 1999)

Vad menas med Pliktat för nattlopp 1812 som noterats i en husförhörslängd 1801-1818 från Forsa fsl, X-län. // Mats Mårtensson

Svar: Tyvärr nämner du inte vad det var för en person som måste plikta, ung eller gammal, man eller kvinna, etc. Det gör det svårare att gissa (för tyvärr har jag inget säkert svar på frågan). Möjligen kan nattlopp vara ett annat ord för nattfrieri, unga giftaslystna män drog tillsammans från gård till gård och uppvaktade ogifta flickor och en pojke stannade kvar hos varje flicka. Det var en sed som säkert oroade många av flickornas föräldrar, och kanske fanns ett förbud mot nattfrierier i Forsa. Sådana lokala förbud kunde utfärdas av sockenstämman eller kyrkostämman. Men detta är alltså bara en gissning. // Håkan Skogsjö

Svar (26 maj 2000): SAOB har två förklaringar på "nattlopp".
1. löpande ute på gatorna nattetid. Ex: Han (fick) plikta för nattlopp och oljud å gata.
2. (i vissa trakter, i sht förr) nattfrieri. //Barbro Lunsjö


#372 (8 november 1999)

Jag går och funderar på att skaffa mig en ny eller bätre begagnad mikrokortläsare . Jag skulle vara tacksam för tips. Mvh Anne-May Linderholm

Svar: I tidningen Släkthistoriskt Forum 2/1994 finns en genomgång av de då gällande läsarna som var användbara för släktforskare. De flesta finns kvar än och någon har tillkommit. Dessutom finns regelbundet annonser från företag som säljer läsare, så det går att bilda sig en bra uppfattning av marknaden med hjälp av tidningen. // Håkan Skogsjö


#371 (8 november 1999)

Hej! Finns det et stednamn (ortsnamn) i Sverige som heter Trustolpe? Eller fanns det et sånt namn på 1300- og 1400 tallet, og som kan hende ikke er brukt idag? // Med vennlig hilsen Aslaug Andersen

Svar: Det finns två bra hjälpmedel för den som söker orter i Sverige. De är boken Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige av C.M. Rosenberg, utgiven 1882-83, och CD-skivan Svenska ortnamn, utgiven 1999 av Sveriges Släktforskarförbund. Båda kan köpas från Sverige Släktforskarförbund (boken i nytryck). Något ortnamn som liknar det du nämner finns dock inte i Sverige. Huruvida det på 1300- eller 1400-talet har funnits någon ort vars namn har skrivits Trustolpe är dock svårare att ge svar på. // Håkan Skogsjö

Svar (22 dec 1999): Kanske kan det vara Tollstorp i Östraby socken, M-län, som avses. Jag har sett en mycket varierad stavning av byn i olika källor. // Hälsningar Susanne Gustafsson


#370 (8 november 1999)

Hej, Jag är en nybörjare inom släktforskning, nu har jag fått reda på att 2 av min morfars bröder var sjömän. Dom var födda i Stockholm. Var kan jag bäst söka för att få reda på lite mer uppgifter om dom? // Maria Sandberg

Svar: Jag repeterar svaret från fråga #256 nedan: Uppgifter om sjömän finns i sjömanshusens arkiv. Sjömanshusen var statliga inrättningar och började sin verksamhet 1752. Arkiven finns bevarade från slutet av 1700-talet, och de förvaras i landsarkiven. De finns också på mikrokort och kan lånas från SVAR. Sjömanshusens rullor förtecknar fartyg som anlöpt hamnen där sjömanshuset fanns. I rullorna som är förda kronologiskt anges fartygets namn, hemmahamn, ägare och destinationsort samt befälhavare och besättning. Om jag inte är fel underrättad finns också rullor över de sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset (för det mesta var sjömannen inskriven i det sjömanshus som låg närmast bostadsorten). Tyvärr är sjömän en yrkesgrupp som få släktforskare intresserat sig för. Arkivarie Kjell-Ove Persson vid Landsarkivet i Lund har i Skånes Genealogiska Förenings jubileumsskrift 1937-1987 (utg. 1987) publicerat en uppsats med titeln ”Sjömanshusarkiv”. Uppsatsen är till god hjälp vid forskning efter sjömän. // Håkan Skogsjö


#369 (8 november 1999)

Jag har i Födelse & dopböcker från slutet 1700-talet funnit ordet (namnet?) hasermüller. Det används i samband med kvinnlig fadder till barnet. Känner någon till om det är ett namn eller en benämning på någon. // Lotta Tasker Rotstam

Svar: Hej! Om det är i Undenäs det döpta barnet befinner sig är det definitivt ett namn. Prosten Joachim Hasenmuller (tyskt y) (1672-1764) hade fem döttrar. Se vidare i Skara Stifts Herdaminne. Joachim var min fars fm mm mf. // Hälsningar Kerstin Carlborg


#368 (8 november 1999)

Hejsan! Har funnit följande notering i Gåsinge AI:9 sid 291 Forsbro stålbruk
Brukskarl And. Pehrsson, f 1798 27/6 Gåsinge sn anm: Sjuklig u.m.
Hustr. Cathr. Hansd., f 17865 11/9 Gåsinge sn anm: u.m.
änk. Maria C. Fröling, f 1773 Salem sn anm: gratialist u.m.
Min fråga är, vad kan u.m stå för? // Mvh Fredrik Derefeldt

Svar: Det betyder säkert "ur mantal", det vill säga personen var befriad från mantalspenningen, i ett fall därför att han var sjuklig och i ett annat för att han var gratialist (ungefär pensionär) och i det tredje fallet utan angiven orsak. // Håkan Skogsjö


#367 (8 november 1999)

Hej! Jag undrar vad dessa dödsorsaker är, de är tagna ur en dödbok i början på 1900-talet i Västmanland: smygande rosen, äggvitesjuka och gastro entritis aenta. Är det någon som vet? // Hälsningar från Christel Blohmé

Svar: När det gäller äldre sjukdomsnamn finns ett utmärkt hjälpmedel, nämligen boken "Svenska sjukdomsnamn i gångna tider" av Gunnar Lagerkranz (säljs av Sveriges släktforskarförbund). För de sjukdomar du nämner ger boken dock tyvärr inga bra svar, förutom att "rosen" är detsamma är en akut infektion med streptokocker av ett större välavgränsat hudområde, ofta i ansiktet eller på benen (men frågan är om ordet "smygande" betyder att förloppet inte är akut och att det kan röra sig om en annan sjukdom med liknande symptom). I Svensk uppslagsbok får man veta att äggvitesjukdomar är en äldre benämning på en grupp njursjukdomar. Kanske finns någon läkare i läsekretsen med en äldre medicinsk uppslagsbok i bokhyllan, som närmare kan reda ut begreppen. // Håkan Skogsjö

Svar (29 maj 2000): Äggvitesjuka är detsamma som Albuminuri dvs äggvita i urinen, som är en följd av många olika sjukdomar, se Nordisk Familjebok 1904. Gastroenterit(is) är magtarmkatarr. // Mvh Jan Jutefors


#366 (8 november 1999)

Vilket är det bästa sättet att söka födelseorten för en man som hette Carl Westerdahl som föddes 25 augusti 1858 och som emigrerade till Nordamerika. Årtal okänt. Hans sonson är intresserad att finna den. Jag som är svensk och heter Sven Westerdahl försöker hjälpa honom. Tacksam för hjälp // Sven Westerdahl

Svar: Detta är ett klassiskt problem för amerikaner som söker sina svenska rötter. Tyvärr finns ingen enkel lösning, såvida personen inte går att identifiera på CD-skivan "Emigranten". Där ges visserligen ingen uppgift om födelseort, men väl hemort vid emigrationen. Glöm heller inte att kika på emigrationssidorna i Nättidningen RÖTTER

, som dock mer handlar om hur svenskar ska finna emigranternas ättlingar. // Håkan Skogsjö


#365 (8 november 1999)

Hej! 1. Jag skulle vilja veta mer om hur man blev borgare på 1700-talet och vilka källor det finns att söka i om dessa. Finns det t ex något register över s.k. borgarbrev? Min borgare var bosatt i Örkelljunga socken, Skåne, vilket förvånar mig, då jag trodde att alla borgare höll till i städerna, inte i landsbygden.
2. En annan fråga gäller gästgivare. Vilka källor finns att tillgå när det gäller dessa? (Gäller gästgiveriet i Eket, Örkelljunga, 1700-talet).
3. Jag är också intresserad av att lära mig mer om hur man valdes till herredagsman på 1700-talet (gäller fortfarande Örkelljunga, vid mitten av 1700-talet). Har beställt riksdagsprotokoll från Riksarkivet, men de låter vänta på sig. Hur stor valkrets hade man? Hur stort inflytande hade bondeståndets herredagsmän vid denna tid?
4. Jag undrar slutligen hur man gör för att hitta utreseanteckningar om amerikaemigranter som utvandrat 1868, dvs året före det stora register som nu finns på CD-rom, om jag inte missminner mig. Min utvandrade från Höja socken, Skåne. Var söker jag lämpligen? Köpenhamn? Göteborg? Och var finns det register från detta år?
Jag blir lycklig om någon vill hjälpa mig lite på traven i dessa spörsmål. Bästa hälsningar, Britt-Marie Karlsson, Ängelholm.

Svar: 1. Man var alltid borgare i en stad, däremot behövde borgaren inte bo i staden. Så var tydligen fallet med din borgare. För att få reda på mer om honom måste du alltså först ta reda på i vilken stad han hade vunnit burskap, sedan kan du sannolikt hitta ytterligare uppgifter om honom i stadens arkiv (om det är någorlunda välbevarat).
2. Ett gästgiveri var en vanlig bondgård som också drev gästgiveri i utbyte mot vissa skattelättnader, så någon större mängd specialkällor för gästgiverier finns inte. En källa är dock de så kallade gästgiveridagböckerna, där de resande antecknade sig och även noterade om de hade några anmärkningar mot servicen. Du kan läsa mer om dessa i "Hembygdsforska! Steg för steg" av Per Clemensson.
3. Det finns säkert ganska mycket skrivet om detta. En artikel som jag råkar känna till på grund av mitt intresse för Åland är "Bondeståndets riksdagsval på Åland 1769 och 1771" (i: Väster om Skiftet. Uppsatser om Ålands historia, Åbo 1986, sid 75-99) av Dan Nordman. Den beskriver utförligt hur val av riksdagsmän gick till vid den tiden. Jag har den inte till hands för tillfället, men jag utgår från att där finns hänvisningar till annan litteratur. Denna skrift kan du låna till ditt bibliotek.
4. I boken Emigrantforska! Steg för steg av Per Clemensson finns ett särskilt kapitel som heter "Källor till emigrationen före 1869". // Håkan Skogsjö

Svar (9 nov 1999): 3. Det finns en del om detta. Några exempel: Bäck, K., Bondeopposition och bondeinflytande under frihetstiden. - Stockholm, 1984 (och inte minst litteraturförteckningen) ; Olsson, R., Riksdagsmannavalen till bondeståndet under den senare delen av frihetstiden (1740-1772). - Lund, 1948 ; Sveriges riksdag. - Stockholm, 1931-1965 (del 5 och 6 behandlar frihetstiden). // Bengt Nilsson, Linköping


#364 (30 september 1999)

Hur vid betydelse kan man lägga i ordet svåger? Idag lär väl ingen använda det i andra betydelser än makes/makas bror respektive systers man. Men hur var det förr? Svågerskap i juridisk mening avser ju förhållandet mellan en make och den andra makens släktingar över huvud taget. Var det så att samma vida definition tidigare användes för ordet svåger också?

Ett konkret exempel: Kaptenen i den svenska flottan Hans Kinnaird skrev 1643 ett brev till Drottning Kristina i vilket han omnämnde "min swåger Hans Spallding". Hans Spalding var rådspresident i Göteborg och vid denna tid gift med Johanna Kinnaird. Enligt Elgenstierna var Johanna "dotter av danske sjökaptenen Jakob Kenerdt" (stavningsvariant av Kinnaird), men Göteborgshistorikern Hugo Fröding skrev i en av sina böcker att hon i stället sannolikt var dotter till Hans Kinnaird. Han kallar dessutom Hans och Jakob Kinnaird bröder, om än med ett frågetecken.

Enligt de olika alternativ Fröding och Elgenstierna ger oss var alltså Hans Spalding antingen Hans Kinnairds svärson eller också Hans Kinnairds brors svärson. Den senare varianten skulle man möjligen kunna tänka sig passa in i en vid definition av svåger men väl knappast den förra?

En annan variant, som bättre skulle överensstämma med modern terminologi men som skulle strida mot båda Frödings antaganden, är om Hans Kinnaird i själva verket var Johannas äldre bror. Men i så fall handlar det inte längre om ett språkligt problem ... // Klas Engwall

Svar: Ordet svåger har i äldre tid en ganska diffus innebörd och bör hanteras med stor försiktighet av släktforskaren. Det kan avse det vi i dag menar med svåger, men också mer komplicerade släktskap, exempelvis brukar två män som är gifta med varsin syster betecknas som svågrar, och jag vill minnas att jag någon gång i en dombok sett ordet användas om en persons kusins make. Förmodligen ligger den historiska betydelsen av ordet svåger ganska nära juridikens svågerskap, som du nämner. // Håkan Skogsjö


#363 (30 september 1999)

Jag har en släkting som kräver att alla uppgifter om henne och hennes familj skall strykas ur min med möda hopsamlade stamtavla. Uppgifterna om hennes familj gäller enbart basuppgifter som födelse, vigsel, skilsmässa mm. Vad säger lagen om dessa uppgifter? Är de offentliga, så att jag utan samvetskval kan ha dem kvar bland övriga uppgifter om släkten? // Sven Gannve

Svar: Lagen säger veterligen ingenting alls om detta. Att hämta uppgifter ur offentliga källor som kyrkböcker och mantalslängder eller ur exempelvis dagstidningar eller muntligen via släktingar är förstås helt tillåtet. Frågan är vad man sedan gör med uppgifterna. Så länge man enbart förvarar dem i sina pärmar eller byrålådor kan ingen säga någonting. Om man däremot sprider dem till andra, exempelvis som en kopierad släktutredning eller i en tryckt skrift, bör man enligt min mening fundera mer. Inte så mycket för juridikens skull - det är knappast straffbart att sprida "basuppgifter" av den typ du nämner - men frågan är om det är nödvändigt att sprida uppgifterna mot en persons vilja. Kanske är det möjligt att skriva något i stil med "samt ytterligare en dotter, som är gift och har tre barn, men som undanbett sig att bli nämnd här". Notera dock att jag inte menar att man bör göra så, lika lite som jag menar att man bör strunta i personens önskan. Till syvende och sidst ankommer det på släktforskarens eget omdöme att hantera situationen och balansera mellan de olika intressena som här gör sig gällande (folks berättigade önskan att få känna sin släkt och folks lika berättigade önskan att påverka hur och var de blir omnämnda). Många gånger finns ingen lösning som fullt ut tillgodoser båda dessa intressen, utan det måste bli en kompromiss. Ett betydligt vanligare problem är väl för övrigt det motsatta, en släktmedlem som propsar på att få med en egenhändigt skriven biografi över sig själv, tre gånger längre än vad någon annan i släktkrönikan har. Även i sådana fall är det släktforskaren som måste klara balansen, några regler, lagar eller ens rekommendationer finns inte. - Jag har medvetet undvikit att nämna publicering på Internet i detta sammanhang, eftersom omarbetningen av den nya personuppgiftslagen fortfarande pågår. // Håkan Skogsjö


#362 (30 september 1999)

Min mor Kathleen Svensson gifte sig i Svenska Sjömanskyrkan i London, troligen 1924. Vad jag kan förstå ägde också en borgerlig vigsel rum, och denna gjordes sannolikt i Bermondesey, London SE. Var kan man få tag i vigselbevis, attester eller annan information om vigseln? Torsten Svensson

Svar: Uppgifter om vigseln bör finnas antecknade i den församling där den skedde (Bermondesey?). Vidare kan det finnas noteringar om vigseln i Svenska Sjömanskyrkans arkiv liksom även i församlingsboken i den församling där din mor var kyrkoskriven. Där är det också möjligt att det finns vigselattester som sänts från de församlingar där vigseln (vigslarna) skedde. // Håkan Skogsjö

Svar (1 okt 1999): Folkbokföringsuppgifter i England har ganska nyligen flyttats från Pubklic Records Office till den nya Family Records Centre, 1 Myddelton Street, London EC1R 1UW, och dit kan man gå för att se på REGISTREN till samlingarna med födelse-, vigsel- och dödsbevis. Om man hittar de personer man söker, får man sedan beställa en kopia av t.ex. vigselbeviset för £9. Dessa finns inte på mikrokort på det lättvindiga sätt vi har här med SVAR-korten, och man kan inte titta själv på original eller film. England har en civil folkbokföring sedan 1837, och på Family Records Centre finns alltså handlingar rörande befolkningen i hela England. Wales och Skotland har egna motsvarande ställen. Detta enligt "Never been here before? A genealogist's guide to the Family Records Centre" av Jane Cox och Stella Colwell (1998). // Elisabeth Thorsell


#361 (30 september 1999)

Hej! 1) Har som nybörjare inom släktforskning funnit orden Till Hus framför namnet i husförhörslängderna. Vad står detta för egentligen? 2) Jag undrar också hur jag skall göra när husförhörslängderna tar slut 1895 och jag vill veta vad som hände personen efter detta datum, om han/hon gifte sig och fick barn etc. 3) Vad betyder det att barnet dog av torsk? Med vänlig hälsning // Åsa Holmquist

Svar: 1) Vad orden "Till Hus" kan betyda vet jag inte. Som alltid när det gäller denna typ av frågor är det viktigt att ange vilken tid och plats det gäller samt även vad det är för personer som du sett noteringen vid.
2) Husförhörslängderna fortsätts av de så kallade församlingsböckerna, som antingen förvaras på pastorsämbetet i församlingen eller på landsarkivet (det senare gäller främst norra Sverige). Församlingsböckerna fungerar på samma sätt som husförhörslängderna, men de finns för det mesta inte på mikrokort (än så länge).
3) Betydelsen av gamla dödsorsaker kan man läsa sig till i boken "Gamla sjukdomsnamn i gångna tider" av Gunnar Lagerkranz (finns att köpa från Sveriges Släktforskarförbund). Torsk var en sjukdom i munhålan som gav vita beläggningar som senare kunde mörkna. Av allt att döma kan det ha rört sig om olika sjukdomar förorsakade av bakterier, svampar och virus. Torsk förekom särskilt hos dåligt uppfödda eller ohygienskt skötta spädbarn. // Håkan Skogsjö

Svar (1 okt 1999): 1) Till hus brukar vara samma som "inhyses", d.v.s man bodde hos någon, hyrde rum eller något i den vägen.
3) Kyrkböckerna är nu på landsarkiv även för Uppsalas distrikt, och man håller på och förbereder de första leveranserna för Vadstenas distrikt. // Elisabeth Thorsell


#360 (30 september 1999)

Undrar om någon vet vartifrån -ell kommer i slutet på efternamn. det finns ju ganska många efternamn som slutar på det, : ex: wådell, frisell o,s,v // Mvh Roger Trosell

Svar: Det var vanligt att på 1700-talet förkorta de gamla latinska släktnamnen som ofta slutade -elius (exempelvis Darelius, Rhyzelius, Rydelius, etc) så att de i stället slutade på -ell (Darell, Rhyzell, Rydell). Huruvida detta är förklaringen till namntypens uppkomst vet jag inte, men det förefaller sannolikt. Senare blev det också vanligt att direkt ta sådana namn, så det torde vara ganska få av dagens -ell-namn som kan ledas tillbaka till ett -elius-namn, men som typ kan upprinnelsen vara denna. - Jag slog också upp namntypen i boken Svenska personnamn av Ivar Modéer och han är inne på samma tankegång (sid. 125). Han menar att orsaken till att man ofta lade bort de gamla latinska ändelserna på 1700-talet var att latinet började anses omodernt, men också att namnen fick betonad slutstavelse och därmed en fransk klang. // Håkan Skogsjö

Svar: Just Trosell har intresserat mig då jag själv kommer från en sådan släktgren. Min teori är att när någon yngling skrevs in vid någon skola togs ofta ett annat namn än son-namn som var vanliga. Den 15:e maj 1712 skrevs bröderna Andreas och Laurentius Svensson in vid Linköpings läroverk Men då med efternamnet Trozellius, en farbror till dem (Bengt) hade tidigare studerat där och då antagit efternamnet Trozellius efter byn Trostad i Lofta varifrån han kom och även bröderna Andreas och Laurentius härstammade ifrån. Trozellius har sedan skrivits i olika former men idag verkar Trosell eller Trozelli vara vanligast. Vilken anknytning till Trosell har du, den Trosell-gren jag forskar i finns in norra Kalmar län och Östergötland. // MVH Stig Carlsson


#359 (7 september 1999)

Hej! I en husförhörslängd från Hällaryds socken i Blekinge hittade jag en ättling som ska vara född i "Wärhult". Jag är nämligen ganska säker på att det stod så. Jag slog upp namnet och hittade två stycken "Värhult" (OBS stavningen!). Dessa två ställen var synnerligen små platser och kan omöjligt haft en egen kyrka. Även om det förmodligen är det Värhult som ligger i Blekinge, kan jag ej utesluta det som var betydligt längre norrut. Mina frågor är därför följande:
1. När prästerna fyllde i kolumnen för ort, var det då vilken liten by som helst eller var det någon med kyrka?
2. Finns det någon bra bok man kan låna för att få reda på vilka byar som hörde till resp. socknar?
3. Finns det även någon bok man kan låna (gärna genom bibliotek) där det framgår om någon by bytt namn?
Glad om du svarar // Mårten Andersson

Svar: 1. Födelseorten i husförhörslängderna är för det mesta en församling (socken). Men det kan också vara en by eller en gård, men då gäller det nästan alltid en sådan inom den församling där personen var kyrkskriven eller en grannförsamling. Ibland förekommer det också att endast ett landskap anges som födelseort.
2. Det finns två utmärkta hjälpmedel för att lokalisera orter, dels Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver av C.M. Rosenberg (ett bokverk i fyra delar) och dels CD-skivan Sveriges ortnamn. Båda säljs av Sveriges Släktforskarförbund, se postorderprislitan.
3. Att byar bytt namn är mycket ovanligt (om man bortser från förändrad stavning typ Wärhult > Värhult). Mig veterligen finns ingen samlad förteckning över byar som bytt namn. // Håkan Skogsjö

Svar (30 sept 1999): Det finns en by som heter Värhult i Gammalstorps församling, Sölversborgs kommun, Blekinge. Detta hittade jag på ovan nämnda CD-skiva. // MVH Sam Blixt, Oskarshamn


#358 (7 september 1999)

Hej. Söker efter skrift/avhandling ang en släkt i Dalsland som heter Bryngelson. enligt uppgift ska en sådan vara författad. // Hans Bryngelson

Svar: I samband med Karl XII:s fälttåg mot Norge 1716 figurerar en "Halfword Bryngelsson". Om denne finns en del skrivet, exempelvis i Karolinska förbundets årsbok 1916. Kanhända kan detta vara till någon hjälp? Svensk historisk bibliografi 1901-20 innehåller följande: "Langer, Th. L., Anteckningar om Karl XII:s besök åren 1716-1718, Klefmarkssläktens historia, dalsländska karoliner samt sägner och minnen. - Vänersborg, 1914". // Bengt Nilsson


#357 (7 september 1999)

En förfader till mig som levde på 1800-talet lär ha varit riksdagsman (eller kanske kommunpolitiker), han ska ha lagt en motion som han fick igenom, var kan jag finna uppgifter om detta? // Lisa Eriksson

Svar: Först måste du ta reda på vad han hade för förtroendeuppdrag, det är stor skillnad på en kommunalpolitiker och en riksdagsman. Man söker uppgifter om deras gärningar på helt skilda ställen. Kommunalpolitikerns insatser framgår främst av protokoll och andra handlingar i kommunens arkiv (förvaras i kommunarkivet eller på ett landsarkiv), medan riksdagsmannen insatser finns dokumenterade i riksdagens arkiv (förvaras i riksarkivet). // Håkan Skogsjö

Svar (8 sept 1999): Om han var riksdagsman så börjar du lämpligen med att besöka ett större bibliotek. Där kan du hitta det äldre riksdagstrycket. I de personregister som finns till detta kan du börja kartlägga din förfaders verksamhet. Det finns ett antal flerårsregister, så det är inte särskilt tidsödande. // Bengt Nilsson


#356 (7 september 1999)

För några månader sedan läste jag en artikel om hur man till ett överkomligt pris kunde låta trycka sina släktforskaralster. Vet någon vem det var som skrev artikeln? Undrar // MVH Lennart Lundskog

Svar: Lite mer ledtrådar krävs nog för att vi ska klara ut detta. Fanns artikeln i en dagstidning, facktidning, på Internet? Med mera. Jag vill för övrigt minnas att saken också har berörts i någon diskussion i Anbytarforum. Pröva att söka på några lämpliga ledord, så kanske du får napp. // Håkan Skogsjö

Svar (8 sept 1999): I Släkthistoriskt Forum 2/99 skriver K G Junhall om detta under rubriken "Att tillverka en släktbok - Några tips och goda råd av en veteran". // Anneli Hagman

Svar (8 sept 1999): Hej. Jag fick reklam via e-post angående detta. Det var Per-Anders Lundh i Nora som erbjöd sig att hjälpa till med billig tryckning av små upplagor. Per-Anders Lundh, Sindergränd 1, 713 33 Nora, 0587-123 93, 0709-96 28 21, pa.l@telia.com. // MVH Gunnar Jonsson, Säffle

Svar (8 sept 1999): I Anbytarforum/Ordet är fritt!/Publicering av släktbok kanske du kan få tips. // Pernilla Myhrberg

Svar (8 sept 1999): Här är en webbsida som borde vara intressant [http://www.books-on-demand.com/about-sv.htm] mvh // Olle Överby


#355 (7 september 1999)

Hej! Jag vet inte riktigt om min fråga hamnar rätt här ... Jag ropade in en sk. amerikakoffert på en auktion i Skelleftehamn. Det skulle vara roligt att få lite historia till kofferten. Jag vet inte hur gammal den är, men den ser ut att ha varit med på en del resor. Det finns emellertid ett "klistermärke" på kistan där det står:
Swedish American Line.
Name of passenger : Miss Hilda Olofsson
Ship : Gripsholm
Sailing Date : Sep 7 1946
Room : 425
Destination : Gothenburg
Det verkar som kofferten har gått från New York till Göteborg. Är det någon som vet vem Hilda Olofsson var/är? Tacksam för svar // Ulla-Karin Lundgren


#354 (7 september 1999)

En person som var verksam på norra Öland uppgavs vara född i Brimmeberga. Kan jag få hjälp att lokalisera denna plats. // Lars Josefsson

Svar: Någon plats med det namnet finns inte i Sverige, enligt Rosenberg geografiska lexikon och CD-skivan Sveriges ortnamn, två utmärkta hjälpmedel för att hitta orter. Alltså förefaller det som om namnet är felläst eller felskrivet. Kanske någon med lokalkännedom om norra Öland kan ana vilken ort som avses? // Håkan Skogsjö

Svar (16 febr 2000): Jag har gått igenom ortnamnen på Öland och det finns inget som direkt matchar Brimmeberga. Det finns dock andra orter som slutar på -berga och jag tycker att du ska kolla dessa. Först har jag ett namn som lite liknar ditt, men... Lycka till med letandet! // Jan Jutefors, Rockneby

BINNERBÄCK vid Byerum. 40 km N Borgholm på "västra sidan"
GILLBERGA - vid Källa. 28 km N Borgholm. V sidan
SVARTEBERGA - vid Tryggestad. 3 km S Borgholm. V sidan.
MOSSBERGA - vid Ekerum. 12 km S Borgholm. V sidan.
RUNSBERGA - mellan Gärdslösa och Långlöt. 12 km S Borgholm. Ö sidan.
HIMMELSBERGA - vid Långlöt. 15 km S Borgholm. Ö sidan.
TRIBERGA - vid Hulterstad. 10 km S Ölandsbron. Ö sidan.
SOLBERGA - mellan Segerstad och Gräsgård. 35 km S Ölandsbron. Ö sidan.


#353 (7 september 1999)

Jag har stött på ett egendomligt, som jag tror, yrke i hfl. På mannen i fråga står f.d. (före detta) sappör eller safför. Någon som vet något om detta? // Marie Johansson

Svar: En sappör var en ingenjörssoldat som sysslade med att bygga befästningar och skansar, upplyser Svensk uppslagsbok. Se också #309! // Håkan Skogsjö


#352 (7 september 1999)

Hej, Hur stora chanser har jag att få bekräftat att den som jag antar är far till min mormors äldsta barn verkligen är det. Misstänker nämnligen att det namn jag fått är ett antagande från början. Om nu min mormor uppgivit "fader okänd", finns det någon som hellst chans att få veta namnet på barnets far? I så fall, hur gör jag? Jag skulle vara jätte-glad om jag fick svar på detta. // Med vänlig hälsning Sonja Carlsson

Svar: När det gäller att spåra fäder till utomäktenskapliga barn finns ganska mycket skrivet i Nättidningen RÖTTER, kolla på sidan om oäktingar.


#351 (7 september 1999)

Hej. Vet någon vad en klampare är? Tror att det handlar om arbete på ett sågverk. // Anna Spångmark

Svar: Svensk Uppslagsbok upplyser att en klampare var en förman vid en brädgård, som sysslade med att sortera virket. // Håkan Skogsjö

Svar (30 sept 1999): Klampare finns fortfarande. Min far jobbar på ett sågvek, de som sorterar virket kallas klampare. Åtminstone fanns de innan datorerna gjorde sitt stora intrång i sågverksvärlden. Min far har varit på "klampareriksdag" dvs kurs för klampare. // Hälsningar Kristin, Färila


#350 (7 september 1999)

Hej. Jag håller på och släktforskar och känner mig nöjd med mitt letande. Men, jag skulle vilja ha ett släktträd som mall eller en bild på ett träd med rätt så liten krona och stora rötter. Så jag undrar om ni har någon bra bild eller länk eller dylik, som jag kunde få. Hör av er så fort som möjligt för jag hade tänkt att detta "träd" skulle bli ett festligt julkort med bilder på dom som lever mm. // Mvh Niclas Madsen

Svar: Tyvärr, den typen av släkttavla känner jag inte till, det blir nog att rita själv.


#349 (7 september 1999)

Hej! Jag har en fråga om släktforskning... Kan man på något sätt beställa en "släktforskning"? Jag vet nästan ingenting om min släkt och jag har ingen att fråga. Jag skulle gärna släktforska själv men jag får aldrig riktigt tid till det. Jag undrar om det är möjligt och om det är det så undrar jag över priser mm. Jag vore mycket tacksam // Åsa Sommar

Svar: Det finns en del personer och institutioner som åtar sig att göra släktutredningar mot betalning. En sådan är Släktforskarnas Hus i Leksand (se länk på RÖTTER

s länksida). I Marknaden (under tjänster säljes) hittar du också några annonser från personer som gör den typ av jobb. Prisuppgifter får du genom att ta kontakt med dem. // Håkan Skogsjö


#348 (7 september 1999)

I bouppteckningen 1882 efter min ffff, som var f. d. grenadier, står att han/hans dödsbo hade en fordran enligt underhållsbrevet för fyra månader med 20 kr. Vad innebar ett underhållsbrev? Hade det något att göra med hans förflutna som indelt soldat? // Gabriella Ranch

Svar: Möjligen rörde det sig om någon sorts pension (underhåll) som inte hade betalats ut för de sista fyra månaderna han var i livet. Men detta är endast en gissning. Förhoppningsvis kan någon med större erfarenhet av forskning om militärer ge bättre besked. // Håkan Skogsjö


#347 (7 september 1999)

Jag vet att jag läste någonstans om en mikrofilmsläsare/scanner som man kunde koppla in direkt till sin dator (PC eller Mac spelar ingen roll), alltså en läsare/scanner utan egen bildskärm. Hur jag än har letat så kan jag inte hitta denna produkt. Är det någon som vet var jag kan hitta dylik produkt, eller är det så att jag bara har drömt? // Thomas Carlsson

Svar (8 nov 1999): Jag har inte sett just detta men har själv en flatbäddscanner med diatillsats. Jag har försökt läsa mikrofiche med denna men upplösningen är för dålig. Min scanner sägs ha 9600 dpi interpolerad upplösning (1200 dpi fysisk) men det räckte alltså inte. Annars kändes det som en intressant lösning. //Anders GM Dahlberg


#346 (7 juli 1999)

Har någon en idé om vad förkortningen P.DS. kan betyda? Den står i utflyttningskolumnen i en husförhörslängd för 2 syskon som flyttade hemifrån 1819. // Björn Bergström

Svar: Enligt min erfarenhet innebär P D S att personen återfinns längre ner på samma sida i hfl och således är en förkortning för På Denna Sida. // Anna Cedergren


#345 (24 juni 1999)

På poliskammarens listor för emigranter står det ofta Amerika som födelseort, innebär detta att personen är hemma på besök eller för att hämta över flera familjemedlemmar? Numret som anges t.ex 554:16427, hänsyftar detta till ett register och var hittar man detta? // Bengt Forssberg Nyköping


#344 (24 juni 1999)

Jag håller på och skriver av födelseböcker vilket efternamn fick barnen på 1700-1800 talen om fadern t.ex. hette Carl Björkman. // Pia

Svar: Det är inte möjligt att säga säkert, men sannolikt Björkman eller Carlsson/Carlsdotter - såvida inte barnet tog ett eget namn i vuxen ålder (om det exempelvis antogs till indelt soldat). Över huvud taget var bruket av efternamn ganska rörigt förr i tiden. // Håkan Skogsjö

Svar (7 sept 1999): Hej! Fick av rena slumpen se frågan. Det är ganska festligt eftersom min farfars farfar hette just Carl Andersson Björkman. Han hade två söner. den ene valde namnet Björkman. Den andre kallade sig Carlsson... Björkman lever fortfarande kvar, Men "Carlssönerna" har lite andra namn. // Hälsningar från Ingegerd Björkman, av vännerna kallad Ninni.


#343 (15 juni 1999)

Ganska ny som släktforskare. Min morfar som var född 1876 anställdes 1896 som soldat vid Wendes Artilleri i Kristianstad. Han antog då namnet Ferm. Var skall man söka efter antagningshandlingar och handlingar för tilldelning av släktnamn inom armén? Jag har besökt La i Lund men inte kunnat finna något. Är det enbart i Krigsarkivet? // Hans Andréasson, Säve

Svar: När det gäller militärer är krigsarkivet i Stockholm den i särklass viktigaste arkivinstitutionen. Visserligen finns en del rullor också i landsarkiven (vanligtvis i länsstyrelsernas arkiv), men det är ändå bara en bråkdel jämfört med krigsarkivets serier med rullor. På krigsarkivet finns dessutom mängder med annat militärt arkivmaterial, som också kan vara mycket värdefullt för släktforskaren. // Håkan Skogsjö


#342 (15 juni 1999)

Hur släktforskar man efter 1895? t.ex. hur tar man reda på hur någon flyttade om man inte har husförhörslängd efter 1895? Församlingsböckerna visar ju bara var 10:de år. Var hittar man bouppteckningar från tidigt 1900-tal? MVH/Lars Sjöqvist

Svar: De församlingsböcker för vart tionde år som du nämner, är inga egentliga församlingsböcker utan folkräkningar gjorde på grundval av de riktiga församlingsböckerna genom att de har skrivits av per ett visst datum (31 dec 1900, 31 dec 1910, etc). Folkräkningarna kan vara användbara i forskningen, men har inte tillnärmelsevis samma värde som de riktiga församlingsböckerna, som förvaras antingen på landsarkivet eller pastorsämbetet. De är en direkt fortsättning på 1800-talets husförhörslängder och lika innehållsrika som dessa. Bouppteckningar för tidigt 1900-tal finns antingen inlevererade till ett landsarkiv eller kvar hos tingsrätten. // Håkan Skogsjö

Svar (24 juni 1999): Frågeställaren undrar också om handlingar rörande tilldelning av soldatnamn, men några sådana lär inte finnas. Hur de fick sina namn är väldigt olika, men det var väl något kompanibefäl som delade ut dem när de skrevs in, och inget pappersförfarande. // Elisabeth Thorsell


#341 (4 juni 1999)

Hej! Jag har en släkting på min pappas sida som bor i Amerika. Hur kan jag göra för att koppla ihop våra familjer. Tyvärr var det ingen som berättade för henne om hennes släkt i Sverige. Jag har i stort sett bara hennes födelsedatum och namnen på hennes föräldrar. Vilken hamn de avreste från eller anlände till i USA eller om de flyttade runt i USA finns inga uppgifter på. Går det att på något sätt gå bakvägen. Jag har inte forskat så långt i min fars släkt och kan därför inte söka framåt på barnen, så jag har inte kunnat hitta någon som utvandrade till Amerika. Tacksam för idéer på hur jag ska gå till väga. // Anneli Källberg

Svar: Att forska i USA skiljer sig avsevärt från hur det går till i Sverige. Folkbokföringen är mycket sämre för släktforskare och det finns inga möjligheter att följa folk genom livet i husförhörslängder och församlingsböcker som vi är vana med. Det finns heller ingen federal folkbokföring, där man enkelt kan spåra var en person bodde vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis: Att finna emigranter i Amerika är svårt. Men absolut inte omöjligt. En lång rad tips och råd finns i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika. // Håkan Skogsjö


#340 (4 juni 1999)

Hej! Jag forskar i Katarina församl, Sthlm, för att finna min mmmm familj. I hfl står bara familjeöverhuvudet nämnt, inga födelsedata eller vilka som ingick i familjen. Kan någon tipsa mig om hur jag skall kunna gå vidare för att finna dessa uppgifter. // Inga Hedenblad

Svar: Stockholm är mycket svårt att forska i. Stora församlingar och ofta slarvigt förda kyrkoböcker. På grund av de stora församlingarna användes ofta andra rutiner för folkbokföringen än vad vi är vana vid från landsortsförsamlingarna. Husförhörslängderna som brukar vara till så stor hjälp är nästan värdelösa i Stockholm. Det enkla och konkreta rådet som går att ge är: bege dig till Stockholms stadsarkiv och slå i deras personregister i hopp om att på så vis finna den eftersökta. Särskilt bouppteckningsregistren är mycket användbara. Men också registren till kyrkböckerna och mantalsuppgifterna. Sedan bör man också bekanta sig med skriften »Stockholms stadsarkiv och släktforskaren» av Anders Winroth (1991), liten men naggande god. // Håkan Skogsjö

Svar (15 juni 1999): Du skriver inte vilken period det gäller, men Katarina liksom andra församlingar på Södermalm finns utförligt presenterade på CDn "Söder i våra hjärtan" för perioden 1878-1926. Den brukar finnas på diverse arkiv eller kan köpas direkt från förbundet. // Carl Szabad


#339 (4 juni 1999)

Hej! Helt kort, finns det någon som kan förklara vad en JagtBåtsman är? // Tack på förhand. Susanne Söderlund

Svar: Jag vet tyvärr inte vad en jaktbåtsman gjorde, utan jag föreslår att du konsulterar Svenska akademiens ordbok, SAOB, som också finns på Internet, se länksidan. Den anlitar man så fort man finner ett äldre ord som man inte förstår betydelsen av. SAOB är inte alltid så lätt att använda och förstå sig på, men den är en utomordentlig källa till kunskap. Och med lite övning brukar det gå ganska lätt att vaska fram det man söker. // Håkan Skogsjö

Svar (26 maj 2000): Såg denna i och för sig gamla fråga, men kunde ändå inte låta bli att ge dig vissa ledtrådar. Du bör nog söka svaret hos Tullverket, eftersom denna titel påminner om verkets forna kustbevakningsverksamhet. Titlar som jaktlöjtnant etc. förekom. Mycket av f.d. Generaltullstyrelsens arkiverade handlingar, såsom matriklar ska gå att komma åt via Riksarkivet, annars försök att komma i kontakt med någon vid Tullverkets Tullmuseum. // Bertil Höjer (tullare)

Svar (12 nov 1999): Möjligen kan jagtbåtsman vara någon som förde någon mindre postjakt i statlig tjänst det fanns även lotsjakter där han kan ha varit verksam. // Johnny Riert


#338 (3 maj 1999)

Hej! Tack för ditt svar på min tidigare fråga, jag arbetar vidare med det. Och nu kommer ytterligare en fråga. Jag har hittat att en av mina anor varit lantvärnist men vet inte vad det kan betyda. Tack på förhand. Mvh // Elisabeth Harrysson

Svar: Om jag förstår Svensk uppslagsbok rätt fanns lantvärnet endast under några få år, 1808-12, och kan sägas ha varit en föregångare till den allmänna värnplikten. Alla ogifta män mellan 18 och 25 år skulle skrivas in i lantvärnet. Av de inskrivna uttogs 30.000 man till det pågående kriget, men på grund av bristande övning och utrustning gick en stor del av dem ett sorgligt öde till mötes. Lantvärnet ersattes 1812 av den så kallade beväringsinrättningen. - Jag vill också påminna om en sak jag flera gånger tidigare påpekat: Chansen att få ett vettigt svar ökar betydligt om man sätter in frågan i ett sammanhang genom att ange tid, plats, socialt sammanhang, etc. // Håkan Skogsjö

Svar (15 juni 1999): Hej Lantvärnet skulle nog vara rullfört också. Jag var för en del år sedan på KrA och letade efter en värmländsk släkting som skulle ha varit med i lantvärnet, och hittade att det fanns en del rullor från Värmland, fast den släkting jag sökte fanns förstås inte med. Jag vet inte om detta är filmat. // Elisabeth Thorsell


#337 (3 maj 1999)

Min fråga gäller Barnamordsplakatet som kom 1778. Hur löd det? Vad jag vet, så behövde inte kvinnan ställas inför tinget längre, det räckte med en skriftlig anmälan från länsman. Men hur var det med termen "okänd moder"? Fanns det enligt lagen härefter ingen skyldighet att uppge moderns namn? Varför förekommer det då överhuvudtaget mål om "lönskaläge" efter 1778? Heléne Friberg

Svar: Barnamordsplakatet omtalas kort i Släktforskaras årsbok 1996, sid. 37, där det omtalas att plakatet var ett försök att åtgärda den höga spädbarnsdödlighetten som då rådde bland utomäktenskapligt födda barn. Modern hade rätt att föda barnet på okänd ort utan att någon frågade vem hon var. Genom rätten till anonymitet hoppades man att kunna minska antalet barnamord på nyfödda utomäktenskapliga barn. Som källa för dessa uppgifter nämns boken "Könsdiskriminering förr och nu" (1972), sid. 125. Kanske den hänvisningen kan ge svar på dina frågor. // Håkan Skogsjö


#336 (20 april 1999)

I en handling skrivit av min mormors mor i 1899-talet, det finner sig namnet Bergkarlsberget. Vet någon den här samhälle? Jag tänkar som det är möjlighet som samhällen är omkring Arboga eller Västerås i Västmanland men jag kan inte hitta det i kartar eller bokar. Tack så mycket för hjelpa mig och förlåt mig för min illa svensk. // Eric Bergstrom Californien, Amerika

Svar: Jag kan inte hitta namnet i Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige av C.M. Rosenberg eller i Svenska ortnamn (CD-skiva utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 1999). Dock finns ett namn Bergkarlsmossen, som ligger i Hällefors kommun i Örebro län (och landskapet Västmanland). // Håkan Skogsjö

Svar (3 maj 1999): Don´t you think it could be "Dalkarlsberg"? Dalkarlsberg is a place in Västmanland, Örebro län (county), with an iron mine (closed down many years ago). // Tord Påhlman

Svar (7 sept 1999): Hej! I think I´ve seen this place, Bergkarlsberget, in the list of villages in the beginning of a " husförhörslängd" in Säterbo församling (Västmanland) around 1840. It´s been a while since I looked there, so I could be mistaken, but it´s a chance... // Christel Blohmé


#335 (19 april 1999)

Hej Håkan! Vet Du om det finns någon ordlista med sjukdomsnamn på latin, dvs där de latinska namnen är sorterade alfabetiskt? // Sam Blixt

Svar: Nej tyvärr, någon sådan känner jag inte till. Men säkert kan någon läkare i läsekretsen tipsa om någonting användbart i denna genre. // Håkan Skogsjö

Svar (3 maj 1999): Hejsan, Inom medicinen använder vi boken "Medicinsk terminologi" och här finns bl.a. alla sjukdomar med sina latinska namn, samt naturligtvis mycket mer. Boken som jag själv har är lite ålderstigen (1969) men är utgíven av Acke Renander på AB Nordiska bokhandelsns förlag, NB, Stockholm. // Häslningar Calle Lindström

Svar (17 maj 1999): Hej! Landstingen och Apoteket AB har en nättidning som heter InfoMedica. Där finns en avdelning som kallas "fråga doktorn" (adress till den avdelningen är http://doktor.mediahouse.se/user/). Jag hade problemet att få klarhet i dödsorsaken för några av mina förfäder - och gick in där och bad att få diagnoserna översatta till svenska. Ett dygn senare hade jag svaret - sex dagar fortare än de lovade att det skulle gå. Lycka till! // Lasse Karlsson


#334 (19 april 1999)

Hej! Jag undrar var man kan få tag i socken- eller häradskartor för Småland, från 1600- 1700- eller 1800-talet. Det borde väl kunna finnas på cd-rom skiva i dessa moderna tider. // MvH Tommy Ström

Svar: Se nedan #332. Mig veterligen finns inga äldre socken- eller häradskartor utgivna på CD-skiva ännu. Däremot finns ett antal äldre stadskartor på en CD, som bland annat säljs av Archeion AB (tel. 08-695 09 50) för några hundralappar. // Håkan Skogsjö


#333 (19 april 1999)

Hej, vad menas när en soldat (i detta fallet en rusthållare) blivit värvad? Blev man värvad från ett annat regemente, kompani eller land? // Tommy Ström

Svar: Att en person tar värvning innebär att han tar anställning som yrkessoldat. I Sverige fanns i äldre tider dels värvade regementen (alltså regementen som bestod av yrkessoldater som fick lön i pengar) och dels indelta regementen (som bestod av soldater som för sin försörjning fick ett litet jordbruk, ett soldattorp). Märk dock att en rusthållare inte är någon soldat, utan en bonde med skyldighet att hålla en kavallerist (ryttare med häst) vid ett indelt regemente. // Håkan Skogsjö


#332 (19 april 1999)

Hur gamla kartor finns det över Sveriges kommuner? Jag skulle gärna vilja ha en karta över de byar och städer där mina släktningar har levat. Hur detaljerade är isåfall dessa? Kan man se byarnas gårdar? // Cicila

Svar: De äldsta kartorna över byar är från 1600-talet, men det är först på 1700-talet i samband med storskiftet som kartor finns bevarade för i stort sett samtliga byar. Dessa är mycket detaljerade. Väderkvarnar, bostadshus, åkrar, ängar och andra nyttigheter finns utritade. De största samlingarna med kartor har Lantmäteriets arkiv i Gävle. // Håkan Skogsjö

Svar (3 maj 1999): Enligt uppgifter hämtade från Lantmäteriverkets hemsida [www.lm.se] finns cirka 217.000 akter från Lantmäteristyrelsens kartarkiv från perioden 1628-1974 i verkets centrala arkiv i Gävle. De länsvisa lantmäteriarkiven i de olika residensstäderna innehåller totalt cirka 2.200.000 akter. Det mesta av vad som finns i Gävle (renovationer) bör också finnas i länet (koncept) men däremot inte nödvändigtvis tvärt om. Man bör alltså kontakta både Gävle och länets lantmäterikontor för att vara säker på att inte missa någonting. Man kan ringa och ställa direkta frågor om enskilda orts- eller gårdsnamn för att få en översikt över vad som finns i arkiven. // Klas Engwall


#331 (19 april 1999)

Hej! Jag undrar vilken som är trolig utskeppningshamn för en person bosatt i Arboga, och som enligt kyrkoboken emigrerade till Nordamerika i september 1886? // Mvh Jan Lindström

Svar: Den troligaste utresehamnen för en Arbogabo var Göteborg. // Håkan Skogsjö


#330 (19 april 1999)

Hej! I födelseboken för min mmfmf Per Jansson född 1784 finns upptagna som manfaddrar Serganten Anders Klinga i Höija samt Lagveijen Brandtberg på Höija. Vad är en Lagveije? // MvH Dag Eriksson

Svar: Det står "laqveijen" (lakejen), Brandtberg var alltså betjänt. // Håkan Skogsjö


#329 (24 mars 1999)

Kan någon hjälpa mig som undrar över vad ett markland jord är? Jag har i min forskning hamnat på en gård i Uppland i Morkarla socken. Gården heter Svensarvet och var på den här tiden (1650) en enda gård, ett skattehemman om 8-öresland eller markland jord. Hur stor areal är det? // Med vänlig hälsning Sonja Carlsson

Svar: I "Med mått mätt" kan man läsa att ett markland är lika med åtta tunnland, dvs ca 4 ha. I dag har ett tunnland ett exakt mått (4.937 m²) men från början avsåg det helt enkelt den areal som man besådde med en tunna utsäde. Begreppet var dessutom egentligen mer knutet till jordaskatten. Man betalade i äldre tider 1 mark i skatt, eller årlig ränta som det också kallas, för ett markland. Och det betydde i sin tur att gården (marken) var värd ca 24 mark eftersom skatten skulle vara 1/24 av värdet. // Carl Szabad


#328 (22 mars 1999)

Hej! Jag har precis börjat med släktforskning och funnit att min fmf och fmm levde tillsammans och även fick många barn utan att vara gifta med varandra. Detta ogillades förstås av kyrkan och de blev också varnade "först av pastor enskilt, sedan inför kyrkorådet" för detta leverne. I hfl finns antecknat att fmf anger sig vara far till samtliga barn och några år senare (1897) begär fmm hos pastor att få barnen antecknade såsom sina. Vad betyder det senare och har det någon juridisk betydelse? MvH Dag Eriksson

Svar: År 1778 kom föreskrifter om att kvinnor fick föda sina barn utan att behöva uppge sitt namn. Bestämmelsen kom till för att underlätta situationen för ogifta mödrar eftersom det ju var en "social skam" att få barn utan att vara gift. År 1866 kom en bestämmelse om att oäkta barn under vissa förutsättningar fick "lika med äkta barn taga arv efter sin moder å den egendom, som ej utgör bröstarvinges laglott". Men FÖRUTSÄTTNINGEN var att modern "låtit som sitt barn anteckna det i kyrkoboken för den församling, i vilken hon då (då barnet föddes= var kyrkoskriven". Denna bestämmelse upphävdes 1905-12-31. Så att modern låtit anteckna barnet som sitt var för att barnet skulle vara jämställt med äkta barn vid arvsskiften. // Sonia Biörkeroth

Svar (7 sept 1999): År 1778 tillkom ju föreskriften, som Håkan Skogsjö nämner längre upp, för att skydda mödrarna till oäkta barn. Men den föreskriften hade blivit så formulerad, att den kom att gälla alla mödrar, såväl gifta som ogifta. Och det ledde till missbruk, speciellt i Stockholm, där t.o.m. gifta mödrar kunde föda sitt barn utan att behöva uppge sitt namn. Och förenklade också för barnmorskorna som ej behövde bestyr med moderns prästbetyg i vilket barnet skulle antecknas. Det ledde till felaktigheter i folkbokföringen. Tids nog, 1894, hade endast ogifta mödrar denna rättighet. År 1866 föreskrev att oäkta barn under viss förutsättning fick "lika med äkta barn taga arv efter sin moder å den egendom, som ej utgör bröstarvinges laglott". Förutsatt att modern "låtit som sitt barn anteckna det i kyrkoboken för den församling, i vilken hon då (=vid nedkomsten) var kyrkoskriven". Bestämmelsen att oäkta barn fick arvsrätt, om modern på egen begäran var antecknad i födelse- och dopboken, upphävdes 1905-12-31. Källa: Gösta Lext: Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946. Första gången jag träffade på detta, var i en slarvigt skriven födelsebok, och jag tolkade då ordet "modern" som ordet "fadern", vilket för mig ju då var det rätta. Kände ju inte då till den förordning från 1866. // Sonia Biörkeroth


#327 (22 mars 1999)

Hej! Jag försöker hitta min svärmors släktingar. Det jag vet är att personen ifråga ägde ett café i Norrköping under 1920-talet. Finns det någon förteckning över ägare till caféer eller företag? Tack på förhand // Inger Nilsson


#326 (19 mars 1999)

Hej. I min forskning har jag hittat min farmors farfar Jöns Björk, han var korpral vid Norra Skånska Husarregementet Landskrona kompani. I 1812 års generalmönsterrulla var han även regementsberidare och profoss. Vad innebär dessa titlar? // Med vänlig hälsning Lars Nilsson, Hamneda

Svar: En profoss hade till uppgift att vaka över ordningen och även verkställa kroppsstraff. Vad en beridare sysslade med vet jag dock inte, och ordet finns inte i de ordböcker och uppslagsverk jag har tillgång till. Jag föreslår att du konsulterar Svenska akademiens ordbok, SAOB, som också finns på Internet, se länksidan. // Håkan Skogsjö

Svar (17 maj 1999): I 1956 års upplaga av Lilla Uppslagsboken (Förlagshuset Norden AB, Malmö) beskrivs en beridare som "1:e hästdressör vid en hästskola". // Lasse Karlsson


#325 (19 mars 1999)

Jag har en kolmätare i mina anor. Vad innebar detta arbete, var anställd av ett bruk eller var han ämbetsman. Fanns det några krav på utbildning. Jag vore intresserad att veta så mycket som möjligt kring detta. // Mikael Holmberg

Svar: Rimligen sysslade en kolmätare med att mäta kol, men jag kan tänka mig att den sysslan kunde förekomma i olika sammanhang. Slår man i Nusvensk ordbok sägs kort och gott: "En som mäter ut kol hos en kolhandlare." Som allmän regel gäller att det alltid är enklare att ge relevanta och korrekta svar om man i frågan också anger vilken tid och plats det gäller. När det som i detta fall också gäller en speciell person, nämn personens namn och födelse- och dödsorter, etc. // Håkan Skogsjö


#324 (19 mars 1999)

En av mina anor var soldat och i hfl för 1806-1810 står det antecknat om honom "I Kriget". (Jag antar att det var Finska Kriget som menas...) I nästa hfl står han fru som änka, men jag har inte hittat någon notis om hans död i dödboken och antar således att han dog i kriget. Om jag tittar i någon mönsterrulla för det närkingska regementet, som han tillhörde, bör jag då kunna hitta någon anteckning om hans död? Vilken rulla ska tittas i? Den vanliga generalmönstringsrullan eller någon särskild rulla? Eller kan jag hitta noteringar någon annanstans? I så fall, var? // Tack på förhand! Malin

Svar: Du kan hitta uppgifter om hans militära bana i rullorna, och där bör också finnas en anteckning om hans död. Titta i första hand i generalmönsterrullorna. // Håkan Skogsjö


#323 (19 mars 1999)

Hur gick det till att bli invald i riksdagen under 1700-talet. Jag har funnit att en adelsman från Dalarna satt i riksdagen 1755-56 och undrar nu hur han hamnade där? Gick det till på samma sätt då som det gör idag, dvs. att man valde en representant från de olika områderna i Sverige? Om det finns någon som har ett bra svar på frågan eller hänvisnigar till någon litteratur kring detta så vore jag mycket tacksam. Tack på förhand // Jost Werdenhoff

Svar: Hej, Vi hade ju ståndsriksdag då, och adeln var ett av de fyra stånden. Varje adlig ätt, som var inskriven på Riddarhuset, hade en rösträtt och den tillföll huvudmannen för ätten, som i sin tur kunde överlåta den på någon annan via fullmakt. Mvh // Elisabeth Thorsell


#322 (2 mars 1999)

Har amerikanska släktingar som kommer på besök i juni 1999. Letar för deras räkning efter någon släktforskare/hembygdskunnig engelskspråkig person som kan guida dem kring en plats som de kallar Tavelsas och som troligen ligger i Ljungby-trakten. Det handlar om att enkelt visa var eventuella gårdar ligger och möjligen känna till personer i området som kan veta mera. Har själv ännu inte funnit "Tavelsås" i geografin. Är det någon som vet var det ligger eller som känner för att bistå meddela mig per tfn 0515-45090. // Tackar på förhand Rune Torstenson

Svar: Orten som avses är säkerligen Tävelsås, en socken i Småland, söder om Växjö. Kanske finns det någon hembygdsförening där som är van att ta emot besökande emigrantättlingar och som kan hjälpa till. // Håkan Skogsjö

Svar (4 mars 1999): Hej, Ett förslag är ju att kontakta Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, som borde känna till någon lämplig person i trakten. // Elisabeth Thorsell


#321 (25 februari 1999)

Hur finner jag en person som blev inskriven i Oskarhamns sjömanhus no 5, 1916. // Kurt Eriksson

Svar: Sjömanshusens rullor finns mikrofilmade, se SVAR-katalogen. I dessa finns som regel uppgift om sjömännens tjänstgöring så länge de tillhör sjömanshuset, dessutom uppgift om födelsetid / församling. // Leif Gustafsson


#320 (17 februari 1999)

Kan någon tipsa mej om var jag skall hitta en publikation Bergslagen i ord och bild, speciellt nr 10/1947, där det skall finnas en artikel av Albert Palmqvist om finnarna i Säfsen? // Glad för alla tips! Birgitta Lundqvist

Svar: Libriskatalogen finns på Internet (se länksidan. Den innehåller merparten av litteraturen i de svenska forskningsbiblioteken. Du kan sedan låna in böcker därifrån till ditt kommunala bibliotek. // Håkan Skogsjö


#319 (17 februari 1999)

I Hfl 1828 i Katarina församl, Sthlm, har jag stött på en siffra, oftast ental, ute i kanten, efter namnet. Sällan står där födelseår, inte heller är hela familjerna uppräknade. På de ställen där barn är uppräknade står hur gamla de är. Vad betyder siffran ute i kanten? Tacksam för svar. Inga Hedenblad

Svar: Hej, Ett förslag är att det är det nyfödda barnets ordningsföljd i familjen. // Elisabeth Thorsell


#318 (17 februari 1999)

Som "färsk" släktforskare har jag kommit på en uppgift om en släkting som var dragon på Stångenäs Compagnie runt 1750. Kan Ni hjälpa mig med hur jag kan få fram uppgifter om kompaniet och hans verksamhet där. Tacksam för svar // Mvh Sven Henningsson

Svar: Uppgifter om militärer söker man i första hand i Krigsarkivet i Stockholm. En stor del av deras källmaterial är också mikrofilmat och kan lånas som mikrokort från Svensk arkivinformation, SVAR, i Ramsele. En enkel och lättillgänglig källa för att få fram uppgifter om enskilda personer är olika typer av rullor, främst de så kallade generalmönsterrullorna. Dessa är uppställda regements- och sedan kompanivis och finns bevarade sedan 1600-talet. En del rullor finns också i landsarkiven. Närmare uppgifter om Krigsarkivet kan du läsa här. // Håkan Skogsjö


#317 (10 februari 1999)

Hej, Hittade eran sida i dag som är jättebra. Ni kanske kan hjälpa mig med lite tips. Vi har nyligen köpt ett torp i Norrtälje-trakten som är rätt så gammalt. Vi tror att det är byggt runt 1700-talet. Tyvärr finns det ingen information i Norrtälje kommun om detta torp före 1980. Vi har fått fram vilken församling den tillhör och fått kontakt med hembyggdsföreningen. Däremot vet vi inte vilka som har bott i detta torp. Min fråga är: Hur kan man ta reda på när ett sådant torp är byggt, vilka som bodde där och när? Vilka arkiv kan ha denna information? Var ska man börja leta? Kanske är det någon som vet? // Tack för hjälpen! Marion Aronsson

Svar: Det finns ingen enkel väg att gå när man forskar kring torp. När det gäller husets ålder skulle jag i första hand tala med folk i trakten (personer som är uppväxtra i närheten) om de vet något. Ofta är husen inte så gamla som det sägs och minnesgoda äldre kan ibland hört berättas när det är byggt och vem som byggt det. När det gäller att ta reda på vilka som bott där bör man också börja med att fråga nu levande personer. Sedan fortsätter man i kyrkböckerna bakåt i tiden. Men ofta kan det vara svårt att säkert säga var personerna har bott utifrån kyrkböckernas uppgifter - alla står noterade under samma by utan mer detaljerade uppgifter om i vilka hus familjerna har bott (detta gäller särskilt torpare, skomakare, skräddare och andra obesuttna). Så det gäller att vara försiktig så att man inte befolkar sitt torp med fel människor, så att säga. Vidare är äldre bykartor en viktig källa. På dem kan man se hur långt tillbaka i tiden det finns ett hus på den plats där ditt torp ligger. Ytterligare en möjlighet är att utföra en dendrokonologisk datering av huset. Jag har inte hört talas om att någon gjort det på ett torp, men det är fullt möjligt. Det betyder att man med hjälp av årsringarna från någon bärande stock fastslår när stocken är huggen. På det viset är det sannolikt möjligt att få en datering på bara några år när (åtminstone av just den stocken). Kompetens på detta område finns vid vissa museer, men om någon är villig att göra en sådan datering vet jag inte. Och om någon är det måste du vara beredd att betala för arbetet. Om du är intresserad av detta föreslår jag att du kontaktar Norrtälje museum och hör om de har lust att hjälpa dig vidare. Du kan läsa mer om denna typ av forskning (dock inte om dendrokronologi) i boken Hembygdsforska! Steg för steg av Per Clemensson (LTs förlag), som du kan låna på bibliotek eller köpa i bokhandeln. // Håkan Skogsjö


#316 (4 februari 1999)

Hej! Min pojkväns mormor föddes i Göteborg 1912. Fadern är enligt födelseboken okänd. Även hennes äldre bror, f. 1910, är oäkta och har okänd far. 1915 gifter sig modern, och när hon tillsammans med man och barn återfinns i 1920 års församlingsbok står anteckningen "leg" (eller möjligen "lag") på de båda förstfödda barnen. Vad betyder det? Jag gissar att anteckningen står för legitim, men innebär det att de båda barnen är biologiska barn till mannen ifråga eller att de är "lagliga", d v s adopterade eller motsvarande? /Anna Johnson

Svar: Hej! Detsamma står på min morfar (f.1913 i Sthlm) och hans äldre syskon, födda mellan 1898-1917. På en del av barnen står det oäkta vid födelsetillfället, men under finns noteringen: legitimerade 1916, och på andra av barnen står det faderns namn och att barnen leg. 1916. Vi kollade då i vigselboken och där stod det att föräldrarna sökt lysning redan 1908 men pga att de var så nära besläktade med varandra så fick dom inte gifta sig då. Men barnen hade ändå redan vid födseln fått faderns efternamn. Sedan, 1916 och 12 barn senare fick dom till slut gifta sig och då blev barnen legitimerade. Jag vet inte själva betydelsen men de vart iallafall "lagliga" och registrerades som "äkta" barn. Nu forskar vi vidare på hur föräldrarna var släkt, för de är väldigt lika varandra på de foton vi sett... // Hälsn. Christel Blohmé


#315 (29 januari 1999)

Jag har en ana som var sjöman (Olof Åström) bosatt i Piteå lands, BD. I mantalslängderna angavs han mellan åren 1812-1816 vara sjöman och befunnen på Utrikes ort. Vad menas med utrikes ort? Kan det vara Stockholm? Christer Öberg, Luleå

Svar: Sjömän som var i tjänst på fartyg i utrikes sjöfart var befriade från mantalspenningen (en personskatt). Det är anledningen till att noteringen finns i mantalslängden. Närmare upplysningar om detta får man i boken "Mantalsslrivningen i Sverige före 1860" av Gösta Lext. // Håkan Skogsjö


#314 (29 januari 1999)

Hej! Tre bröder som var kusiner med min farfar emigrerade till USA vid olika tidpunkter och från olika socknar. Den älste är återfunnen i USA. Av de andra två ska en av dem avlidit under en båtresa dit eller hem, enligt en son till en halvbror. Familjen lär ha fått hem hans tillhörigheter. Men brorsonen visste inte vilken av bröderna det var eller när det hände. Båda två saknas i faderns bouppteckning från 1920-talet. Finns det några anteckningar eller register på folk som dött på amerikabåtarna? Detta gäller slutet av 1800-talet och framåt. Tack på förhand. Gerd Johansson.

Svar: I "Swedish American Genealogist" har under 1997-1998 gått en artikelserie om svenskar som dött i USA eller dess närhet, och vilkas dödsbon handlagts av de svenska konsulaten. Artikelserien är sammanställd av Nils William Olsson och Ted Rosvall, och här listas flera hundra sådana dödsfall. Artikelserien täcker perioden ca 1865 till 1901. Ärenden av denna art efter 1901 finns i UD:s arkiv på Riksarkivet, och det ska finnas ett kortregister till dessa. // Elisabeth Thorsell


#313 (29 januari 1999)

Undrar vad som döljer sig bakom dödsorsaken oxel i huvudet? Fick vederbörande verkligen ett träd i skallen? Eller står oxel för någon hjärnsjukdom? (Har oxeltand samma ordstam?) // Hälsningar Kjell Nyström, Klässbol

Svar: I "Svenska sjukdomsnamn i gångna tider" av Gunnar Lagerkranz, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund, står det: "Oxel - detsamma som aterom, d.v.s. svulstlik utspänning av tagkörtlar i huden vid tilltäppning av utförsgångarna". "Aterom" hänvisar i sin tur till "Flenhus", och där står det "Detsamma som aterom, pärlsvulst. Rund, svulstbildning under huden, beroende på stockning i tagkörtlarna". // Peter Funke, Mölndal

Svar (25 febr 1999): Hej! i "Svenska sjukdomar i gångna tider" av Gunnar Lagerkranz står följande: "Oxel = aterom svulstlik ytspänning av talgkötlar i huden - täpper till utförsgångar." Alltså en godartad svulst som i sig själv är ofarlig men som kanske orsakat döden om den klämmer till vid halsen. // Hälningar Kristina Nystås, Jonsered


#312 (26 januari 1999)

Hej! Jag undrar hur jag spårar min farfars farfar f.1856 i Frändefors förs. (han finns ej i föd.boken) som dyker upp i Skålleruds förs. 1874 som dräng, där det står att han "icke varit kyrkoskriven någonstädes förut". Det står också att han är admitterad 1873 men inte var. Jag har också tittat i Frändefors utfl.bok och Skålleruds infl. men inga ledtrådar där inte...Jag vet var han höll hus resten av sitt liv men föräldrarnas namn och hans barndom är ett mysterium. Han hette Axel Jansson och i samband med att han blev fältjägare tog han namnet Rudin, senare blev skomakare i Stockholm. Har någon ett tips om hur jag går vidare?? // Vänliga hälsningar från Christel Blohmé

Svar: Att spåra folk som inte var kyrkoskrivna är förstås svårt, eftersom de inte finns noterade i husförhörslängderna. Den enda metod som finns är att leta i tänkbara kyrkböcker efter noteringar. Det första att göra i ditt fall är förstås att kontrollera Frändefors födelsebok 1856 (men det har du säkert redan gjort). Finns han inte där kan det antingen betyda att han var född i församlingen men inte blev noterad i kyrkboken, eller att han är född någon annanstans. Det kan därför vara idé att leta i födelseböckerna i andra Dalslandssocknar också. Många av dem som inte var kyrkoskrivna var resande ("tattare"), men uppgifterna om Axel Jansson tycker jag inte tyder på att han var det. Varken namn, yrken eller hans flyttning till Stockholm passar in på denna folkgrupp. // Håkan Skogsjö


#311 (26 januari 1999)

Jag heter Lennart Hjelm och släktforskar och jag behöver hjälp med var jag hittar litteratur om vad sjukdomars benämning i "gamla tider" i vardagsspråk, "medicinspråk" och latin, tex Huntingtons sjukdom (Danssjukan) jag har tittat på vårt bibliotek (Svenstavik) men ej hittat nogåt, kan ni hjälpa mig? // Med Bästa Forskarhälsningar Lennart Hjelm

Svar: "Svenska sjukdomsnamn i gångna tider" av Gunnar Lagerkranz är boken du söker. Den finns på många bibliotek och säljs av Sveriges Släktforskarförbund, se vidare postorderprislistan. // Håkan Skogsjö

Svar (10 febr 1999): Nils Rosén von Rosenstein och hans lärobok i pediatrik "Underrättelser om barnsjukdomar och deras botemedel" utgiven 1764, kom i nytryck 1990 (på Studentlitteratur, Lund). Martin Jägervall, barnläkare i Växjö, har givit ut den. En både intressant och roande läsning väntar om du får tag i den. // Jan-Erik Olofson


#310 (26 januari 1999)

Hur gör man för att få tag på en person som kunde ha varit ombord på ett fartyg som avgick från Australien till Sverige omkring 1913? Det gäller AUGUST Wilhelm Eriksson 1881-08-18,Färnebo FS i Värmland, som troligen varit i Australien och antagligen var på väg hem. Kofferten med hans kläder kom fram (enligt hörsägen), men aldrig ett ord från honom efter detta hade hänt. Han kan ha varit med i 1:a världskriget, vart kan man hitta det? Vill även komma ikontakt med fler Frödingar. MVH/Marianne Fröding


#309 (16 januari 1999)

Hej! Vad är en sappör för någon person? Det stod i samband med en manspersons militärbeteckning i husförhörslängderna. Kan det vara en militärgrad? MVH Marianne Fröding (personen gjorde militärtjänst på Karlsborgs regemente.

Svar: I Henrik Anderös "Ordbok för släktforskare" (1984) förklaras ordet med "ingenjörssoldat, skansarbetare". // Håkan Skogsjö

Svar (19 april 1999): Hej! "Sappör" måste komma från franskt militärt ord "sapeur". // Med vänlig hälsning Irma Suksi

Svar (7 sept 1999): Ang Sappör: Sappör var benämningen på de soldater som hade som sin främsta uppgift att gräva löpgravar, befästningar etc. I sverige närmast jämförbar med ingenjörssoldat, stormpionjär. I E Linklaters "Det blåser på månen" finns det ett par helfestliga sappörer med som bifigurer under en episod. // M v h R Liljhammar


#308 (16 januari 1999)

Efter att ha letat länge fann jag en av min farfars morbröder, född 1837, som elev vid Elementarskolan i Östersund 1851. Hans namn är dock struket i Hfl och i kolumnen för utflyttade står ob. v. 5/11 56. Vad betyder det? Har inte hittat honom i Östersunds dödbok, inte heller i hans hemsockens. // Sven Lindskog

Svar: Det skulle kanske kunna stå för "obekant vistelseort"? // Jens Arvidsson

Svar: Kan inte "ob" betyda att han har införts i obefintlighetsboken. Dvs försvunnit utan att man vet vart han tagit vägen. // Gunnar Jonsson, Säffle

Svar: Kan det möjligen stå för obekant vistelseort? // Hans Egeskog


#307 (16 januari 1999)

Hej! Jag har mina rötter i Gjerstad, Norge. Undrar över om jag kan finna förteckning över rullfilm för ovan nämnda ort via internet, har funnit över mikrokort på norska Riksarkivet. Någon som känner till en ort/gård i Norge som heter Lilla Häggesta (ser ut att stå så i vigselboken från Gjerstad). Finns det något motsvarande Rötter i Norge där det går att göra efterlysningar? MVH Ingrid Hellberg

Svar: Ingrid, Jag råder Dig att pröva [http://www.expediamaps.com/PlaceFinder.asp] och söka på Gjerstad. Du kommer att få upp tre stycken i olika Fylken i Norge. Du kan vidare ställa frågor i diskussionsgruppen no.slekt som Du finner här i Rötter under Länkar. Man brukar få hjälp av vänliga norrmänn. // Mvh, Olle Elm


#306 (30 december 1998)

Hej! Hur går man vidare för att finna de biologiska föräldrarna till ett barnhusbarn under 1700- och 1800-talet.

Svar: Det pågår för närvarande ett stort projekt som syftar till att registrera alla barnhusbarn i Stockholm. Eftersom jag vet att företrädare för detta projekt regelbundet läser Nättidningen RÖTTER

förmodar jag att de snart kommer med ett bra svar på din fråga. Ett råd tills vidare är dock att läsa Släktforskarnas årsbok 1997, där det finns flera artiklar om barnhusbarn, exempelvis ”Att forska om barn i Allmänna barnhuset” av Torsten Berglund. // Håkan Skogsjö

Svar (26 jan 1999): Under två år har undertecknad hållit i ett projekt som gällt att registrera Stockholms Allmänna barnhus matriklar för perioden 1713-1802. Samtliga matriklar är inmatade men dock ännu ej helt korrekturlästa, men för perioden fram till 1760 finns en pärm i Stadsarkivets expedition. Eftersom rullorna är upprättade årsvis kan det bli ganska många poster per barn men det visade sig vara enklast att utföra arbetet på det viset. Vi kommer inte att fortsätta arbetet efter 1802 då det blir betydligt enklare att hitta barnhusbarn därefter. Alla fick nämligen ett nummer som följde dem i husförhörslängderna. Den som har någon konkret fråga för den här perioden får gärna ställa den till mig så kan jag titta i det material som ännu ej är färdigt. Carl Szabad.


#305 (30 december 1998)

Hej! Jag undrar vad en tolvman gjorde, och under vilken tidsperiod de verkade. MVH Jonas Ericsson

Svar: Det finns fortfarande tolvmän, men numera kallas de nämndemän. En tolvman var alltså en icke juridiskt utbildad medlem i en domstol. Ordet kommer sig av det ursprungligen skulle sitta tolv personer (män) i nämnden. // Håkan Skogsjö


#304 (23 december 1998)

Finns gästgivardagböcker för mitten av 1700-talet bevarade? Och i så fall var? Den gästgivare jag söker bodde i Rosvik i Norrbotten. // Lisa Eriksson

Svar: I den mycket matnyttiga boken ”Hembygdsforska! Steg för steg” av Per Clemensson omnämns gästgiveridagböcker på sidan 215. Där noteras att det finns spridda dagböcker i Höjentorps kronofogdearkiv för åren 1814 och 1837, men att dagböckerna egentligen skulle sändas in till länsstyrelsen. Eftersom såväl kronofogdarnas som länsstyrelsernas arkiv förvaras i landsarkiven, rekommenderar jag att du tar kontakt med landsarkivet i Härnösand och frågar om de har dagböcker bevarade för det gästgiveri du är intresserad av. Men jag tvivlar på att det finns så gamla som från mitten av 1700-talet. // Håkan Skogsjö


#303 (22 december 1998)

Jag undrar om det heter garmakare eller gårmakare? // Anne-May Linderholm

Svar: Gårmakare finns inte däremot garmakare, se nedan #136 där Elisabeth Thorsell skrivar följande i ett svar: ”Svar (5 mars 1998): Nu har jag varit på KB och tittat: Svenska akademiens Ordbok, vol 10: "Gar-hytta" = hytta vari koppar raffineras "Gar-koppar" (numera föga brukligt) = genom "garning" renad koppar, raffinerad koppar, i synnerhet om sådan raffinerad koppar som befriats från förorenande ämnen till den grad att den är användbar till mässingstillverkning, men som för att smidas eler hamras måste ytterligare raffineras. "Garmakare" = person som yrkesmässigt utförde "garning" Ordet bygger på det nordtyska "gar" som betyder beredd el. liknande. Det har också använts i garverisammanhang, citat "det är garvämnet som förvandlar huden till läder, eller som det kallas, gör henne gar". Betydelsen i samband med metallbearbetning verkar vanligast, och står först bland alternativen. Garmakeri (även gårmakeri) fanns bl.a. i Säter och Avesta. Och Skinnskatteberg ligger ju i Bergslagen, så det verkar ju inte osannolikt att det kan ha funnits en eller annan garmakare i bygden.” // Sam Blixt, Oskarshamn

Svar: När det gäller ålderdomliga ord vill jag återigen påminna om Svenska Akademiens ordbok (SAOB), som finns tillgänglig på Internet utan kostnad (tills vidare), se vidare länksidan. Ordboken är Sveriges största bokverk och ska inte förväxlas med den lilla ordlistan (SAOL), som sällan är till någon hjälp i dessa sammanhang. // Håkan Skogsjö


#302 (22 december 1998)

Att fastställa släktskap när blodgrupper i AB0-SYSTEMET är kända. Var kan man få tag på bra information? DNA analys kostar 1100 i startavgift och sedan minst 3300 per person. // Gunnar Söderberg


#301 (22 december 1998)

Jag har en fråga om vad en sockneman var för en figur. Har träffat på uttrycket i en småländsk husförhörslängd, trots idogt letande har jag inte lyckats hitta någon förklaring. Finns det någon som vet vad en sockneman var? Eller är det ett dialektuttryck? // Gunnar Johansson

Svar: ”Ordbok för släktforskare” av Henrik Anderö anger att sockenman, sochneman var en ”sockenbo, man som ägde talan vid sockenstämma”. Jag tvivlar dock på att den betydelsen avses här. Detta ord torde knappast ha använts som titel och sällan annat än i sin pluralform: sockenmän eller socknemän (med ungefär samma betydelse som ’sockenbor’). - Hur titeln i husförhörslängden ska förstås vet jag inte säkert. En möjlighet är att personen i fråga var fattig och erhöll understöd av socknen, kanske tvingades han också till sockengång, det vill säga den fattige fick flytta mellan gårdarna i socknen för att erhålla mat och husrum. Dessa fattige har benämnts på olika sätt i olika delar av landet. På Åland kallas de ’rotfattiga’. // Håkan Skogsjö

Svar (23 december 1998): Även jag har stött på beteckningen sockneman i Småland. Och jag tror inte att det handlar om fattiga personer. Däremot möjligen bönder som lämnat gårdsbruket till söner eller mågar, men fortfarande bor kvar på gården. I Säby sockens dödböcker finns flera gånger ”sockenmän” nämnda, alltid hänvisande till en enskild person, och ofta i samband där det framgår att det är äldre personer, ibland kallas de också undantags- eller inhysesmän. Ex vis ”Sochneman och nuvarande inh. m. i Tismetorpet” Per Nilsson som dog 18 juni 1823, eller ”Socknemannen Pehr Bengtssons hustru i Glostorp” som dog 28/9 1817. I dessa båda fall rörde det sig om gårdens tidigare brukare. // Hans Egeskog


#300 (22 december 1998)

a) Har Krigsarkivet dokumentation kring tapperhetsmedaljer mellan 1805-1815? Betr en släkting vet jag att han fick både GMtf och SMtf, men inte när och för vad. Betr en annan endast att han lär ha erhållit SMtf i sb med regementets fälttåg i Tyskland 1813.
b) Vad är Carl Johansmedaljen (en släkting fick den 1853-11-04)? Vad och till vem utdelades den för?
c) När indelades Svärdsordens ursprungliga 2 grader (kommendör och riddare) i 5 värdigheter för officerare (kommendör med stora korset, kommendör av 1:a klassen, kommendör, riddare eller ledamot av 1:a klassen samt för utlänningar riddare eller ledamot)?
d) När försvann bruket för officerare (regementsskrivare, adjutanter o dyl) att ha ett eget sigill / bomärke?
e) Min farfars farfar var med om svenska arméns återtåg över Kvarken från Åland mellan den 15-17 mars 1809. Vid framkomsten till svenska kusten vid Grisslehamn fick han varm ölost i en fiskestuga, vilken han påstod räddade hans liv. Vad är ölost? Äts den normalt varm? // Stig Brunnström

Svar: Ölost, enligt Bra Böckers Lexikon, var "en fordom populär dryck som var en blandning av varm mjölk och svagdricka". // Peter Funke, Mölndal


#299 (17 december 1998)

Jag undrar varför det i födelseboken från 1810 står: Böta 1 RBr 16 Br Banco. // Anne-May Linderholm

Svar: Det är svårt att svara säkert med så knapphändiga uppgifter. Men en möjlighet är att föräldrarna hade gift sig mindre än nio månader före första barnets födelse, och därmed gjort sig skyldiga till en smärre förseelse som brukade kallas ”otidigt sängelag” och som gav kyrkan lite extra inkomster i form av mindre bötesbelopp. Kanske har prästen använt födelseboken för att hålla koll på vilka som skulle betala böterna. Att de verkligen har betalts bör framgå av kyrkans räkenskapsböcker, som också förvaras i kyrkoarkivet. // Håkan Skogsjö


#298 (17 december 1998)

Hej Jag skulle vilja veta hur en hospitalssyssloman utsågs på 1700-talet? Jag har en i Jönköping ca 1720 och en i Vadstena ca 1780, men hur fick de sina jobb? Har tittat i SerafimerOrdensgillets (med föregångare) arkiv, det var de som hade hand om hospitalen i slutet av 1700-talet, men där finns inget om tillsättningar. // Elisabeth Thorsell

Svar: Hej. Har nu hittat gossen som blev hospitalssyssloman 1782. Den lediga tjänsten utlystes i allmänna tidningarna (Post- och Inrikis?), ansökningarna sändes till landshövdingen (i Östergötland, gäller hospitalet i Vadstena), som i sin tur skickade förslag till just SerafimerOrdens Gillet (vars arkiv verkar ofullständigt), som sedan utfärdade fullmakt på tjänsten. Hittade detta efter grävande i Östergötlands landskontors ut- och ingående diarier. // Elisabeth Thorsell


#297 (15 december 1998)

Hei Jeg lurer på om det finnes noen arkiv over personer som flyttet fra Sverige til Norge på 1800 tallet og hvordan man får tilgang til dette. Jeg vil også gjerne vite om noen kjenner til hvor navnet Bjørnfelt kommer fra i Sverige. // Aud Utheim

Svar: Några samlade uppgifter över emigranter från Sverige till Norge på 1800-talet finns mig veterligen inte. Däremot finns de som flyttat till Norge noterade i församlingarnas utflyttningslängder, som förvaras på landsarkiven. // Håkan Skogsjö


#296 (10 december 1998)

Hej! Jag undrar var jag hittar dopattester i Skålleruds- och Frändefors församling (Älvsborgs Län). Det gäller mellan 1855-1875, i födelseböckerna finns det ej. Hälsn. Christel Blohmé.

Svar: En dopattest var ett intyg på när och var en person var född och döpt och fungerade ungefär som ett personbevis. Uppgifterna i dopattesten hämtades vanligtvis från födelse- och dopboken. Några samlade serier med dopattester över personer födda i en viss socken finns alltså inte bevarade i arkiven. // Håkan Skogsjö


#295 (10 december 1998)

Jag undrar om något vet var Aust-Agder-arkivet finnes? Troligen Köpenhamn eller Oslo. Där finns en bibel som Jens Hansen Holst skrev dagbok i på mitten av 1600-talet i dåvarande Kongelf i Norge och sedan Sverige 1658 (nuvarande Kungälv i Bohuslän). // Christer Svensson

Svar: Aust-Agder är en fylkeskomun i södra Norge där huvudorten är Arendal. Om arkivet finns där vet jag dock inte. // Mikael Edberg

Svar (15 dec 1998): Prova den här länken: [http://arkivnett.riksarkivet.no/vis_arkiv.asp?ID=2]. Annars är adressen: Aust-Agder-Arkivet, Parkveien 16, N-4800 Arendal, Norge. // hälsningar Christer Kalin, Östersund


#294 (1 december 1998)

Hejsan, Skulle vilja ha hjälp med att lokalisera en ort vid namn Zechow, i dåvarnade Preussen. Jag har en kvinna som är ingift i min släkt där denna födelseort anges (1896) Har letat i de flesta kartböcker men ej funnit platsen. Orten kan naturligtvis ha bytt namn i och med Preussens uppdelning. Tacksam om någon kan ge mig tips. // Carl Lindström

Svar: Via AltaVista har jag hittat en ort med postnummer 16831 som heter Zechow och tycks ligga vid Rheinsberg, Mark, ca 75 km NNV om Berlin eller 20 km VNV om en liten ort som heter Gransee. // Carl Szabad

Svar: Här finns några att välja på: [http://www.mapquest.com/cgi-bin/ia_find?screen=ia-map-form&link =ia-map-result&uid=u504a9g00901mdqr] // MVH Sam Blixt Oskarshamn

Svar: Här är adressen till kartan för den plats som Carl Szabad föreslog: [http://www.mapquest.com/cgi-bin/ia_find?screen=ia-map-result&link =ia-map-result&event=find_select&uid=u009a4q00c0eicrm&name=Zechow &addr=&city=Zechow&state=GERMANY+%28general%29&zip=&country =GERMANY&URL=PPL++&level=1&lat=530500&long=129166&zoom=4] // Sam Blixt, Oskarshamn


#293 (26 november 1998)

Hej Jag har i min släktforskning hittat en lite lustig tilel, nämligen Mäster. En av mina förfäder, som levde i Velinge, Västergötland på 1600- och 1700-talet noterades i dödboken som Mäster Håkan. Av de knapphändiga uppgifter som finns om honom uppfattar jag det ändå som om han var bonde. Men jag är intresserad av att höra om någon har en förklaring på vad Mäster kan ha inneburit. // Hälsningar Leif Andersson Göteborg

Svar: Titeln torde syfta på en person som avlagt mästarprov i något hantverk. Under skråväsendets tid innebar det att personen fick ha gesäller och lärlingar anställda och bedriva försäljning. // Håkan Skogsjö


#292 (26 november 1998)

Har någon hört talas om ordet tillgyr? // Lars Ljungberg

Svar: Se svaret till #288.


#291 (26 november 1998)

I födelse- och dopboken för Mo församling (P) har under en period i mitten av 1800-talet efter moderns namn angivits två sifferuppgifter, den ena ovanför den andra med ett vågrätt streck emellan. Den övre sifferuppgiften alltid med ett snett streck överstruken. Den undre uppgiften förefaller vara moderns ålder, den övre stämmer ej med faderns. Vad betyder uppgifterna? // Lars Larsson, Halmstad

Svar: Hej! Kan det vara antal år som föräldrarna varit gifta?? // Vänliga hälsn. Christel Blohmé


#290 (26 november 1998)

Hej! Vem kan hjälpa mig finna en bok som heter Träskofolket? Den är skriven i Minnesota omkring år 1900. Den handlar om finnskogarna utanför Hassela i norra Hälsingland. // Hälsningar Barbro Olsson

Svar: Se svaren på fråga #239. Där ges många tips om hur du på egen hand finner äldre svenskamerikanska böcker, som säkert kan fungera också på denna titel. // Håkan Skogsjö


#289 (23 november 1998)

Jag skulle vilja veta vilka svenskar som ännu är i livet och är födda den 20/4 1893. Jag vill också veta vilka sv. som är i livet och är födda före nämnda datum. // Hälsn. Leif Lundström, Ersnäs.

Svar: Kontakta personregistret, om personerna finns i Sverige kan de hjälpa till. Tel. 08-694 11 70. // Sam Blixt

Kommentar (19 mars 1999): Tack, Sam Blixt, för svaret på min fråga 289. Tyvärr kunde dom inte hjälpa mig. Måste jag verkligen kontakta alla församlingar för att få svar på det jag nämnde i frågan? Om jag frågar alla församlingar så får jag bara reda på vilka som lever och är medlemmar i församlingen. Och då har jag ju inte hela svaret på min fråga! Vad göra? // Leif Lundström i Ersnäs, Luleå


#288 (23 november 1998)

Jag har råkat på ordet Adelsbur vad är det för titel. Han var bonde och Adelsbur i Önnarp Röke. Dog troligen före 1648. // Kerstin Persson

Svar: Konstiga ord ska alltid sökas i Svenska Akademiens ordbok (SAOB), som finns tillgänglig på Internet (tills vidare), se vidare #287. Ordboken är Sveriges största bokverk och ska inte förväxlas med den lilla ordlistan (SAOL), som sällan är till någon hjälp i dessa sammanhang. // Håkan Skogsjö


#287 (20 november 1998)

Under ett gräl på 1710-talet skälldes en handelsman i Vimmerby för västgöte och pinkare, enligt följande rättegångsprotokoll. "Västgöte" förstår jag, men har "pinkare" någon annan betydelse än den man i första taget tänker på? Kan det vara ett skällsord i stil med "bönhas"? // Björn Nilsson

Svar: Utan att exakt veta vad du först tänker på när du hör ordet, gissar jag att det inte är den korrekta betydelsen, som är ”person som drar omkring i landet o. försörjer sig med att förtenna grytor o. d.; landstrykare”. Denna upplysning ger Svenska Akademiens Ordbok (SAOB), som också (tills vidare) är tillgänglig på Internet utan kostnad, se vidare länksidan. // Håkan Skogsjö

Svar (10 dec 1998): I Backaryd socken, strax norr om Ronneby, finns en by som heter Pinkaremåla. Yrkestiteln "pinkare" är uppkommen av det ljud som uppstår när en liten hammare slår mot en kopparplåt. Med andra ord så var det en kopparslagare som bodde i Pinkaremåla. Förmodligen försvann denna betydelse i mitten av 1800-talet, eftersom prästen i Backaryd började skriva Pk-måla, till skillnad från sin föregångare. Han tänkte förmodligen på samma aktivitet som Björn Nilsson, också den betydelsen är ju ljudhärmande. // Per-Olof Persson, Ronneby


#286 (18 november 1998)

Hej Jag har i min forskning på släkten Stärkman kommit till min m.mf.mm f. Anders Grek. Enligt dödboken i Ramsberg 1843 ska han vara född i Enby Göteborg och i husförhörslängden 1816-1827 står att han var född Egeby Ö. Göteborg inget av detta har jag hittat. Kan du eller någon hjälpa mig. Ett problem till som min dotter stött på. Hon har två personer som är född i Medelpad i början av 1800-talet som hon inte hittat vad som slagit henne är att så få barn är antecknade som födda dessa år. Finns det någon anledning? // Bodil Westberg

Svar: Vad gäller fråga 1 kan man gissa Eggby i Västra Götalands (f d Skaraborgs) län. Det är den församling som kommer närmast. Sedan kan man också prova Östra Eneby i Östergötlands län. Det finns även ett Egby på Öland, i Kalmar län. Det är det närmaste man kommer med de uppgifterna. På fråga 2 är svaret nej, det finns ingen anledning. Du skriver inte om hon menar hela Medelpad, men annars kan brister förekomma i kyrkböckerna, särskilt vid övergången mellan två präster. // Carl Szabad

Svar (4 febr 1999): Släkten Stärkman är jag mycket intresserad av och jag har i min forskning kommit fram till att den församling som Bodil skall söka sig till är Ekeby (E) där smeden Anders Grek föddes 1776. // Gunno Grahm


#285 (18 november 1998)

Forskar i Strömstad åt en norsk kvinna. Har i den sista husförhörslängden, 1890-talet, hittat noteringen: Se kriminalregistret och Bov samt ett nr. Undrar nu var kriminalregistret finns och om man får läsa det? // Marie Hillén

Svar: Kriminalregistret är en förteckning över församlingsbornas försyndelser som fördes av prästen. Om den är bevarad ingår den i kyrkoarkivet, men är sannolikt inte filmad och finns därför inte på mikrokort. Däremot är det inga problem att få läsa den på landsarkivet, åtminstone inte för uppgifter som är äldre än 70 år. // Håkan Skogsjö


#284 (17 november 1998)

Vad innebar hemmansbrukare i början av 1800-talet? // Jenny Sjöborg

Svar: En hemmansbrukare var en bonde, det vill säga en person som brukade en jordbruksfastighet som var så stor att var åsatt ett mantalsvärde (exempelvis 2/3 eller 1/4). Mantalsvärdet låg till grund för hur mycket bonden betalade skatt. Mycket små jordbruk hade inget mantalsvärde och de som brukade dessa kallades vanligtvis torpare. // Håkan Skogsjö

Svar (18 nov 1998): Hej! Brukare innebär för det mesta också att han inte själv ägde gården. Då skulle han ståt som hemmansägare. // M v h Lena Persson

Svar (19 nov 1998): Kan hålla med Lena Persson om att ”brukare” kan betyda att bonden var en sorts arrendator, skulle vi väl säga nu, om vi rör oss i första hälften av 1700-talet. Men under 1800-talet är det min erfarenhet att prästerna helt godtyckligt använder ”hemmansbrukare” eller ”hemmansägare”, beroende på vad som var ”på modet”! // Hälsningar Eva Mårtensson Kangeman


#283 (17 november 1998)

Hej Jag har en släkting, min mm mf var gruvarbetare, i alla fall 1867 i Stenby gruvor. Vet ni var jag kan läsa om gruvarbetare och då framförallt i Stenby gruvor. Jag tror det ligger i Uppsala län. // Hälsningar från Kjell H.

Svar: I Rosenbergs geografiska lexikon kan man om Stenby gruvor läsa följande: "Stenby i Upsala län, Norunda h[ära]d. Jerngrufvor i Lena sn, vid Upsala-Gefle jernväg och Fyrisån. Stenby grufbolag eger här byggnader tax. 8,000 kronor." Enling NAD-CDn finns det i Lena församlings kyrkoarkiv O:II vol 6 en arkivkartong innehållande diverse handlingar och avskrifter från "Lenaberg eller Stenby kalkbrott". Lena kyrkoarkiv finns antingen kvar på pastorsexpeditionen eller på Uppsala landsarkiv. Kanske gruvorna och kalkbrottet på något vis hade med varann att göra. // Carl Szabad

Svar (13 nov 2000): Hej! Jag är inte intresserad av släktforskning men av gruvdrift i Uppland. Stenby gruvor ligger i Lena socken (Vattholma) och har inte så mycket med kalkbruket att göra. Jag har gått igenom materialet hos kyrkoarkivet angående Lenabergskalkbrott. Det behandlar endast arrende. Gruvorna drevs av ett bolag i Uppsala under kortare perioder från 1850-1880. Disponent var en Akademikamrer C.E.F Schenson och han drev även kalkbrottet och andra gruvor i Lena Socken. Jag har inte funnit hans arkiv men antar att det kan finnas i Uppsala Akademis arkiv. Jag har lite historia från gruvorna men inga arbetslistor. Hör av dig om du vill veta mer eller om du finner Schensons arkiv! // M.V.H, Martin Sjöström


#282 (17 november 1998)

Mina förfäder var enkla fiskare som bodde på Skånes sydkust, i ett fiskeläge som nu heter Kalthus, några kilometer söder om Dybecks sätesgård.
1. Namnet Kalthus skrivs i slutet på 1600-talet Kalthüüs. Stavningen verkar tysk, men rimligen borde namnet vara danskt, eller...? Vad betyder namnet? Försvenskningen ”Kalthus” förefaller vara väl enkel.
2. I varannan generation heter äldsta sonen Jöns och i varannan Zachris. Sen hur lång tid tillbaka har denna namnsed använts? // undrar färske forskaren Mats Petri

Svar: Bakgrunden till namnet på fiskeläget Kalthus är omöjlig att ge utan en närmare undersökning. Jag föreslår att du vänder dig till Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, som du kan läsa mer om här. De kanske vet svaret. Skrivningen på 1600-talet var knappast Kalthüüs utan Kalthuus. De krumelurer du sett ovanför bokstaven u hade till uppgift att åtskilja bokstäverna u och n, som annars skriftmässigt var mycket lika. - Seden att uppkalla nyfödda efter äldre släktingar är mycket gammal, den försvinner så att säga i historiens töcken. Denna sed är orsaken till att det ganska ofta uppstår prydliga namnräckor typ Anders Persson-Per Andersson-Anders Persson, etc, men dessa kan förstås avbrytas när som helst. Barnet som fått farfars namn kan exempelvis avlida ogift och barnlös. // Håkan Skogsjö


#281 (17 november 1998)

Jag undrar om det var passtvång i början av 1900-talet till Norge, behövdes det foto i passet, var kan man få uppgifter om pass utfärdats för en viss person i så fall. Tacksam för svar // Kent Stävholt Kungshamn

Svar: Inrikes och utrikes passtvånget upphävdes 1860 (med vissa undantag), och återinfördes för utrikes pass under första världskriget. Norden har ju haft passunion länge, så det är väl tveksamt om det behövdes pass dit på 1900-talet. Någon annan kanske vet bättre? // Elisabeth Thorsell

Svar (1 dec 1998): Kanske en ledtråd: Har ett pass som är utfärdat 1922-06-23 8 sid av Kungl överståthållarämbetet i Stockholm gällande en släkting till mig. I passet står det att hon " vilken avreser till Norge samt åter till Sverige fritt och obehindrat passera samt lämna henne skydd och bistånd i händelse av behov." Passet är giltigt ett år. Innehåller också ett passfoto som är vidimerat samt namnteckning. I passet finns även stämplat "PASKONTROL 27 jun 1922 KONGSVINGERBANEN" och ytterligare en stämpel 19 AUG 1922. Eftersom passet är utfärdat just för resor till Norge och inga andra länder så kan det ju vara så att det behövs pass till NORGE på den här tiden! // mvh Peter Zetterlund


#280 (17 november 1998)

Jag vill gärna samla mina släktfoton och kanske sätta in dem i ett album för att kunna hålla ordning på dem.
- Vilket sort kartongpapper skall det vara?
- Någon sort fotohörn, eller går det bra med klistring.
- Borde kanske ha dem lösa i stället, några synpunkter?
- Jag skulle nog också vilja skriva på baksidan på dem för att informationen skall följa med fotot, något att se upp med?
Best regards / Med Vänlig hälsning // Sten-Sture Tersmeden

Svar: Jag föreslår att du vänder dig till ett närbeläget museum. De har vanligtvis omfattande samlingar med fotografier och därför också kompetens om hur bilder bäst bevaras och monteras. Det finns också flera böcker i ämnet. Jag minns inga titlar, men det bör vara ganska enkelt att leta upp med hjälp av exempelvis Libris-kalalogen (se länksidan). Går du bet kan säkert personalen på ditt lokala bibliotek hjälpa dig. // Håkan Skogsjö

Svar: Det finns en bra bok om detta ämne, nämligen Fotosamlaren av Jan Olov Westerlund. Norstedts förlag, ISBN 91-1-824402-5. // MVH Gunnar Jonsson


#279 (17 november 1998)

Hejsan! Jag heter Anneli Olsson och jag är väldigt intresserad av min släkt. Min morfars ingifta morbror flyttade från Sverige till Norge och han var med i 2:a världskriget. Han blev dödad av Tyskarna. Han hete Karl. Jag vill ha reda på om han har några barbarn eller barnbarns barn (eller släktingar över huvudtaget) i Norge som fortfarande lever. Så nu undrar jag om ni vill ge mig råd om hur jag ska få kontakt med mina släktingar i Norge (Om jag har några, jag vet inte om han hade några barn!) Min morfar hade inte så bra kontakt med Karl, så jag kan inte fråga honom. Han fick bara veta att han hade blivit dödad. Tack på förhand. Jag blir väldigt tacksam för svar! // Anneli

Svar: Jag föreslår att du letar upp Karl i den svenska folkbokföringen och följer honom framåt till dess han emigrerade till Norge. Där bör det stå angivet vart i Norge han flyttade. När du har de uppgifterna (fullständigt namn och födelsetid och när och vart han flyttade i Norge) kan du vända dig till de norska myndigheterna. // Håkan Skogsjö


#278 (17 november 1998)

Hur spårar man en adlig person som inte står med sitt adelsnamn? Ex. ”välborne herr Anders Olofsson”. Alla de personer jag söker lever under 1600-talet och äger gårdar i Västergötland. // M v h Lena Persson


#277 (17 november 1998)

Hej. Jag undrar hur långt man har kommit med kyrkoböcker online? Och om det finns en adress att gå till för att kolla upp det själv? // MVH Susanne

Svar: Projektet heter Genline och en länk till deras hemsida finns på Nättidningen RÖTTER

s länksida. Där finns information om hur arbetet framskrider. // Håkan Skogsjö


#276 (17 november 1998)

Hej! Jag har läst på Rötters sida om studenter att det ”tillnamn” som står efter förnamn, patronymikon och ev efternamn är nationstillhörighet. Stämmer det verkligen? Vad är i så fall ”Vasboensis” (som står efter min förfader Johan Nicolai Gartman)? // M v h Anna Johnson

Svar: Nationstillhörighet är kanske en väl precis term, men ordet berättar om ursprunget. En Calmariensis kom från Kalmar. En Vasboensis bör ha sitt ursprung i Vadsbo härad i Västergötland. // Håkan Skogsjö


#275 (17 november 1998)

Vad menas med ordet lugent? Har hittat det i samband med inflyttning från Köpenhamn.Tacksam för svar. // Lillemor Magnusson


#274 (17 november 1998)

Tack för ditt svar Håkan (på fråga #269). Jag har efter en ny vända på Landsarkivet hittat födelseuppgifter kring min mmff som styrker att han är son till Britta Maria. Det står visserligen föräldrar okända men att modern var 26 år vid hans födelse (stämmer med Britta Marias ålder) samt att en av hennes systrar var fadder vid dopet. Namnet Lefin leder dock ingen vart - de enda med det namnet är mmff och hans syster. Men en sak förbryllar mig, nämligen att August Wilhelm och hans syster 1862 står som inflyttade hos modern och hennes man. Ett flyttningsbetyg finns som verkar vara utfärdat inom samma församling säger att han är ”införd” i församlingen och hos familjen, men inget om var han i så fall kom från (om han nu bott någon annanstans). Min följdfråga är: Om man nu kunde föda barn utan att låta sig registreras som förälder - fanns det inget skyddsnät från samhällets sida för dessa barn - skulle man kunna leta efter anteckningar från någon fattignämnd eller liknande? Eller kunde barnen bo hos sina föräldrar - även om dessa inte uppgivit sitt namn hos pastorsämbetet? Tack på förhand för nytt svar!! // Leif Andersson

Svar: Det fanns barnhus som tog hand om barn som ingen drog försorg om. Men i ditt fall uppfostrades ju barnen av allt att döma hos sin mor, så det är väl inte så sannolikt att de varit intagna på ett sådant. Ingenting hindrade att barnet bodde hos föräldrarna trots att dessa antecknats som okända i födelseboken (föräldrarna var inte okända i någon faktiskt mening, utan endast så att säga juridiskt okända för myndigheterna). Var barnen i ditt fall bodde före 1862 kan vara svårt att reda ut. De var tydligen inte kyrkskrivna dessförinnan utan ”infördes” då i kyrkoboken. Men inget hindrar väl att de bott hos modern ända sedan födseln. Kanske kan den civila folkbokföringen (mantalslängder och mantalsuppgifter) ge svaret. // Håkan Skogsjö


#273 (13 november 1998)

Jag vore tacksam för uppgifter om var man kan hitta svar på frågor (gärna on-line) om ångbåtar på Mälaren och dess befälhavare under tiden ca 1850-80. Vad jag egentligen vill veta mer om är ångbåtsbefälhavaren Carl Johan Lindström, som enligt uppgift var befälhavare på båten ”Nya Hållsviken” under dessa år. Båten bör ha gått traden Sthlm - Hållsviken i Trosatrakten. Han akn aäven ha tjänstgjort på andra båtar mellan Sthlm och Arboga. MVh Jan Lindström

Svar: Föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåten (i Stockholm) och då speciellt dess ordförande f d borgarrådet Lennart Rydberg kan säkert hjälpa dig med detta. Telefonnummer hittar du i telefonkatalogen. // Tord Påhlman


#272 (12 november 1998)

Hej! Min farfars far bytte i slutet av 1800-talet namn från Pettersson till Sjöborg (vi tror han tog namnet efter en plats). Vart kan man få uppgifter om namnbytet? När och var skedde det? Jenny Sjöborg

Svar: Före 1901 (då Sverige fick en namnlag) var det i princip fritt att byta efternamn och anta nya namn. Det betyder att det inte finns någon särskild dokumentation om namnbyten. Man får leta i exempelvis kyrkböcker, mantalslängder och mantalsuppgifter för att se när det tidigaste belägget på det nya namnet finns. På det vis kan man få reda på ungefär när en person ändrade sitt efternamn. Se också #245. // Håkan Skogsjö


#271 (11 november 1998)

Hej! Var kan man hitta likpredikningar? Finns dessa tryckta? // Tack på förhand Annika Dahl

Svar: Det finns många tryckta likpredikningar och även bröllopskväden från 1600-, 1700- och 1800-talen bevarade i Kungliga Biblioteket i Stockholm. En del är omtryckta i olika sammanhang; jag vill minnas att det exempelvis finns en bok som handlar om likpredikningar skrivna på dialekt. Likpredikningar som inte blivit tryckta finns däremot vanligtvis inte bevarade, utom i enstaka fall och kan då finnas på olika ställen. I Runtuna socken i Södermanland har prästen på 1700-talet sparat de likpredikningar han hållit över avlidna församlingsbor och de ingår i kyrkoarkivet. // Håkan Skogsjö

Svar (12 nov 1998): Hej Annika, förutom Kungl. Biblioteket, så finns det samlingar av personverser (Likpredikningar, bröllopsverser o. likn.) vid Universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Uppsala & Helsingfors, Landsarkiven i Göteborg & Vadstena, Stifts- och landsbiblioteken i Linköping, Skara & Västerås, Jämtlands bibliotek i Östersund, läroverksbiblioteken i Karlstad & Strängnäs samt Genealogiska Föreningen i Stockholm. Säkert finns samlingar på fler ställen, men detta är de jag känner till. Sedan finns det också i bokform samlat för några få orter, Allan Ranius ”Biographica minora. Förteckning över personversar och likpredikningar tryckta i Linköping 1636-1970”; Sven Almqvist ”Småländska personverser 1-3. Bibliografisk förteckning”; Hans Sallander ”Personversar tryckta i Skara under 1700-talet. Bibliografisk förteckning”; Jan-Öjvind Swahn ”I glädje och sorg, personverser från Kungl. Amiralitetsboktryckeriet i Karlskrona 1728-1799”. Boken som Håkan refererar till borde vara Bengt Hesselmans ”Bröllopsdikter på dialekt från 1600- och 1700-talen” Uppsala 1937. // Tommy Näzell

Svar (12 nov 1998): Om likpredikningar står att läsa i boken ”Döden dikterar : en studie av likpredikningar och gravtal från 1600-och 1700-talen”. Boken är skriven av Göran Stenberg och har kommit ut på Atlantis i år. //Peter Kristensson


#270 (9 november 1998)

Har en båtsman vid namn Hanfot i släkten på 1800- talet. Hur kan man få reda på hans födelsenamn? Kan man komma vidare? // Jenny Sjöborg

Svar: Det går säkert att komma vidare. Enklast kan vara att följa honom i husförhörslängderna bakåt i tiden. Innan han blev antagen till båtsman bör han finnas noterad med sitt urprusngliga namn. Om detta inte är möjligt, ger militärens generalmönsterrullor sannolikt svaret. Där brukar båtsmän, ryttare och soldater finnas noterade med både fadersnamn och soldatnamn, åtminstone i den första rullan de finns noterade. // Håkan Skogsjö


#269 (9 november 1998)

Hej. Jag har en frågeställning som jag naturligtvis inte kan få ett klart svar på men är intresserad av kvalificerade gissningar från erfarna forskare. I min släktforskning har jag i ett led kommit till min mmff (August Wilhelm Lefin) som enligt senare uppgifter skall ha varit född 1852 i Garnisonsförsamlingen i Göteborg. Jag har inte lyckats hitta honom i födelseböckerna, däremot finns det en August Wilhelm som är född samma år men med annat datum som är född av okända föräldrar. August Wilhelm hade en syster, Augusta Wilhelmina född året efter av okända föräldrar. August och systern återfinns senare som barn till en Britta Maria Hansson (född 1826) som 1856 gifte sig med en Bengt Andersson. Personalförteckningen i Göteborgs Domkyrkoförsamling är mycket bristfällig, men en anteckning vid barnen tolkar jag som att de är hennes från föregående förhållande. Britta Maria verkar dock bara varit gift en gång. Dessutom står en anteckning om att barnen kallar sig Lefin. I dopboken uppges en av Britta Marias bröder vara fadder till Augusta Wilhelmina. Runt 1870 är August Wilhelm fosterbarn hos sin morfar (eller i vart fall Britta Marias far). Mina frågeställning är - kan man dra slutsatsen att Britta Maria är mor till barnen (inga anteckningar tyder på att de var fosterbarn hos henne men inte heller att de var ”oäkta” trots att hon inte var gift). Kunde man föda barn utan att få sitt namn angivet? Spekulationer kring detta bryderi välkomnas! // Hälsningar Leif Andersson, Göteborg

Svar: Min bedömning av din redogörelse är att August Vilhelm och Augusta Vilhelmina är barn till Britta Maria Hansson. Sedan slutet av 1700-talet kunde föräldrar till utomäktenskapliga barn få vara anonyma. Bestämmelsen hade tillkommit i ett försök att stävja barnamord. Resultatet blev att det på 1800-talet - särskilt i de större städerna - finns många barn, vars föräldrar i födelseboken uppges vara okända. Du bör dock utreda vad som verkligen står i personalförteckningen om barnen. Det är ju där som relationen mellan föräldrarna och barnen finns beskriven, och den är förstås av yttersta vikt. Kanske är noteringen lättare att läsa i originalet. Man bör också försöka reda ut varifrån namnet Lefin kommer. Om varken modern eller styvfadern eller någon annan känd släkting på moderns sida bar detta ovanliga namn, finns möjligheten att det är faderns namn. Med hjälp av de personregister som finns i Göteborgs landsarkiv till kyrkböckerna i Göteborgs stad, bör det vara möjligt att spåra personer med namnet Lefin vid den aktuella tidpunkten (1852-53). Läs mer om oäkta barn här. // Håkan Skogsjö


#268 (9 november 1998)

Hej! Jag skulle vilja ha tips och råd om och hur man gör sin släktbok, vad man bör ha med och vad som inte bör ingå. Har aldrig sett någon släktbok och vet därför bara att det finns. Jag har ingen att utgå från , mer än att jag vill kunna ha mitt material i datorn, och där kunna bearbeta det. // Marianne Fröding

Svar: Detta är tyvärr en allt för stor fråga för att den ska kunna ges ett uttömmande svar här. En släktbok kan göras på många olika sätt, det beror på omständigheterna vilket som är att föredra. Men frågeställaren antyder hur man bäst tacklar problemet: Genom att titta på andra släktböcker. Inte en eller två - utan många. Ta efter de lösningar som är bra, undvik sådant som du inte gillar. Viktigast är dock att släktboken är enkel att hitta i. Blir läsningen mest ett tröstlöst bläddrande, försvinner snart intresset. Därför gäller det att hitta ett enkelt system som också noviser (icke släktforskare) snabbt förstår, ha tydliga och lättbegripliga hänvisningar mellan familjer och personer, förse boken med fullständiga register över personer och orter, gärna också över yrken, tydligt förklara hur boken enklast används. Håkan Skogsjö


#267 (9 november 1998)

Vilka sidor finns när man vill släktforska på Island? Jag fick en adress från Rötter, men har tappat bort den, men jag vet att det finns. Tack på förhand. // Ellen

Svar: Frågan är med andra ord: hur hittar jag enkelt i Nättidningen RÖTTER

? Högst upp på varje sida (i sidhuvudet) finns länkarna Nytt, Innehåll, Register, Sök och Hjälp. När man ska hitta information om Island är särskilt Registret och Sök till hjälp. I registret finns ”Island, forskartips” med länk till den aktuella sidan. Den som använder sökmotorn (HotBot) får upp en länk till samma sida (klicka sedan på ”See results from this site only” och fler länkar visas där Island är nämnt). Länken Hjälp i sidhuvudet leder till en sida där det mer utförligt beskrivs hur man orienterar sig i Nättidningen RÖTTER

. När det gäller släktforskning i olika länder bör man också kolla länkarna på RÖTTER

s länksida (länken LÄNKAR i sidhuvudet). // Håkan Skogsjö


#266 (4 november 1998)

Jag undrar vart jag skall vända mig för att få information om Ångfartyget Södern. Jag vet inte var fartyget hade för hemmahamn. Det enda jag egentligen vet är att en kvinna som förlöste ett barn i Stockholm 1892 arbetade på just detta fartyg. Kvinnan var från Oskarshamn. Tack! // Lena Lindberg

Svar: Ångaren Södern byggdes 1882 av Motala varv i Norrköping för Ångbåtsbolaget Södern i Norrköping. Trafikerade 1882-1902 Stockholm - Norrköping - Västervik - Oskarshamn - Borgholm - Kalmar. Fartyget såldes 1903 till Blekinge Ångbåtsbolag. Såldes 1945 till Grekland men förliste i Engelska kanalen på resan dit. Källa:C-G Olsson, Svensk Kustsjöfart 1840-1940, Sjöhistorisk Årsbok 1996-1997 // Johnny Riert


#265 (3 november 1998)

En person är dömd till 2 års straffarbete för stöld. I husförhörslängden står: På fästning för 2:a resan stöld. Undergått enskild skrift. Vad betyder det senare? // Thomas Gustafsson

Svar: Enskild skrift innebar att en person bekände sina synder och erhöll syndaförlåtelse och tog nattvarden ensam tillsammans med en präst. Man anar att det i många fall betydde att de fick en svavelosande predikan av prästen, som nogsamt upplyste dem om var de skulle hamna om de inte skötte sig bättre i framtiden. // Håkan Skogsjö


#264 (29 oktober 1998)

Hej! Vi undrar vad yrket bödkaremästare och bödkaregesäll innebär? // MVH Ulrika och Kristian Söderman

Svar: Enligt ”Ordbok för släktforskare” av Henrik Anderö var en bödkare eller böckare detsamma som en tunnbindare. // Håkan Skogsjö


#263 (27 oktober 1998)

Jag har hittat en del uppgifter om anor i Skara Stifts Herdaminne av Warholm. Uppgifterna gäller främst 1600-tal och något 1500-tal. Hur tillförlitliga kan man räkna med att uppgifterna är? I vilka källor kan man ev kontrollera dem och komplettera frågetecknen? Gerd Johansson

Svar: Warholms herdaminne är med tanke på sin ålder en förhållandevis tillförlitlig källa. Vilka källor han i huvudsak använde vet jag inte på rak arm, men säkerligen utnyttjade han de äldre, otryckta herdaminnen och genealogier över prästsläkter som finns för Skara stift (bland annat Sundholms). Men eftersom verket har en bra bit över hundra år på nacken, är det självklart mycket som är föråldrat och felaktigt. När det gäller att forska om präster på 1500- och 1600-talet finns ungefär samma källmaterial som för vanlig allmogeforskning: domböcker, skattelängder och kyrkböcker (de sistnämnda dock vanligtvis endast från slutet av 1600-talet). Dessutom vill jag minnas att Skara domkapitels arkiv har en del handlingar från 1600-talet. Detta arkiv förvaras i landsarkivet i Göteborg. Du bör också försöka hitta uppgifter om dina präster i modernare litteratur. Där kan felaktigheter hos Warholm ha rättats. // Håkan Skogsjö


#262 (27 oktober 1998)

Har ett militärt inskrivningsnr: 267 37/02. Går det att utifrån detta nummer få fram var en person gjorde lumpen. Detta skulle ha skett under året 1902-03. // Lars Ljungberg

Svar: De gamla inskrivningsnumren bestod av löpnummer, rullföringsområde och årtal. Rullföringsområdet är i ditt fall nr 37. Listorna måste finnas på Krigsarkivet. // Mvh Björn Bergström


#261 (27 oktober 1998)

Den 24 oktober införs en ny personuppgiftslag i Sverige som ersätter nuvarande datalag. Ett EU-direktiv tycks ligga bakom lagen, med syfte att garantera den personliga integriteten. Lagen behandlar insamling, registrering, organisering, lagring, bearbetning, ändring, återvinning, inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande av personuppgifter, sammanställnibng eller samkörning, blockering, utplåning eller förstöring. Med personuppgifter menas all slags information som direkt eller indirekt lan hänföras till en fysisk person som är i livet. Den gäller inte verksamhet av rent privat natur eller historisk forskning mm. Behandling av personuppgifter får ske endast med personens samtycke. Det är enligt lagen förbjudet att överföra uppgifter till tredje land, vilket är innebörden av att lägga ut personuppgifter på internet. Grundinställningen i lagen, som är ytterst snårigt skriven, att allt är förbjudet som inte uttryckligen är tillåtet. Har Rötter granskat vad lagen betyder för släktforskning på data. Blir det förbjudet att byta personuppgifter via internet och att lägga ut antavlor till nu levande personer på hemsidor t.ex.? Skall varje släktforskare som önskar använda sig av datorbehandling i framtiden söka tillstånd av tillståndsmyndigheten etc? Jag klarar inte av att själv tolka lagen i dessa och andra avseenden. // Göran Johnson, Stockholm

Svar: Detta spörsmål behandlades i #238. När det gäller tillståndsplikt är saken enkel: så länge man samlar släktuppgifter för privat bruk behövs inget tillstånd. Likaså är det inga problem att publicera exempelvis sin egen antavla på Internet, eftersom lagen inte hindrar att man publicerar uppgifter om personer som har gett sitt tillstånd. Är man förvissad om att de personer man nämner ingenting har att invända, kan man lugnt publicera uppgifterna. Dessutom ska man komma ihåg att grundlagen (regeringsformen) mycket tydligt ger oss rätt att uttrycka tankar och åsikter fritt, likaså att meddela uppgifter. Jag har därför svårt att se att personuppgiftslagen kan sätta regeringsformen ur spel i detta avseende. Det skulle sannolikt aldrig hålla vid en domstolsprövning, men helt säker kan man inte vara förrän en sådan prövning skett. Men ett är säkert: vi ska värna om våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter och våga ta strid för dem! Det kan tilläggas att Nättidningen RÖTTER

inte vidtar några förändringar med anledning av den nya lagen. // Håkan Skogsjö


#260 (27 oktober 1998)

Hej, Jag skulle gärna vilja veta hur letar man efter folk som bodde i Irland eller Skottland under 1800-talet. (Jag är ättling till Robert Boyle - han i Boyle-Marriott lagen). // Tack på förhand Ove Zackaroff (Natalia Zacharoff)

Svar: Tyvärr har Nättidningen RÖTTER

s redaktion inte tillräckliga resurser för att sammanställa råd och anvisningar om forskning i olika länder. Däremot finns åtskillig information att hitta på Internet. Den lista över utländska länkar som finns på länksidan är en utmärkt start. Finns inte de länder man är intresserad av med på listan, bör man testa de amerikanska länkarna. Där finns ofta information om forskning i olika länder. Och alla ni som har praktisk erfarenhet av forskning i Irland/Skottland - skriv och berätta hur man enklast forskar där! // Håkan Skogsjö


#259 (27 oktober 1998)

Jag håller på att skriva av mantalslängder för Västerbottens län från 1730-talet, och har där stött på ordet styfkjortel. Vad var detta för plagg, och varför noterades dessa i mantalslängderna? Detta skedde endast ett år. // Olof Öberg

Svar: I Svenska Akademiens ordbok (finns på Internet, se länksidan) kan följande läsas under uppslagsordet styvkjol eller -kjortel: ”i sht om (en under rokokon brukad) vid o. utstående styv (under)kjol (utspänd med fiskben l. ståltråd l. dyl.), panier (se d. o. 3 a); ngn gg äv. om den vid 1800-talets mitt brukade krinolinen (som var en motsvarighet till rokokons styvkjortel); äv. dels om hårdstärkt underkjol, dels om renässansens vertugall; jfr -skört.” Rokokon inföll under decennierna kring 1700-talets mitt. Att man hittar dessa plagg noterade i skattelängder har sin förklaring. 1744 påbjöd Kunglig Majestät särskilda avgifter för peruker, styvkjortlar, vagnar och fönsterlufter. Det var ett sätt för statsmakten att försöka öka inkomsterna (uppfinningsrikedomen på det området har alltid varit beundransvärd). Mer om detta kan läsas i skriften ”Mantalslängderna & Släktforskaren” (sid. 16), som kan köpas från riksförbundet, se postorderprislistan. // Håkan Skogsjö


#258 (27 oktober 1998)

Undersöker för närvarande min mormors far Zacheus Pil som var soldat vid Östra Härads kompani (4:e K.) vid Kalmare regemente i slutet av 1800-talet. Generalmönsterrullorna slutar helt abrupt 1883 och jag undrar varför de inte fortsatte ända fram till indelningsverkets upphörande och vilka andra alternativa källor jag kan använda för att få veta lite mer om åren efter 1883? Vad hände med soldatfamiljerna i torpen när indelningsverket upphörde? Fick de bo kvar som torpare/bönder då under vissa förutsättningar? Finns det andra kartor än generalstabskartan (för stor/liten (?) skala) hos Krigsmakten där torpen är mer exakt utsatta? Jag har en annan soldat (Olof Johansson Asp) vid samma regemente i början av 1800-talet och där är han med i rullan för 1802 och 1817 men däremellan var det ju krig och jag undrar därför var det är lämligast att söka vidare då för information om denna period? // Vänliga hälsningar, Rikard Landelius

Svar: Krigsarkivet bör kunna hjälpa dig med svaren på dessa frågor. // Håkan Skogsjö

Svar (28 okt 1998): Generalmönsterrullorna fortsattes av de s.k. stamrullorna, som fördes fram till 1940-talet. I Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1988, ”Båtsmän, ryttare och soldater”, står det mer om stamrullorna och hur man forskar i dem. // Mvh Stefan Karlsson


#257 (27 oktober 1998)

Vad innebar det att vara å socknen skrivne utan stadig hemvist i Björkvik Södermanland under åren 1880-1894? Fick barnen gå i skola? Släktingarna kom från Hofsta resp. Lönnberga innan de kom under den här rubriken i Hl // Marita Calner, Vallentuna

Svar: Denna rubrik användes i kyrkobokföringen för familjer som saknade stadig hemvist, vilket gjorde att prästerna inte kunde notera dem under någon särskild by i husförhörslängden. Anledningen till en ambulerande tillvaro kunde variera. Ett fattighjon som tvingades flytta från gård till gård för att få sin försörjning kunde skrivas där, likaså en lantarbetare som ofta flyttade mellan arbetsgivarna. Barnen fick gå i skola. Rubriken var endast en teknikalitet i folkbokföringen. // Håkan Skogsjö


#256 (27 oktober 1998)

Hur spårar man någon som varit sjöman under tidigt 1900-tal? // Carina B Frödén

Svar: Uppgifter om sjömän finns i sjömanshusens arkiv. Sjömanshusen var statliga inrättningar och började sin verksamhet 1752. Arkiven finns bevarade från slutet av 1700-talet, och de förvaras i landsarkiven. De är också mikrofilmade, men om filmerna är konverterade till mikrokort och kan lånas från SVAR vet jag inte. Sjömanshusens rullor förtecknar fartyg som anlöpt hamnen där sjömanshuset fanns. I rullorna som är förda kronologiskt anges fartygets namn, hemmahamn, ägare och destinationsort samt befälhavare och besättning. Om jag inte är fel underrättad finns också rullor över de sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset (för det mesta var sjömannen inskriven i det sjömanshus som låg närmast bostadsorten). Tyvärr är sjömän en yrkesgrupp som få släktforskare intresserat sig för. Arkivarie Kjell-Ove Persson vid Landsarkivet i Lund har i Skånes Genealogiska Förenings jubileumsskrift 1937-1987 (utg. 1987) publicerat en uppsats med titeln ”Sjömanshusarkiv”. Uppsatsen är till god hjälp vid forskning efter sjömän. // Håkan Skogsjö


#255 (27 oktober 1998)

Vad innebar det att en indelt soldat blev befordrad till korpral - militärt, socialt och ekonomiskt? Vilka var korpralens uppgifter i krig och fred? Den aktuella befordran ägde rum under Gustav III:s ryska krig 1788-1790. // Peter Kristensson, Norrköping

Svar: Hej! Ett litet tips så här långt i efterhand är att titta på en bra hemsida om indelta soldater: [http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm]. Där finns mycket läsning om indelta soldater, inklusive korpraler! // Hälsningar Peter Funke


#254 (13 oktober 1998)

Hej! Jag undrar vilka gevärsfaktorier, förutom Huskvarna, som fanns i södra Sverige på 1700-1800 talen. För Huskvarna finns det ett utmärkt register på hantverkarna som arbetade där, finns det något liknande register för ev. övriga faktorier? // Susanne Gustafsson

Svar: Hej! Kan upplysa om att det fanns ett gevärsfaktori i Ronneby under den efterfrågade tiden. En museiman (f d kollega till mig - jag är nu pensionär) vid namn Stefan Flöög, som varit verksam vid både Blekinge museum och Marinmuseum har skrivit en uppsats om detta och kan nog ge alla övriga upplysningar som kan önskas. Hans adress: Yxnarum, Pl 7161, 372 94 RONNEBY. Biblioteket/Faktarummet vid Blekinge museum kan också ge upplysningar i ämnet. // Hälsningar Eva Mårtensson Kangeman


#253 (13 oktober 1998)

Hej! Jag söker efter fakta om min farfar, John Nelson. Han emigrerade till USA 1903 men återkom till Sverige 1926. Han var mest bosatt i Shasta County, Californien. Var ska jag leta? Alla fakta är intressanta för jag vet knappt några detaljer. // Anders Nelson

Svar: Att forska i USA skiljer sig avsevärt från hur det går till i Sverige. Folkbokföringen är mycket sämra för släktforskare och det finns inga möjligheter att följa folk genom livet i husförhörslängder och församlingsböcker som vi är vana med. Det finns heller ingen federal folkbokföring, där man enkelt kan spåra var en person bodde vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis: Att finna emigranter i Amerika är svårt. En del tips och råd finns dock i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika. // Håkan Skogsjö

Svar (6 sept 2001): Hej! Av en slump fann jag denna sida och din fråga. På sidan [http://ellisislandrecords.com] finns det kanske någon ledtråd. // Lycka till Boo Ingmarsson


#252 (13 oktober 1998)

Hej, Jag forskar om en släkt vid namn Mallet som sägs vara hugenotter. Jag undrar om det finns några särskilda källor att forska i om hugenotter och om man kan få reda på när de kom till Sverige. Jag är tacksam för alla tips om hugenottforskning. // Med vänlig hälsning Elisabeth Nyhammer-Gustavsson


#251 (13 oktober 1998)

Var kan jag hitta uppgifter om Smålands Entergasterregemente? Krigsarkivet förefaller sakna källmateriel. Tacksam för all hjälp. // Eva Dalin

Svar: Hej! Tycker mig ana att det här rör sig om "äntergastar", troligtvis någon typ av båtsmän, om detta kan vara till någon hjälp. Sök bland båtsmanskompanierna! // Hälsningar Eva Mårtensson Kangeman


#250 (6 oktober 1998)

Hej. Jag har inte släktforskat "på riktigt" ännu men undrar över namns ursprung. 1945 bytte min farfar efternamn från Augustsson till Troby, ett unikt namn som fanns att välja bland andra hos justitiedepartementet som hade hand om dessa ärenden då. Av en händelse hittade min far namnet via Internet hos en familj i Harrisonville i Missouri. Jag sände ett e-mail dit och fick svaret att såvitt de visste var de de enda i USA med namnet Troby men blev både nyfikna och intresserade över namnets ursprung. Sannolikt är det väl så att namnet "hittats på" oberoende av varandra, men jag undrar ändå om det kan finnas någon koppling och hur man i så fall ska gå vidare? // Med vänliga hälsningar Yngve Troby

Svar: Jag tror precis som du: namnen har inget samband utan har hittats på oberoende av varandra. De namnlistor med förslag till nya efternamn som publicerades visar tydligt hur mekaniskt de var tillkomna: Man har tagit ett antal lämpliga förleder och ett antal lämpliga efterleder och sedan kombinerat dessa, varpå alla existerande namn har plockats bort. De som kvarvarande som lät vettiga togs med i listan. Eftersom ditt namn har detta ursprung är det väl i princip uteslutet att någon koppling kan finnas till familjen i USA. Men det defintiva svaret på frågan bör finnas i USA. Vilket ursprung har Missourie-familjens namn? Vad säger deras familjetradition? // Håkan Skogsjö


#249 (6 oktober 1998)

Jag undrar vad en person som hade Skötte gjorde? // Anne-May Linderholm

Svar: Vet inte. Allmänt kan sägas att det alltid är enklare att besvara frågor om relevant kringinformation också ges. I vilken källa har uppgiften påträffats? I vilket sammanhang? Vilken tid rör det sig om? Etcetera. // Håkan Skogsjö

Svar (15 okt 1998): Jag har bland mina 1700-talsanfäder en person som "skiötte" på ett gods. Det har tolkats som att han var "skytt", d v s jägare. Skogvaktare kanske man skulle säga idag. // Sven Lindskog

Svar (27 okt 1998): Nej, skötte är inte detsamma som skytt, fast det är lätt att tro. Men när yrket är t.ex. vid ett gods betyder det chefsdräng eller något dyl. Jag tog reda på det när jag stötte på det en gång, men minns tyvärr inte exakt. Men det torde ju gå att slå upp, för en exaktare förklaring. // Ulf Berggren

Svar (27 okt 1998): Det vore bra om Ulf Berggren letade upp sin källa en gång till. Svenska akademins ordbok (nätversionen) redovisar inget ord "skötte" och ordet "skytte" finns med två betydelser: jakt med skjutvapen och någon sorts trädsjukdom. // Håkan Skogsjö


#248 (6 oktober 1998)

Jag skulle vilja veta mera om hur det gick till när man blev trädgårdsmästare i början av 1800-talet. Frågan föranledes av att jag stött på en trädgårdsdräng, Nils Hultman, f.6/12 1783 i Götlunda (T), som ca 1810 blev trädgårdsmästare i Arboga. Nils Hultman med familj flyttade senare runt i Sverige till olika gårdar med trädgårdar. En märklighet är att jag hittat familjen som boende vid såväl Göta kanal (1811-1813) som Hjälmare kanal (1819-1824). Jag vill veta så mycket som möjligt om trädgårdsmästaryrket. Kan någon även skingra mystiken kring Nils Hultmans boende invid de två stora kanalprojekten? Var han anställd vid båda kanalerna? // Gunnar Persson

Svar: Jag skulle tro att man rekryteringen skedde på samma sätt som för andra hantverksyrken: utbildningen var att gå i lära hos någon etablerad trädgårdsmästare. För att få börja som sådan krävdes säkert för det mesta att man redan hade kontakter med yrket, kanske en släkting som var trädgårdsmästare. // Håkan Skogsjö

Svar (16 jan 1999): Den första organiserade trädgårdsundervisningen i Sverige startade 1791 vid Bergianska Trädgårdsskolan i Stockholm. Där utbildades lärlingar och där gavs föreläsningar i hortikultur. Läs mer i uppsatsen "Trädgårdsundervisningen i landet" av John Gréen i Svenska trädgårdar, 1939 (red. E. Lind & J. A: Thulin). // Karin Martinsson


#247 (6 oktober 1998)

Hej! Jag forskar om min farfar som var indelt soldat i Fivelstad sn i Östergötland på 1850-talet. Enl. Karl XII:s indelning skulle 2 hemman bilda en rote och ha en knekt. Så fanns det 1/3, 1/8, 1/12 hemman som fick bilda en rote. Nu är min fråga: hur stort var ett hemman i dagens mått mätt i tunnland eller i ha. Det hade väl med som vi säger i dag kallar beskattning. Skulle bli väldigt glad om jag kunde få det här besvarat, har försökt på flera ställen men ej lyckats få ngt.svar.Har därför gått med i Släktforskarförbundet i dag. // Med vänliga hälsningar Göran Svensk Uppsala. Tack på förhand!

Svar: Det går inte att översätta äldre tiders mantalsvärden i ytmått. Det beror på att mantalet inte var ett mått på ytan utan på gårdens förmåga att ge avkastning. På den bördiga slätten hade en gård om 1 mantal vanligtvis betydligt mindre areal än en gård om 1 mantal i karg skogsbygd. Man kunde också räkna in andra nyttigheter än jorden när mantalsvärdet sattes. I skärgården ingick också det så kallade sjöbruket, det vill säga gårdens fiskevatten. Om fisket var gott behövdes inte många kvadratmeter åker för att ändå beskatta gården enligt 1 mantal (på 1600-talet). Senare minskades gårdarnas mantalsvärden, dels genom att gårdarna klyvdes och dels genom att mantalsvärdet ändrades för att göra beskattningen mer rättvis. Den skatt som varje jordbruksfastighet var ålagd att betala en gång om året baserades på fastighetens mantalsvärde. Gårdar med samma mantal skulle betala lika mycket i skatt. // Håkan Skogsjö

Svar (27 okt 1998): Man skulle kunne uttrycka ett mantal (1/1) som en gård med en areal och avkastning som kunde försörja en medelstor familj och betala skatt. Mantal var ett jordtaxeringsmått. En gård på ett mantal kallades också besutten gård. I vissa socknar står gårdens mantal i husförhörslängderna. Det kan exempelvis stå 7/8 mantal eller 1 1/4 mantal osv. // Hans Högman

Svar (27 okt 1998): Hans Högman har helt rätt i att en gård om 1 mantal ursprungligen (på 1600-talet) skulle kunna försörja en familj. Men genom olika förändringar i skattesystemet minskade sedan mantalsvärdena, så att flertalet gårdar på 1700- och 1800-talen endast var på 1/2, 1/4 eller 1/8 mantal eller ännu mindre – men kunde ändå vanligtvis försörja en familj. Så man får inte förledas att tro att en 1800-talsbonde på en gård om 1/8 mantal var tvungen att söka 7/8 av familjens inkomster utanför gården. På 1800-talet var en gård om 1 1/4 mantal en mycket stor egendom. Rosenbergs geografiska handlexikon från 1880-82 noterar socknarnas totala mantal. Lur i Bohuslän omfattade 40 5/8 mantal och hade 1.912 invånare, Ripsa i Södermanland 20 1/8 mantal med 842 invånare, för att ta ett par exempel. // Håkan Skogsjö


#246 (22 september 1998)

Är det någon som känner till en plats, gård, by e.d. med namnet Rybbe? En till Amerika utvandrad svensk född 1860 påstås vara född där. Har försökt hitta namnet i div. ortsböcker men inte lyckats. Ett rykte går att personen kom från Småland. // Britt-Louise Sjöborg Johansson, Tyresö.

Svar: Kan man inte tänka sig att det är någon av de två församlingar i Småland som heter Ryssby? En i Kalmar län, en i Kronobergs län. Vederbörande bör också kolla om emigranten var medlem i någon svensk-amerikansk kyrka, då deras böcker i lyckliga falla löser sådana problem. Filmer finns att forska i på Emigrantinstitutet i Växjö. // Elisabeth Thorsell

Svar på svaret (15 okt 1998): Tack för hjälpen ! Min utvandrare fanns i Kronobergs Ryssby! Nu har jag en utgångspunkt för vidare forskning. // B-L Sjöborg J.


#245 (22 september 1998)

Jag har funderat över hur tagandet av efternamn har varit reglerat genom tiderna. Har det funnits eller finns det namntyper som endast adliga släkter får bära? Jag tänker bl a på prefixen af, de och von. Är det endast adliga släkter som får bära sådana prefix? (Exempel: Är släkten von Ahn adlig? Robert Hammarstedt skriver på sin hemsida att stamfadern till denna släkt är soldaten Sven Marcusson-Abborre-von Ahn född i Östergötland år 1723.) // Med vänlig hälsning Leif Boström, Täby

Svar: I början av 1900-talet fick Sverige en namnlag. Innan dess var det i princip fritt att anta släktnamn. Dock fanns sedan 1700-talet ett förbud mot att använda adliga eller adelsliknande namn, ett förbud som dock inte alltid efterlevdes. // Håkan Skogsjö


#244 (22 september 1998)

Finns det något program som kan användas för att göra kartor med församlingsgränser? Jag behöver ett sådant för E-, F-, G-, H- och K-län dvs östra Götaland. Jag vill kunna göra en karta som visar vilka församlingar som ingå i PLF:s databas. // Sam Blixt


#243 (22 september 1998)

I Hedvig Eleonora i Stockholm dog 1789 Anna Norström, skedvattenskokar Enka, 80 år, av ålderdom. Det yrket har jag aldrig sett tidigare. Vad gjorde en skedvattenskokare? // Elisabeth Thorsell

Svar: Svensk Uppslagsbok (denna outsinliga källa till kunskap) lär oss att skedvatten är det namn som används på salpetersyra, när denna används för att skilja guld (olösligt) från silver (lösligt). Ordet skedvatten kommer från tyskans scheiden, som betyder skilja. Så Anna Norströms make hade arbetat med att tillverka salpetersyra. // Håkan Skogsjö


#242 (22 september 1998)

Frågan nyligen (nr 233) om vad en trumpetare gjorde inspirerade mig att fråga om vad en klarinettblåsare ägnade sig åt. Enligt uppgift från en annan släktforskare var en av mina anor (Olof Wretman f. 1757 i Slaka (E), d. 5/5 1813 i Bekarp) grenadjär och klarinettblåsare. Det låter som ett underligt instrument att spela i krig, eller var det inte alls det de gjorde? Vänliga hälsningar, Maria Ledin

Svar: Visst spelade din förfader klarinett. Svensk Uppslagsbok (denna utmärkta källa till kunskap) upplyser att klarinetten uppfanns omkring 1690 i Nürnberg och att orkestrarna efter 1750 fick särskilda klarinettister. Att instrumentet inte skulle passa i militärmusiken, såväl i krig som fred, förstår jag inte riktigt. Klarinetten är ett behändigt instrument, lätt att bära med sig, med en klar och tydlig ton. // Håkan Skogsjö

Svar (28 sept 1998): Ett litet komplement till Håkans svar kan vara att exempelvis Älvsborgs regemente förtecknade skalmejblåsare (föregångaren till oboe och klarinett) redan i 1685 års rullor. När själva klarinetten dök upp torde var lite svårare att fastställa, eftersom det i allmänhet var officerarna som ur egen ficka bekostade den 'talrik' som utövade taffelmusiken. Talriken bestod i allmänhet av runt 10 musiker. När det gäller Älvsborgs regemente torde detta vara runt 1770 som detta infördes. Eftersom det var 2 officerskårer som kunde betala underhållningsmusiken på Malmen, torde det inte vara senare där. // Med taktfasta hälsningar, Gunnar Bergstedt


#241 (21 september 1998)

Hur förvarar jag mina släkthandlingar och papper? I plastmappar, pappmappar eller dyligt. Var finns det bra saker att köpa? Best regards / Med Vänlig hälsning Sten-Sture Tersmeden

Svar: I Släkthistoriskt Forum 3/89 skriver Per Clemensson om "Släktforskaren & Skrivmaterielen", en artikel som kan rekommenderas. Originalhandlingar ska förvaras i kartonger. Plastfickor ska inte användas. Arkivkartonger och fascikelomslag kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund, se postorderprislistan. // Håkan Skogsjö

Svar (22 sept 1998): Glöm bara inte bort att arkivboxar och omslag skall vara SYRAFRIA! // Mvh Lena A Löfström, museichef


#240 (15 september 1998)

Hej. Var kan man hitta information om lantmätare i Sverige och kan man hitta kartor gjorda av en speciell lantmätare? Finns det sådana förteckningar på Lantmäteriverket? Jag härstammar från Nils Gideon Unge f. 1739 i Bälinge (P), d.1809 i Väddö (AB), som var vice kommissionslantmätare i Stockholms län från 1786 och bodde i Älmsta, Väddö (AB). Det skulle vara mycket intressant, om det nu finns, att t.ex. hitta kartor gjorda av honom! Böckerna Svenska lantmätare & Samlingar i lantmäteri av Viktor Ekstrand har viss information, men hur kan jag gå vidare? // Thomas Holmstrand

Svar: Hejsan, lantmäteriverket i Gävle har gett ut en CD "Register till lantmäteristyrelsens kartarkiv" vilken upptar info om ca 217000 akter från 1630-talet till nutid. Där kan man söka dels på enskilda lantmätare för att se vilka kartor de varit med att ta fram. // Bästa hälsningar Tommy Näzell


#239 (15 september 1998)

Hej! Jag undrar var jag kan efterlysa en bok med titeln: PLOW A NEW FURROW the story of Peter & Freda Hedman by Emma Hedman. Boken är utgiven i Montana, USA. Emma Hedman som skrivit boken utvandrade med sina föräldrar 1893 från Wigge i Västernorrland. Tacksam för svar hur jag ska söka efter boken. // Hälsningar Barbro Olsson

Svar: Den som söker efter böcker bör alltid konsultera Libriskatalogen, som är tillgänglig på Internet (länk finns på RÖTTERs

länksida). Där finns också en särskild katalog över svenskamerikanska böcker. Jag kunde dock inte hitta den bok du söker där. En annan möjlighet är att kontakta Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, som har ett omfattande bibliotek. Om inte det heller ger napp måste du nog söka vidare på andra sidan Atlanten. // Håkan Skogsjö

Svar (21 sept 1998): Jag hittade boken vid sökning på [www.amazon.com] // Hälsningar Christina Bergman

Svar (22 sept 1998): Kommentar till Christina Bergmans svar: [http://www.amazon.com] är en användbar adress för beställning av svåråtkomliga böcker. De håller beställningen länge och letar och hör av sig med pris när de hittat det eftersökta (ibland begagnade böcker). M v h Lena Persson

Svar (21 sept 1998): Jag har inte funnit någon biblioteksdatabas för USA, som verkar användbar. Annars är detta en mycket bra väg (min erfarenhet rör Tyskland och tyska databaser). Jag föreslår att Du beställer boken genom Ditt kommunbibliotek. Klarar de inte detta, föreslår jag att Du ringer till Ditt länsbibliotek. Där skall Du tala med fjärrlåneavdelningen eller länsavdelningen. Om boken måste beställas från ett bibliotek utanför Norden, så kan det kosta en väl tilltagen summa. Begär kostnadsförslag! Jag beställde en bok, som lånades in från Dresden i Tyskland, mot en kostnad av 150 kr. Lite väl dyrt. // Christer Kalin, Östersund

Svar (6 okt 1998): Library of Congress har en lättanvänd databas, men jag har förstås adressen hemma, dito National Genealogical Society (fast de har ju dåligt med material av svenskt intresse). // Elisabeth Thorsell

Svar (27 okt 1998): Amazon.com har att rikt sortiment av engelskspråkig litteratur. Men min erfarenhet är att det kan ta tid att få böckerna levererade och dessutom bli dyrt om man har oturen att få tull och moms och expeditionsavgift pålagda. Pröva hellre deras engelska filial [http://www.amazon.co.uk] och eftersom de ligger inom EU så är chansen större att få bokpaketet utan fördyrande avgifter. // Göran Johnson

Svar (17 nov 1998): Om Barbro Olsson (fråga 239) misslyckas med att få tag på sin bok "Plow a new furrow" av Peter o Emma Hedman, via ett bibliotek i Sverige så vill jag föreslå en kontakt med: Montana Historical Society, 225 North Roberts, Helena, MT 59601, USA, där man förmodligen lättare kan hitta uppgifter om boken. // Irma Ridbäck


#238 (15 september 1998)

Kommer den nya personuppgiftslagen att betyda något när man släktforskar och gör hembygdsböcker. Birgitta Bo

Svar: Vid släktforskarförbundets ordförandekonferens i Jönköping i slutet av augusti redogjorde en jurist från Datainspektionen för den nya lagen. Efteråt ställdes ganska många frågor till henne för att försöka bringa klarhet i just den fråga du ställer. Mitt sammanfattande intryck av hennes svar är att den nya lagen inte påverkar släktforskarens arbete i negativ riktning. När det gäller att trycka och ge ut släkt- och hembygdsböcker är det tryckfrihetslagstiftningen som är vägledande (det är en grundlag), inte den nya personuppgiftslagen. När det gäller Internet är väl situationen inte lika klar, men de svenska grundlagarna ger mycket tydligt medborgarna rätt att uttrycka tankar och åsikter fritt, likaså att meddela uppgifter. Jag har svårt att se att personuppgiftslagen kan sätta regeringsformen ur spel i detta avseende. // Håkan Skogsjö

Svar (21 sept 1998): Personuppgiftslagen säger, såvitt jag kan förstå, att man inte får ha uppgifter om någon levande person upplagda på Internet, utan dennes egna godkännande. Har vi därför inte exempelvis mormors godkännande, så kan det vara otillbörligt att lägga upp information om henne. Börja då i stället med hennes föräldrar. Det måste dock sägas att det ännu är oklart exakt hur Personuppgiftslagen kommer att slå. Om ni vill veta mer om Personuppgiftslagen, gå till [http://rixlex.riksdagen.se/prop/prop_form2.html], välj år 1997/98 och nummer 44. Tryck därefter på "Sök" så hittar ni propositionen. Den färdiga lagen kommer att vara tillgänglig vid tillträdandetsdatumet. // S Peter Rydén

Svar (21 sept 1998): Rydén redogör för den allmänt spridda bild av den nya lagen, som också förekommit i massmedia. Den är förenklad och kanske också delvis felaktig. Enligt juristen från datainspektionen (se ovan) är det exempelvis tillåtet att sprida personuppgifter på Internet om uppgifterna först varit tryckta, det vill säga ger man först ut en släktbok i tryck är det fritt fram att sprida uppgifterna i den via Internet. Men framför allt: de svenska grundlagarna ger medborgarna rätt att uttrycka tankar och meddela uppgifter. Den rätten är inte möjlig att inskränka genom att stifta en vanlig lag (utom i vissa, klart specifiserade fall). Därför tvivlar jag på att personuppgiftslagen kan få de konsekvenser som ofta nämnts i medierna; det skulle sannolikt aldrig hålla vid en domstolsprövning (men helt säker kan man inte vara förrän en sådan prövning skett). Men ett är säkert: vi ska värna om våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter och våga ta strid för dem! // Håkan Skogsjö


#237 (14 september 1998)

Jag försöker att ta reda på en del om den s.k. roparrörelsen från tiden omk. 1840, företrädersvis i Närke och speciellt i Lerbäcks socken. Har du information eller vet var det finns mer information om dem, vore jag tacksam att få veta det. // Mvh Alf Sjölin

Svar: I boken "Några drag ur Lerbäcks historia" av Gustaf Sahlström finns det ett kapitel om frikyrkorörelsen, där det nämns lite om de s.k. roparna. Finns även namn. // Sonia Biörkeroth

Svar (22 sept 1998): En antavla med viss anknytning till "roparna" kommer i nästa häfte av Svenska Antavlor, nr 8/98 (utg av Sveriges Släktforskarförbund). I källförteckningen anger författaren Lars Hilding, bl a följande två böcker: David Carlsson, Roparna (1978), och Ragnar Redelius, 'Roparna' i Närke på 1840-talet (1935). Båda böckerna finns för övrigt upptagna i LIBRIS.// Torsten Berglund, red SvA.


#236 (14 september 1998)

Var kan man hitta information om svenska adelssläkter som inte finns med i någon av följande: a) Adelskalendern b) Elgenstierna c) Ointroducerad Adels Förenings (OAF) kalender? I de två förstnämnda finns väl ingen ointroducerad adel alls? I förordet till 1995 års utgåva av den sistnämnda uppmanas de släkter vilka borde stå med i OAF:s kalender, men inte gör det, att anmäla sig som medlemmar i OAF och betala aktuell avgift. Av detta drar jag slutsatsen att OAF:s kalender inte är fullständig. Var kan jag gå vidare för att söka mera information? Alla tips mottages med tacksamhet och intresse. // M v h Hans Vappula, Göteborg

Svar: Adelskalendern och Elgenstierna innehåller släktutredningar över adelsätter som är introducerade på svenska riddarhuset. I Kalender över ointroducerad adels förening finns utredningar över de släkter som är medlemmar i föreningen (exakt vilka kriterier som gäller för medlemskap vet jag inte, däremot lär det vara så att om en släkt beviljats medlemskap kan den inte uteslutas om det skulle visa sig att den inte är adlig). Jag förmodar att de flesta (alla?) ännu fortlevande svenska adelsätterna finns med i dessa verk. Däremot kan det säkert finnas grenar av utländska adelsätter, som lever i Sverige och skulle kunna kvalificera sig för ett medlemskap i OAF. Några samlade utredningar över sådana ätter finns inte, däremot kan de finnas redovisade i utländska adelskalendrar. Viktigare ur genealogisk synvinkel är de svenska adelsätter som numera är utdöda och inte finns med i de nämnda böckerna, eftersom de antingen dog ut innan riddarhuset tillkom eller innan de vunnit introduktion. När det gäller den förstnämnda kategorin kan hänvisas till det utmärkta verket "Äldre svenska frälsesläkter", känt för sin noggrannhet och höga vetenskapliga krav. Men verket är ingalunda komplett, det finns åtskilliga andra frälsesläkter, varav en del är utredda och presenterade i olika sammanhang, exempelvis i Personhistorisk tidskrift och Släkt och Hävd. När det gäller den senare kategorin finns mig veterligen inget samlingsverk, däremot kan utredningar över sådana ätter också finnas i olika tidskrifter. Släkter med anknytning till Finland finns i "Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden" (1909) av Jully Ramsay (här redovisas alltså även ätter som inte blivit introducerade på riddarhuset i Stockholm), men verket innehåller tyvärr gott om fel. Det kan också vara idé att kolla de kalendrar över ointroducerad adel som gavs ut av Herman Tersmeden och T.E. von Gerber i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. // Håkan Skogsjö

Svar (15 sept 1998): Till Håkan Skogsjös litteraturgenomgång bör tilläggas B Schlegel och C A Klingspor: Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor (1875). Detta verk innehåller framför allt ätter som adlades på 1500- och 1600-talet, men ej introducerades på riddarhuset p g a olika orsaker, t ex att ätten dog ut efter någon generation utan att introduktion hunnit ske, eller att ätten fortlevde utomlands. Trots sin ålder är denna bok alltjämt ett standardverk inom området. // Torsten Berglund, red SvA.

Svar (15 sept 1998): Hej Hans, det finns också anledning att ta en titt i Bernhard Schlegel & Carl Arvid Klingspors bok "Den med sköldebref förlänade men ej å riddarhuset introducerade svenska adelns ättar-taflor" Sthlm 1875. // Bästa hälsningar Tommy Näzell


#235 (14 september 1998)

I min forskning har jag stött på några kusingiften. Jag har tidigare på flera håll läst att man tidigare var tvungen att ha Kungl. Maj:ts tillstånd för att få gifta sig med sin kusin, och att denna bestämmelse lär ha avskaffats 1845. Stämmer det? Vart vände man sig före 1845 för att skaffa sig sådant tillstånd? I vilka arkiv kan man hitta handlingar upprättade i samband med ansökan om tillstånd för kusingifte? Den trakt och tidpunkt det gäller i det aktuella fallet är Landvetter (O-län), 1820-tal. // M v h Hans Vappula, Göteborg

Svar: Det stämmer att kusingiften var förbjudna till 1845. Dispens från förbudet kunde meddelas av Kunglig Majestät. Jag vill minnas att handlingarna finns i Nedre Justitierevisionens arkiv (i Riksarkivet), men detta endast taget ur minnet. Men handlingarna finns helt säkert i Riksarkivet i Stockholm. Synen på kusingiften blev med tiden allt liberalare och därför kan det, särskilt på 1800-talet, säkert ha hänt att kusiner gifte sig utan dispens. // Håkan Skogsjö

Svar (15 sept 1998): Hej! Jag har hittat paragrafer med ansökningar om kusingiften i domkapitlens protokoll. Där finns att ansökan inkommit i en paragraf, och i senare protokoll finns det antecknat att det beviljats. (Men domkapitlet bara vidarebefordrade denna ansökan). // M v h Lena Persson


#234 (14 september 1998)

Jag tänkte göra ett collage till min mammas 75-års-dag. Ev. som ett stamträd där vi barn och barnbarn får plats på grenarna. Sex barn och tretton barnbarn ska få plats. Var kan jag hitta ett träd att använda som mall? Eller har ni någon annan rolig ide om detta?

Svar: Några förtryckta stamtavlor (stamträd) finns inte. Anledningen är att varje stamtavla är unik till sin struktur beroende på att barnkullarna är olika stora. Vill man rita ett stamträd krävs nog ett viss konstnärlig färdighet. Ett exempel på ett vackert stamträd från 1758 finns i Börje Furtenbachs bok "Släktforskning för alla" (sid. 17). // Håkan Skogsjö


#233 (14 september 1998)

Hej! Jag har stött på en trumpetare från 1600-talet. Vad hade han för uppgift i krig och i fred? // Hälsningar Per-Anders Lundh

Svar: En trumpetare var enligt Svensk uppslagsbok (se under Militärmusik) "titeln för medlem av de tidigaste, beridna militärorkestrarna. Dessa trumpetare hade högre social ställning än övriga musiker, levde under relativt goda ekonomiska betingelser och voro ibland adelsmän". Militärmusiken är i Sverige av mycket gammalt datum. Under 1500- och 1600-talen användes trumpeter och pukor vid beridna förband och trummor och pipor (träblåsinstrument och dem närstående sinkor) vid fotförband. // Håkan Skogsjö

Svar (15 sept 1998): Hej Per-Anders! Jag läste din fråga om trumpetare på Rötter och eftersom dessa ligger mig varmt om hjärtat (jag har bl.a. 7 trumpetare bland mina anor) så föreslår jag att du surfar in på mina sidor om trumpetare. Adressen dit är [http://www.efd.lth.se/~d90nh/trumpet/index.htm]. Visserligen handlar sidorna om Skånska trumpetare, men det allmänna gäller ju överallt. Jag håller på att kartlägga alla som har varit trumpetare i Skåne och är i dagsläget uppe i omkring 900 personer. När jag började forska och upptäckte trumpetare bland mina anor, så ställde jag samma fråga som du, var gjorde de? Jag letade runt i lite böcker men jag hittade inte speciellt mycket. Så jag tänkte att det måste vi göra någonting åt och på den vägen är det. Skriv gärna ett brev till mig, så får vi fortsätta diskussionen via E-mail. Många hälsningar från Malmö. Niklas Hertzman.


#232 (14 september 1998)

Hej! Under mina "nät-resor" i USA på jakt efter en borttappad släkting har jag kommit i kontakt med 2 polska kvinnor som söker sina rötter i Polen. Finns det någon Polsk/Engelsk talande person som utför sina forskningar och som skulle kunna hjälpa dessa kvinnor. De talar, läser eller skriver inte polska vilket naturligtvis starkt begränsar deras möjligheter när det gäller HUR man söker. De hjälpte mig fram till min släkting så jag önskar kunna förmedla dem en kontakt. // Hälsningar Helena Hedlund

Svar: Tyvärr är det inte så enkelt att släktforska i Polen som man kanske i allmänhet kan tro. Eftersom jag själv har släktingar där har jag jag gjort flertalet försök, med varierande resultat. Vi är t.ex vana vid folkbokföring och personnummer, vilket inte förekommer där. I regel finns det något som kan jämföras med en pastorsexpedition i direkt anslutning till kyrkan och den drivs av en präst eller munk som har väldigt få uppgifter om de personer man söker. Ute på "landet" är det ännu svårare att få uppgifter. Man måste med andra ord veta mycket om den person man söker - i vilket wojewodsko (län - det finns 48 st) och vilken stad/by personen kommer ifrån. Man måste vara väldigt på det klara med att man måste besitta en uppfinningsrikedom när man söker efter människor i Polen. Allt från att fråga polisen, allmänna hyresföretag, tidningar, resebyråer - ja man måste fråga allt som finns. Man kan fråga t.o.m.på kommunhuset efter en viss person. Jag är medveten om att allt det här låter egendomligt - men det är på dessa sätt jag har fått mina upplysningar, men man måste vara medveten om att öststatsländernas byråkrati mer och mer närmar sig den vi är vana vid. När det gäller ren släktforskning finns bl.a. på internet länkar till släktforskare i Polen, vilket mest är författare, men det finns också t.ex www.Cyndilist.com/poland.htm där man regelbundet kan få information om släktforskning där. // Peter Morud

Svar (21 sept 1998): Vid besök hos Mormonernas släktforskningshus i Västerhaninge fick jag uppgift om att de filmat kyrkböcker i Polen. Med kunskap i språket skulle alltså en del uppgifter kunna sökas den vägen. // Hälsnignar Christina Bergman


#231 (14 september 1998)

I Husförhörslängden från Burlövs församling utanför Malmö har jag funnit en anteckning om en släkting: Flyttat till Tyskland 7/9 1875. Finns det något sätt att få reda på vart han har flyttat så att jag kan följa honom vidare framåt i tiden? // Bo G Dahlgren

Svar: När det gäller personer som emigrerat till "Nordamerika" eller bara "Amerika" vid samma tid finns inget enkelt och säkert sätt att få reda på var emigranterna bosatte sig i det nya landet. Jag förmodar att samma gäller Tyskland. Men jag rekommenderar att du för säkerhets skull också kontrollerar utflyttningslängden i hopp om att en ort har antecknats där. // Håkan Skogsjö

Svar (21 sept 1998): Det finns en man i Karlskrona, vars namn jag glömt bort, som har specialiserat sig just på alla som flyttat till Tyskland. Han har bland annat en mycket stor databas på dem som rest dit. Kontakta Blekinge Släktforskarförening, så få du reda på hur du kan nå honom. // Maj-Britt Sundin, Kyrkhult


#230 (14 september 1998)

Hej. Undrar var jag ska söka när jag vill ha ett papper om min morfar som var oäkting. Han är född 1908. Hans far betalade troligen underhåll för min morfar. Vi vet vems min morfars far var och kan det finnas papper på att underhåll har betalats. Finns detta registrerat någonstans och i så fall var ska man söka efter denna information. // Helen Engström

Svar: Någon officiell dokumentation över att underhåll verkligen har betalats ut finns knappast. Däremot kan det finnas en dom på att underhåll ska betalas ut (finns i så fall i domstolens arkiv). Om fadern inte skötte betalningarna kan det också ha satt sina spår i domstolsprotokollen. // Håkan Skogsjö


#229 (8 september 1998)

Jag har en anfader som var gränsridare vid norska gränsen i början av 1800-talet och han arbetade tidigare vid tullen mot Norge. Var kan jag finna information om gränsridare och tulltjänstemän vid denna tid? Vad gjorde en gränridare, bevakade han helt enkelt gränsen? // Hälsningar Karin Petersson

Svar: Gränsridare var en ridande tulltjänsteman vid en landgräns, enligt Ordbok för släktforskare av Henrik Anderö (fast där skrivs ordet felaktigt "gränsriddare"). Enligt Svensk Uppslagsbok (1947-55 års upplaga) var en gränsridare före 1923 en befattningshavare vid gränsbevakningen, som ungefär motsvarade dagens gränsuppsyningsman. // Håkan Skogsjö

Svar: Hej Karin. Jag har flera av mina tidigare släktingar som varit tullnärer och gränsridare i Trankil/Värmland. De heter Sanderson eller Wahlenberhg och bodde bl.a. i Sandviken vid sjön Stora Lee. Om en finns en berättelse i skrift som heter "Olofvlif korrespondens" och handlar om misstänkt spionage, Karl XII´anklagelser, tortyr och inspärrande på Örebro slott.. // Kjell Gustafsson

Svar (26 maj 2000): Gränsridare var en titel som faktiskt säger en hel del om innehavarens funktion. Det gällde att bevaka gränsen, oftast från hästryggen, så att varor inte kom in i Sverige utan att de blev förtullade. Själva förtullningen skulle ske vid en tullstation. Gränsridarens uppgift var således att avpatrullera gränsavsnitten mellan tullstationerna och hindra s.k. lurendrejare (smugglare). Gränsposteringarna har av naturliga skäl varierat i antal och påverkats av olika faktorer, exempelvis unionen mellan Sverige och Norge etc. Vid början av förra sekelskift fanns posteringar från Krokstrand i Bohuslän till Haparanda mellan Sverige och Finland. Titeln gränsridare ändrades 1923 till gränsuppsyningsman och numer i modern tid är titeln troligen tullinspektör med undantag för chef som tituleras gruppchef m.m. Mycket finns att läsa om Tullverket hos Riksarkivet, men även hos verket självt, som även har ett eget museum där viss data finns om tidigare tullanställda. Detta flyttar nu i år (hösten år 2000) från Dalarö till Alströmergatan i Stockholm (Kungsholmen). Rekommenderar ett besök om du skulle ha vägarna förbi. Även Riksarkivet är värt ett besök och har i sina samlingar mycket uppgifter om forna tiders tullverksamhet, speciellt vad beträffar uppgifter från Generaltullstyrlesen som var den centrala förvaltningsmyndigheten. Vad beträffar antalet personal vid landgränsen var mest c:a 250 anställda vid 1950-talets början, men kom därefter att drastiskt minska i och med det världsunika tullsamarbetet med Norge, som tog sin början i slutet av 1950-talet och fortsatte att utvecklas under hela 1960-talet. Detta samarbete existerar fortfarande och innebär att en svensk tullare kan göra ingripande långt in i Norge och en norsk kollega motsvarande i Sverige dock har de att följa respektive lands lagar, men befogenheten finns där. Det innebär också att vissa svenska tullstationer förtullar varor för norsk räkning och norska stationer för svensk tull. Även EU har godtagit att en norsk tullare ibland företräder EU. Att gränsridarens uppgift en gång i tiden var viktig för landet, framgår av de siffror som finns att tillgå om statens finanser under 1800-talet. De visar på att tullintäkterna, exempelvis i slutet av 1880-talet stod för hela 40 % av Sveriges totala statsinkomster. // Med vänlig hälsning Bertil Höjer


#228 (8 september 1998)

Jag söker en plats/gata/ kvarter förmodligen i Solnatrakten (Stockholm). Den familj jag forskar kring sägs i födelseboken för Solna Roslagsöstra kontrakt Upsala vara boende i NYA HAGALUND. Tiden är 1900-1904. Jag kan inte återfinna familjen i församlingsboken för motsvarande tidsperiod trots att jag lusläst den flera gånger. På stadsarkivet här i Stockholm har man inte kunnat hjälpa mig. Har måhända Nya Hagalund ett annat namn? ligger det i en annan församling? Nå´n därute måste väl veta?! // Madelene Roos

Svar: Jag föreslår att du kontaktar Solna Hembygdsmuseum o Hembygdsförening, tel 08-277163. De håller till på Bollgatan, alldeles intill Råsunda Fotbollsstadion, inte långt ifrån Hagalund. Rimligen borde de kunna hjälpa dig. // Mvh Tord Påhlman

Svar (22 sept 1998): Hej, Nya Hagalund syftar med största säkerhet på en fastighet inte ett område. Alla nybyggen i Solna och Sundbyberg fick namn, ofta efter sina ägare. Namnen användes sedan i kyrkobokföringen. Säkert kan Solna Hembygdsförening hjälpa Dig annars är Du välkommen att höra av Dig till oss på Sundbybergs Museum (vi har också stort arkiv där även vissa solnafastigheter finns med i synnerhet i Hagalund). Hemsida: [http://www.sbg-museum.se]. // Hälsningar Lena A Löfström, museichef


#227 (8 september 1998)

Hej! Har varit inne och forskat i Ösmo socken i slutet av 1800-talet. På ett par ställen finns anteckningar i så som: Bet. d. 11/8-87 för intagn. å lasarettet fri 89. Menas det att personen i fråga har betalat för lasarettsbesöket och var det så hemskt där så att man sa att man blev fri då man fick åka hem? // Hälsningar Lena Engstedt, Bromma

Svar: Förkortningen "Bet." ska här uttydas "betyg". Personen fick den 11 aug 1887 ett prästbetyg (personbevis) som skulle användas vid en sjukhusvistelse. Prästbetyget var ett bevis på vem man var (fungerade ungefär som dagens ID-kort) och innehöll uppgifter om namn, hemort, födelsetid, etc, och prästen intygade att uppgifterna var korrekta. Anteckningen "fri 89" torde betyda att vederbörande det året (1889) var befriad från mantalspenningen (en skatt). Det fanns många orsaker till att man kunde bli befriad, en var dålig hälsa. // Håkan Skogsjö


#226 (2 september 1998)

I husförhörslängd i Älmeboda (G) finns för en gårdsägare antecknat "frånskild 3/5 1888". Vilken procedur var vid den tiden vanlig vid skilsmässa? Ansökan? Orsaker? Vem beviljade/beslöt? Jag antar att det måste finnas någon form av utredning med anteckningar/protokoll som redovisar förhistorien och orsakerna mm. Var skall jag leta? // Wulfila Enkler

Svar: Det har alltid funnits möjligheter att upplösa ett äktenskap. Före 1915-års svenska lagstiftning var flera instanser indragna i proceduren. Grunderna för en skilsmässa kunde t ex vara äktenskapsbrott eller att ena parten övergivit den andra. Den första instansen var den lokala härads- eller rådhusrätten, vars uppgift är att noggrant utreda grunderna till att en anmälan om skilsmässa blivit gjord. Man bedömde även om något brott blivit begånget (exempelvis hor) och utdömde i sådana fall lämpligt världsligt straff. Källorna för anmälan och behandling är domböckerna och inneliggande handlingar i härads- eller rådhusrätten. Fram till 1915 skulle efter avslutad process i underrätten ärendet behandlas av domkapitlet i stiftet. Domkapitlet beslutad om upplösning av äktenskapet genom att utfärda ett skiljobrev. Källorna för denna behandling återfinns i domkapitlens protokollsserier och i vissa fall i särskilda serier med skiljobrev.

En kontroll har gjorts av de två domkapitelarkiven som förvaras i Landsarkivet i Göteborg. I Skara Domkapitel återfinns uppgifter om äktenskapsmål såsom skilsmässor, men även andra relationsproblem som oenighet i äktenskapet mm, i protokollsserierna. Till dessa protokoll finns en handskriven svit med register av vilka det framgår att skilsmässomål behandlats redan under förra hälften av 1600-talet. Två särskilda serier med koncept till skiljobrev (1828-1934) och inkomna handlingar om skilsmässor (1849-1924) finns även i arkivet. I Göteborgs Domkapitelarkiv finns en särskild serie med skiljobrev 1708-1915 (1945) samt ett personregister till dessa brev för åren 1720-1889.

Då den aktuella skilsmässan skedde i Älmeboda socken bör handlingarna återfinnas i Konga häradsrätts arkiv och i Växjö Domkapitels arkiv, båda förvarade i Landsarkivet i Vadstena. // Ulf Andersson, förste arkivarie vid landsarkivet i Göteborg (och före detta ordförande i Genealogisk Ungdom)

Svar (8 sept 1998): Ett par litteraturtips:
Marja Taussi Sjöberg; Skiljas: trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet. Stockholm 1988.
Beata Losman; Kvinnoröster ur arkiven (Arkiv i Väst 4), Göteborg 1993 (säljs av GLA). Här finns några exempel på vad man kan finna i skiljobreven samt lite allmänt om äktenskapliga relationer och skilsmässor under 17- och 1800-talet. // Ulf Andersson


#225 (2 september 1998)

Hej! Var kan jag hitta arkiv och litteratur om kungliga svenska ordnar? Jag är främst intresserad av Svärdsorden vid slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Är det möjligt att få upplysningar om när och varför en person tilldelats en viss utmärkelse? // hälsningar Christer Kalin, Östersund


#224 (2 september 1998)

Jag har fått ett videoband med en inspelning från en amerikansk släktträff. Problemet är att deras VCR-system inte är kompatibelt med vårt VHS, och jag har därför inte kunnat ta del av inspelningen. Jag undrar nu om någon kan tipsa om något företag (helst i Göteborgsområdet) där man kan få inspelningen kopierad till vårt system? // Hälsningar Peter Funke

Svar: Hej Peter! På moderna videobandspelare kan man idag spela upp band även från det amerikanska systemet // Hälsningar Kjell Öhman


#223 (2 september 1998)

Finns det något emigrantregister i Norge för tiden 1906-1915? Det var många svenskar som först emigrerade till Norge för att sedan resa vidare till USA. Vart kan jag vända mig? // Många hälsningar Bodil Andersson

Svar (14 sept 1998): I Norge pågår enligt boken Emigrantforska av Per Clemenson ett arbete med att upprätta en databas för samtliga hamnar. För uppgift om detta hänvisas till Norsk Emigrations Center i Stavanger. Mikrofilmer och register finns för Norge både hos Emigrantcentret i Stavanger och hos Norsk Utvandrermuseum i Hamar. // Helena Hedlund


#222 (2 september 1998)

Jag undrar hur man ska hitta uppgifter om en familj som emigrerade 1922 från Edebo till Karelen. Har tittat i "Emigranten", men där verkar bara finnas uppgifter om de som åkte västerut. // Karin Olofsson

Svar: Pröva på denna sida och ställ frågan till dem! [http://www.utu.fi/erill/instmigr/index_r.htm] // MVH Harri A Holmstrom


#221 (2 september 1998)

Hej! Jag har hittat en bror till en av mina släktingar som är född i Stockholms länscellfängelse (Frans Oskar Sundberg, 1897-07-14). Var letar jag vidare för att få reda på varför hans mor befann sig i fängelse? I fängelsets födelsebok står det att mamman var förnicklingsarbeterska, har Ni några tips om hur jag går vidare med detta? Tacksam för alla förslag!! // Pia Sundqvist, Göteborg

Svar: Uppgifter om fångar hittar man i fängelsernas arkiv. Eftersom fängelserna var statliga inrättningar finns deras arkiv vanligtvis hos landsarkiven. När det gäller Stockholms länsfängelse förmodar jag att arkivet förvaras hos Stockholms stadsarkiv (som fungerar som ett landsarkiv för Stockholms län). Om arkivet inte finns där, bör personalen kunna upplysa var man bör söka i stället. Fängelsearkiven har ofta mycket att berätta om de fångarna, framför allt bör man söka i fångrullorna och kyrkböckerna (det sistnämnda är också en typ av fångrulla och inte att förväxla med de vanliga kyrkböckerna). // Håkan Skogsjö


#220 (2 september 1998)

Hej! Vet du om det var många som åkte till Spetsbergen i början av 1900-talet för att jobba? Jag söker namnet på en person som är fader till två barn och han hade sagt att han skulle åka dit och jobba. // Hans Malmström


#219 (25 augusti 1998)

Jag undrar över uttrycket härstamma i rakt nedstigande led. Jag hade tänkt mig att det betyder ffff men inte mfmf, för annars har ju inte uttrycket någon mening, det räcker med att säga bara "härstamma", men jag har sett, att det används om all slags härstamning. Jag har försökt slå upp det och fick då ungefär definitionen: "utan hänsyn till sidosläkt". Mfmf är väl inte sidosläkt? Betyder "härstamma i rakt nedstigande led" samma sak som bara "härstamma"? // Ingrid Bergström

Svar: Ja, det gör det. Jag skulle tro att uttrycket "härstamma i rakt nedstigande led" egentligen är en felaktig sammanslagning/sammanblandning mellan uttrycket vara "släkt i rakt nedstigande led" och ordet "härstamma". Dessa avser samma sak, nämligen ett släktskap i rätt uppstigande led, till exempel farfar eller morfarsmor eller mormorsfarfarsfarmor, till skillnad från släktskap i sidoled, exempelvis kusin eller morfarsbror eller farmorsmorfarsfarbror. Att uttrycket "härstamma i rakt nedstigande led" skulle avse endast härstamning via fäderneled har jag aldrig hört, och jag tvivlar på att det skulle vara möjligt att hitta några trovärdiga belägg på en sådan betydelse. // Håkan Skogsjö


#218 (21 augusti 1998)

Jag söker föräldrarna till en Nils Nilsson född på 1690-talet och uppvuxen i Luleå socken. En möjlighet är att han är född utom äktenskap. Domböckerna för Luleå tingslag verkar vara kompletta under 1690-talet (original eller reviderade). Både vår- och höstting finns varje år. I dem finns inget mål, som kan gälla hans föräldrar. Enligt en annan släktforskare var det inte alla utomäktenskapliga födslar som gav upphov till mål på tinget, speciellt om fadern var lite "förnäm". Stämmer det? En möjlighet är väl att modern dog i samband med födseln. Jag har aldrig sett något mål gällande oäkta barn, där modern har varit död. Ytterligare en fråga. Jag har någonstans läst att det var vanligt att oäkta barn fick faderns förnamn. Om Nils Nilsson är född oäkta finns det då någon möjlighet att fadern, eller den förmodade fadern, inte hette Nils? // Med vänlig hälsning Leif Boström Täby

Svar: Det är säkert möjligt att en del personer som blivit föräldrar till ett utomäktenskapligt barn aldrig blev lagförda. Hur vanligt detta var i slutet av 1600-talet vet jag inte. Om modern dog i samband med födseln kunde hon naturligtvis inte ställas till svars för sitt brott, men det bör inte ha hindrat en någorlunda nitisk länsman att åtala barnafadern om denne var känd. Det var vanligt att utomäktenskapliga barn uppkallades efter fadern (ett exempel på det är min farfarsfarfar Erik Ersson, född 1807 i Edsele sn, Ångermanland, som son till drängen Erik Kristoffersson och pigan Brita Persdotter). Men av alla personer som hette Per Persson, Nils Nilsson, Anders Andersson, etc, är det förstås bara en liten, liten del som är födda utom äktenskapet. Så att i ditt fall ta namnet som indikation på utomäktenskaplig börd, tycker jag att gå väl långt. Man måste också komma ihåg att många oäkta barn inte uppkallades efter fadern. Jag känner inte till något exempel på att en person haft ett felaktigt fadersnamn, det vill säga hetat Nilsson men varit son till exempelvis en Anders, utom i de fall där det har blivit fel i kyrkoböckerna. Om någon känner till ett sådant exempel, vore det intressant med en redogörelse för omständigheterna. (Detta gäller förstås inte i fall där fadersnamnet övergått till att bli ett släktnamn.) // Håkan Skogsjö

Svar (14 sept 1998): Håkan Skogsjö efterlyser i sitt svar exempel på personer som haft ett felaktigt patronymikon. Jag har åtminstone två personer i min antavla som belyser just detta, båda födda utom äktenskap. Min farmors far, byggmästaren Anders Emil Wallin (1876-1948) i Gävle, föddes utom ätenskap i Hedesunda sn (Gävl) som son till pigan Katarina Andersdotter i Svarta by. I husförhörslängden på 1880-talet står han som hennes oäkta son Anders Emil Andersson, men i hfl 1892-96 har släktnamnet Wallin lagts till och Andersson satts inom parentes. I avgångsbetyget 1889 från Sundby folkskola i Hedesunda skrivs han som And. Emil Andersson Wallin, men i vuxen ålder kallar han sig enbart Wallin. Hans far var känd för honom; en urmakarmästare i Linköping, sedan i Norrköping, vid namn Emil Christian Wallin (1853-1938), som 1875-76 var gesäll hos en urmakare i Gävle, där Katarina Andersdotter vid samma tid hade tjänst som piga. Att sonen Anders Emil under sin barndom kallades Andersson kan bara förklaras genom att man i kyrkbokföringen givit honom samma patronymikon som hans mor bar, fast man av förklarliga skäl ändrat -dotter till -son. Det andra exemplet rör min mormors mormor, Maria Lisa Nilsdotter (1834-1918), som tillsammans med tvillingbrodern Gustav föddes utom äktenskap 1834 i Nedre Ullerud sn (Värm), som barn till pigan Kajsa Jakobsdotter. Gustav dog i späd ålder, och för sin dotterdotter berättade Maria Lisa att han var det enda syskon hon haft. Sina yngre halvbröder räknade hon tydligen inte som "riktiga" syskon. Modern gifte sig 1837 med eldvakten Nils Bengtsson på Mölnbacka bruk, som enligt bouppteckningen avled utan bröstarvingar 1841. Kajsa Jakobsdotter gifte om sig 1845 med bonden Nils Persson i Måsserud, Övre Ullerud sn (Värm) och fick med honom två söner. Maria Lisa står upptagen som styvdotter i husförhörslängderna, utan angivande av patronymikon. Först när Maria Lisa flyttat hemifrån 1853 för att tjäna piga i Nor sn (Värm), anges för första gången hennes patronymikon Nilsdotter, som hon bar under återstoden av sitt liv. Av allt att döma hade hon fått detta patronymikon efter styvfadern Nils Persson. Vem Maria Lisas och tvillingbrodern Gustavs far var är för mig okänt, men en dräng Gustav Jansson från Kila sn tjänade samtidigt med deras mor på Viksberg i Nedre Ullerud vid den aktuella tidpunkten. Har sonen Gustav uppkallats efter fadern, så skulle han möjligen kunna vara deras far. // Torsten Berglund, red SvA.


#217 (21 augusti 1998)

Hej! Jag har en mormors farfars far som var Kunglig Flaggskeppare Nu undrar jag om det är någon som vet vad det är. // mvh Börje Ensgård

Svar: Svensk uppslagsbok (en ovärderlig källa för släktforskaren) upplyser att en flaggskeppare var en tidigare använd underofficersgrad (motsvarande fanjunkare) inom flottans däcksavdelning. // Håkan Skogsjö


#216 (21 augusti 1998)

Finns det någonting skrivet om kronoskogvaktare? Det enda jag hittat efter att ha terroriserat ett flertal bibliotekarier är Samzelius böcker om jägeristaten som utkom kring förra sekelskiftet. Och eftersom han främst var intresserad av jägmästarna är beskrivningen av skogvaktarnas verksamhet väldigt knapphändig. Men det borde väl ha varit åtminstone någon endaste forskare som intresserat sig för dem under de senaste hundra åren? //Klas Engwall

Svar: Sökning på kronoskogvaktare i LIBRIS ger följande tips: Titel: Svenska kronojägare och kronoskogvaktare 1933 : porträttgalleri med biografier / redigerat av Oscar J:son Bragée. Ort/Förlag: Stockholm. Utgivningsår: 1935. Omfång: 327 s. Medarbetare: Bragée, Oscar J:son. // Jon Pallin


#215 (21 augusti 1998)

Min fff var folkskollärare och organist i Norrbärke (W) men kom ursprungligen från Glanshammar (T). I boken "Organisterna i Västerås Stift" står att han hade avlagt "fex 1851 oex ksex 1855 i Stockholm". Förkortningarna står för folkskollärarexamen, organistexamen respektive kyrkosångarexamen. Var i Stockholm kunde man få sådan utbildning vid mitten av 1800-talet och vad var det för nivå på den? Baserat på hans ålder, 18 år vid den första examen, verkar den ha legat på vad vi idag skulle kalla gymnasial nivå. Eftersom uppgiften i boken är tvetydig kan det också finnas anledning att fundera på om han verkligen tog sin "fex" i Stockholm. I annat fall, vart reste en närking lämpligen för att utbilda sig till lärare? Fanns det sådan utbildning i Västerås, till exempel? Tacksam för idéer. // Klas Engwall

Svar (17 sept 1998): I Svensk folkskollärarmatrikel (finns från 1850-talet) finns uppg om olika examina år och var. // Sonia Biörkeroth


#214 (19 augusti 1998)

Hej! Har i Närke i Lerbäcks socken i Rude by hittat en man som har titeln kanto-man. Har i ett tysk-svenskt lexikon från 1922 hittat orden kantonering och kantoneringskvarter som anges vara militära termer. Har du hört talas om detta och kan hjälpa mig att få en närmare förklaring till ordet? // Tacksam för svar Marianne Zackrisson, Medlem i Sveriges Släktforskarförbund

Svar: Jag tvivlar på att titeln är korrekt läst. Kanske det står "kantoren" eller något liknande? // Håkan Skogsjö

Svar (25 aug 1998) Nordisk Familjebok, 2:a uppl. bd 13 (1910) ger följande förklaring till Kantonering: kallas stundom truppers förläggning i kvarter, vilka då erhålla benämningen kantoneringskvarter. Vanligen förstår man dock med detta ord det slags förläggning i kvarter, då åt varje man beredes sängplats och åt varje häst plats under tak, vilket slag av förläggning även kallas "förläggning i rymliga eller vidsträckta kvarter". Vad en kanto-man skulle vara, anges dock ej. // Jon Pallin


#213 (18 augusti 1998)

1819 byggdes Kinneveds kyrka (Kinneved sn, f d R län) om rejält. Vi saknar ritningar och teckningar på kyrkans gamla utseende. (Det finns en beskrivning från 1757 med mått, men de verkar konstiga.) Har frågat Riksarkivet, ATA (RAÄ), kyrkoantikvarien i Skaraborg, tittat i Landsarkivet Göteborg m.m. men inget finns. Peringschiöld har inte med den. Finns det någon som har ytterligare tips om var man kan leta??? M v h Lena Persson, Kinneved hbf

Svar (25 aug 1998): Sökning på "Kinneveds kyrka" i LIBRIS ger följande tips: Författare: Beerståhl, Nils Fredrik, 1935-. Titel: Kinneveds kyrka / av Nils Fredrik Beerståhl. Ort/Förlag: Skara : Skara stifts kyrkobeskrivningsnämnd. Utgivningsår: 1992. Omfång: 18 s. : ill. Serie: Skara stifts kyrkobeskrivningar ; 14. ISBN: 91-86258-13-3. Kanske författaren har ytterligare material? // Jon Pallin


#212 (2 augusti 1998)

Hej! Under min forskning har jag i vissa dödböcker funnit dödsorsaken håll och stygn. Vet någon vad uttrycket innebär, och om det finns någon aktuell sjukdomsterm för detsamma. // MVH Jonas Ericsson

Svar: Håll och styng (inte stygn) är en äldre benämning för lunginflammation eller lungsäcksinflammation, upplyser den utmärkta skriften Svenska sjukdomsnamn i gångna tider av Gunnar Lagerkranz, som i sin tur hämtat uppgifterna ur äldre medicinsk litteratur. Boken kan för övrigt köpas från Sveriges släktforskarförbund, se postorderprislistan. // Håkan Skogsjö

Svar (18 aug 1998): Svar till Din fråga "håll och styng", vilket kommer upp ibland i dödboken. Enl. "Ordbok för släktforskare" betyder detta = lunginflammation, lungsäcksinflammation, förenad med feber. // Hälsningar I Lännestad.


#211 (2 augusti 1998)

Hej! Jag köpte för ett år sedan ett hus som byggdes ungefär år 1750. Hur ska jag på ett bra sätt kunna forska om husets historia? Tacksam för tips. Jag är nybörjare. // Suzanne Wallmo

Svar: Tyvärr finns inte särskilt mycket dokumentation kring gamla byggnader. Undantag är om det rör sig om ett boställe som innehafts av en statlig tjänsteman, exempelvis en präst eller en militär. Då kan det finnas ganska mycket handlingar som berättar om husets tillstånd vid olika tidpunkter. När det gäller privata hus kan det finnas handlingar bevarade om huset varit försäkrat, men på landsbygden var det ovanligt. Om du vill veta vilka personer som bott i huset (eller åtminstone varit kyrkskrivna på den fastighet där huset är beläget) har du stor hjälp av kyrkböckerna, främst de så kallade husförhörslängderna (som på 1900-talet kallades församlingsböcker). Jag föreslår att du lånar den innehållsrika boken "Hembygdsforska! Steg för steg" av Per Clemensson på biblioteket och ser om du där får några bra tips om hur du kan gå vidare. // Håkan Skogsjö

Svar (18 aug 1998): Hej! Jag vill ge ett svar till #211. Gå till länsmuseet och kolla deras arkiv. Det kan mycket väl finnas något där. Jag har själv ägt ett betydligt yngre hus, som jag hittade handlingar på "mitt" länsmuseum. Det var byggt på platsen 1850, men jag hittade uppgifter om att det hade flyttats under laga skifte 1850. Som tur var fanns byboken kvar. Jag bodde alltså på landsbygden i en liten by och jag hittade samtliga handlingar från laga skifte och kunde därmed rekonstruera hela gården. // Jan Jutefors


#210 (2 augusti 1998)

Hej jag heter Agneta Karlsson och jag forskar i min mors släkt som till stor del finns på och omkring Orust. Nu har jag hittat en gren som kommer från Ingelsbo i Torpa socken. Mina frågor är: Var ligger Torpa socken och finns det möjligen någon förteckning någonstans över alla församlingar i Sverige och var de ligger?

Svar: I det förträffliga verket Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, som Carl Martin Rosenberg gav ut för mer än hundra år sedan i två digra band och som Sveriges Släktforskarförbund 1993 gav ut på nytt i fyra band, kan man läsa att byn Ingelsbo ligger i Torpa socken i Vedens härad söder om Borås (i före detta Älvsborgs län). Verket förtecknar alltså inte endast alla socknar i Sverige utan även byar, städer, härader, etc. Kort sagt: Det är ett oumbärligt hjälpmedel för alla släktforskare. Och bäst av allt: Det kan fortfarande köpas från Sveriges Släktforskarförbund, läs mer i postorderprislistan. Om det inte finns på ditt kommunbibliotek, insistera på att de köper in böckerna! // Håkan Skogsjö

Svar (18 aug 1998): Hej Jag heter Lennart Ryhd. Ingelsbo i Torpa socken ligger söderut i Borås. Torpa socken har sedan 1910-1915 slagits ihop med Borås stad. Men Agneta Karlsson, vill du kontakta mig, jag hade lite släkt där i slutet på 1800 talet, vi kan ju ha samma? Hälsningar Lennart Ryhd, Örby.


#209 (2 augusti 1998)

Jag har hittat tre släktingar i USA genom Social Security Death Index. Nu vill jag ha ut deras dödsbevis från Social Security Administration och enligt den information jag har kostar det 7 $, om jag har deras socialförsäkringsnummer. Vill de ha 7 $ för var och en, alltså totalt 21 $, eller...?? Hur ska jag lämpligast skicka pengarna?? // Jan Jutefors

Svar (14 sept 1998): Ja, de vill ha $7 för varje person. Du kan gå på banken och köpa en check - men då jag skulle göra det tyckte bankpersonalen att summan var så liten (checken i sig kostade mer än de inväxlade dollarna.) Alltså växlade jag i stället till dollar och skickade det som ett rek. Det kan ta upp till 3 månader innan du får svar så ha tålamod. // Helena Hedlund


#208 (2 augusti 1998)

Hej. Vad betyder Ebrietati deditus malus vir? // Häls Magnus Johansson

Svar (3 augusti 1998): Hej Jag tror att det betyder ungefär "förhärdad fyllbult, en dålig man", och det kanske man inte så gärna läser om anorna. // Elisabeth Thorsell, redaktör för Släkthistoriskt forum.


#207 (2 augusti 1998)

Hur och var skall man söka en ättling som 1859 flyttar till Stockholm. Finns det något register man kan leta i eller måste man gå igenom alla församlingar i Stockholm? // Christer Svensson

Svar: På Stockholms stadsarkiv finns ganska många personregister som är användbara för att söka personer som flyttar till Stockholm, dels register till kyrkböcker, men också till exempelvis mantalsuppgifter och bouppteckningar. Enklast brukar vara att leta i dessa register. När man väl lokaliserat personen någonstans i Stockholm är det sedan enklare att följa honom eller henne framåt och bakåt i folkbokföringen. Se också svaret till #188. // Håkan Skogsjö


#206 (2 augusti 1998)

Vilket släktforskningsprogram för PC med win95 alt win98 rekomenderas? // Henrik Jakobsson

Svar: Det finns ganska många att välja mellan. Vilket som är bäst beror på vilka krav man ställer på programmet och vad man anser att det måste kunna göra. Därför kan inget generellt svar ges om vilket program som är bäst. På länksidan i Nättidningen RÖTTER

hittar du länker till de mest använda programmens hemsidor. Där kan du jämföra programmen och även hämta demoversioner, som du kan testa. // Håkan Skogsjö

Svar (22 sept 1998): Hej, jag har testat ganska många olika program på såväl PC som Mac och jag har kommit fram till att Family Tree Maker är det bästa, enklaste och snyggaste... men som sagt det finns många! // Lena A Löfström


#205 (6 juli 1998)

Hej! Hur bär man sej åt för att få reda på utnämningar och förläningar vid mitten/senare delen av 1500-talet? Finns det ex vis något register över vilka som tilldelades adelsskap och andra utnämningar (t ex militära) under denna tid? Dessutom - vilka källor finns om man vill veta vilka som var funktionärer i den kungliga staben under epokerna Gustaf Wasa - Karl IX? // Ingvar Dahl


#204 (6 juli 1998)

Har en person som flyttar från Vånga (R) till Ulricehamn (P). När han flyttar från V., 23 år gammal, heter han Andersson i efternamn och är dräng. När han sen dyker upp i Ullrice.heter han Ljungberg, och är skomakarlärling. Var det brukligt att byta namn när man "bytte yrke"? Kan någon ge en bra orsak till denna namnändring. Han har ej varit soldat, utan dyker upp vid rätt tid på inflyttningsorten. Tidpunkten är 1826. // Lars Ljungberg

Svar: Ja, det var på 1800-talet vanligt att personer som blev hantverkare (skomakare, skräddare, etc) antog släktnamn. Samma gällde personer som flyttade in till städerna. De som längst höll fast vid bruket med fadersnamn (patronymikon) var bönderna på landsbygden. Varför det fungerade på detta sätt är inte så lätt att gissa. Men bondebefolkningen har ju av tradition varit ett konservativt släkte, som gärna hållit fast vid det gamla. För personer som flyttade in till de folktäta städerna var det säkert praktiskt att ha särskiljande namn. Då minskade risken för förväxlingar. Av samma orsak fick soldaterna särskilda soldatnamn. // Håkan Skogsjö


#203 (4 juli 1998)

Hej Håkan! Jag är en relativt färsk släktforskare som haft stor glädje och nytta av Rötters hemsida. Nu har jag dock gått "bet" och tänkte att du som har mycket rutin och kunskap inom detta kanske kan hjälpa mig. Har sökt efter hjälp på internet men ej lyckats, därför undrar jag om du kan hjälpa mig med litteratur om gruvfolk i Sala och Kiruna samt samer från Karesuando. Dessutom kanske hjälp med kontakter på andra som forskar på dessa släkter. Min mans farföräldrar kommer från bl a Sala stadsförsamling, de var gruvfolk, och jag skulle behöva kontakt med släktforskare i dessa trakter. Det är främst släkten Wiberg jag söker och den äldsta jag hittat heter Anders Wiberg född 1764-11-01. Även släkterna Cederlund och Sahlgren är intressanta. Min mans morföräldrar kommer från en samesläkt som heter Piltto (stavas ibland Pilto) från Karesunado, Lappbyn kan heta Köngämä eller Vröngämä (svårt att läsa). Lars Pilt(t)o född 1833-03-09 var min mans morfars far. Vore enormt tacksam om du kan ge mig några tips! // Britt-Mari Wiberg

Svar: När det gäller gruvfolk i Kiruna kan hänvisas till Kiruna släktforskarförening som åtminstone för ett år sedan höll till i Hjalmar Lundbohmsgården (adress har jag inte här). I Karesuando finns också flera aktiva hembygdsforskare, som kan lämna information om de olika samesläkterna. Piltto-släkten har också haft förgreningar längre ner i Tornedalen, bl. a. i Korpilombolo. Köngämä (även med stavning: Könkämä) är orten. (Vanliga kartböcker är ett utmärkt hjälpmedel för att ta reda på vad orter egentligen heter.) Sen undrar jag hur mycken information om samesläkter som kan finnas samlat på Aijtte, i Jokkmokk, samemuseet. I sammanhanget finns också anledning påminna om de stora Norrbottens-samlingarna i Samuli Paulaharjus arkiv i Helsingfors, dels vid Suomalisen Kirjallisuuden Seuran Arkisto [Finska litteratursällskapets arkiv] (uppteckningar), dels vid Museiverket (bilder). Forskar man om Tornedalen är dessa samlingar viktiga. Under min tid på SVAR hade jag bl.a. kontakt med just hembygdsföreningen i Karesuando. De olika lappförsamlingarnas äldre kyrkböcker, bl.a. Landsarkivet i Östersund med Föllinge och Tännäs och Hede. Lägg därtill Lueijie förlaget i Tännäs och Anders Løøvs arbete med att publicera lappförsamlingarnas husförhörsböcker. // Irma Ridbäck

Svar (26 maj 2000): Hej! Här får du ett bra tips // Med vänlig hälsning Anders Inga

PUBLIKASJONER
i serien "Kilder til samisk historie."
Dombok Torneå Lappmark 1639-1784:
bd. 1   1639-1699       295,-
bd. 2   1700-1714       295,-
bd. 3   1715-1726       295,-
bd. 4   1727-1732       295,-
bd. 5   1733-1736       295,-
bd. 6   1737-1740       295,-
bd. 7   1741-1750       295,-
bd. 8   1751-1760       295,-
bd. 9   1761-1767       295,-
bd.10   1768-1777        295,-
bd.11   1778-1784       295,-
Dombok Kautokeino 1639 - 1751:          
bd.1            1639-1715       295,-
Omfatter byene Kautokeino, Aviovara, Teno og Utsjok.
Skattelister Torneå Lappmark 1638-1800          
bd. 1   1638-1694       295,-
bd. 2   1695-1730       295,-
bd. 3   1731-1756       295,-
bd. 4   1757-1800       295,-
Skattelister Kautokeino 1638-1752:              
bd. 1            1638-1715      250,-
bd. 2            1716-1752      250,-
Familieregister Karesuando 1720-1923, 2 bd.   pr. bind 275,-
Familieregister Saarivuoma og Talma 1719-1923 pr. bind 275,-
Fogderegnskap Torneå Lappmark og Wästersiön  
bd. 1 1599-1601 295,-
bd. 2 1602-1605 295,-
bd. 3 1606-1609 295,-
Fogderegnskap Torneå og Kemi Lappmarker      
bd. 4 1612-1620 295,-
Flere utgivelser følger i år 2000, i febraur/mars dombøker 
Kautokeino 1725 1751.
Lenvik Bygdemuseum Boks 165, 9305 Finnsnes 
tlf. 778 47489 
Faks 778 49626
e-mail: lenmus@tr.telia.no

#202 (4 juli 1998)

På jakt efter farfars far som for till Kanada 1909 har jag tittat efter passagerarlistor på Internet. Med stolthet redovisas ibland passagerarlistor från 1600- och 1700-talet rörande brittiska och holländska skepp. På kul men förgäves har jag sökt efter uppgifter om Calmare nyckel och de andra tidiga svenska skeppen med destination 'Nya Sverige' (Delaware). Finns listor till dessa skepp? // Jonas Hagström

Svar: Det tror jag inte. // Håkan Skogsjö

Svar (18 aug 1998): I boken "Nya Sverige - drömmen om ett imperium" av Algot Mattsson så finns redovisat de 12 expeditionerna som utgick till Nya Sverige - även en "lista på svenska familjer 1693" i Nya Sverige. År 1693 fanns 189 familjer om tillsammans 938 personer och 39 av dessa hade anlänt med någon av expeditionerna ut till nya Sverige. Två av dessa - Peter Rambo och Anders Bonde - uppgavs ha varit i Nya Sverige i 54 år och hade troligen rest över med Kalmar Nyckel på dess andra expedition. I Nils Jacobssons bok "Svenska öden vid Delaware 1638-1831" finns en förnämlig käll- och litteraturförteckning (förutom en läsvärd bok). På internet har jag själv inte funnit någon förteckning över Nya Sverige-svenskar// Magnus Lindskog

Svar (18 aug 1998): Hej Håkan. Hittade nedanstående på webben. Kanske något att bygga vidare på. Vidare finns ytterligare information i ämnet i nedanstående bok. // Christian Andersson

Författare: Craig, Peter Stebbins
Titel: The 1693 census of the Swedes on the Delaware : family histories of the Swedish Lutheran church members residing in Pennsylvania, Delaware, West New Jersey & Cecil County, Md., 1638-1693 / Peter Stebbins Craig ; cartography by Sheila Waters ; foreword by C.A. Weslager
Ort/Förlag: Winter Park, Fla. : SAG Publications
ISBN: 0-9616105-1-4

-------[http://www.geocities.com/Heartland/8074/1640.html]-------

Settlers Arriving on the Kalmar Nyckel - 1640
The Kalmar Nyckel did not bring any women or children to New Sweden in 1638, and when it sailed back to Sweden it left 25 men at Fort Christina. Most of them returned to Sweden when the vessel arrived on the second voyage, and no official record was made of the few that remained.' The following list of names, compiled by Peter S. Craig, leaves no doubt that women and children arrived on the second voyage; these were the first families to settle in the colony. The list is not complete, but it is the best that can now be offered and is subject to expansion. Although the majority remained in New Sweden as permanent settlers, some returned to Sweden on ships that later delivered new colonists. Moreover, some who returned to Sweden came back again to the colony. Where the occupation and place of origin is known this information is shown alongside the name.

Peter Hollender Ridder, commander, Ekenas, Nyland, Finland Joost van Langdonk, commissary, Dutch Gregorius van Dyck, assistant commissary, Dutch The Reverend Reorus Torkillus, pastor William Loury, provost Johan Michellsson, corporal Anders Jonsson, gunner Bengt Thomasson, soldier Anders Nilsson Nagell,soldier Olof Svensson, soldier Steffan Olofsson, soldier Nils Svensson, soldier Peter Gunnarsson Rambo, Hisingen (Gothenburg) Anders Svensson Bonde Mans Anderson his wife his daughter, Brita Jon Thorsson Anders Larsson Dalbo Sven Larsson Maarbo Sven Gunnarsson his wife his son, Sven his daughter, Gertrude his son, Olof, born at sea Lars Svensson Bonde Marten Gottersson Settlers Arriving on The Kalmar Nickel or the Chantas - 1641

As discussed in the text, the Kalmar Nyckel and the Charitas traveled together on the Kalmar Nyckel's third voyage to New Sweden in 1641-42. On this expedition the names of some, but not all, of the passengers were recorded before the vessels left Sweden. However, there is no record at Gothenburg which lists the name of the ship to which each passenger was assigned. Peter S. Craig's documentary research permits identifying a few of the passengers assigned to one or the other vessel, but the majority must be listed as having sailed on either the Kalmar Nickel or the Charitas. As with those shown on the above 1640 list the majority of these passengers remained in New Sweden as colonists, although some returned to Sweden on later vessels.

Those known to have arrived on the Kalmar Nyckel: Mats Hansson, gunner his wife, Elizabeth Laurens Andriessen, a Dutch "cuyper" Olof Thorsson, sailor his wife, Elise his son, Lars his son, Olle his daughter, Christina Mats Olofsson, sailor Mans Joransson, laborer, Finn

Those known to have arrived on the Charitas: Mans Svensson Lom, freeman, from Roslagen his wife his daughter, Margaret his daughter, Catherine his son, Peter Knut Martensson, sailor, Vasa, Finland Lars Thomasson [Bure], sailor, from Veddige Ifver Sifferson Clas Classon, Dutch carpenter Hendrick Huygen, commissary, from Wesel, Germany Gotfried Harmer, cabin guard, from Worms, Germany

Those who arrived either on the Charitas or Kalmar Nyckel: (The likelihood is that the majority were on the Kalmar Nyckel because the Charitas transported animals and fodder as well as supplies, and had only limited space for passengers.) Ivert Hendricksson, laborer, Finn Olof Palsson, laborer Per Johansson, laborer Johan Ericksson, laborer, from Angermanland Anders Hansson, laborer (brother to Mats Hansson above) Jacob Sprint, laborer, from Nyland Paul Jonsson, laborer, from Jamtland Axel Stille, laborer, from Roslagen Hendrick Matsson, laborer Johan Andersson [Stalcop], boy from Strangnis Olof Erickson, a boy Olof Stille, freeman, from Roslagen his wife his daughter, Ella his son, Anders Mats Hansson, laborer, Borga, Finland Peter Larsson Kock, laborer, from Bangsta Carl Johansson, Keksholm, Finland Eskel Larsson, army deserter Mr. Christopher, preacher Gustaf Strahl Mickel Jonsson Bolm, Reval, Estonia Mans Nilsson Klings his wife his small child his servant girl Carl Markusson Pafvel Schmal, boy from Norrmalm (Stockholm) Joran Olsson, provost Peter Andersson, guard Hans Mansson, laborer, from Skara Lars Bjornsson, sailor, Gothenburg Anders Christiansson, miller, Gothenburg Clement Joransson, laborer, Finn from Sunne Hendrick Matsson, laborer, Finn Eskel Larsson, laborer, Finn from Sunne Bartel Eskellson, laborer, Finn from Sunne Jons Pavelsson, laborer, Finn from Sunne

This information was taken from "A Man and His Ship: Peter Minuit and the Kalmar Nyckel" by C.A.Weslager, published by the Kalmar Nyckel Foundation, a must have book fro anyone with ancestors from New Sweden.


#201 (4 juli 1998)

Hej, efter att ha letat bland smeder och bergsmän i Bergslagen och ryttare i Västergötland har jag nu givit mig på mina anor i Skåne. Kan någon vara snäll och tala om för mig vad en husman är/ gör? För att inte tala om förkortningen åbo i kyrkböckerna. Jag befinner mig i Skivarp i mitten på 1800-talet ungefär och skulle ockå vilja veta om en husmans vuxna hemmaboende dotter möjligen kan varit ålagd att göra dagsverke någonstans. Hon tjänade som piga på olika gårdar innan husmannen blev änkling. Jag tycker det är lite trassligt i husförhörslängderna eftersom det i samma längder finns både statare, arrendatorer och så dessa husmän och åbo. Tacksam för ett klargörande! // Mikaela Selmer

Svar: Det här är ganska komplicerade frågor, eftersom det finns såväl geografiska skillnader som skillnader över tiden. I princip kan dock följande sägas: arrendatorer och åboar ("åbo" är ingen förkortning utan en yrkestitel) var bönder som brukade en gård som någon annan ägde, en statare var en lantarbetare vid en större jordbruksegendom och en husman en obesutten person, det vill säga en person som bodde i byn utan att ha någon gård eller något torp, endast ett hus utan tillhörande jord. Familjemedlemmarna kan ha försörjt sig genom att arbeta åt bönderna i byn. // Håkan Skogsjö

Svar (2 augusti 1998): En åbo skilde sig från arrendatorn genom att åbon nyttjade marken "som sin egen" han hade rätt att friköpa marken, samt att rätten att bruka marken gick i arv på samma sätt som självägande bönders mark, med undantaget att åbons mark inte kunde delas. I vissa områden bl.a. i norra Halland användes tidigare beteckningen "åbo" enligt vissa uppgifter som jag har, även för självägande bönder. // Med vänliga hälsningar, Calle Lindström

Svar (2 augusti 1998): Arrendator, hälftenbonde eller brukare innebär att man ej äger gården utan arrenderar den. Bonde är ett neutralt uttryck som mestadels innebär även ägande. En åbo äger gården och har fått "fasta" på den. Enligt min uppfattning // Maj-Britt Sundin, Kyrkhult.

Svar (2 augusti 1998): Eftersom svaren delvis börjar motsäga varandra vill jag försöka räta ut begreppen något med hjälp av den utmärkta Svensk uppslagsbok (den bör varje släktforskare konsultera ofta!). Som jag skrev ovan är det viktigt att komma ihåg att det finns såväl geografiska skillnader som skillnader över tiden. När det gäller ordet åbo anger Svensk uppslagsbok, tryckt 1963, att det är en juridisk term som syftar på en innehavare av jord under åborätt. I äldre tider användes ordet också mer allmänt om varje ägare eller brukare av hemman eller en större hemmansdel. Begreppet åborätt använder Svensk uppslagsbok mer än en spalt åt att reda ut, men den sammanfattande betydelsen är att det är "en i regel mera stadigvarande nyttjanderätt till annans fasta egendom". Sedan skiljer man mellan äldre och nyare åborätt, där den senare tillkom genom en lag 1926. När det gäller arvsrätten har den skiftat under olika tider, ursprungligen fanns ingen arvsrätt alls, senare infördes den för gårdar som var knutna till militären och slutligen 1789 till alla kronans åbor (så länge de skötte sig). Någon arvsrätt har däremot vanligtvis inte funnits när det gäller gårdar som ägdes av andra än kronan. Denna lilla utläggning kan tjäna som "bevis" för det jag skrev ovan: Det här är ganska komplicerade frågor. // Håkan Skogsjö


#200 (18 juni 1998)

Kan någon svara på vad titeln matrona innebar, och om motsvarande titel finns idag? // Veronica Fäldt.

Svar: Enligt Nusvensk ordbok är en matrona en "äldre och fetlagd gift kvinna". Men kan också ibland avse en "vördig fru eller gumma". Jag vill minnas att jag stött på prästfruar på 1700-talet som titulerats matrona. Jag gissar att man då tänkte på den senare betydelsen, "vördig fru". // Håkan Skogsjö


#199 (18 juni 1998)

Hej Jag undrar hur jag ska bära mig åt för att söka släktingar i Kroatien. Jag har fått information som tyder på att släkten Embreus har en linje som utgår ifrån Kroatien. Tacksam för svar // Hälsningar Tomas Embréus.


#198 (16 juni 1998)

Hej! Jag har en fråga om en person som var auditör vid Jönköpings regemente omkr. år 1676, är det troligt att han har studerat för att ha detta yrke, var kan jag i så fall hitta information om detta. Kan man hitta information om när han anställdes, och i så fall var? // Tack på förhand Tommy Ström.

Svar: En auditör var enligt Svensk uppslagsbok en ledamot av en krigsrätt. Men enligt boken "Den militära terminologin i svenskan" (sid. 154) fanns också en titel "regementsauditör", som det väl här är fråga om (eftersom han tjänstgjorde vid Jönköpings regemente). Vad en sådan sysslade med känner jag inte till. Är det någon som vet, hör av er till Nättidningen RÖTTER

. Uppgifter om hans tjänstgöring bör i första hand sökas i regementets arkiv, som förvaras i Krigsarkivet i Stockholm. Där kan också finnas uppgifter om honom på andra ställen, exempelvis i serien Biografica. // Håkan Skogsjö

Svar (18 juni 1998): Hej! Enligt "Ordbok för släktforskare" (av Kent Andersson / Henrik Anderö): auditör (s.115) = åhörare; jur. sakkunnig bisittare i kigsrätt. Vart regemente hade en a; han kallas även fältdomare regementsauditör (s. 132) = auditör vid regementskrigsrätt; fältdomare // Med hälsningar, Janne Aspivaara

Svar (18 juni 1998): En auditör är en jurist som hjälper regementschefen med juridiska frågor exvis utdömande av militära straff. Finns troligen än idag, i varje fall på 1960-talet. // Hälsningar Bo Lindström


#197 (12 juni 1998)

Hej! Vad betyder diagnosen blixkatarr och lunginflammation som både prästen Erik Engelholm och hans hustru Kristina Schelin dog av med bara två dagars mellanrum i februari 1890? Var det något smittsamt, eller hade de blivit nedkylda i vinterkölden? // Annika Dahl

Svar: Hej! En gissning är att det är ett "tolkningsfel" av ordet blix... det kanske står blåskatarr fast det ser ut som blix!?!? // Christel Blohmé


#196 (12 juni 1998)

Jag undrar om någon har gjort en inventering över olika mikrokortsläsares för- och nackdelar. Vilka märken finns och var kan man köpa dem? Vilka förstoringar behöver man på objektiven? Tack på förhand! // Mvh, Kerstin Albåge

Svar: I Släkthistoriskt Forum 2/1994 gjorde jag en genomgång av de då gällande läsarna som var användbara för släktforskare. De flesta finns kvar än och någon har tillkommit. // Carl Szabad

Svar (22 sept 1998): Man kan inte tänka sig att få den genomgången inlagd här på nätet? // Lena A Löfström

Svar (22 sept 1998): Vi ska fundera på saken. Tidningen kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund, se postorderprislistan. // Håkan Skogsjö


#195 (12 juni 1998)

Jag har forskat i Hemsö och Säbrå socknar och i båda dessa stött på den finska församlingen Leflax jag bedömmer att ursprunget måste finnas i trakterna av Vasa eftersom inflyttningarna sker under industrialiseringsepoken på 1870 talet. En annan orsak är att båda är gifta med män från Korsnäs. // Mvh. Michael Östman

Svar: I skriften Svenska ortnamn i Finland (1984) finns inget ortnamn som passar in på Leflax. Kanske kan Lapplax, en by i Pedersöre i Österbotten, avses. Eller kan det vara en felläsning av Kvevlax, en socken i Korsholms kommun utanför Vasa. // Håkan Skogsjö

Svar (29 juni 1998): Kan inte hjälpa i fråga om Leflax, men det kan vara nyttigt att veta att "Svenska ortnamn i Finland" också finns på internet, [http://www.domlang.fi/svenska/ortnamn/svortnam.html]. // Tuija Lehto

Svar (2 augusti 1998): Hej Mikael! Håller på och forskar i Wörå, Finland inte långt från Wasa. Där finns bynamnet Lalax. // Hälsningar Kerstin Farm, Sundsvall

Svar (7 sept 1999): Hej! Vet att det finns ett ställe i Österbotten Finland som heter Lepplax, tror den ligger i Pedesöre också. // MVH Anita Järvi


#194 (9 juni 1998)

Hej Kriget mot Norge 1808 1809 När Götaartilleristers soldater kom hem till Göteborg september 1809 sjuka pga fältsjukan från Norska gränsen. Fråga 1. Var begravde regementet sina döda soldater.
Fråga 2. Finns det lasaretjounaler.
Fråga 3. Var begravde dom sina döda barn -omkring 1800 dom dog ofta i- -spädbarnsolder. Ove Zacharoff

Svar: Läs gärna "Sjukvård i gränsbygd" av Anders Överby, utgiven av Järnskogs Hembygdsförening, Arvika 1992. // Lars-Gunnar Sander


#193 (5 juni 1998)

Hej! Jag undrar om någon vet hur man släktforskar i Ungern. Kan ej språket. // Björn Frisborg

Svar: Hej. Jag har samma problem och skulle också gärna vilja veta hur det går till. Finns det t.ex något släktforskarsamfund i Ungern. Själva har vi frågat så många släktingar vi kunnat när vi varit där och på så sätt fått uppgifter ända bakåt till 5:e generationen ibland. Den muntliga traditionen är fortfarande stark och levande hos många i Ungern. MVH / Regards Stefan Hammar

Svar: Hej! Adresser till arkiv i Ungern och andra tips finns på IHFF:s hemsida [http://www.netway.at/ihff/index.htm] Jag har själv skrivit till arkivet i Budapest för en månad sedan, men ännu inte fått något svar. // Mvh Pehr Hedenqvist


#192 (27 maj 1998)

HEJ! Tittar just i en födelsebok för Wisby, Gotland för tiden 1794-1814. I denna har jag sett att en del faddrar sägs vara besókar. Nu undrar jag om de helt enkelt är besökare eller om "besokar" betyder något särskilt på gotländska? // Madelene Roos

Svar: Svensk uppslagsbok upplyser att "besökare" förr var en benämning på en lägre tulltjänsteman som visiterade ankommande fartyg innan de lade till. Så säkert var faddrarna tulltjänstemän, inte besökare i betydelsen att de endast tillfälligt vistades i Visby. Se också #141. // Håkan Skogsjö


#192 (27 maj 1998)

Hej! Mitt namn är Erik Fortea och jobbar som lärare. Sedan min fru visat mig sin släkts historia sedan slutet av 1500-talet, väcktes mitt intresse för min egen historia. Då min släkt på både min faders och moders sida är från Spanien förstår jag att det är svårt att släktforska från Sverige. Jag skulle gärna vilja ha lite tips om hur jag ska gå till väga för att påbörja min forskning osv. Tack på förhand Erik Fortea.

Svar: Tyvärr vet jag ingenting om hur man släktforskar i Spanien från Sverige. Mitt råd är att du med hjälp av Internet försöker få fram uppgifter. Det brukar finnas upplysningar om alla länder på amerikanska sajter. Fördelen med dem är att amerikanarna har samma problem som du: de måste forska på distans. Länktips till några amerikanska sajter hittar du på länksidan. Börja gärna ditt surfande där. // Lycka till! Håkan Skogsjö


#191 (27 maj 1998)

Hej Håkan Vet du var man kan hitta en lista över länsbokstäverna. Jag blir lika irriterad var gång jag läser om en person men inte kan tyda länsbokstaven. // Med vänlig hälsning Henrik Sundqvist Uppsala

Svar: Du får en här nedan (att klippa ur och spara). // Håkan Skogsjö

(B) = Stockholms län
(C) = Uppsala län
(D) = Södermanlands län
(E) = Östergötlands län
(F) = Jönköpings län
(G) = Kronobergs län
(H) = Kalmar län
(I) = Gotlands län
(K) = Blekinge län
(L) = Kristianstads län (nu Skåne län)
(M) = Malmöhus län (nu Skåne län)
(N) = Hallands län
(O) = Göteborgs och Bohus län (nu Västra Götalands län)
(P) = Älvsborgs län (nu Västra Götalands län)
(R) = Skaraborgs län (nu Västra Götalands län)
(S) = Värmlands län
(T) = Örebro län
(U) = Västmanlands län
(W) = Dalarnas län (tidigare Kopparbergs län)
(X) = Gävleborgs län
(Y) = Västernorrlands län
(Z) = Jämtlands län
(AC) = Västerbottens län
(BD) = Norrbottens län


#190 (25 maj 1998)

Hej! Jag har gamla foton där någon skrivit i nederkanten vilka de föreställer. Texten är skriven med blyerts men har tyvärr bleknat till oläslighet. Finns det något sätt att "ta fram" denna text igen? // Hälsningar Sigbritt Jönsson

Svar: Det finns (minst) tre metoder om man ska försöka ta fram "oläslig" text: belysning med ultraviolett ljus, fotografering med infrarödkänslig film eller olika former av röntgenfotografering. Vad som gäller i det här fallet kan jag inte svara på utan jag rekommenderar att du kontaktar exempelvis Riksarkivet. // Carl Szabad

Svar: Hej! Det kan gå att se om man reprofotograferar korten och kör kopiorna mörka i framkallningen alt. använder framkallare för grafiska bilder. // Lena P


#189 (22 maj 1998)

Hej! Jag har släktforskat länge nu och vill sammanställa alla mina uppgifter i ett släktforskningsprogram. Problemet är bara att jag behöver hjälp med att finna ett sådant som är både lätt och bra och som ej kostar skjortan! Kan ni ge mig råd! Jag har Macintosh, men om det ej finns några lämpliga program till Mac så kan det gå bra med PC-program. Hoppas på snar hjälp! // Med vänlig hälsning Carl-Johan Abrahamsson

Svar: Det finns ganska många att välja mellan. Vilket som är bäst beror på vilka krav man ställer på programmet och vad man anser att det måste kunna göra. Därför kan inget generellt svar ges om vilket program som är bäst. På länksidan i Nättidningen RÖTTER

hittar du länker till för de mest använda programmens hemsidor. Där kan du jämföra programmen och även hämta demoversioner, som du kan testa. // Håkan Skogsjö


#188 (19 maj 1998)

Hei Jeg leter etter mantal/folketelling for Stockholm. Finnes det? Kan det i så fall verifiseres på Internett, evnt. hvem kan jeg kontakte? Takknemlig for svar. // Hilsen Tanmayo Olsen, distriktsbibliotekar, Troms fylkesbibliotek, Tromsø

Svar: Det finns olika typer av handlingar för Stockholm som ungefär motsvarar de norska folketellingarna, exempelvis mantalslängder och mantalsuppgifter. Ingenting är dock tillgängligt via Internet. Däremot finns snart ett stort material från Södermalm i Stockholm tillgängligt på CD-skiva. Det är en del av det så kallade rotemansarkivet, som har överförts till datamedium. Enligt den information jag hittills fått innehåller CD-skivan uppgifter om alla invånare på Södermalm mellan 1878 och 1926 plus kartor och fotografier. På det viset kan man se var släktingarna bodde och även hur miljön där såg ut. Skivan kommer att finnas i handeln tidigast under september och priset ska bli överkomligt, mellan 700 och 800 kr. Den som redan nu vill ta del av innehållet kan besöka Söder-projektets lokaler på Södermalm eller Stockholms stadsarkiv eller läsa test-versioner av CD-skivan. När det gäller släktforskning i Stockholm bör man för övrigt inte missa den lilla, men välmatade skriften "Stockholms stadsarkiv och släktforskaren", skriven av Anders Winroth och utgiven 1991 av Storstockholms Genealogiska Förening. Den har tidigare sålts av Sveriges Släktforskarförbund, men är tyvärr slut. // Håkan Skogsjö


#187 (13 maj 1998)

I vilka källor kan jag finna personuppgifter om fältkommissarier. Det gäller Pommerska kriget 1757-62 och ev. tjänstgöring i Stralsund. Jag såg i von Henels "Det anno 1729 florerande Sverige" att krigskommissarier nämns. Kan det vara samma funktion? Finns det liknande "statskalendrar" från tiden för Pommerska kriget? // hälsningar Christer Kalin, Östersund


#186 (11 maj 1998)

Jag funderar på att skaffa mig en mikrokortsläsare och har tittat lite efter annonser på sådana. Det står i en del fall att de har hållare anpassade till SVAR-fiche. Jag antar att det är bra att ha? Vissa har två objektiv andra ett. Förmodar att två objektiv med olika förstoringsgrad kan vara bra att ha? Någon som har några tips om mikrokortsläsare? Göran Berg


#185 (11 maj 1998)

Hej! Jag undrar över var någonstans man höll ting för Lysings härad, Östergötland. Framförallt är jag intresserad över tiden kring mitten av 1600-talet. Finns det någon bra litteratur om häradsting, dess procedurer etc.? Tacksam för upplysningar, Rolf Ström.

Svar: Platsen där tinget hölls framgår vanligtvis i ingressen till rättegångsprotokollet (protokollen är sedan inbundna i böcker, så kallade domböcker). Någon bra, allmän litteratur som berättar om hur det gick till när häradsting hölls i äldre tider känner jag inte till. Men säkert är ämnet behandlat i olika sammanhang. Tipsa gärna! // Håkan Skogsjö

Svar (12 maj 1998): I SVAR-katalogens del Domstolsarkiv finns under flik 2 en ca 8-sidig artikel som ger en fin överblick i ämnet. // Marie Hillén

Svar (18 aug 1998): Svar (11 augusti 1998): Under ledning av professorn i rättshistoria vid Lunds universitet Kjell Åke Modéer pågår det en inventering av gamla tingshus och i samband därmed har man samlat in uppgifter om häradsrätternas historia och var de tidigare hållit sina tingssammanträden. Inget av detta material är ännu publicerat men det sitter en liten arbetsgrupp i Göteborgs tingsrätts lokaler som sammanställer materialet. Just nu kan jag inte direkt ur minnet lämna några närmare upplysningar. // Carl-Edvard Sturkell


#184 (8 maj 1998)

Hej! Jag har två båtsmän i släkten och i marinens rullor står det att den ene Casseras på grund av dålig frejd, det står likadant i husförhörslängden. Vad betyder det och går det att hitta något mer i några andra böcker om varför han fick avsked? Min andra båtsman var kanonkommendör med arfvode vad gör man då? I marinens rullor står det även att han var befaren vad betyder det? Kan man få reda på något mer om honom någon annanstans? Tacksam för hjälp. ///Mvh Niclas Runo

Svar: Den förstnämnde fick helt enkelt sparken på grund av att hans leverne inte var så exemplariskt som de militära myndigheterna önskade. Varför framgår inte, men han kan ha gjort sig skyldig till något smärre brott, kanske snatteri. Sannolikt går det att hitta ytterligare uppgifter om vad han gjort, men det är svårt att säga var. I första hand bör du kolla om det i Krigsarkivet kan finnas andra handlingar bevarade från detta båtsmanskompani, exempelvis brev eller bilagor, som kan ge en vink om vad han gjort. Har han gjort sig skyldig till något brott finns detta omtalat i någon dombok. Problemet är bara att man ställdes inför rätta där brottet begåtts. Så om det skett någon annastans än på hemorten, kan det vara närmast hopplöst att hitta rättegångsprotokollet. Eftersom samma notering finns i husförhörslängden tyder det på att ett meddelande också nått prästen i socknen (såvida inte denne har gjort noteringen enbart på hörsägen). Det kan därför också vara idé att kolla om det finns några bilagor i kyrkoarkivet som kan ge upplysningar. Sedan får man inte glömma bort att även socknen hade domsrätt i vissa ärenden. Det var sockenstämman eller kyrkorådet som behandlade sådana saker. Det kan vara skäl att också kolla dessa protokoll. (Inom parentes kan sägas att det alltid är bra om man i frågan också ger tidsangivelser. Då är det enklare att ge relevanta svar; källäget i början av 1700-talet och slutet av 1800-talet skiljer sig avsevärt!)

Din andra båtsman hade tydligen någon form av bisyssla som gav honom en slant extra i lön. Men vad en kanonkommendör gjorde vet jag inte. När det däremot anges att han var "befaren" betyder det att han var "sjövan", det vill säga han hade verkligen gjort resor till sjöss och kunde jobbet ombord. Man skulle kunna tro att alla båtsmän var "befarna", men så var inte fallet. När de antogs var de i princip outbildade (de var "obefarna"), och sedan fick de successivt utbildning vid olika övningar. Om det finns ytterligare uppgifter om kanonkommendören är svårt att säga. Man bör dock aldrig försumma att noggrant studera arkivförteckningen för båtsmanskompaniet. Och sedan bör man alltid noggrant gå igenom alla typer av rullor där han kan finnas omnämnd. Själv har jag forskat en del om åländska båtsmän och gjorde då upptäckten att i en rulla från 1763 fanns inte endast noterat om båtsmännen var befarna eller obefarna, utan också små meritförteckningar för alla som var befarna. "Bevistat Finska kriget alla 3 åren. Rest 2 år i Östersjön, gjort timmermans- och snickarearbete i Karlskrona, ett år i Pommern, befaren", noteras om en båtsman, och om en annan: "Bevistat Finska kriget och slaget vid Korpo, gjort en resa i Östersjön, kan timra och skriva samt förfaren i lotsande". // Håkan Skogsjö

Svar (11 maj 1998): En kanonkommendör var förstås "pjäsbefälhavare", vilket innebär att han ledde arbetet vid pjäsen (viska, fylla krut, förladdning, kula eller kartesch, hala till bords, rikta, fyra av). Det gällde ju att fyra av i rätt ögonblick mht fartygets rörelser i sjön, vilket han gjorde själv. // Mvh Björn Bergström

Svar (11 maj 1998): Alla båtsmän hade notering om sin "Befarenhet". Det fanns 4 olika grader av befarenhet:
Obefaren = ingen eller mycket liten sjövana
Sjövan = minst 6 månader till sjöss
Befaren = minst ett år på medelhavet el liknande
Välbefaren = minst 2 expeditioner om ett år på avlägsna vatten
// Maj-Britt Sundin, Kyrkhult


#183 (5 maj 1998)

Hej! När man läser paa Lewenhaupt, Adam, "Karl XII:s officerare", att Johan Martens, var ryttmästare vid Estniska adelsfanan 1705, betyder det att han var adlig? Och vad är en adelsfana för naagonting? Jag är tacksam paa förhand. // Leif L. Mortenson

Svar: Omkring år 1565 sattes adelsfanan upp genom adelns rusttjänst. Det var en kavallerienhet där samtliga officerare var av adlig börd. När kavalleriet organiserades i regementen på 1620-talet behöll adelsfanan sitt namn. Adelsfanan fanns kvar till 1809 då den avvecklades. // Hans Högman

Svar (9 juni 1998): Allmänt om Adelsfanan kan man läsa i: "Adelns rusttjänst och adelsfanans organisation" i Historisk Tidskrift 44, Stockholm 1924 av Per Sörensson. I "Skrifter utgivna av Personhistoriska samfundet" del 9, Stockholm 1916 - finner man under Livländska (stånds- eller) lantdragonerna: kornetten Alexander Martens; kornett där 28/11 1704; konfirmationsfullmakt 14/12 1706. - en möjlig släkting. // Magnus Lindskog


#182 (4 maj 1998)

Hej! Jag undrar hur jag skall kunna få tag på mina släktingar i USA. Har adresser från år 1985. Finns det någon möjlighet att kunna spåra vidare på dessa? Hur fungerar post- och adressystemet i USA? Hoppas någon kan hjälpa mig. Hälsningar Anki Tingberg

Svar: Att forska i USA skiljer sig avsevärt från hur det går till i Sverige. Folkbokföringen är mycket sämra för släktforskare och det finns inga möjligheter att följa folk genom livet i husförhörslängder och församlingsböcker som vi är vana med. Det finns heller ingen federal folkbokföring, där man enkelt kan spåra var en person bodde vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis: Att finna emigranter i Amerika är svårt. En del tips och råd finns dock i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika. // Håkan Skogsjö

Svar (5 maj 1998): Hej! Prova internet. T.ex. Yahoo och testa "White Pages/People search". Jag har hittat adresser till förlorade vänner på det sättet. [http://www.yahoo.com/] // Hälsar Mats Månsson.

Svar (6 maj 1998): Hej. Skulle det röra sig om nu levande släktingar är [http://whowhere.com/Phone] en i mitt tycke ganska bra möjlighet att lokalisera personer. Har själv kunnat uppdatera gamla adresser genom denna sida. // Hälsningar Jan-åke Alexandersson

Svar (6 maj 1998): Fler tips om hur man söker efter efter folk i Amerika på Internet finns i RÖTTER

, klicka här. // Håkan Skogsjö


#181 (30 april 1998)

Jeg har behov for oppslagsverk om Sveriges forskjellige fylker, kommuner og prestegjeld. Finnes det en enkelt bok med disse opplysninger? // Laila Normann

Svar: Boken "Rikets indelningar", utgiven av Statistiska centralbyrån, ger dig svaren. Till den finns också en särskild kartbok. Båda säljs av förbundet, se prislistan. Det bör dock påpekas att dessa böcker speglar förhållandena i dag, och det kan givetvis ha skett förändringar jämfört med förhållandena på 1700- och 1800-talen. En bok som mer återger hur det var förr (närmare bestämt omkring 1880) är Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige av Carl Martin Rosenberg. Även den säljs av förbundet. // Håkan Skogsjö


#180 (28 april 1998)

Hej! Stort tack till Lena som tipsade om dagstidningar i svaret på min fråga #162. Det var verkligen en guldgruva. Nu till följdfrågan. Tidningen skrev bl a "Förargelse öfver portförbud lära ha varit anledning till den förtviflade gerningen". Vad menas med portförbud? Hade det en speciell betydelse, eller hade han bara blivit nekad att komma in på något inte närmare specificerat ställe? mvh Birgitta Lönnerberg

Svar (18 maj 1998): Varför inte svara på sin egen fråga :-) Kanske nån mer än jag som är intresserad av svaret. Jag slog upp i Nordisk familjebok ("ugglan") och hittade bl a följande under Portförbud. "1. Jur. Förbud för någon att, förr än han betalt en viss skuld, lämna sin bostad." // mvh Birgitta Lönnerberg


#179 (27 april 1998)

Jag har ett antal anor som på 1800-talet bott vid kusten i Skellefteåtrakten. I husförhörslängder från denna tid förekommer ofta yrket (titeln?) Förgångsman. Vad är det?? // Jan Kjellander

Svar: Förmodligen att personen ifråga försörjs av någon annan, kanske en yngre släkting, enligt förgångskontrakt; dvs någon har övertagit personens fasta egendom mot en årlig betalning i natura - exempelvis smör, brödsäd, ull, noga specificerat. Ett vanligt sätt att låta gården gå i arv till yngre generationer och samtidigt klara sin egen försörjning. Man kan ju tänka sig motsatt betydelse också, dvs att "förgångsmannen" är den som betalar förgånga, men de gånger jag sett "titeln" (alternativt "förgångsmor") har så inte varit fallet. // Olof Öberg


#178 (24 april 1998)

Hur går det med "Rosenberg" på CD-rom? Jag funderade på att köpa boken (böckerna) från förbundet, då jag råkade se en lägesrapport från september som gav intryck av att CD-romen nästan är färdig. Om den blir klar inom en inte alltför avlägsen framtid, köper jag hellre skivan än böckerna. Hur är läget idag? // M v h Tord Påhlman

Svar: Jag vet inte. Jag hoppas att någon med insyn i detta projekt kan lämna en lägesrapport. // Håkan Skogsjö

Svar (11 maj 1998): Jag har tidigare haft kontakt på adressen [http://www.siusa.se/gfx/] och då stod det att CD-skivan skulle komma ut i april. På senaste tiden har det dock inte gått att komma i kontakt med ovanstående sida. Kanske är projektet försenat. // Åke Dahlqvist


#177 (24 april 1998)

Hej! Jag har funderingar på att tillsammans med några andra personer börja lägga upp ett register över ärendena i ett antal domböcker. Ett sådant register kan utformas på många olika sätt (och leda till olika mycket arbete). Finns det någon som redan har funderat över vilka uppgifter som lämpligen tas med i ett register över ärendena i en dombok. Kanske finns det en etablerad "standard"? Tacksam för tips och synpunkter // Hälsningar Kjell Öhman

Svar: Detta är en fråga som diskuterats ganska flitigt under det senaste decenniet, såväl bland historiker som släktforskare. Jag rekommenderar att du läser Peter Olaussons artikel "Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt" som ingick i Släktforskarnas årsbok 1995 (köp den från förbundet, se se prislistan). // Håkan Skogsjö


#176 (24 april 1998)

Hej, min morfar, född 1915, kan jag hitta i födelseboken för Västerlanda. Där står hans föräldrar angivna dock endast med namn, datum för vigsel och bostadsort. Eftersom det ej existerar husförhörslängder för denna tid har jag tittat i SCB:s församlingsböcker, som existerar för 1910 och 1920, men ej hittat föräldrarna. Jag hittar inte något i vigselboken för angivna datum heller så de måste vara vigda på annan ort. Hur kommer jag vidare, jag har lyckligtvis hittat fadern som är från samma ort men modern går jag bet på. Tacksam för råd, Mikael Ejdebäck

Svar: Är du säker på att inga församlingsbäcker (husförhörslängder) finns bevarade för Västerlanda på 1910-talet? Enligt boken "Sveriges församlingar genom tiderna" (utgiven av Riksskatteverket) finns husförhörslängder för Västerlanda bevarade från 1810. Att längderna inte är mikrofilmade och kan lånas från SVAR innebär inte att de inte existerar. Jag föreslår att du vänder dig till Landsarkivet i Göteborg. Med all sannolikhet finns de felande volymerna där eller hos pastorsämbetet. // Håkan Skogsjö


#175 (24 april 1998)

Vad betyder kvot 14 i regeringsrätten. // mvh Månika Karlsson.

Svar: Jag vet inte. Allmänt kan sägas att chansen till ett korrekt svar ökar om frågan är någorlunda utförlig och dessutom insatt i ett sammanhang (tid, plats, omständigheter, etc). // Håkan Skogsjö


#174 (22 april 1998)

Jag forskar på min släkt i Österbotten i Finland. Vid tidpunkten för Stora Ofreden fanns i släkten en man som var baldkerare. Känner någon till vad en baldkerare gjorde? Har jag läst fel eller fanns det ett yrke med den beteckningen? // Else Lindgren, Sollentuna


#173 (3 april 1998)

Jag undrar om det finns något sätt att ta reda på varför, om och i så fall var en kvinna suttit på hospital i början av nittonhundratalet. Det är nästan 60 år sedan hon dog (måhända en kort tid i släktforskarsammanhang) och det finns ingen nu levande släkting kvar som var äldre än 4 år när hon dog. Finns det något sätt att ta reda på vad det var som gjorde att hon inte ansågs tillräknelig och hur hon egentligen dog? Det har alltid gått många rykten om henne i vår släkt och jag tror de flesta är osanna eftersom bara det faktum att hon faktiskt var nära 40 år vid sin död och inte drygt 20 år har väckt stor förvåning. // MVH Mikaela S.

Svar: Om du vet på vilket sjukhus hon var intagen och ungefär när det var, bör du kontrollera om det finns några arkivhandlingar från detta sjukhus. Finns patientjournaler bevarade bör dessa upplysa varför hon var intagen. Jag förmodar att sjukhusets arkiv har överförts antingen till ett landsarkiv eller ett stadsarkiv. Jag föreslår att du hör med landsarkivet i det område där sjukhuset låg. // Håkan Skogsjö

Svar (27 april 1998): Hej Mikaela. Jag har ett parallellfall i min släkt. Där saknades det dessutom foto på personen ifråga. Eftersom jag visste vilket hospital personen avlidit vid, vände jag mig brevledes till landstingsarkivet på den orten och fick bekräftat att de hade personens akt i behåll. Därefter bollades ärendet över till hospitalets dåvarande överläkare som, efter drygt ett års korrespondens, gick med på att jag fick ta del av uppgifterna. De var då precis på väg att falla för den 70-åriga sekretessgränsen. Slutligen fick jag en timmes audiens hos höga vederbörande och fick då uppläst för mig personens akt. Därefter fick jag även kopior på journalhandlingarna. Dessutom kunde jag låna det enda existerande fotografiet på min släkting. Det fanns i journalen och jag var tvungen att skriftligt kvittera lånet. Det kanske låter krångligt, men ge inte upp. Den som söker skola finna. MVH / Regards Stefan Hammar


#172 (3 april 1998)

Jag har en fråga om yrken (t.ex. snickare, smeder, bokbindare) - finns det någonstans i arkiven "matriklar" över de som innehaft olika yrken, när gesällprov och mästarprov avlagts, var de varit verksamma osv? Bibi Gustafson, Falsterbo

Svar: Prydliga uppställningar i tryckta böcker över hantverkare hittar man bara i enstaka undantagsfall (finns för exempelvis guld- och silversmeder). För vanligare yrkesgrupper, som de du nämner, finns ingeting tryckt. Däremot existerar ett intressant arkivmaterial som inte används alltför flitigt, nämligen de så kallade skråhandlingarna, som när de är bevarade i flertalet fall förvaras i Nordiska museets arkiv i Stockholm. Det är alltså handlingar från skråna, dåtidens lokala branschorganisationer. Där finns vanligtvis mycket att hämta om de olika hantverkarna. – För att inga missförstånd ska uppstå vill jag poängtera att detta endast gäller hantverkare i städerna (som vunnit burskap). För alla snickare, skräddare och smeder etc på landsbygden finns inga sådana uppgifter. Men de har vanligtvis aldrig avlagt några gesäll- eller mästarprover, utan endast gått i lära hos en annan smed eller snickare. // Håkan Skogsjö

Svar (22 april 1998) De flesta skråarkivalierna finns också på mikrokort hos SVAR, kolla SVARs katalog. // Elisabeth Thorsell

Svar (24 april 1998): En liten "brask-lapp" ang. ditt svar. Det är lite beroende på vilken tidsperiod det gäller, (ju tidigare dess färre), men det finns tryckta matriklar för en ganska stor mängd yrkesgrupper, såsom bl. a. agronomer, barnmorskor, bokbindare, kopparstickare, orgelbyggare, vapensmeder osv. // Tommy Näzell

Svar (27 april 1998): När det gäller skråhandlingar kan det även löna sig att höra med det lokala kommunarkivet. Det är inte alls ovanligt att sådana handlingar förvaras där. MVH / Regards Stefan Hammar


#171 (30 mars 1998)

Jag har en yrkesfråga om en person i 1810-talets Stockholm. Hon arbetar enligt mantalslängden som kontarbeterska eller, som jag hellre tror, kortarbeterska och i så fall är min fråga: Vad gjorde en kortarbeterska? Hälsningar Owe Fanqvist

Svar: Jag har i mitt arbete med Stockholms barnhusbarn på 1700-talet stött på titeln kortmakare ett antal gången. Jag gissar att det gäller spelkort. // MVH Carl Szabad


#170 (25 mars 1998)

Hur översätter man följande till engelska: organist t ex han var organist i Ängsö (U) klockare t ex han var klockare i Årsunda (X) bruk t ex bruket i Galtström (Y) soldat båtsman rote indelningsverket De fyra sista orden/benämningarna för att kunna bestämma vad de var sysselsatta med! // mvh Lars Ekman

Svar: Här kommer några förslag: organist: organ player in the parish of Ängsö klockare: parish clerk and musician of Årsunda. bruk: Galtström iron works (eller Galtström iron manufacturing works) soldat: soldier båtsman: naval soldier, naval rating rote: military ward indelningsverket: Swedish system of military organisation
Det finns ett svensk-engelskt släktforskarlexikon på föreningen Släktdatas hemsidor (se länksidan. Översättningarna ovan har dock inte kontrollerats mot dem som anges där. // Elisabeth Thorsell, Editor and Int'l Secretary, The Federation of Swedish Genealogical Societies

Svar (1 april 1998): Här kommer ytterligare några förslag på översättningar:
Järnbruk brukar ofta översättas iron mill. Sjöman i örloggsflottan brukar översättas med seaman. Det finns dock en yrkestitel i örloggsflottan som heter båtsman resp högbåtsman. Dessa är befäl. När det gäller begreppet båtsman inom båtsmanshållet och avseende den personens tjänsteställning så kan det översättas som seaman i bemärkelsen "en menig person inom örloggsflottan". Men om man avser båtsman som ett begrepp inom båtsmanshållet är det svårare att översätta. Se vidare "indelningsverket" nedan. Rote är inte heller ett entydigt begrepp som är lätt att översätta. Först måste man ta reda på vilken typ av rote som avses. Kyrkoförsamlingarna var indelade i rotar som prästen åkte till under husförhören. Dessa rotar är helt skilda från de rotar som fanns inom det "ständiga knekthållet", dvs militära rotar. Jag vet inte vad en militär rote skall översättas till, antagligen är Elisabeths military ward korrekt. När det gäller indelningsverket är det svårt att översätta då begreppet inte fanns i den anglosaxiska världen. Även med en översättning så är det svårt att förstå vad som menas om man ej känner till hur systemet fungerade. När man översätter indelningsverket som begrepp måste man göra det i beskrivande ordalag och även ta med det svenska ordet. Innan man gör en översättning måste man dock ha klart för sig vad man menar med "indelningsverket". Indelningeverket i dess ursprungliga mening var ett system för att avlöna (och hålla med boställe) statens ämbetsmän ute i landet. Dit hörde även prästerna och officerarna. När man avser officerarna brukar man mena det militära indelningsverket. En förutsättning för detta var bla Reduktionen då man fick tillgång till ett stort antal kronogods. "Indelning" innebar att man "öronmärkte" skatt för ett visst ändamål, exempelvis betalning av lönen till en statlig ämbetsman eller en officer. Skatten var bestämda räntor eller tionde som skulle betalas i skatt till kronan. Ett exempel på ämbetsmän är alla de präster som fick sitt tionde. I stället för att samla in skatten från gårdarna och sedan betala ut löner till officerare etc. så utnyttjades resurserna direkt på platsen. De indelta räntorna användes också för att avlöna ryttarna via rusthållen, i vissa delar av södra Sverige (Blekinge och södra Småland) även båtsmanshållen. Det "ständiga knekthållet" omfattade manskapet i infanteriet som togs ut genom rotering. Rotering innebar att nästan all jord som ej var indelad enligt ovan (för ämbetsmän, officerare, rusthåll etc) delades in i rotar bestående av i regel två eller flera två hemman. Varje rote skulle rekrytera och underhålla en infanterisoldat. Dessa knektar kom även de kallas för indelta trots att de inte sattes upp genom indelning. Själva begreppet indelningsverket har kommit att användas som ett övergripande namn för den svenska försvarsorganisationen under denna tid. Egentligen så bestod systemet av två delar: "Indelningsverket" och det "ständiga knekthållet". Om man skall översätta indelningsverket i den övergripande betydelsen dvs systemet med indelning av officerare och rusthåll samt "roterade" knektar och båtsmän så bör man nog ange förutom "orgainsation" även ordet "finansering". Att sen roteringen innebar soldattorp etc kanske också bör anges om man skall förstå vad systemet innebar. En enkel översättning skulle kunna vara: indelningsverket, the old system of organising and financing the Swedish armed forces. Det finns dock ett specifikt uttryck på engelska som bland annat används på krigsarkivet och det är: The Allottment System.
En utförligare beskrivning av indelningsvreket och roteringen av knektar och båtsmän finns på min hemsida: [http://www.algonet.se/~hogman/slsoldat.htm]. // Hans Högman


#169 (25 mars 1998)

Har länge letat efter dom biologiska föräldrarna till en fosterson August född 13 mars 1862. Han kom till Peter Stiller familj någon gång på 1860-talet. Det finns inga uppgifter var han är född eller kom inflyttad från. Varför han fick efternamnet Stiller vet jag ej. I de fall jag i min forskning har träffat på fosterbarn har dom behållit sitt biologiska efternamn. Peter Stiller hade 1862 en son som var 20år, och som jag har misstankar om kan vara fadern, men har inte kunnat styrka detta. Från ättlingar till August i Canada ( han utvandrade dit 1892) finns det rykten om att han är ett *kungabarn*. Åren mellan 1850-1870 fanns ju i Sverige 3 kungliga personer som enligt ryktena tog alla chanser som gavs att "lägra" svenska kvinnor, med många barn som följd. // Med vänlig hälsning Kenneth Karlsson

Svar: Det gäller att hitta i vilken församling August var född. I födelsenotisen finns uppgifter om föräldrarna. Om han var född utom äktenskapet (oäkta) kan fadern eller i värsta fall båda föräldrarna anges som okända. Tips om vad man då kan göra finns på sidan om "oäktingar" i Nättidningen RÖTTER

. Min erfarenhet är att "fosterbarn" ofta (kanske så gott som alltid) hade någon sorts släktrelation till familjen de bodde hos. Traditionen om kunglig börd kan du lugnt avskriva. Inte ens om kvinnorna stått uppställda på rad hade de svenska bernadotterna i mitten av 1800-talet hunnit befrukta en bråkdel av alla dem, vars barn sentida släktingar påstår har en kunglig fader. // Håkan Skogsjö


#168 (25 mars 1998)

Hur får man hjälp med en sjöman (Frans Stiller) som mönstrade av sin båt i Demmin, Nordtyskland 1898, och efter det aldrig har hörts av. Var kan man få hjälp med efterforskningar? // Med vänlig hälsning Kenneth Karlsson

Svar: Har du kollat uppgifterna i det sjömanshus, där han var inskriven? Generellt kan sägas att den här typen av frågor (forskningsproblem) är enklare att besvara om källorna anges till de kända uppgifterna. // Håkan Skogsjö


#167 (23 mars 1998)

Hej! Jag är speciellt intresserad av dem som arbetade vid Skövde station 1859 när västra stambanan knöts samman. Enligt hörsägen skulle min morfars morfar vara den enda stationskarlen där då. Jag vill gärna ha detta bekräftat. // Tack Ulla Eriksson


#166 (23 mars 1998)

Jag ska just börja forska på min mans familj i Stockholm runt sekelskiftet. Har stött på rotesindelningen i Stockholm och undrar hur man tar reda i vilken rote en adress låg. // Christina Scheffer Bergman

Svar: Det finns flera register och kartor på Stockholms stadsarkiv som hjälper forskaren att fastställa i vilken rote en adress låg. (Roteindelningen tillkom 1878.) Men eftersom släktforskaren vanligen letar efter personer (och inte adresser) kan man istället använda det så kallade Allmänna registret. Detta upprättades årligen från 1885 och innehåller, i alfabetisk ordning, namnet på varje hushållsöverhuvud med angivande av bostadsadress (saknas i de allra äldsta registren) och rotenummer. Allmänna registret stencilerades och finns komplett bl a på stadsarkivet och riksarkivet. -- Sedan finns ju Stockholms historiska databas, som när det blir komplett ska innehålla stadens hela folkbokföring 1878-1926. En del rotar är färdigställda och resultaten kan ses pä stadsarkivet. // Anders Winroth

Svar: När det gäller släktforskning i Stockholm bör man absolut inte missa den lilla, men välmatade skriften "Stockholms stadsarkiv och släktforskaren", skriven av just Anders Winroth och utgiven 1991 av Storstockholms Genealogiska Förening. En första del (Södermalm) av rotemansarkivet presenteras just i dagarna på CD-skiva. Enligt den knapphändiga information jag hittills fått innehåller CD-skivan uppgifter om alla invånare på Södermalm mellan 1878 och 1926 plus kartor och fotografier. På det viset kan man se var släktingarna bodde och även hur miljön där såg ut. Priset på skivan ska bli överkomligt, förmodligen 495 kr. Nättidningen RÖTTER

återkommer med närmare upplysningar när vi vet mer. // Håkan Skogsjö


#165 (20 mars 1998)

Hej Håkan! Jag heter Christer Öberg och bor i Luleå och är släktforskare i Piteå landsförsamling (mestadels). Jag undrar om du vet hur gammal man var då man konfirmerades i slutet av 1600-talet, hela 1700-talet och 1800-talet. I sådant fall tacksam för svar! // Hälsingar Christer

Svar: Seden att de unga undervisades av prästen och sedan förhördes gemensamt och offentligt går tillbaka till 1600-talet. Den vann utbredning under 1700-talet, men blev officiellt erkänd först genom kyrkohandboken 1811, kan man läsa i Svensk uppslagsbok. Den vanliga konfirmationsåldern är ju numera 15 år, men jag vill minnas att man förr i tiden vanligtvis var något år äldre. Dock kunde åldern på de konfirmerade variera. Den som inte klarade proven släpptes inte fram till nattvarden utan fick stå över ett år eller två i väntan på att kunskaperna förkovrades. // Håkan Skogsjö

Svar (19 april 1999): Till frågan om ålder vid konfirmation vill jag berätta en liten udda sak. Konfirmera betyder ju ´bekräfta´. Förr (åtminstone på 1800-talet, vet jag) kunde barn, som såg ut att vara sjuka med risk för att dö, nöddöpas av vem som helst som var närvarande. Om sedan barnet överlevde så måste man till kyrkan för att konfirmera (bekräfta) dopet. Hur detta gick till vet jag ej. Ett dop till i kyrkan? Eller bara en anteckning i dopboken? I alla fall. Denna regel utnyttjades av de s k separatisterna i Norrbotten (kanske på andra ställen också, men detta är vad jag vet). De ville ju inte godkänna den nya katekesen, psalmboken och kyrkohandboken, de ansågs inte rätt-trogna. De ville använda de gamla böckerna. Dessa tog ju så småningom slut och då lät man trycka nya upplagor av de gamla. Min mammas (f 1903) katekes var den gamla (av Svebiius) men tryckt i Piteå 1890. De ville också själva dela ut nattvarden (och gjorde det också men fick fängelse för det) samt döpa sina barn själva. Nu kommer det: de nöddöpte konsekvent sina barn, det fick man ju. Men de gick inte till kyrkan och "konfirmerade" dopet! Smart. Därför gjorde prästen en anteckning i dopboken: "Ej av kyrkan konfirmerat". En sådan står i anteckningen för min mamma. Och jag har sett den för många, många separatistbarn. Nåväl, om nu barnet nöddöptes och föräldrarna inte var separatister så konfirmerades dopet senare. Så det var ju också en konfirmation och hur gammal man var när den skedde kunde naturligtvis variera, men troligt är att man inte var många veckor/månader. // Med vänlig hälsning Lennart Parknäs


#164 (20 mars 1998)

Jag skulle vilja ha tips om ett lämpligt forum att göra efterlysningar på norska förfäder. // Mikael Holmberg

Svar: Prova diskussionsgruppen no.slekt (se länksidan). Om du inte har tillgång till den, kontakta din internet-leverantör. // Håkan Skogsjö

Svar (23 mars 1998): I Norge finns också en särskild grupp för efterlysningar: no.slekt.etterlysning // Ulf Berggren


#163 (20 mars 1998)

Hur bär man sig åt för att hitta svenska medborgare bosatta i London på 1760-talet? Finns det förteckningar över svenskar med diplomatiska uppgifter i London vid samma tid? // Undrar Peter Funke

Svar: Svenska församlingen i London på 1700-talet finns på mikrokort hos SVAR. Det finns också en bok om församlingen som kom ut för bara några år sedan, skriven av Sven Evander (men titeln har jag glömt). Men svenska utvandringen till England är nog ett försummat forskningsfält. // Elisabeth Thorsell

Svar (24 mars 1998): Det finns även en tidigare bok om denna församling, författad av G.W.Carlson "Anteckningar rörande svenska kyrkan i London" (Sthlm 1852). Boken behandlar förutom historik, även, K. Maj:ts ministrar, svenska kyrkans pastorer samt utmärkta personer (12 st) vilka tillhört svenska församlingen i London. // Bästa hälsningar Tommy Näzell


#162 (16 mars 1998)

Hej! Hur gör jag för att närmare forska kring ett självmord i Nyköping 1887? Vad finns det för källor att leta i? // mvh Birgitta Lönnerberg

Svar: Ett självmord blir i första hand ett ärende för polisen (för att utröna om det kan röra sig om ett brott) och för läkare (för att fastställa dödsorsaken). Jag skulle alltså börja söka i arkiv som rör dessa myndigheter i Nyköping. Återigenom får jag hänvisa till den mycket användbara boken "Hembygdsforska! Steg för steg" av Per Clemensson, som kan ger närmare tips om vilka arkiv som kan vara användbara (jag gissar att stadsfiskalens arkiv i Nyköping kan vara det). Men om det var ett uppenbart självmord, behöver knappast några undersökningar ha gjorts. Då är det inte heller möjligt att få fram ytterligare upplysningar. // Håkan Skogsjö

Svar (18 mars 1998): Du har väl tittat i ev. dagstidningar från tiden? De skrev mycket närgånget om metod, anledning, namn förr. // M v h Lena Persson


#161 (16 mars 1998)

Hej! Vad innebär det att en familj anges som utflyttade till norska gränsen (i mitt fall från Göteborg 1818)? // mvh Birgitta Lönnerberg

Svar: Jag gissar att det betyder att de har flyttat till Norge. // Håkan Skogsjö


#160 (13 mars 1998)

Hej, jag heter Mattias Fritz och har funderat lite på det är med skottår. Jag vet att man brukar räkna ett år som 365,25 dygn och därför lägger till en dag vart fjärde år för att kompensera detta. Jag har dock hört att ett år egentligen är 365,26 dygn och att man därför borde lägga in ytterligare en dag vart hundade år. Detta strider dock med det jag läste på nättidningen Rötter där man snarare tog bort tre dygn på 400 år. Är det kanske så att året bara är 365,2475 eller vad det nu blir, i vilket fall som helt blir det ju kortare än 365,25. Jag vore tacksam för en utläggning/hint om var jag kan finna mer info angående detta om du, eller någon annan som skrivit det som står i Rötter, har möjlighet. // Tack på förhand, Mattias Fritz

Svar: Det finns flera sätt att definiera jordens omloppstid kring solen, vilket medför något olika värden. Ett så kallat anomalistiskt år är ca 365,26 dygn, medan ett tropiskt år är ca 365,24 dygn. Enligt den gregorianska kalendern är årets längd 365 dagar, 5 timmar, 49 minuter och 12 sekunder (365,2425 dygn). Mer om dessa saker kan läsas i Nationalencyklopedin under uppslagsordet år. // Håkan Skogsjö

Svar (16 mars 1998): Enligt nuvarande regler för skottår är alla år som är jämnt delbara med 4 skottår. Dock ej sekularåren, dvs de som slutar på 00. Av dessa är endast de vars hundratal är delbara med 4 skottår. Således är 1600 och 2000 skottår, men ej 1700, 1800, 1900 och 2100. // Sam Blixt.

Svar (16 mars 1998): Ett bättre värde på det tropiska året, årstidsåret, är t ex 365.24219. Det har diskuterats att ersätta 400-årsregeln i den Gregorianska kalendern med att i stället jämna århundratal delas med 900 och att endast de där resten blir exakt 200 eller 600 skall vara skottår, dvs 2000, 2400,2900 medan 1900, 2100, 2200 m fl icke skall vara skottår. Detta gör årets längd till 365.24222 vilket är närmare det tropiska årets längd än 365.2425. Första avvikelsen blir 2800 - lita inte på evighetskalendrar som sträcker sig långt in i framtiden. Mer information finns att hämta från: [www.pip.dknet.dk(tilde)/pip10160/calendar.faq1.txt]. // mvh Egon Bosved


#159 (12 mars 1998)

Hej¡ Jag skulle vilja veta om i Sverige för narvarande existerar släkter som har frälse härstamning utom de adliga släkterna av svensk eller utländsk härkomst. Tack paa förhand. // Leif L. Mortenson

Svar: Det finns i dag inga frälseätter i Sverige, däremot adelsätter. Frälseätterna var föregångare till adelsätterna. Övergången skedde successivt i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. Då övergick adelsskapet till att bli strikt ärftligt (fast endast via söner) och endast kungen kunde adla personer. När Riddarhuset instiftades 1626 kan denna utveckling sägas vara avslutad. – Däremot finns förstås i dag många personer i Sverige (och utomlands) som härstammar genom ett eller flera kvinnoled från de gamla svenska frälseätterna på medeltiden och 1500-talet. Men på svärdssidan har ätterna antingen dött ut eller övergått till att bli adelsätter (fått introduktion på Riddarhuset). // Håkan Skogsjö


#158 (11 mars 1998)

Är det nån som känner till litteratur om detaljer kring pommerska kriget? Vi har en ryttare och en soldat som var med (Lilja och Junggren) och vill veta lite mer om orter, fångenskap m m. Vi har tänkt åka ner och titta runt. // Birgitta och Lars Wikander

Svar: Vid litteratursökningar är en bra början att slå upp de vanligaste uppslagsverken (Nationalencyklopedin, Svensk Uppslagsbok, Nordisk Familjebok, med flera) och kolla de litteraturhänvisningar som ofta finns i slutet på varje artikel. En viktigt hjälpmedel för alla som är intresserade av historia är Svensk historisk bibliografi, som finns på större bibliotek. Man bör också alltid testa Libris på Internet (se länksidan). När det gäller pommerska kriget rekommenderas Teofron Säves "Sveriges deltagande i sjuåriga kriget 1757–62" från 1915. // Håkan Skogsjö


#157 (11 mars 1998)

Hej. Jag undrar om man på något vis kan finna uppgifter om en gård som brunnit. I början på fyrtiotalet brann sågen/kvarnen i Målga, Härjedalen ned. Endast ett boningshus och ett snickeri blev kvar. Uppgifter om försäkringar och exakt vad som förstördes, går det att ta reda på? // Kickan Andersson

Svar: Det går inte svara generellt på denna fråga. Men om fastigheten var försäkrad och innehavaren noggrant hade dokumenterat vad som fanns i gården och om försäkringsbolagets arkiv är bevarat, bör det finnas möjlighet att få veta exakt vad som förstördes. Den som vill veta mer om forskning i brandförsäkringsarkiv rekommenderas "Hembygdsforska! Steg för steg!" av Per Clemensson, sid. 277–281. Där finns mycket intressant information (gäller för övrigt hela boken, som kan köpas från förbundet, se postorderprislistan). // Håkan Skogsjö


#156 (11 mars 1998)

Jag vet att min farfars farfars farfar var riksdagsman från Piteå för bondeståndet i vid sekelskiftet 1800. Hur kan jag finna spår efter detta, vilka arkiv bör man gå till och vad bör man söka efter? // Johan Lindberg

Svar (19 mars 1998): Hej! Jag råkade ut för samma händelse som du, att ha en släkting i bondeståndet. Jag besökte Universitetsbiblioteket här i Göteborg och hittade böcker från bondeståndets möten från 1600 till 1900-talet. Det fanns sökregister så det var enkelt att hitta informationen om släktingen och vilka år han satt i Riksdagen och vad han hadde utfört för uppdrag och annan information. Allt var renskrivet från gamla dokument. // MVH Harri A Holmstrom, Askim

Svar (22 april 1998): Du kan tillskriva Riksdagens arkiv. Jag har fått utdrag ur protokoll från 1809 års riksdag där jag har en riksdagsman från bondeståndet. Jag fick även kopia på de personhandlingar som fanns i arkivet om honom. // Inga-lill Johansson

Svar (24 april 1998): Jag gjorde samma efterforskningar härom året; har själv två anor från Piteå som var riksdagsmän för Bondeståndet på 1700- och 1800-talen. Protokoll till och med 1789, tror jag det är, finns renskrivna och tryckta (finns bl a på Riksarkivet och Stockholms stadsarkiv; man kan också köpa egna exemplar). Hur det är för tiden runt 1800 vet jag inte; protokollen från 1823 års riksdag finns dock i samtida tryck, och dessa finns på Riksarkivet i Stockholm. Det finns, som tidigare nämnts, personregister till dessa protokoll. // Olof Öberg


#155 (11 mars 1998)

Jag söker den rätta översättningen av de gamla svenska ordena säteriägare (lord of the manor?) och rusthållare, som kunde inte hitta pa lexikon. Tack i förhand om du kan hjälpa mig. // Leif L. Mortenson

Svar: I Norstedts uppslagsbok förklaras ordet säteri så här: "huvudgård och i allmänhet stamgods i en adelssläkts godsinnehav". Mitt lexikon upplyser att "säteri" ungefärligen kan översättas med manor [farm]. Den föreslagna översättningen (som motsvarar "godsägare") är vad jag förstår så korrekt som en översättning i detta fall kan bli. – Huruvida det finns någon vedertagen översättning av rusthållare vet jag inte. Men i praktiken var en rusthållare en bonde, som i stället för att betala skatten på vanligt sätt var skyldig att underhålla en kavallerist. Så farmer är en fullt korrekt översättning, även om man då inte beaktar bondens speciella status i skattehänseende. // Håkan Skogsjö


#154 (10 mars 1998)

Hur kan man få reda på om det i slutet av förra seklet ev. fanns en Dalarnas Folkhögskola i Falun? Jag vore i så fall också intresserad av att komma över matriklar av typ gamla elevlistor, ty det kan vara så att min farfar utbildade sig där innan han (1894) begav sig till Uppsala för studium till folkskollärare. // Rolf Berger

Svar: Det har knappast funnits någon folkhögskola med detta namn i Falun, eftersom Fornby folkhögskola i Borlänge, inrättad 1877, vanligtvis kallades Dalarnas Folkhögskola. Den existerade ännu 1927, när 50-årshistoriken "Fornby. Dalarnas folkhögskola 1877–1927" utgavs. Dessa uppgifter är hämtade ur Svensk Uppslagsbok, ett omistligt verk för alla släktforskare. Finns på varje kommunbibliotek. // Håkan Skogsjö

Svar (24 april 1998): Hej Rolf, Högre allmänna läroverket i Falun har skolkataloger fr. o. m. 1783 och vad gäller folkskollärare så finns det matriklar över de som tjänstgjort fr. o. m. 1869. // Tommy Näzell


#153 (10 mars 1998)

Hej I ett gammalt arrendekontrakt har jag funnit en mening som jag inte riktigt kan tyda. Meningen är "Skatter och onera" Vad betyder onera Jag är 100% säker på första, andra och sista bokstaven i ordet men är mer osäker på bokstav tre och fyra. Kan någon hjälpa mig? // Mitt namn är Lars Hellgren och jag bor i Dalarna.

Svar: Enligt Svenska akademiens ordlista är ordet onera plural av onus som betyder pålaga, börda, skatt. Så "skatter och onera" betyder helt enkelt skatter och pålagor. // Håkan Skogsjö


#152 (9 mars 1998)

Hej! Jag undrar hur man enkelt kan släktforska genom internet? Finns det något ställe på nätet där personer från amerika efterlyser svenska släktingar? Tack på förhand! // Anna

Svar: Tyvärr finns ingen möjlighet att släktforska på Internet. De gamla arkivhandlingarna finns inte upplagda någonstans (mer än i enstaka undantagsfall). Grunderna i hur man släktforskar kan läsas på nybörjarsidan. Om det finns någon sajt där amerikaner efterlyser svenska släktingar vet jag inte. Men om så är fallet är jag övertygad om att någon i läsekretsen snabbt tipsar! // Håkan Skogsjö

Svar (16 mars 1998): Hej! Prova diskussionsgruppen soc.geneaology.nordic, där många frågor kommer från USA och språket oftast är engelska. Om man inte har tillgång till den via servern (klaga hos internet-leverantören!) så kan den läsas via "Deja-News" // hälsningar Christer Kalin, Östersund.


#151 (9 mars 1998)

Min farmors far sägs ha varit med på Nordenskiölds expedition till Norra Ishavet, på båten Vega. Jag undrar om någon vet hur man kan få reda på vilka som fanns med i besättningen!? Kallas det skeppslista? // Yvonne Olsson

Svar (16 mars 1998): Mja... Vi har samma problem och letat både här och där utan att få något riktigt svar. Det lär finnas en del på Krigsarkivet där de förvaras i kapslar med skeppslistor. En del av fartygen som var med på expeditionen var ju militära fartyg och då faller de under Krigsarkivet. Det har sagts att rullorna skulle finnas på Landsarkivet i Göteborg, men det är tydligen inte så enl. Lars Melchior som arbetar där. Vår son Boris arbetar frenetiskt att få fram besättningslistor från en expedition till Jenysej ca 1875 då en båt civilt ingick i expeditionen nämligen "Onkel Adam". Detta har varit fruktlöst hittills, men ta gärna en kontakt för samarbete. Hans e-mail boris.ornhall@trollhattan.mail.telia.com // mvh Kent Stävholt Kungshamn.

Svar (4 maj 1998): Jag söker också information om Nordenskiölds expedition till Norra Ishavet då det berättats för mig att en av mina förfäder varit med på Vega. Hör gärna av Dig för samarbete. Hälsningar Sigbritt Jönsson.

Svar (2 nov 1998): En fullständig deltagarlista för Vegaexpeditionen finns på s. 38-39 i band I av A.E. Nordenskiölds tvåbandsverk "Vegas färd kring Asien och Europa" (Beijers förlag, Stockholm, 1880). Verket saluförs ganska ofta på större antikvariat och brukar gå att komma över för ungefär en tusenlapp. Något förkortad ser deltagarlistan ut som följer (originalet anger också samtligas födelsedatum plus ytterligare några data om befälspersonerna ombord):

A E Nordenskiöld, professor, expeditionsledare, född 1832 A A L Palander, löjtnant, fartygschef, 1840 F R Kjellman, fil dr, botanist, 1846 A J Stuxberg, fil dr, zoolog, 1849 E Almqvist, med kand, läkare, lichenolog, 1852 E C Brusewitz, löjtnant, sekond, 1844 G Bove, löjtnant (Italien), hydrograf, 1853 A Hovgaard, löjtnant (Danmark), meteorolog, 1853 O Nordqvist, löjtnant (Ryssland), tolk, bitr zoolog, 1858 R Nilsson, skeppare, 1837 F A Pettersson, 1:e maskinist, 1835 O Nordström, 2:e maskinist, 1855 C Carlström, eldare, 1845 O Ingelsson, eldare, 1849 O Öman, matros, 1843 G Carlsson, matros, 1843 C Lundgren, matros, 1851 O Hansson, matros, 1856 D Asplund, båtsman, kock, 1827 C J Smålänning, båtsman, 1839 C Levin, båtsman, hovmästare, 1844 P M Lustig, båtsman, 1845 C Ljungström, båtsman, 1845 P Lind, båtsman, 1856 P O Fäste, båtsman, 1856 S Andersson, timmerman, 1847 J Haugan, fångstman, 1825 P Johnsen, fångstman, 1845 P Sivertsen, fångstman, 1853 Th A Boström, hantlangare åt vetenskapsmännen, 1857

Matrosen Otto Hansson var gift med en släkting till mig, och honom har jag en del ytterligare uppgifter om. En skildring av Vegafärden som på många sätt skiljer sig från Nordenskiölds är den dagbok som fördes av timmermannen Sven Andersson. Under titeln "Vega-Svens dagbok" är den publicerad som Föreningen Gamla Carlscronas Årsbok 1979. // Med vänlig hälsning Claes Bernes


#150 (9 mars 1998)

Hej! Är helt grön när det gäller forskning i arkiv. Kan någon ge tips och ideér var jag kan finna följande information från tiden ca 1940 och fram till idag: 1) Personer med examen från Svenska Sjöbefälsskolor. 2) Svenska fartyg och besättningar mönstrade på svenska fartyg. // Roland Jönsson

Svar: Vad gäller uppgift om fartyg och fartygens besättningar torde sjömanshusarkiven ha mycket att ge. Se vidare fråga #143. Uppgifter om fartyg kan också finnas på många andra ställen. Om ett rederis arkiv finns bevarat har detta förstås mycket att säga om rederiets fartyg (där kan exempelvis "loggböcker" finnas). För att få reda på vilka som examinerats från sjöbefälsskolorna måste man gå till skolornas arkiv. För färskare uppgifter finns säkert handlingarna kvar på skolorna, för äldre tid har de troligen överlämnats till någon arkivmyndigheter (sannolikt ett landsarkiv). // Håkan Skogsjö


#149 (6 mars 1998)

Kontrollerade nyligen med 100% säkerhet att en av mina släktingar gift sig 1922 i San Fransisco Usa med sin morbror. Bröllopet försiggick så att paret reste till Usa enkom för att gifta sig och återkom sedan omedelbart. All släkt finns kvar i Finland och hela släkten hör till samma församling och bor i samma kommun. Maken har varit sjöman och bott en längre tid i Usa. Hur kan det komma sig att prästen godvilligt bokat in detta äktenskap utan nån som helst kommentar. Här står endast äktenskapets datum och plats i communionbok efter communionbok utan nån som helst kommentar!!? Själva äktenskapet förbryllar även eftersom hon är född 1903 och han 1879, hon dog 1979 (han 1966!!). Hon gifte sig som 18-åring med en 43-åring!. Äktenskapet blev barnlöst. Det finns inga som helst förklenande anteckningar om nån av dem, de var ej heller några välborna med nån form av makt över prästen, utan helt vanliga radmedborgare. Samma präst har nog surt antecknat om barn som fötts 6 månader efter äktenskapet, samt barn som fötts före äktenskapet har fått bära 'född som oäkta' ända till eget äktenskap. Detta gäller ju Finland, men jag tror ej att praxis i Finland och Sverige varit så olika, i synnerhet med tanke på att hela systemet kom fråm Sverige och att alla kyrkoböker i Finland ända tills nån gång runt sekelskiftet skrevs på svenska. Skulle vara intressant att höra de 'gamla' och erfarna släktforskanas kommentarer. Är detta nåt unikt? // Kim Metso


#148 (6 mars 1998)

Hur hittar jag uppgifter om en skola, och dess elever. Skolan finns i Piteå kommun, Markbygdens församling och lades ned 1945. Jag vet att det gick barn där i slutet av 1800-talet men vet inte när den startade. // MVH Tommy Pettersson

Svar: Skolan kunde fram till 1952 vara antingen en kyrklig eller en kommunal angelägenhet. Det berodde på omständigheterna, framför allt kommunernas storlek. Det innebär att arkivhandlingar som rör skolor kan återfinnas både i kyrkoarkiven och i kommunalarkiven. De äldre kyrkoarkiven förvaras på landsarkiven, de yngre i pastorsämbetenas arkiv. Kommunarkiven förvaras oftast i de kommunala arkiven runt om i landet, men de kan också finnas på landsarkiven. Det händer dock att de är ganska dåligt bevarade för äldre tider. En bra bok att konsultera för den som funderar över frågor som dessa är "Hembygdsforska! Steg för steg" av Per Clemensson, som kan köpas från Sveriges släktforskarförbund (se postorderprislistan. // Håkan Skogsjö


#147 (5 mars 1998)

Hej! I en föd.bok från Eskilstuna 1871 står så här: nov 23 Anna, Fader Fredrik Bergström och dess hu Clara Forslund från no 175. I vigs.boken 1895 står så här: Blohmé Per August fr no 9 född 21/1-65 och Bergström Anna fr no 144 född 23/11-71. Jag undrar om någon vet vad no 175, no 144 och no 9 syftar på? // Christel Blohmé

Svar: Det torde vara personernas bostadsorter. De är skrivna på tomt nr 175, 144 och 9 i Eskilstuna stad, och de är möjliga att återfinna i husförhörslängden på dessa "adresser". I städerna angavs folks bostadsorter vanligtvis med kvarter- och/eller tomtnummer. Eventuellt skulle det kunna röra sig om sidhänvisningar. Men det är ju enkelt att kolla i husförhörslängden. // Håkan Skogsjö


#146 (5 mars 1998)

Hej! Min Morfar Alexander Stanislav Wingra, var föd I Riga (Lettland). Hur gör jag för att släktforska I Lettland? Han kom sen till Sverige 1943 via Tyskland, där han hade jobbat som sjöman. Finns det något sjömans/båt register I Tyskland eller något anat arkiv som man kan hitta uppgifter om honom I? Under några år I början av 20 talet bodde han I talingrad (Ryssland) med sina föräldrar, Hur gör man för att hitta uppgifter I Ryssland? 1947 mönstrar han på en Norsk båt som går till USA där han försvinner, men dyker sedan upp I Santos (Brasilien) där han blir tagen av polisen för att han har lämnat båten som han jobbar på. Han och båten blir kvarhålna tills Lettlands ambassad i Washington (USA) plus Svenska myndigheter kan vissa vem han är. Hur kan man få fram uppgifter från Brasilien? 1950 är han åter I Sverige där han blir tagen av Svensk polis. Han blir sedan inlåst på Uleråkers sjukhus I Uppsala sägs lida av TBC. Där han dör 1962. Sedan är alla handlingar hemlig stämplade till 1992. Är det de vanliga att handlingar efter en död person är hemligstämplade I 30 år? Finns det någon som har svar på någon av minna frågor så är jag väldigt tacksam. // Mvh Niklas Ljung


#145 (4 mars 1998)

Hej Håkan! Har stött på begreppet lappman i några öst-västmanländska hfl. Jag har inte hittat någon förklaring till detta 'yrke' Någon därute som vet? // MVH Gunnar Bergstedt

Svar: Helst säkert avses så kallade sockenlappar. Samer som hade lämnat fjällvärldens jakt och renskötsel mot en bofast tillvaro i mellansvenska socknar och städer. De försörjde sig bland annat med att avliva hästar, hundar och katter, sysslor som bönderna ogärna gjorde själva. Mer om sockenlapparna finns att läsa i artikeln Gästriklands sockenlappar av Ingvar Svanberg (i: Släkthistoriskt Forum 1/84). // Håkan Skogsjö


#144 (4 mars 1998)

Hej. Vid genomgång av äldre adelssläkter har jag vid ingiften träffat på hänvisningar till medeltida släkter, t ex Vinstorp-släkten, Magnus Marinassons släkt, Gylta, Krumme. Finns dessa släkters genealogi sammanställd någonstans och var kan jag i så fall hitta den? // Med vänlig hälsning Bo G Dahlgren, Oskarshamn

Svar: I verket "Äldre svenska frälsesläkter", som hittills utkommit i tre häften (= band I), finns åtskilliga. I häfte 1, som utgavs 1957, ingår exempelvis Vinstorpaätten. Många genealogier över medeltida adelsätter finns också publicerade i olika tidskrifter, främst Personhistorisk tidskrift och Släkt och Hävd. // Håkan Skogsjö.

Svar (18 aug 1998): Hej. Såg att du efterlyste anor mm om ätterna Marinasson, Gylta, Krumme mm. Har en hel del, har själv forskat idessa ätter, för här i Skara har vi ett jättefint bibliotek, med massor av böcker o artiklar om de flästa adelsätterna. Hör gärna av dej. Christina Lundell.

Svar (18 aug 1998): När det gäller forskning om medeltida släkter kan det inte nog poängteras att det krävs goda kunskaper. Annars blir det garanterat fel. Svårast är förstås att själv forska i bevarade urkunder. Men också att gå via tryckta böcker är komplicerat. Litteraturen är omfattande och minst sagt snårig. Mycket av det som är tryckt är dessvärre helt fel, det gäller särskilt den äldre litteraruren. Också i ett så välrenommerat verk som Elgenstiernas ättartavlor är de medeltida släktleden dessvärre ofta felaktiga (Anreps ättartavlor, utgivna på 1800-talet, ska aldrig användas!). Däremot är uppgifterna i verket Äldre svenska frälsesläkter att anse som korrekta i allt väsentligt. Den som inte vill hamna i de mest uppenbara fallgroparna måste först noggrant studera boken "Handbok i släkt- och personforskning" av Bengt Hildebrand som utkom 1961 (ny upplaga 1978). Kika också på RÖTTER

s sida om medeltiden. Där finns hänvisningar till några andra bra artiklar som hjälper den som vågar ge sig i kast med sina mest avlägsna släktingar. // Håkan Skogsjö


#143 (3 mars 1998)

Hej Kan någon ge mig tips om hur jag söker efter sjömän som arbetat vid handelsflottan under 1800-talet. // Tacksam för hjälp Gunno Grahm

Svar: Jag skakar liv i ett gammalt svar från den 23 juni 1996, som lyder enligt följande: Uppgifter om sjömän finns i sjömanshusens arkiv. Sjömanshusen var statliga inrättningar och började sin verksamhet 1752. Arkiven finns bevarade från slutet av 1700-talet, och de förvaras i landsarkiven. De är också mikrofilmade, men om filmerna är konverterade till mikrokort och kan lånas från SVAR vet jag inte. Sjömanshusens rullor förtecknar fartyg som anlöpt hamnen där sjömanshuset fanns. I rullorna som är förda kronologiskt anges fartygets namn, hemmahamn, ägare och destinationsort samt befälhavare och besättning. Om jag inte är fel underrättad finns också rullor över de sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset (för det mesta var sjömannen inskriven i det sjömanshus som låg närmast bostadsorten). Tyvärr är sjömän en yrkesgrupp som få släktforskare intresserat sig för. Någon utförligare litteratur känner jag inte till, därför blir detta svar något kort och oprecist. Förhoppningsvis kan någon ge kompletterande upplysningar! // Håkan Skogsjö

Svar (9 mars 1998): Arkivarie Kjell-Ove Persson vid Landsarkivet i Lund har i Skånes Genealogiska Förenings jubileumsskrift 1937-1987 (utg. 1987) publicerat en uppsats med titeln "Sjömanshusarkiv". Uppsatsen är till god hjälp vid forskning efter sjömän. // Tore Henriksson


#142 (2 mars 1998)

Hej Håkan, Jag undrar om det finns någon litteratur eller någon välvillig släktforskare som har en förteckning av samtliga rotenamnen i regementena (t.ex. rote 5 Orsa Kompani Gifting) från äldre tid till indelningsverkets upplösning. Alltså inte själva namnet på den indelta utan bara rotenamnet och dess utveckling. Det som främst intresserar mig är Dalarnas regemente, Hälsingland och några till. // Mats Henriksson

Svar: Jag förmodar att du med "rotenamn" menar det soldatnamn som på många håll var knutet till en viss rote och som soldaterna tilldelades när de antogs. Någon litteratur som redovisar dessa namn för några större områden finns inte. Däremot kan man ibland finna uppgifter i den lokalhistoriska litteraturen. Vad som finns för Dalarna och Hälsingland känner jag däremot inte till. För den som enbart vill ha en förteckning över rotarna (deras nummer och kompanitillhörighet samt uppgift om i vilken by och socken de låg) har stor nytta av boken Statistiskt sammandrag af Svenska Indelningsverket av Claes Lorens Grill. Den utgavs på 1850-talet och speglar förhållandet vid denna tid, men i de flesta fall äger uppgifterna giltighet under i princip hela indelningsverkets tid. Boken har getts ut i faksimilutgåva av Sveriges Släktforskarförbund (se vidare postorderprislistan). // Håkan Skogsjö

Svar (16 mars 1998): Rotenamnen från Dalarna (som till skillnad från många andra håll har varit desamma genom många generationer soldater) finns förtecknade kompanivis i Kungliga Dalregementets Kamratförenings årsskrift "Armborstet" fr.o.m. årgång 1956 (Orsa kompani - där Gifting återfinns) t.o.m. 1963 (Mora kompani). Armborstet brukar finnas tillgänglig på de flesta dalabibliotek och kan återfinnas antikvariatiskt till rätt rimliga priser. Allt som allt omfattar "kompaniutgåvorna", som också återger en del av respektive kompanis historia, åtta band. // Vänligen Jojje Lintrup


#141 (2 mars 1998)

Hej jag har hittat en man i Särna som heter Embrekt Hedström, det står att han är besökaren i husförhör, i dödbok mm. Jag undrar vad det kan vara??? // Mvh Elisabeth Palm

Svar: Svensk uppslagsbok upplyser att besökare förr var en benämning på en lägre tulltjänsteman, som visiterade ankommande fartyg innan de lade till. I ditt fall kan han väl knappast spanat efter fartyg, eftersom han bodde i Särna, men väl hållit koll på folk som passerade norska gränsen. // Håkan Skogsjö


#140 (2 mars 1998)

Hej, finns det någon möjlighet att finna föräldrarna till en person som föddes på Pro Patria 30 augusti 1851? Jag har hittat henne i födelseboken för Pro Patria (Stockholm) och där står det: "modern cacherad". Jag har hittat henne senare hos en fostermor, men är intresserad av de biologiska föräldrarna förstås. // Hälsningar Susanne Hellqvist


#139 (27 februari 1998)

Min farmor reste till Amerika och bodde där i ca 30 år. Hon åkte 1929. Jag vet vilken båt hon åkte med, jag har sett passagerarlistorna. Jag vet också när hon kom tillbaks till Sverige. Vad jag inte vet är var i USA hon vistades under dessa 30 år. Destinationen på passagerarlistan var New York. Finns det något sätt att få reda på var hon bodde? Finns det någon slags folkbokföring man kan vända sig till. // mvh Carina Hansen

Svar: Att forska i USA skiljer sig avsevärt från hur det går till i Sverige. Folkbokföringen är mycket sämra för släktforskare och det finns inga möjligheter att följa folk genom livet i husförhörslängder och församlingsböcker som vi är vana med. Det finns heller ingen federal folkbokföring, där man enkelt kan spåra var en person bodde vid en viss tidpunkt. Sammanfattningsvis: Att finna emigranter i Amerika är svårt. En del tips och råd finns dock i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika. // Håkan Skogsjö


#138 (24 februari 1998)

POLEN? Och så hände det...mormors mor visade sig vara polsk till ursprung. Nu undrar jag hur man går tillväga för att följa det spåret från Sverige, finns det något överhuvudtaget? Finns det någon internationell släktforskningsorganisation dit man kan vända sig? Själv är jag nybörjare på det här och har ganska lite koll på myndighetsdjungeln så jag är tacksam för all sorts hjälp... // MvH Valerie Hedman

Svar: På länksidan (se under Polen) finns bra startpunkter för den som vill börja utforska sin polska härstamning. Förstås är mycket skrivet på polska, men det finns också mycket information på engelska, särskilt på amerikanska sajter. // Håkan Skogsjö


#137 (24 februari 1998)

Hej! Jag är intresserad att följa upp släkten på min mammas sida som enligt vad jag har hört skall sedan några generationer tillbaka komma från Frankrike. Tacksam för tips om vart och hur jag kan vända mig. // Mvh Ralph Emtemark


#136 (20 februari 1998)

Hej! Jag har i en husförhörslängd från 1780 i Skinnskattebergs församling hittat något som heter Germakartorp. Jag undrar om detta var ett yrke (germakare??). // Christel Blohmé.

Svar (2 mars 1998): Det här är en gissning, och det finns säkert någon som har det riktiga svaret, men i Gösta Bergmans "Kortfattad svensk språkhistoria" finns ordet "gering" med som ett låneord från tyskan. I det fallet rör det sig om snickeri, så det är väl åtminstone möjligt att det bott en snickare på platsen? // Peter Funke

Svar (4 mars 1998): En gissning till: Ordet "gera" är ju som sagt en snickeriterm, som innebär att man sätter ihop två träbitar vinkelrätt mot varandra. En tavelram är gerad i hörnen. För att gera ihop en tavelram kan man använda sig av en geringslåda. En rammakare skulle kunna ha bott i torpet. // Tord Påhlman

Svar (4 mars 1998): Jag tror att det är samma ord som jag har haft en annan diskussion om, nämligen "garmakare", vilket för mig är en person som garar koppar, d.v.s. raffinerar metallen på något vänster. Men den person som jag diskuterat detta med ansåg att det istället hade med garveri att göra, och jag har frågat diverse personer och tittat i de vanligaste uppslagsverken, utan att hittills hitta varför jag tror att jag har rätt. // Elisabeth Thorsell

Svar (5 mars 1998): Jag tror liksom Elisabeth att Germakare är en förvrängning av Garmakare. Ursprungsordet är gara (rena) efter tyskans garmachen. En process inom bergshanteringen där råkoppar smältes i en garhärd och utsattes för syresättning så att svavel, järn etc avdrevs. Det finns mycket att läsa om detta i Sten Lindroths Gruvbrytning och kopparhantering vid stora kopparberget, del II. // Stefan Hammar

Svar (5 mars 1998): Nu har jag varit på KB och tittat: Svenska akademiens Ordbok, vol 10: "Gar-hytta" = hytta vari koppar raffineras "Gar-koppar" (numera föga brukligt) = genom "garning" renad koppar, raffinerad koppar, i synnerhet om sådan raffinerad koppar som befriats från förorenande ämnen till den grad att den är användbar till mässingstillverkning, men som för att smidas eler hamras måste ytterligare raffineras. "Garmakare" = person som yrkesmässigt utförde "garning" Ordet bygger på det nordtyska "gar" som betyder beredd el. liknande. Det har också använts i garverisammanhang, citat "det är garvämnet som förvandlar huden till läder, eller som det kallas, gör henne gar". Betydelsen i samband med metallbearbetning verkar vanligast, och står först bland alternativen. Garmakeri (även gårmakeri) fanns bl.a. i Säter och Avesta. Och Skinnskatteberg ligger ju i Bergslagen, så det verkar ju inte osannolikt att det kan ha funnits en eller annan garmakare i bygden. // Elisabeth Thorsell


#135 (17 februari 1998)

Finns det någon som vet hur man kan komma igång med släktforskning i italienska arkiv, med start från 1920-talet? Ett av flera problem är att det mest intressanta geografiska området är Istrien, som före andra världskriget hörde till Italien och numer hör till Kroatien. // Hälsningar Owe Fanqvist


#134 (16 februari 1998)

Jag har hittat anor på Smålands ostkust och på Öland med underliga tillnamn: Peter Svensson Sik och Johan Olsson Aborre. Vet någon vad dessa namn Sik och Aborre står för? De är båtsmän och rorsmän. När Johan Olsson flyttar till Södermanlands inland och blir statare kallar han sig inte längre för "Aborre". // Yvonne Olsson.

Svar: De nämnda personerna var kronobåtsmän (eller rotebåtsmän, inte rorsmän), det vill säga indelta soldater som tjänstgjorde inom flottan. Liksom alla andra indelta soldater fick de ett soldatnamn (båtsmansnamn) när de antogs. Utmärkande för båtsmännens namn var att de ofta hade anknytning till sjöliv och hav. De personer du nämner har fått fisknamn, andra kunde få namn efter olika redskap ombord (exempelvis Block och Talja). Soldatnamnen gick i äldre tider nästan aldrig i arv till barnen, och det hände att soldaten själv lade bort namnet sedan han fått avskedad (precis som du nämner). // Håkan Skogsjö


#133 (13 februari 1998)

Ser ibland noteringen naturlig son/dotter till ex vis Erik XIV och Agda Persdotter, (exempelvis i Kungl. Första Livgrenadjärregementets historia, av Arvid Kugelberg, sid 2). Finns det någon precisering av begreppet? Jag tänker mig ett kontinium av "naturlig son/dotter", "frillobarn", "oäkta son/dotter". Om det är så att begreppen är likvärdiga, rent juridiskt, varför använder vi inte begreppet "naturlig" om våra "oäkta" förfäder? Med vänlig hälsning, Olle Elm.

Svar: Att kalla vissa utomäktenskapliga barn "naturliga" kommer från romersk rätt, där "naturlig" används för att skilja biologiska barn från adopterade men också för att skilja barn födda i konkubinat från barn födda inom eller utom äktenskapet. Konkubinat var i romersk rätt en "varaktig livsgemenskap" som inte var ett äktenskap, men skapade vissa rättigheter för konkubinen och för barn födda i förhållandet. Erik XIV och Agda Persdotter var väl antagligen inte formligen förenade i konkubinat. Kugelberg och andra är väl helt enkelt finkänsliga när de säger att barnen ar "naturliga". Det bästa argumentet fär att inte använda termen idag är väl att det inte finns några "onaturliga" barn. Källa: Max Kaser, Römisches Privatrecht: Ein Studienbuch (1992), sid. 270 och 286. // Anders Winroth


#132 (9 februari 1998)

Er det noen som kjenner til Lesere og kirkesangere i Mariakirken, Stockholm på midten av 1800 tallet? // Espen Tjernshaugen.


#131 (7 februari 1998)

Var hade 2:e trumpetaren i Livkompaniet vid Smålands Husarregemete sitt boställe på 1680- och 90-talet, innan indelningsverkets fasta organisation hade "satt sig"? (Sannolikt inte Holmarp eller Hallingstorp i Säby socken, vilka senare tycks ha varit trumpetareboställen). // Björn Edman


#130 (7 februari 1998)

I register till vigsellängd för Karlanda 1767-1795 har jag funnit personbenämningen fotgäjare. Vad kan han ha sysslat med? // Lars Ekblom

Svar: Har inte frågaren läst fel och det ska vara fotjägare = infanterist? // Elisabeth Thorsell

Kommentar (6 mars 1998): Frågaren d v s jag har inte läst fel. Däremot kan den som har gjort registret till vigsellängden (DIS, Sturefors, 1987 ISSN-0283-2690) läst eller skrivit fel eller den som gjort noteringen i vigsellängden (1790) ha skrivit fel och den som tolkat texten följt stavningen. Jag köper gärna förklaringen - tack för hjälpen. // Lars


#129 (26 januari 1998)

In Jämtlands old Dragonregement, the Stab or Staff company had 4 skalmejblåsare. What were they? Tack! // Ronald C. Pearson

Svar (på svenska): En skalmeja är ett gammal blåsinstrument, en föregångare till oboen. Således var en skalmejblåsare en person som spelade detta instrument. Förr i tiden hade regementen både blåsare (vanligtvis oboister, som i äldre tider skrevs hautboister) och trumslagare. Jag förmodar att deras främsta funktion var att spela under marsch. // Håkan Skogsjö

Answer (in English): A person playing the "skalmeja" was a person playing an old-fashioned wind instrument, a predecessor of the later oboe. In the old days the regimental music consisted of both drummers and people playing wind instruments. // Elisabeth Thorsell

Answer (11 March 1998): "skalmeja" = shawm in English // Eros Koivuluoma.

Svar (17 febr 1998): Ett litet påpekande. En hautboist behövde inte nödvändigtvis spela oboe. Vanligen användes det som titel på den person som ledde musiken. Stabstrumpetare/regementstrumslagare i modernare tappning. // Gunnar Bergstedt

Korrigering (17 febr 1998): Gunnar Bergstedt har helt rätt. I Svensk Uppslagsbok kan man läsa under ordet "oboist": Under 1700-talet och början av 1800-talet var oboist i Tyskland och Norden på grund av oboens stora popularitet beteckning för en musikunderofficer i allmänhet, i Sverige då vanligen stavat hautboist. Vidare kan under "oboe" läsas att instrumentet är utvecklat ur den gamla skalmejan och uppkom i Frankrike på 1600-talet. Till Norden kom den mot 1600-talets slut. // Håkan Skogsjö


#128 (26 januari 1998)

Hej! Jag har i födelseboken för Hököpinge församling (M) hittat benämningen värnåbo (jag tyder det åtminstone till detta)- vad var en värnåbo? Födelseboken avser år 1737. Tacksam för svar! // Ingrid Rahl

Svar: Kan det inte vara så enkelt att det var en person som var boende i Värnå = Värnåbo? // C. Blohmé


#127 (23 januari 1998)

Hej! Jag undrar var jag kan finna information om vad olika symboler betyder i husförhörslängd från 1865, framför personnamn? Det ser ut som ett tregrenat stearinljus ungefär... Jag har letat i "Läsebok för släktforskare" av H. Anderö och i boken av U. Schenkmanis. Är det någon som vet?

Svar: Det fanns ingen enhetliga och för hela landet fastställda symboler för prästerna att använda vid folkbokföringen och husförhören. Därför kan det vara svårt att få reda på vad alla krumelurer i husförhörslängderna betydde.

När det gäller betygssymboler kan rent allmänt sägas att ju mer utbyggda tecknen var, desto bättre var kunskapen. Exempelvis fanns ett system med kryss: ett helt kryss var bäst, var en av kryssgrenarna borta var personen något sämre och var ytterligare någon borta ännu sämre, etc. I gamla Härnösands stift, som omfattade i hela Norrland, fanns under 1800-talet ett enhetligt system som gällde i hela stiftet. En förklaring till detta brukar finnas på en tryckt sida i längden. På andra håll har jag ibland sett att prästen själv har gjort anteckningar i husförhörslängden som förklarar hans krumelurer. Det kan man alltid leta efter om man är intresserad av betygen.

Symboler framför personnamnen var för det mesta inte betyg utan hade andra betydelser. Sålunda är det inte ovanligt att prästen skrev ett kors framför namnet om personen hade dött och någon annan symbol (som ibland säkert kan ha påmint om ett grenljus) om de hade flyttat bort. Ofta kan man genom en mer noggrann analys av tecknen och deras anvädning klura ut deras betydelser (ett enkelt exempel är korset framför namnet, som man vid en analys snart upptäcker noterats just vid de personer som avlidit). // Håkan Skogsjö

Svar (26 jan 1998): Jag har stött på att "gaffeln" betyder att personen dyker upp längre ner på samma sida, vanligtvis en son eller dotter som gift sig så att det bildats en ny familj på gården/torpet. Även "NB" (nota bene) har jag sett användas på samma sätt. // Carl Szabad


#126 (20 januari 1998)

Var kan jag hitta information om inskrivna vid sjömanshuset i Malmö på 30-talet? // gustavjo@algonet.se

Svar: Jag föreslår att du vänder dig till stadsarkivet i Malmö eller landskarkivet i Lund. Där bör personeln kunna ge att bra svar på denna fråga. // Håkan Skogsjö


#125 (20 januari 1998)

Hej! Jag forskar om en Hans Niklasson från stenhuggarsamhället Heestrand. Niklasson skrev en skildringsvisa 1922, och testamenterade huset till Svenneby hembygdsförening på 50-talet. Behöver allmänna tips om var jag kan finna information om Heestrand under tiden för granitindustrin. Eller om Niklassons hus. Hembygdsföreningen vet oroväckande lite. Finns något skrivet? Annan information? // Patrik Hernwall

Svar (16 mars 1998): Hej! Kanske nystartade Kville Personhistoriska Förening kan slussa dig vidare. Tag kontakt med Olle Andersson, Genvägen 7, Dingle, tel.0524-40031. // mvh Kent Stävholt Kungshamn.


#124 (20 januari 1998)

Jag skulle vilja veta var hittar man båtarnas passagerarlistor? Marja-Liisa Lindqvist.

Svar: När det gäller de emigranter som reste via Göteborg (den största utvandrarhamn i Sverige), så finns passagerarlistorna i landsarkivet i Göteborg. Boken "Emigrantforska!" av Per Clemensson rekommenderas för den som vill veta mer om passagerarlistor. // Håkan Skogsjö


#123 (7 januari 1998)

Finns det någon som känner till något om Nybrohuset i Stora Herrestads socken i Skåne? Lillemor Magnusson. Tacksam för svar. D.S.


#122 (29 december 1997)

Forskar på släkt i norra Sverige. Stöter ofta på benämningen finne i husförhörslängder. Vad står denna markering för? MVH Lars Ljungberg

Svar: Med all sannolikhet avses att personen ifråga hade finska som modersmål. Det skulle också kunna betyda att personen har invandrat från Finland (och är finsktalande). Det beror på omständigheterna. // Håkan Skogsjö.

Svar (13 jan 1998): Jag har funnit benämningen när jag sökt efter släktingar i Tärendö och kommit fram till att de var finsktalande (tornedalsfinska) för de är hela tiden boende på den svenska sidan. (Anonym)

Svar (13 jan 1998): Benämningen "finne" betyder att personen i frågan är av Finländsk ursprung. // Med hälsning Inkeri Saarinen

Svar (16 mars 1998): Det beror på vad man menar med "norra Sverige". I Härjedalen och Jämtland bör man vara uppmärksam på att den norska beteckningen "finn/finne" = lapp, same, kan förekomma. Beteckningen förekommer fortfarande i dialektalt dagligt tal i västra Härjedalen. Jag har dock inte sett denna beteckning i kyrkböcker. // hälsningar Christer Kalin, Östersund.


#121 (29 december 1997)

Hej! Vi söker två emigranter från Överluleå socken (bröderna Enström) till USA 1888. Hur kan vi komma vidare med detta? // Mats Lundström

Svar: Att finna emigranter i Amerika är svårt. Tips och råd ges i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika.


#120 (22 december 1997)

Jag har en ana som varit fosterbarn. Jag vet när hon är född och i vilken familj hon var fosterbarn, det var i Nicolai församling, Stockholm, på 1850-talet. Jag vet också var fosterfamiljen bodde vid denna tidpunkt - har hittat dem i mantalsuppgifterna. Hur skall jag få reda på vem denna flicka var? Finns något register för fosterbarn?? // Jan Kjellander

Svar: Nej, något register över fosterbarn finns inte. Om jag förstår din fråga rätt känner du till fosterbarnets namn och födelsetid, men söker födelseorten för att komma vidare bakåt. Du vet också var i Stockholm barnet bodde. Om hon inte är född i den församlingen bör hon vara inflyttad dit. I inflyttningslängden kan du sannolikt finns födelseorten, annars torde det finnas en inflyttningsattest som kan ge svaret. I Stockholms stadsarkiv finns också många register som ofta är nödvändiga för att över huvud taget kunna forska i Stockholm. // Håkan Skogsjö


#119 (15 december 1997)

Hej! Jag är nybörjare inom släktforskning och undrar hur jag går vidare med en del uppgifter som jag hittat i några gamla brev. Min släkt på mödernet härstammar från gården Humlebäck i Algutsboda, Uppvidinge härad i Värend, Småland. I släkten fanns valloner. Hur kan man spåra dessa? Kan man få tag på en karta över Algutsboda från början av 1700-talet? Äldste kände stamfadern hette Lönegren, gift med Elisabeth Allbolin. Kan Allbolin vara ett vallonskt namn? Tacksam för svar från någon som vet något om detta! Hälsningar Margareta Källström--

Svar: Angående forskning om valloner, se vallonsidan i Nättidningen RÖTTER

, som bland annat innehåller en del litteraturtips om vallonsläkter och släktforskning om valloner. Äldre kartor finns för det mesta hos Lantmäteriet i Gävle. Jag tvivlar på att Allbolin är ett vallonskt namn. // Håkan Skogsjö

Svar (18 aug 1998): Hej. Jag härstammar från släkterna Lönegren och Albolin i Algutsboda och har dem ganska väl kartlagda. Kontakta mig på e-mail eller telefon 0431-455254. Adressen är 2384 Hulebäckseröd, 26698 Hjärnarp. // Inge Ledje


#118 (15 december 1997)

What were the duties of a person with the title: Härads Profossen? Tack!

Svar (på svenska): En häradsprofoss hade bland annat till uppgift att verkställa kroppsstraff som spöslitning (men inte avrättningar). En häradsprofoss tjänstgjorde inom ett visst härad. // Håkan Skogsjö

Answer (in English): A "häradsprofoss" was the person who was responsible for the enactment of corporal punishment, like floggings etc. He did not execute people, that was done by the "bödel", the executioner or hangman. He was employed by a legal district, a "härad", which was an area that consisted of several parishes. // Elisabeth Thorsell


#117 (15 december 1997)

Undrar om någon vet hur färdvägen var för de som emigrerade till Nordamerika från Tornedalen, Sverige, omkring 1890-talet. Vilken avresehamn var vanligast och vart bosatte dom sig i Nord Amerika? Jag har kört fast i sökandet efter "mina" emigranter då jag inte hittar dem i någon passagerarlista. De finns ej heller med i CD-rom skivan "Emigranten" som tar upp många svenska hamnar. Jag är tacksam för svar, Maria Moborg.

Svar (16 mars 1998): Om inte finska hamnar kommer i fråga, så skulle jag vilja föreslå norska. I detta fallet är kanske Narvik ligger närmast? Beträffande Härjedalen och Jämtland, reste många emigranter via Trondheim. Politikammerens register över emigranter finns vid de norska statsarkiven (= sv. landsarkiv). För Narvik borde det vara Statsarkivet i Tromsø, Postboks 622, 9001 Tromsø, Norge. Norska arkiv svarar på alla frågor kostnadsfritt ( i motsats till svenska), men det kan ta tid att få svar. // Lycka till! Christer Kalin, Östersund


#116 (15 december 1997)

Jag söker dopdata, faddrar m.m. för en person som är född utomlands, föräldrarna svenska medborgare. Personen ifråga är dock döpt i Sverige. Jag vet i vilken församling föräldrarna levde i innan de flyttade utomlands och jag vet i vilken församling dopet skedde i. Modern och barnet återvände utomlands efter dopet. Detta skedde i början av 1930-talet. När det var tid för skolgång så återvände familjen till Sverige. Var skall jag leta? // Johan Frohlund


#115 (8 december 1997)

I en bouppteckning från 1746 har de inblandade olika "titlar" och jag undrar om dessa är avgränsade till någon speciell samhällsgrupp. I denna bou nämns den avlidna kvinnan som "auditörskan, fru". Hennes son, som var bergsfogde, nämns som "edel och högaktad herr" medan hennes dotter kallas "äreborna och dygdädla jungfru". Dottern benämns även som fadder 1750 "mademoiselle". Den avlidna skall troligtvis ha varit dotter till en komminister. Hennes make vet jag inget mer om än att han var auditör och regementsskrivare i början av 1700-talet. // Hälsningar, Martin Casterud.

Svar: Hej Martin. Vi har hittat nästan likadana uttryck bland de högborgerliga stånden i Askersunds stad på 1700-talet. Bl.a. annat ett uttryck ur Släkten Lundberg från Askersund vigda " handelsman Gustaf Lundberg och dygdprydda jungfrun Dorothea Grahl" Mannen blev sedermera borgmästare i staden. Hustruns broder var kyrkoherde och fadern slottsbyggmästare i Varberg. Mademoiselle förekommer i allmänhet för ogifta kvinnor, oftast i borgarklassen, även uttrycker Demoiselle står för samma sak. // Hälsningar Anja och Börje Finn.


#114 (5 december 1997)

Vad betyder Susc i en födelsebok? Den första bokstaven är definitivt ett stort S, den andra är troligen ett u (eventuellt n eller e, men i andra fall ser man dessa bokstäver tydligt), den tredje antingen ett långt s eller möjligen ett h eller ett f (men troligen inte, om man jämför andra ord med dessa bokstäver) och den sista bokstaven är antingen ett c, ett e eller ett förkortningstecken.
Ibland har prästen skrivit "den 2 maji döptes Nils Nilssons lille son Nils fr. Röinge. Susc af hustru Karna Persdotter. Test Nils Jonsson...", ibland "den 2 maji döptes Nils Nilssons lille son Nils fr. Röinge. Susc af Karna Persdotter. Test Nils Jonsson..." och ibland "den 2 maji döptes Nils Nilssons lille son Nils fr. Röinge. Susc Karna Persdotter. Test Nils Jonsson...". Det är troligen inte modern (först trodde jag det stod Hust) för i så fall bytte min anfader fru vartannat år... // Tack på förhand, Malin Warnqvist.

Svar: Du har läst helt rätt. Förkortningen "Susc" uttyds suscep eller suscepta. Orden är latin och betyder "hålla fram barn vid dopet" eller "gudmor". När ordet som här följs av "af" kan det lämpligen översättas med "barnet bars...". Förkortningen "Test" står för Testes som betyder "faddrar". Du har alltså helt rätt i din iakttagelse är det inte rör sig om modern. Hennes namn verkar inte nämnas av de citerade födelsenotiserna att döma. När det gäller kyrkobokslatin rekommenderar jag skriften "Latin för släktforskare" av Jojje Lintrup. Du kan läsa mer om skriften i DALARÖTTER

(en dottertidning till Nättidningen RÖTTER

) och beställa den här. // Håkan Skogsjö, redaktör

Svar: Du kanske ska tillfoga att det ibland bara står "susc hustru Karna" eller liknande, och då betyder "susc" susceptrix, vilket betyder "den kvinna som bar barnet", om mitt latinska minne inte är fel. // Elisabeth Thorsell


#113 (2 december 1997)

Jag har i min forskning stött på flera rusthållare och jag undrar nu vilka uppgifter en rusthållare hade, vilken sorts bönder som blev det och om det finns något arkiv där man kan finna mer information om dem. Med vänliga hälsingar Helene Landerholm.

Svar: Rusthållare var en bonde som ägde en större gård och därmed hade finanser nog att rusta både häst och karl, vilket alltså var mycket mer kostsamt än att bara rusta en soldat. Om rusthållet i alla fall bedömdes vara för klent för detta, kunde dit läggas inkomsten av några andra gårdar, vilket kallas för augment, och gårdarna augmentshemman. Om detta kan man läsa i "Svenska knektar", av Lars Ericson, se förbundets prislista. // Elisabeth Thorsell


#112 (28 november 1997)

Hej. Mitt namn aer Lena Aahlby, jag aer svenska men bor i Australien och har blivit intressrad av slaektforskning. Jag undrar hur man baest/enklast/billigast kan spaara en slaekting som utvandrat till USA fraan Sverige runt 1890. Gaar saadan information att faa via internet eller maaste man koepa microfisch eller liknande? Tacksam foer uppslag. Lena.

Svar: Att finna emigranter i Amerika är svårt. Tips och råd ges i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika.


#111 (28 november 1997)

Hur kan jag på enklaste sätt få kontakt med två kvinnliga kusiner i Amerika. Jag vet deras flicknamn, men de är förmodligen gifta sedan många år och har andra efternamn. Den enda ledtråden jag har är en aderss till familjen i Chicago från 1945. Föräldrarna är nu döda sedan länge. Tacksam för tips! Jan Bartholdson

Svar: Att finna emigranter i Amerika är svårt. Tips och råd ges i Nättidningen RÖTTER

på sidan Så finner du släktingar i Amerika.

Svar: Vi hade ett liknande problem och skrev då till postkontoret på den ort där vederbörande bott. Efter flera månader fick vi brev från en släkting som hade kontaktats av en före detta granne som kände till familjen, som sedan länge hade flyttat därifrån. Nu rörde det sig om en liten ort där alla kände alla, det kanske är svårare med Chicago. Men varför inte försöka?? // Jan Kjellander


#110 (28 november 1997)

Hej! Jag undrar hur man släktforskar på valloner. Mina valloner finns i med i boken "Vallonsläkter på 1600-talet", i husförhörslängder och mantalslängder. Kan man utifrån detta fortsätta i någon annan "källa"? Hälsningar Gunilla Rask

Svar: Valloner finns i kyrkböcker och skattelängder på samma sätt som andra människor. På så vis skiljer sig inte vallonforskningen från annan släktforskning. Men de äldsta leden i vallonsläkterna är komplicerade att reda ut eftersom det handlar om 1600-talsforskning, som nästan alltid är svår på grund av ett bräckligt källmaterial. En del tips finns i Nättidningen RÖTTER

på sidan De berömda vallonerna.


#109 (24 november 1997)

Har hittat en notis i en kyrkbok (husförhör) Cognomine Zibalon, det står i marginalen i anteckningarna på min morsfars morfar som hette Anders Månsson, men hade fader okänd i dopboken. Denna anteckning står i alla marginaler där han finns med. Kan detta vara ett Zigenarnamn eller tattarnamn? Vi är många som undrar. Jag har frågat många kunniga i området, men ingen känner till något. Har även kontrollerat att att det finns ingen i husförhörslängden med detta namn. Cognomine betyder "tillhör familjen eller Tillhör släkten".

Svar: I Luleå fanns på 1700-talet en släkt som hette Zebulon. Har för mig att det var en handelsmannasläkt. Kanske du kan hitta någon koppling dit? // Per-Olov Österlind.

Svar:Angående frågan om Cognomine Zibalon. Om jag minns mina latinlektioner betyder cognomen (för en romare) "tillnamn". Det skulle i så fall kunna betyda "med tillnamnet Zibalon" eller "han som kallas Zibalon". // mvh Patrik Spånning Westerlund.


#108 (24 november 1997)

Vet någon vad en genant borgare är för något?// Lillemor Magnusson

Svar: Genant kunde för betyda besvärlig. Kanske var din anfader en besvärlig och krävande borgare. Uppgiften hämtad ur "Förklaringar öfver 60,000 främmande ord och namn m.m. i svenska språket tillika med deras härledning och uttal" av C.M. Ekbohrn, Sthlm 1904. s269. MVH/Regards Stefan Hammar

Svar: Ett annat förslag ger Bo Lindwall. Han tror att det rör sig om en borgare som har burskap i en stad utan att vara bosatt i där; i stället bodde han någon annanstans, vanligen på landsbygden, där han också bedrev sin handel. Ordet genant är säkerligen inte det franska genant (uttalat "sjenangt") med betydelsen "besvärande" utan tyska genant (uttalat "genant") som kan betyda "så kallad" eller "benämnd". // Håkan Skogsjö


#107 (24 november 1997)

Hej! Jag håller på att släktforska och ska börja skicka mejl till andra forskare och har själv fått några mejl men jag kan inte öppna bilagorna. Jag har en mac och de flesta har ju pc. Hur ska jag få upp t.ex. ett Hex-Edit dokument? Vilka program är lämpligast att skriva i för att skicka mellan pc och mac? // Mvh Christina Holm

Svar (15 jan 1998): Microsofts applikationer finns för både Mac och PC. T.ex. MSWord brukar gå att öppna i bådadera. Om du vet att din mottagare har en annan dator så går det i vissa versioner att från en Mac t.ex. spara i Word for Windows-format och vice versa. Detta fungerar med lite tur också för t.ex. Excel. Bildfiler (TIF-, BMP- eller JPG-filer) brukar också kunna gå att öppna från ett annat slags dator. // Björn Pilström


#106 (21 november 1997)

Hej! Jeg leter etter forfedre fra tidlig på 1800 tallet fra Tanum/Bohuslan Er det noen som kan hjelpe meg med å finne personer i noen bygdebok e.l. ??? // Håkon Jensen


#105 (21 november 1997)

Hej! Jag heter Stefan Holmgren och bor i Gnosjö. Jag och min släkt har ett problem, Vi kan nämligen inte hitta min farfarsfarfar. Det sägs av de gamle i vår släkt att farfars far var oäkta son till kung "Kalle Glader", han lär ju ha varit far till många. Modern står ej heller att finna men man vet att hon troligen var kokerska på slottet och sedan flyttades till England. Frågan är finns det någon som kan hjälpa oss att leta. // Med vänlig hälsning Stefan Holmgren

Svar: Det torde vara enklare att hitta din farfars far om du också skriver vad han hette, när han var född, var han bodde och andra relevanta uppgifter. // MVH Carl Szabad


#104 (21 november 1997)

Hur skall jag bäst hitta en person som jag vet föddes i Stockholm men ej vet vilken församling? Jag har hans födelsedatum. // Jan Kjellander

Svar: Det enklaste sättet är att leta igenom de olika församlingarnas fördelseböcker för den aktuella tidpunkten. // Håkan Skogsjö

Svar: Det beror på vilken tid det gäller. Många angav Stockholm som födelseort även om de var födda i någon församling utanför staden. Om han hade ett ovanligt namn kan fadern återfinnas i de mantalsregister som finns på Stadsarkivets expedition. Från slutet av 1800-talet är dessa årliga och innan dess med fem eller tio års mellanrum. // Carl Szabad

Svar: Försök på Stockholms Stadsarkiv, Kungsklippan 6, Stockholm eller Stockholms Historiska Databas, Sankt Eriksgatan 121, Stockholm. // Sam Blixt, Oskarshamn


#103 (3 november 1997)

Fram till 1860 gällde allmänt passtvång för inrikes resor mellan olika orter i Sverige. Passen utfärdades av länsstyrelsen men även av kronofodgar och kronolänsman för personer som bodde långt ifrån landshövdingesätet. Den som inte hade pass var "lösdrivare". Har sökt litteratur och artiklar i ämnet men har inte funnit. Har någon tips om detta? // Christer Jonsson.

Svar: Jag tror att Landsarkivet i Göteborg kan ge ett uttömmande svar om inrikes pass. // Vänliga hälsningar Conny Källvik


#102 (22 oktober 1997)

Jag undrar hur man tar reda på vem som har ägt en viss stuga. Vilken källa anv. man? Finns kyrkböcker över hela Södermanland i Eskilstuna? Tacksam för svar. // Markus Gustafsson

Svar: Uppgifter om ägare till hus finns inte registrerade i några arkiv. Om du däremot vet att det till huset också hörde mark, kan du finna uppgifter om ägaren till marken i den lokala domstolens arkiv (tingsrätten). För äldre tider är arkivhandlingarna inlevererade till landsarkiven. Vad gäller kyrkböcker för Södermanland rekommenderar jag att du vänder till stadsbiblioteket eller stadsarkivet i Eskilstuna. De kan svara på din fråga. // Håkan Skogsjö


#101 (22 oktober 1997)

Hej. Min farfars-farfars bror flyttade från Västmanland under 1870-talet till Nyköping, och det står "Excercis 2 år" som kommentar. Innebär det att han gjort militärtjänst av något slag eller straffarbete? Det här är sista spåret jag har av honom. Skall jag söka i kyrkböckerna, krigsarkiv eller annat arkiv för Nyköping? Jag kan inte hitta något arkiv som passar. Hur skall jag gå tillväga? Mycket tacksam för svar // Urban Fredell

Svar: Noteringen har säkert med militära att göra. Om du vet att han flyttade till Nyköping bör du börja söka i kyrkböckerna där, för att kunna följa honom framåt i livet. Det finns flera församlingar att välja mellan: Helgona, Nikolai samt Nyköpings östra och Nyköpings västra. Du letar in inflyttningslängderna efter honom. Sannolikt kan din släkting också återfinnas i militära handlingar på Krigsarkivet. // Håkan Skogsjö


#100 (21 oktober 1997)

Hej. Jag vill hitta min mormors riktiga mor. Mormor föddes i Brännkyrka förs., Stockholm 1914 och bodde i fosterhem ett år. Var kan jag söka adoptionshandlingar och hos vilka sjukhus kan jag hitta födelseattester där moderns namn kan finnas? Är det någon som kan berätta mer om adoptionsförfarande på 20-talet, vilka myndigheter etc. som var inkopplade? // Hoppas på hjälp, Eva Turbell

Svar: Om hon är född i Brännkyrka bör det framgå av Brännkyrkas födelsebok som finns på Stockholms Stadsarkiv. Därifrån är det sedan bara att följa barnet via utflyttningslängden eller församlingsboken. // Carl Szabad


#99 (21 oktober 1997)

Hej Håkan, vad betyder eg. i detta sammanhang i en husförhörlängd "eg.Slagt. Anders Gust. Sand". "Slagt." har jag tolkat som slaktare! // mvh Lars Ekman

Svar: Det är alltid vanskligt att svara på denna typ av frågor utan att se själva sidan och därmed sammanhanget. Men sannolikt ska förkortningen "eg." uttydas "Ägaren", det vill säga Sand ägde den fastighet där han var kyrkoskriven. Det rör sig således sannolikt inte om en förkortning utan om två, och det hela ska förmodligen utläsas: "Ägaren och slaktaren Anders Gustav Sand".


#98 (21 oktober 1997)

Hej. Vilket dataprogram är behändigast för en nybörjare. Jag behöver inget avancerat program. Det skall vara lätt att använda. // Hälsar Mikael Karlin

Svar: Det beror på vilka behov man har. Jag föreslår att du utforskar länkarna till olika programtillverkare som du hittar på länksidan. Där kan du hämta demoversioner och själv jämföra programmen. Du kan också läsa om datorprogram på datorsidan. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö

Svar: Hej Mikael. Precis som Håkan Skogsjö svarar är det lämpligt att prova sig fram med de demoversioner som finns. Personligen tycker jag att Holger är bland de bästa som finns för närvarande. Den har några små brister som jag tycker man kan överleva. // MVH Alf Sjölin


#97 (20 oktober 1997)

Hej Jag är intresserad av släktforskning i Danmark och Frankrike men bor i Sverige. Tacksam för tips om hur jag kommer vidare. mvh Sören Kabell

Svar: När det gäller Danmark rekommenderar jag dig att undersöka länkarna som finns på RÖTTER

s länksida under Danmark. // Håkan Skogsjö


#96 (20 oktober 1997)

Hej. Är det någon som vet vad båten hette som gick mellan Malmö och Boston. Det ska ha anlänt till Boston i mars 1894. Vore tacksam för svar. Stefan Lander


#95 (20 oktober 1997)

Jag är intresserad av att finna material om ryska krigsfångar på Visingsö i början av 1700-talet. Vart vänder jag mig? M.v.h. Hans Sander


#94 (17 oktober 1997)

Hejsan! Jag söker den ena grenen av min familjs rötter i det gamla Ryssland, tsartiden. Familjenamnet är Belaieff. Långt tidigare skall det enligt uppgifter varit Belaieff de Calla med tillhörande ryskt familjevapen. S:t Petersburg, Soroka är nämnda platser. Vart börjar man och finns det över huvudtaget en chans. Tacksam för svar snarast. S.Belaieff.


#93 (17 oktober 1997)

Hej En fråga om namnformer: En amerikanska i en släkt Wicklund har funnit mig i någon Mail-databas och ställt en del frågor om sin släkts bakgrund och namnet Wicklund. Vi tycks inte vara släkt eftersom hon funnit rötter till Sundsvallstrakten och vidare till svenskspråkiga delarna av Finland. Min släkt kommer från Öland. Hon har dock ställt en fråga om namnet Wicklund och vad det betyder. Jag har faktiskt inte förr grubblat så mycket över detta. Jag vet att min farfar som bosatte sig i Stockholm tog sig namnet Wicklund och att hans far hette Karlsson och kom från Torslunda. Min far (nu avliden) hade en långsökt förklaring att farfar ville ha en koppling till Vickleby på Öland, det vill jag ta med en nypa salt. Jag undrar nu om Wicklund och Wiklund (Viklund) har samma grund eller betydelse, dvs en lund vid en vik. Man kan ju dra en parallell med Vikström och Wickström! Dvs är "ck" bara en språklig utsmyckning? I vår släkt har vi konsekvent stavat med W och ck. Hälsningar Hans Wicklund.


#92 (17 oktober 1997)

I boken Ingermanland kan man läsa att Gustav II Adolf frågat tyska adelsmän om de vill bosätta sig i Ingermanland mot att de fick mark där. I samband med detta skulle även en s.k. Ingermanlänsk kapitualationsakt ha skrivits. Var kan jag få tag i denna och finns det någon förteckning på vilka tyska adelsmän som antog anbudet? Mvh Jost Werdenhoff

Svar (27 okt 1998): Ingermanländska lantaktens tyska form (fanns likställd latinsk och tysk version) finns publicerad i appendix till Öhlander, C.: Bidrag till kännedom om Ingermanlands historia och förvaltning. I. 1617-1645, Upsala 1898 (enda delen som utkom). // Alexander Pereswetoff-Morath, Lund


#91 (17 oktober 1997)

Hej! Jag undrar vad det innebär att en släkt blir adlad och introducerad? Vad betyder det och hur gick det till. Finns det någon som kan tala om för mig vad ett duellplakat är? Vad hände om man bröt mot detta? // Mvh Jost Werdenhoff

Svar: Jag föreslår att du kollar sedvanliga uppslagsverk (Nationalencyklopein, Svensk uppslagsbok, Nordisk familjebok, etc) och läser vad som står där under de ord du nämner. Där finner du också litteraturhänvisningar som hjälper dig vidare. // Håkan Skogsjö

Svar (13 jan 1998): Jag rekommenderar att avsätta en heldag för ett besök på Riddarhuset i Stockholm. Det besöket besvarar inte bara dessa frågor utan ger också en bra bild av hur adelssläkter tillkom, levde och verkade. // Gert Brushammar


#90 (17 oktober 1997)

Har du någon aning om hur jag söker mina rötter i Norge? Min far var därifrån och kom till Sveige under kriget. /Solveig


#89 (17 oktober 1997)

Om ett regemente inte finns med i Grill, är det då ett värvat regemente? Finns det någon litteratur om de värvade regementen? Ordet liderlig som jag fann som en anmärkning på min farfars farfar som var skånsk husar i mitten på 1800-talet, hade det samma betydelse då som nu? Siv Malmgren.

Svar: Ordet liderlig torde betyda att prästen ansåg att din farsfar farfar borde ägna sig mindre åt skörlevnad (sprit, kvinnor, kortspel eller vad som nu lockade honom). // Håkan Skogsjö.

Svar: Om det är ett värvat eller tillfälligt uppsatt regemente i SKÅNE så kan jag kanske hjälpa dig med litteraturhänvisningar/ Magnus Lindskog -Ordf. Skånes Militärhistoriska Förening


#88 (17 oktober 1997)

Hej Jag önskar hjälp med var jag kan få tag i uppgifter om vilka som varit häradshövdingar i Småland och Skåne samt länsman fjärdingsman etc. Hoppas du kan hjälpa mig. Kanske finns det några bra böcker eller forskningar att ta del av, för det finns väl inga databaser antar jag. M V H Christer Jonasson

Svar: När det gäller Skåne så finns boken "Landsstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917" av Otto Lindberg (Malmö 1919). Denna bok lär kunna hjälpa dig i din forskning/ Magnus Lindskog - Ordf. Österlens Släkt- och Folklivsforskarförening


#87 (17 oktober 1997)

Jag har förgäves letat efter ett postadressregister för Sveriges Församlingar på nätet. Finns det inte någonstans? Marie Ronnegård, Nacka

Svar (22 okt 1997): På den kristna hemsidan Crossnet [http://www.crossnet.se/karta] finns adresser till samtliga kristna församlingar, däribland Svenska kyrkans pastorsexpeditioner. Ett utmärkt hjälpmedel. Svenska kyrkan har även många församlingar utlagda på Internet, titta i sådana fall in på [http://www.svkyrkan.se] och dess församlingslänkar. // S Peter Rydén


#86 (17 oktober 1997)

Hej. Jag har en fråga angående en notis jag hittat i några husförhörslängder. En person som levde på 1700-talet i Transtrand sn (W) benämns som friskott/friskytt. Vad betyder detta? Enligt Lilla Fokus skall friskytt bland annat kunna betyda "civil stridsdeltagande som ej uppfyller lantkrigsbestämmelserna", alternativt kan det betyda mästerskytt. Vilket är det mest troliga? Tack på förhand, Martin Casterud.


#85 (17 oktober 1997)

Hej Håkan! I domboksprotokoll (1792) står att de utdömda böterna ska 3 skiftas emellan frälseägaren, häradet och målsägaren. Fördelning finns på saköreslängden men min undran är om dessa ekonomiska transaktioner ("utbetalningar") finns specificerade i något arkiv. Mvh MariePaula Sandberg

Svar: Jag förmodar att du tänker dig att böterna först i sin helhet betalades in till staten och sedan utbetalades de två tredjedelar som skulle tillfalla frälseägaren och målsägaren. Dock är jag tveksam om förfaringssättet verkligen var detta. Jag gissar att endast den tredjedel som skulle tillfalla häradet (staten) betalades in, medan de andra tredjedelarna betalades direkt till målsägaren och frälseägaren. Därmed torde det inte finnas någon dokumentation över några utbetalningar, för sådana har aldrig skett. Däremot är det säkert möjligt att i landsboksverifikationerna kontrollera om den tredjedel som skulle tillfalla häradet verkligen blev inbetald. // Håkan Skogsjö


#84 (17 oktober 1997)

Hej. Jag undrar vad orden modern kyrkotagen betyder. Det står i samband med ett barns födelse och dop? Britt-Marie Andreasson.

Svar: Svensk uppslagsbok (en utmäkt källa för alla släktforskare) skriver under ordet kyrktagning: »Den kyrkliga akt, varigenom kvinna, som fött barn, emottages av församlingen i kyrkan. – – – Kyrktagning har försiggått vid kyrkdörren, på gången el. vid altaret.» // Håkan Skogsjö

Svar (21 okt 1997): Kvinnan som nyligen fött barn anses oren och har inte rätt att gå i kyrkan förrän efter 5-6 veckor. Nordisk familjebok (1944) konstaterar att "... bruket är alltmer i avtagande."(!) Uppenbarligen höll man på med sådant ända fram i nutiden. // Carl Szabad


#83 (17 oktober 1997)

Hej! Jag hoppas Du har något tips att ge mig. Jag söker min farfars farbror Per Olof Marklund, f 19 maj 1867 i Arjeplog, Norrbotten. Han är "bortflyttad till Norra Amerika 19/7 1892" enligt utflyttningsattest. Han finns även med i registret över emigranter från Norrbotten men däremot har jag inte funnit honom i registren till passagerarlistorna för Göteborg, Malmö, Bergen, Trondheim eller Oslo. Vilka andra hamnar kan han ha åkt från och var hittar jag registren för passagerarlistorna? Mycket tacksam för eventuella tips. Med vänlig hälsning, Pia Lindström


#82 (17 oktober 1997)

Hej, jag har stött på ett problem. Husförhörslängderna gör ett hopp i tiden. Detta innebär att jag inte kan följa släkten mellan 1782-1816. När det blir på det här sättet försvåras ju möjligheten att finna familjernas utveckling. Det är bara i enstaka fall man har tur och finner någon som är född innan 1782 och som fått barn efter 1816. Detta gäller Norrala, Hälsingland. Är det någon som råkat ut för det här och kommit på något sätt att reda ut problemet? mvh Tomas Larsson, Stockholm

Svar: Det försvårar forskningen, men gör den sällan omöjlig. Genom en noggrann genomgång av bevarade källor (man får ta dem som står till buds: andra kyrkböcker, bouppteckningar, mantalslängder, etc), brukar det gå ganska bra att överbrygga luckor i kyrkböckerna. Det har skrivits en del om hur man rekonstruerar förstörda kyrkböcker (bland annat i Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1990 »Inte bara kyrkböcker») och de artiklarna kan säkert ge tips och idéer även för den som inte har ambitionen har göra en total rekonstruktion. // Håkan Skogsjö.


#81 (17 oktober 1997)

Jag har köpt en gård i Hassela, Hälsingland. Det har väckt ett starkt intresse hos mig att forska kring gården och trakten. Men hur börjar jag? Jag har talat med folk i bygden om tiden ner till mitten av 1800-talet men tidigare då? En fråga av en mycket intresserad nybörjare. m.v.h. Maud Watz

Svar: Börja med att studera den utmärkta boken »Hembygdsforska! Steg för steg» av Per Clemensson (finns säkert på biblioteket). Där finns många tips och råd för den som vill börja forska i sin hembygds historia. Sedan bör du förstås också kolla på biblioteket vilka böcker som redan finns skrivna om just Hassela eller trakten kring Hassela. Där kan du säkert hitta mycket av intresse utan att själv behöva läsa arkivhandlingar. När det gäller den egna gården och byn är det ju alltid av intresse att veta vilka människor som bott där tidigare, och då är kyrkböckerna den överlägset bästa källan. // Håkan Skogsjö.


#80 (17 oktober 1997)

Hej! Jag undrar om det finns någon logisk rangordning när det gäller officerare på 16- och 1700-talet. Jag har flera släktingar som först varit Överstelöjtnant och sedan blivit Kaptenslöjtnant. Finns det någon logisk följd som man har idag med menig ...... fänrik, löjtnant, kapten osv? Mvh Jost Werdenhoff

Svar: Jag kan på intet sätt alla konstigheter i rangsystemet, men en sak som slår mig är ju att Kungl. Maj:ts Drabanter ("Drabantkåren") ju hade ett eget titelsystem från omorganisationen ca 1700 till nedläggningen efter Karl XII:s död: Chefen var Kaptenlöjtnant, vilket motsvarade generalmajor (eller möjligen överste) i övriga förband. En menig drabant motsvarade fänrik i övriga armén, osv. Jag har läst detta i Frans G Bengtssons "Karl XII:s levnad", men det finns säkert mer vetenskapliga källor också. Alf Åberg vore väl rätt person att fråga! // Mvh Björn O Bergström

Svar: Du har kanske redan rett ut saken, och jag är ingen allvetare. Under denna tid fanns det många olika benämningar inom armen. Under krigen fanns det olika grader beroende på truppslag som nämnts. En annan indelning i olika befattningar var även vilken sorts anställning man hade. Ö-löjtnant var en vanlig officer i armen, medan en k-löjtnant var en officer (om jag minns rätt) som hade anställning utan att besitta ett officersboställe som ingick, han hade bara kontant lön. Därtill kommer också olika indelningar för legoknekt. // Joacim Robertsson


#79 (17 oktober 1997)

Hej! Jag har i min forskning stött på många präster på 1600-talet och undrar nu vad det krävdes för utbildning och hur många år de studerade innan de var färdiga. MVH Annika Ericsson


#78 (17 oktober 1997)

Hej. Undrar om man i t.ex. svenska Chicago adresskalender (Henning Wenersten) för t.ex. år 1904, kan hitta sina utvandrande släktingar? Jag söker Ferdinand Andreasson med hustru Alma Conradsdotter barn som utvandrade till south Chicago 6 augusti 1902. Eller i Gus Brobergs kalender och svenska almanackan? Eller nya weckopostens illustrerade kalender förl. Chicago Ill. Vänliga hälsningar Berit Kulin.


#77 (17 oktober 1997)

Frågor om byte av efternamn: I min släktforskning har jag exempel på personer som tagit eller fått nya efternamn. Är det längre tillbaka i tiden kan namnbyten skapa förvirring och osäkerhet om identitet. Och i övrigt kan det vara av kulturhistoriskt intresse att få företeelsen belyst. När/varför började hustrur att få sin mans efternamn, t ex fru Olga Johansson? När/varför började döttrarna kalla sig med sin fars namn, t ex Elin Andersson? När/varför började vanligt folk anta släktnamn t ex Hagström? Hur gick det till att ta ett sådant namn, fanns regler för hur det gjordes? Jag har exempel på föräldralösa barn som antecknats med namn efter fosterfadern. Är det misstag av prästen eller kan det vara ett medvetet namnbyte?
Som belysning tillfrågorna ger jag här nedan några av mina aktuella exempel:
1) Min mor som är född 1896 har ett folkskolebetyg från 1908 där hon antecknats som Ruth Fransdotter efter sin far Frans Jonsson. Nästa betyg är från småskollärarinneseminariet 1915 och där heter hon Ruth Johnsson. När hon gift sig 1926 heter hon Ruth Enkler.
2) Min mormors mor fick tretton barn alla födda under 1800-talets senare hälft. Alla heter Johansson eller Johansdotter, alla utom en mellanpojke född 1874. Han flyttade tidigt till "stan" och skriver sig Elmstedt.
3) En anfader född 1758 kom från Träne i Skåne och hette då troligen Bengtsson. Men i Karlshamns husförhörslängd 1790 antecknas han som varvstimmerman Hagström.
4) En annan anfader är född 1791 i Ljungby (H) vid namn Peter Magnus Månsson. Han blev tidigt föräldralös och efter några flyttningar synes han heta Peter Magnus Petersson, förmodligen efter sin husbonde. Tacksam för svar och synpunkter på mina frågor. //Wulfila Enkler

Svar: När det gäller de svenska släktnamnens historia har ganska mycket skrivits. En bra sammanfattning finns i boken »Svenska personnamn» av Ivar Modéer (1964). Det specifika problemet om kvinnors förhållande till sin makes/faders namn är dock mer knapphändigt behandlat i litteraturen. I den finlandssvenska »Personnamnsboken» av Marianne Blomqvist (1993) ägnas ett avsnitt åt »Benämningen av kvinnor genom tiderna». Hon noterar bland annat att det helt saknas exempel på att kvinnor under medeltiden skulle använt makens namn. Hon skriver vidare: »Flicknamnen [kvinnans faders släktnamn] fick i slutet av 1700-talet konkurrens av giftasnamnen [kvinnans makes namn]. Nymodigheten att en gift kvinna antog makens släktnamn antas ha spritt sig från borgerskapet i Frankrike. Att anta äkta mannens släktnamn var således till en början, ovanligt nog, inte ett högreståndsfenomen utan en borgerlig sedvänja.» I de breda folklagren levde bruket med fadersnamn (patronymikon) kvar till omkring senaste sekelskifte. Det var första när detta bruk successivt upphörde som flertalet kvinnor började använda sin faders efternamn (inte hans förnamn plus tillägget -dotter) och ungefär samtidigt blev det allmänt också bland allmogen att kvinnorna tog makens namn i samband med giftermålet. Eftersom det förr i tiden nästan helt saknades lagstiftning vad gäller släktnamn/tillnamn, kan en person få namn på många olika sätt. Att ett barn fick fosterfaderns släktnamn är inte ovanligt. Däremot tror jag inte det finns några säkra exempel på att ett barn har fått ett patronymikon efter fosterfadern. // Håkan Skogsjö.


#76 (17 oktober 1997)

Är det någon som känner till ursprunget till det i Göteborgstrakten förekommande talesättet "Jag är ingen Schotte/Vi är inga Schottar, jag/vi kommer från ...ön"? Mvh/Per-Ola Fasth, Skövde (ps. Schotte ingår i min antavla ds.)

Svar (20 okt 1997): Jag skall försöka svara på din fråga men hoppas att någon verkligt kulturkompetent=öbo också svarar dej. Ordet Schotte, som Du skriver, uttalas på ex vis Öckerö, i Göteborgs norra skärgård, tjotte (tj som i tjosan). Detta är öbefolkningens benämning på personer som ej är öbor. En person som flyttar in från t ex närbelägna Hisingen eller Göteborg är en tjotte. Det tar tid att bli något annat - att bli accepterad som öbo. Urskillnaden är så stark att även om Du är född, som första generation, och uppvuxen på ön och p g a olika omständigheter, som Du ej själv råder över, flyttar och bosätter dig på fastlandet - då blir du tjotte. Då kan det ifrågasättas om Du, även som ungdom, t ex är välkommen på ungdomsfesten eller ej. M v h/Olle Elm

Svar (19 febr 1998): Jag är själv inte öbo men har av en infödd öbo fått följande förklaring. Olle Elm har rätt när det gäller den starka åtskillnaden i olika kategorier. Men det finns enligt uppgift fler. Min sagesman, som själv är född på Öckerö, uppger följande: Är du infödd öbo så tillhör du självklart kategorin öbo. Jämför det gamla talesättet "den är inte riktig Brännöbo som inte har tre generationer liggande på körrgårn". Där, i Göteborgs södra skärgård, är "regeln" alltså ännu hårdare - om den nu fortfarande "gäller". Har du eller hyr du hus på öarna men bor någon annanstans, så är du sommargäst. Detta förblir du även om du senare flyttar dit permanent. Har du/hyr du inte hus, utan bor annorstädes och kommer på besök, så är du badjävel och/eller fastlänning. Om du kommer på tillfälligt besök och beter dig på ett kulturellt arrogant sätt, så är du tjåtte. Exempelvis om du puttrar in i gästhamnen och på förslagsvis stockholmska eller skånska vräker ur dig replik av typen "Du grabben, du kan väl hjälpa till med det här snöret här!" [d v s förtöjningstampen]. Ordet tjåtte skall enligt min sagesman komma av tjugoåttonde (december, Menlösa barns dag) och med denna benämning följer en nedlåtande attityd, eftersom dessa tjåttar är eller betraktas som menlösa [d v s oskyldiga] barn: "Fader, förlåt dem, ty de veta icke vad de göra" (och har underförstått ingen vilja att lära sig seder och bruk heller). Såvitt jag förstår kan alltså jag, född i Sverige av finska föräldrar, i bästa fall bli "sommargäst" om jag flyttar ut till öarna och köper hus. Detta gäller naturligtvis alla som är födda i Sverige, men inte på öarna ifråga. Inte heller min son kan komma att räknas som öbo, eftersom han är född i Göteborg. Hans barn möjligen däremot, om han skulle välja att flytta ut en vacker dag...

Hoppeligen kan någon kulturkompetent öbo bekräfta och/eller rätta det jag kan ha glömt. // Hans Vappula, Göteborg


#75 (31 augusti 1997)

Hej! Vad innebar de militära graderna förridare och fourir (furir) i 1600-talets svenska armé? Tacksam för svar! // Ingvar Dahl

Svar: Enligt Nationalencyklopedien (NE) är en »furir» ursprungligen den som har hand om hästarnas foder. På Gustaf Vasas tid var det han som svarade för förläggning och förplägnad vid ett kompani. Furir var den lägsta underofficersgraden vid infanteriet till 1875, då den ersattes med fanjunkare. Återinfördes 1914 som högsta underbefälsgrad. // Elisabeth Thorsell, redaktör för Släkthistoriskt Forum

En förridare var en ryttare som red framför ett ekipage för att bana väg, upplyser boken »Den militära terminologin i svenskan» av Nils Törnqvist (Lund 1969). // Håkan Skogsjö


#74 (31 augusti 1997)

Hej! Vi undrar om ni skulle kunna hjälpa oss att få reda på hur och om man kan »släktforska» på en gård? Var kan man få fram uppgifter och historier om vilka som bott och verkat på gården osv. Vi bor på en gammal 1700-talsgård i sydvästra Värmland närmare bestämt i Värmskog och skulle vilja veta lite om vår gårds historia. Om någon har tips eller ideer om hur vi kan gå tillväga, plus lusten att svara oss så vore vi väldigt tacksamma. Med vänliga hälsningar Ola och Charlotta Andersson Widin, Landsrönningen.

Svar: I första hand bör man läsa »Hembygdsforska! Steg för steg» av Kjell Andersson-Per Clemensson (se förbundets prislista), och sedan söka sig fram genom alla de källor som det hänvisas till där. // Elisabeth Thorsell, redaktör för Släkthistoriskt Forum


#73 (31 augusti 1997)

Hej, Jag heter Jeanette Hellström och jag undrar om du har något bra tips om vad man gör när inte födelseorten står i husförhörslängden? Det går ju inte att söka vidare eller....? Detta gäller en husförhörslängd från Barnarp 1770. Var det vanligt att inte födelseorten skrevs på den tiden? Tack på förhand Mvh Jeanette Hellström, Göteborg

Svar: Om födelseorten inte står nämnd i hfl, brukar det ofta innebära att personen är född på orten, så det bör ju kollas i första hand. Om man inte hittar den sökte, är det bara att ta en titt på kartan och kolal igenom kringliggande församlingar. Man bör också titta mycket noga på dopvittnena för alla barnen i familjen, och se om någon verkar vara ett syskon eller släkting till den sökte, och i så fall försöka hitta den personen i födelseboken. En tredje sak att kolla är om det finns någon bouppteckning efter den sökte. Om denne dog när barnen var små, skulle förmyndare utses bland fränderna, och det kan också ge ledtrådar. // Elisabeth Thorsell, redaktör för Släkthistoriskt Forum


#72 (31 augusti 1997)

Har stött på benämningen laganman men inte kunnat finna ordet i något av mina uppslagsverk. Är angelägen att veta något om dess juridiska innebörd. Vet någon? Kjell Bjerver

Svar: Här skulle jag nog vilja ha en källhänvisning och ett ordagrant citat på några rader, kan ju vara ett läsfel. // Elisabeth Thorsell, redaktör för Släkthistoriskt Forum


#71 (25 juni 1997)

Hej! Jag heter Lena Ringbrant och har blivit mycket intresserad av släktforskning. Jag har bara hållt på i lite drygt ett år, men jag har hittat ganska mycket. Jag har ett problem när det gäller mina samiska anor. Det verkar vara svårt att hitta familjerna troligen eftersom de var nomader. Känner du till någon som har forskat om samesläkter? Mina anor är från södra Lappland, Vapsten och Högstaby m.m. Tacksam för svar! Lena

Svar: Jag tror att de är ganska kunniga i sameforskning vid landsarkiven i Östersund och Härnösand, kanske särskilt i Östersund. Det finns en forskare vid namn Anders Løøw som ägnat mycket tid åt samer. Han bor sedan ett 20-tal år i Trondheim, där han är förste bibliotekarie. Nyligen gav han ut en bok om Hede lappförsamling, som du kan läsa mer om här. Han skrev också 1996 en uppsats i förbundets publikation Acta Genealogica. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö


#70 (25 juni 1997)

Jag har en förfader som var uppsyningsman i Stockholm på 1730-talet. Ingen jag frågat har kunnat säga säkert vad en uppsyningsman sysslade med eller i vilka arkiv man kan hitta uppgifter om uppsyningsmän. Tips hittills är att en uppsyningsman var verksam i tullväsendet eller skråväsendet, men dessa tips har ännu inte lett till resultat. Finns något mer tips? // Sture Bjelkåker

Svar: I mina öron låter uppsyningsman som en allmän titel, som säkert kunde användas i många olika sammanhang. Här på Åland finns exmeplvis uppsyningsmän i byarna, som jag tror fungerade ungefär som sexmän i andra landsändar. Säkert kan det ha funnits uppsyningsmän inom tullen (de behövde ju hålla uppsikt!), men uppsyningsmän kunde säkert göra mycket annat också. Mitt råd är därför att du söker efter alla belägg som finns för din förfader i olika sammanhang, kanske det nånstans finns en mer preciserad titel. Du kan också försöka placera honom socialt: vilka var hans föräldrar, svärföräldrar, sonhustrur och mågar? Vad blev det av barnen? Var det enkla hantverkare eller fabriksarbetare eller burgna borgare och handelsmän? Hur ser det ut i bouppteckningen? I vilka kvarter i stan bodde han? Etcetera? Då blir det lättare att gissa var han kan ha verkat som uppsyningsman. På det viset är jag övertygad om att du löser ditt problem. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö


#69 (22 maj 1997)

Hej. Har kört fast på en anfader som kom till Gesäter, Dalsland 1716 som kronolänsman. Eftersom kronolänsmänsarkiven inte går tillbaks så långt, så är min fråga hur blev en Kronolänsman utbildat och i så fall var? Eller blev han bara utsedd? // Tack på förhand / Stellan Galle

Svar: Kronolänsmännens bakgrund kunde vara olika. På 1600-talet var länsmannen vanligtvis en bonde i socknen som blivit utsedd på tinget och åtnjöt sockenbornas förtroende att klara av sysslan. Men i början av 1700-talet var det vanligt att kungen i stället utsåg en utsocknes att sköta länsmanssysslan (och därmed kunde det bli lite si och så med förtroendet). Det är ganska påtagligt efter Karl XII:s krig, då många underofficerare och lägre officerare gjordes arbetslösa genom att deras tjänster drogs in. De utsågs ofta i stället till länsmän. Sådana exempel känner jag till både från Ångermanland och Åland. Om också andra områden i Sverige uppvisar samma utveckling låter jag vara osagt. Senare på 1700-talet började man ställa krav på någon form av utbildning för att bli länsman, men det fanns ingen formell länsmansutbildning. Snarare torde utbildningen ha bestått av en kortare skolgång i någon närbelägen stad för att lära sig skriva, räkna och annat grundläggande och sedan praktik vid olika myndigheter, där praktiska kunskaper i förvaltning inhämtades. // Håkan Skogsjö

Svar II (17 okt 1997): HEJ HÅKAN. Utan att föringa ditt svar till frågeställaren #69 den 22/5 angående kronolänsmän, så vill jag tipsa om boken "Landstaten i Malmöhus och Kristianstads län 1719-1917" av Otto Lindberg. I bokens inledande kapitel ger Lindberg en mycket noggrann och detaljerad redogörelse för olika ämbets- och tjänstemäns bakgrund, bl a utbildning, löner, tjänstgöringsförhållanden mm. // mhv Tapani Rossi


#68 (19 maj 1997)

Hej! Är intresserad av att få veta vad titeln engvakt innebar i bondesamhället. Det förefaller som det rörde sig om en ganska anspråkslös funktion, men vad skilde ex vis en sådan från en torpare? Således vilka kvalifikationer och vilken levnadsstandard förknippades med denna syssla. // Ingvar Dahl

Svar: Detta kan man säkert slå upp i någon lämplig ordbok, dock har jag ingen sådan till hands. Men jag tillåter mig att gissa, eftersom jag också stött på yrket »ängsvaktare» i äldre kyrkböcker. Jag har då föreställt mig att det handlar om någon obesutten person i byn, som vaktade boskapen mot en mindre ersättning, med andra ord en herde. Ängsvaktaren stod - oavsett vad han exakt gjorde - enligt mina erfarenheter långt ner på den sociala rangskalan i byn, förmodligen lägre än torparen. Denne hade ju i alla fall sitt torp, men ängsvaktaren torde ha bott som inhyses hos någon eller i en enkel stuga utan mark att bruka. Förmodligen var jobbet ett sätt att ge en smärre utkomst till någon person, som inte kunde göra fulla dagsverken (vilket krävdes av torparna), exempelvis någon med ett handikapp. Den som kan ge bättre besked ombedes höra av sig till redaktionen. // Håkan Skogsjö


#67 (19 maj 1997)

Hej! En liten fråga. Hur tillhör man en släkt, är det endast genom manliga anor, svärdssidan? För alla söner släkten vidare eller bara den äldsta? Såg ett exempel på Huss-släkten från Hussjö. Stamfader Erik Nilsson Huss, fick 4 söner: 1 Johan, 2 Mattias, 3 Olof, 4 Samuel. Om Johan skrivs att han för första huvudlinjen, om olof skrivs att han för andra huvudlinjen, och om Mattias och Samuel ingenting! (källa Vi Hussar av Arvid Huss) Hur hänger detta ihop?? MVH Mats Petersen

Svar: Släktbegreppet är inte entydigt, därför kan det ibland upplevas som förvirrande. Biologiskt är vi släkt med alla människor som vi har gemensamma förfäder med. Så långt är det ganska enkelt. Men sedan finns snävare släktbegrepp. I en agnatisk släkt räknas släktskap enbart på manliga linjer; så är fallet inom adelsätter, exempelvis, men också i Svensk Släktkalender är detta släktbegrepp förhärskande. Eftersom släktnamn oftast ärvs genom manliga släktmedlemmar innebär det att en agnatisk släkt ofta kan namnges med hjälp av ett dominerande släktnamn, exempelvis släkten Huss (detta gäller dock inte allmogesläkter i äldre tider där fasta släktnamn inte fanns).

Eftersom släktkänslan är olika för olika individer och inom olika släkter, kan (och bör) släktforskaren ganska fritt definiera och avgränsa den släkt han intresserar sig för. I en släkt med ett gammalt och ovanligt släktnamn kan just namnet fungera som ett sammanhållande kitt mellan släktmedlemmarna (skulle kunna kallas en namnsläkt), i en annan har släkten bott och verkat på en viss gård som då kan få bestämma avgränsingen (en sådan släktutredning brukar kallas för gårdsgenealogi) och intresserar man sig för en adelsätt är det rimligt att hålla fast vid det agnatiska släktbegreppet. Men att utreda allmogesläkter med ett agnatiskt släktbegrepp blir vanligtvis helt tokigt: då skapar man en släkt som bara finns på papperet, ingen släktmedlem känner igen sig i den. Har man svårt att bestämma sig för vilket släktbegrepp som passar bäst, kan man reda ut alla ättlingar till en person eller par (göra ett så kallat ättlingaverk). Men det kan bli ett ganska arbetsdrygt projekt, eftersom personer som levde på 1700-talet i dag kan ha åtskilliga tusen ättlingar. // Håkan Skogsjö


#66 (1 maj 1997)

Hej! Jag undrar om det finns mikrokort över Borgå församling Finland och om man i så fall kan låna eller köpa dessa kort? Tar tacksamt emot tips om hur man kan släktforska i Finland. // Lilliane Carlsson

Svar: Svensk Arkivinformation, SVAR, har konverterat en del finländska mikrofilmer till mikrokort, som de säljer och hyr ut. Huruvida just Borgå har konverterats vet jag inte, men det kan SVAR upplysa om. En introduktion till släktforskning i Finland hittar du i RÖTTER

här. På länksidan finns en del länkar till Finland och även en diskussionsgrupp om finländsk forskning (men språket är mest finska). // Håkan Skogsjö


#65 (24 april 1997)

Jag söker information om min morfar som 1943 deserterade från den tyska armen i Norge över till Sverige. Jag undrar om det finns papper kvar från polis/militär utredningar från den här tiden? Christer Creutz

Svar: Det gör det högst sannolikt. Däremot kan jag inte säga vilken eller vilka myndigheter som handlade frågor om desertörer, men rimligen polisen och militären. Vad jag vet bör deras handlingar vara offentliga, såvida det inte rör sig om säkerhetspolisens arkiv, som är svårare att få tillgång till. Jag skulle vända mig till krigsarkivet i Stockholm och fråga om de har något material. Har de inte det förmodar jag att de kan ge råd om vart du sedan bör vända dig. // Håkan Skogsjö


#64 (24 april 1997)

Hej! Fanns vanliga soldattorp i Dalarna? Ifrån vilken tid isåfall? Skilde sig Folkare Härad från övriga Dalarna? Vad innebär begreppet hemkall i detta sammanhang? Mvh Stefan Simander

Svar: Det finns många som är intresserade av soldatforskning. Jag hoppas att någon vill hjälpa till och ge bra svar på dessa frågor, eftersom mina egna kunskaper inte räcker, inte heller böckerna i min bokhylla. Använd mailadressen längst ner på sidan. // Håkan Skogsjö

Svar (25 april 1997): I alla fall uppe i Dalarna hade man i allmänhet inga soldattorp i stil med dem som fanns söderöver, typ »Raskens», utan i stället fick soldaten kontant lön och han hade ofta ett eget litet hemman där han bodde. Hemkall brukar vara den del av lönen som han fick in natura, säd, potatis, ved etc. // Elisabeth Thorsell, Swedish genealogist & editor


#63 (24 april 1997)

Vårt familjenamn har ett vapen. En falk och ett bepansrat svärd. Ser ut som ett adligt vapen. Vet inte hur länge det har brukats, men sannolikt många hundra år. Hur bär man sig åt för att spåra dess ursprung. Finns det någon förening som sysslar med dylika heraldiska frågor? Magnus Falk

Svar: Ja, det finns flera föreningar som ägnar sig åt heraldik, och det finns också många släktforskare som är intresserade av heraldik. Jag hoppas att någon som kan dylika frågor bättre än jag vill höra av sig med ytterligare information (exempelvis namn och adresser till föreningarna). // Håkan Skogsjö


#62 (17 april 1997)

Inom vår släktförening har vi för avsikt att lägga upp en databas över släktens samlade arkiv, för att kunna hålla reda på ca 20.000 olika saker i form av ex brev, fotografier, tavlor mm. Vi tänkte använda oss av MS access som dataprogram. Jag undrar om det finns någon svensk arkivstandard som man kan använda sig av och om det finns tips om dataförda släktarkiv. // Erik Lundin, Släkten Lundberg från Askersund

Svar: Det finns en standard för myndigheters arkiv, men om den är lämplig att använda i detta fall, kan jag inte säga. Det finns också ganska mycket litteratur som handlar om hur man arkiverar handlingar och föremål. Den kan säkert ge tips och infallsvinklar. Du kan också vända dig till ett närbeläget arkiv eller museum och be dem om råd. Visserligen har de ingen skyldighet att hjälpa till, men de brukar vara vänliga och tillmötesgående i mån av tid och resurser. Finns någon läsare med erfarenhet av katalogisering av släktarkiv, hör gärna av er med förslag och idéer (mailadress längst ner på sidan!). // Håkan Skogsjö


#61 (13 april 1997)

Jag undrar vad prefixet Nol- (Nohl-) betyder. Åtminstone i Västergötland finns Nolgården i mängder av byar. Ett annat sådant namn jag undrar över är Stommen, som många gårdar heter där. Mvh Thomas Gustafsson.

Svar: Nol- är en dialektal form av Nord-, så gårdsnamnet Nolgården betyder helt enkelt Nordgården eller Norrgården, alltså den gård i byn som låg längst i norr. Bokstavskombinationen -rd- övergår regelmässigt i många dialekter till (tjockt) -l-, däribland västgötskan. Det märks också i en del personnamn: Tord blir Tol och Ingegärd blir Inggäl. Ortnamnet Stommen, som är mycket vanligt i Västergötland, klarar jag inte av att förklara utan tillgång till litteratur. Men säkert kan du finna svaret i exempelvis verket »Ortnamnen i Älvsborgs län». // Håkan Skogsjö


#60 (9 april 1997)

Jag undrar om det finns möjlighet för mig att ta reda på vilket klockslag mina föräldrar är födda, då jag parrallellt med min släktforskning även ställer horoskop är detta av stort intresse. Mina föräldrar är födda på 1950-talet. Tacksamm för svar Camilla

Svar: Klockslaget för nedkomsten finns antecknat i de journaler över födda barn som förts av barnmorskor och vid kvinnokliniker och barnbördshus. Barnmorskorskedagböcker fördes under åren 1881-1955, men är ofullständigt bevarade. Finns de i behåll ska de förvaras i provinsialläkarnas arkiv (som finns i landsarkiven) om det gäller landsbygden, och om det gäller en stad i stadsläkar- eller hälsovårdsnämndsarkiven (i kommunarkiven). Journaler från barnbördshus och kvinnokliniker förvaras i landstingens arkiv. // Håkan Skogsjö


#59 (8 april 1997)

Vet någon mer om vad man kan få ut av tiondelängder i såväl hembygdsforskning som släktforskning? Hur forskar man i dem? Finns de mikrofilmade? Tack på förhand, Peter Rydén

Svar: Urban Sikeborg har skrivit utförligt och initierat om tiondelängder i Släktforskaras årsbok 1995. Tiondelängderna finns mikrofilmade och ingår för äldre tid (till ca 1630) i de så kallade landskapshandlingarna (räkenskaper för statens lokalförvaltning, ordnade landskapsvis och förvarade i riksarkivet) och därefter i landsboksverifikationerna (länsvis ordnade räkenskaper). Men det är egentligen bara de äldre tiondelängderna som har något värde för släktforskaren, efter omkring 1630 ger mantalslängderna bättre information. // Håkan Skogsjö


#58 (7 april 1997)

En värvad soldat jag forskar om blev kommenderad till tjänstgöring på Karlsborgs fästning. Han skaffade familj i Karlsborgs Garnisonsförsamling. Min fråga är: Hur bodde folk som arbetade på fästningen? Kunde underofficerare få bo med sina familjer inom själva fästningsområdet? Tack på förhand, Eva-Lotta Eriksson.

Svar: Där gick jag bet. Har vi bland läsarna någon som närmare intresserat sig för Karlsborgs fästning och livet därpå. Hör i så fall av er till RÖTTER

, mailadress längst ner på sidan. // Håkan Skogsjö


#57 (7 april 1997)

Jag har i en samling uppgifter om mina anor funnit Rotebåtsman ochKronolotsare som jag uppfattar som yrken, men jag skulle gärna veta lite mer om deras sysslor / yrken. Hälsningar Jan-Åke Alexandersson

Svar: En rotebåtsman är, kan man säga, en stamanställd, menig sjömilitär. En annan benämning på samma yrke är kronobåtsman. En kronolots är en lots, som arbetar på uppdrag av staten. Kronolotsarna var ofta bönder som bodde invid farlederna. De skötte lotsningen och fick i gengäld vissa skattelättnader. / Håkan Skogsjö


#56 (7 april 1997)

Hej Håkan! Uttrycket professionell släktforskare stöter man på då och då. Men hur blir man det? Jag själv har forskat i fem år på amatörnivå, men skulle gärna ha det som yrke. Skulle med glädje kasta mig in någon slags »genealogi-utbildning». // Vivi-Ann Skeppström

Svar: Någon regelrätt utbildning för släktforskare finns inte. För nybörjare och andra som inte kan så mycket ordnar studieförbunden cirklar och för kunnigare forskare finns en del kortare kurser och studiedagar, ofta arrangerade av någon släktforskarorganisation. Inom Sveriges Släktforskarförbund har det förts diskussioner om att införa någon sorts legitimation för professionella forskare, som skulle utfärdas sedan man visat sin färdighet i olika prov och tester. För den som i dag vill bli professionell forskare är det bara att sätta i gång: hitta kunder och börja forska. Men så mycket kan väl sägas: marknaden är begränsad och den betalning som är möjlig att ta ut måttlig. // Håkan Skogsjö


#55 (27 mars 1997)

Jag forskar på min släkt i Lerbäck (och till viss del Godegård i norra Östergötland) i Närke. Det visar sig att de till väldigt stor del är bergsmän. Har du information om något som rör detta, vore det intressant att höra av dig. Min släkt, och jag heter Sjölin. Jag dessutom Alf och finns i Örebro.

Svar: I RÖTTER finns en sida om smeder och bergsbruk med en del tips, dock inte särskilt många om bergsmän, förutom att Sveriges Släktforskarförbunds årsbok 1991 handlade om detta ämne (»Bland bergsmän och bruksfolk»). Några tips som gäller just de orter du nämner har jag inte. Kanske finns någon läsare som kan hjälpa till? Maila i så fall här!


#54 (26 mars 1997)

Jag gör en del forskning i Nor socken i Värmland. Enligt SVAR-katalogen förstördes kyrkoarkivet vid en brand i prästgården 1779. Är jag rökt? /Ulf Gerhamn i Stockholm

Svar: Nix. Läs sidan om brunna kyrkböcker i Nättidningen RÖTTER

. Där finns tips om hur du kommer vidare.


#53 (26 mars 1997)

Jag läste tipset till Jan Klingberg (fråga #47) angående hur man söker rätt på en person som flyttar »från landet» till Stockholm. Hur gör man om det är fråga om Göteborg? MVH Ulf Gerhamn i Stockholm

Svar: Svårigheterna är i många avseenden desamma. De folkrika församlingarna gjorde det svårt för prästerna att upprätthålla en fungerande folkbokföring, även om husförhörslängderna i den mån de finns bevarade inte är lika undermåliga i Göteborg. Men också här gäller att det mest effektiva sättet att forska är att befinna sig på plats i landsarkivet i Göteborg för att kunna utnyttja deras utmärkta personregister.


#52 (24 mars 1997)

Jag skall börja forska i min mans släkt som närmast kommer från Norges norra delar (Mo i Rana, Kirkenäs och Narvik). Jag har några enstaka födelsedata och namn. Hur börjar jag? Finns det någon litteratur om hur man går till väga (helst på svenska)? Hälsningar Ann-Britt Hansen

Svar: Forskning i Norge är inte min starka sida. Men i princip fungerar det som i Sverige, fast med ett viktigt undatag: i Norge finns inga husförhörslängder. Och för att komma i gång behöver man precis som i Sverige några säkra uppgifter att utgå ifrån: fullständigt namn, födelsetid och födelseförsamling för den person man vill börja forska på. Jag hoppas att det bland läsarna finns någon med kunskaper om forskning i Norge, som kan ge mer handfasta tips och råd. Maila dem här! Tack på förhand.


#51 (7 mars 1997)

Kan Eskil Falk, som levde kring slutet av 1600-talet vara av utländsk härkomst. Hans namn stavas ibland Eschel. Även hans andra namn, Johan, har, förfranskats till Jean! Kan Eskil komma från Frankrike eller är det franska bara ett sätt att göra sig märkvärdig?/M Falk

Svar: Han kan vara av utländsk härkomst, men inget tyder på det. Efternamnet Falk klingar svenskt, förnamnet Eskil är av nordiskt ursprung (stavningen Eschel, uttalat Eskel, är bara en variant av Eskil). Och att namnet Johan emellanåt skrivs Jean är bara ett tecken på det franska inflytande som allmänt fanns i Sverige. Många ursvenska bönder kallas i kyrkböckerna exempelvis Jean Svensson. // Håkan Skogsjö


#50 (18 februari 1997)

Hej! Jag köpte ett program för släktforskning. Där läggs efternamnet in inom snedstreck, t ex /Svensson/. Vet du, eller någon annan, hur man skall skriva in gifta kvinnor på detta sätt? Ett förslag är att det är flicknamnet som skall stå där. Ett annat är att man skriver t ex Eva f. Persson /Svensson/. Hur gör man i andra länder? Jag använder Family Gathering för Macintosh. Det fungerar rätt bra. Hälsningar, Mikael Palmblad

Svar: I släktforskningen brukar man inte beakta namnbyten i samband med giftermål, utan kvinnor som gift sig till ett nytt efternamn registreras alltid på sitt namn som ogift. En av anledningarna till detta är säkert att bruket att ta makens namn vid vigseln är ganska nytt. Det blev inte allmänt förrän i slutet av 1800-talet. Dessförinnan behöll kvinnorna sina flicknamn genom hela livet. Detta betyder att du sannolikt bör skriva Hans /Svensson/ och hans maka Eva /Persson/. Men det viktiga är ju att utskrifterna blir som man vill ha dem. Därför brukar man få göra en del tester för att lära sig hur uppgifter ska skrivas in i de olika fälten för att de ska bli utskrivna på ett bra sätt. // Håkan SKogsjö


#50 (18 februari 1997)

Hej! Jag undrar var man finner vettiga släktforskingsprogram för Macintosh? Vänligen / Anders Göth

Svar: Jag föreslår att du testar länkarna under rubriken Datorprogram på RÖTTER

s länksida, särskilt den norska köpguiden som har en avdelning för Mac-program. // Håkan Skogsjö


#49 (18 februari 1997)

Hej, Jag har en sjöman i släkten som bodde utanför Kungsbacka. Han åkte som sjöman till Kalifornien ca 1848. Fanns det sjömanshus i Kungsbacka? Om det gjorde det, förvaras då dess arkiv i Lund? Han återfinns inte i Göteborgs sjömanshusarkiv. Hälsningar Elisabeth Nyhammer-Gustavsson

Svar: Huruvida det fanns något sjömanshus i Kungsbacka vet jag inte, men jag förmodar det eftersom sjöfarten var betydelsefull i staden på 1800-talet. Fanns ett sjömanshus, bör dess arkiv förvaras i landsarkivet i Lund. Det är dock inte säkert att sjömän skrev in sig i det mest närliggande sjömanshuset, även om det var det vanliga. Exempelvis vet jag att ett flertal ålänningar var inskrivna vid Göteborgs sjömanshus. // Håkan Skogsjö


#48 (13 februari 1997)

Finns det något OCR-program, som läser in frakturstil via en scanner? Lennart Parknäs

Svar: Inte vad jag vet. Men detta är inte riktigt mitt område. Om någon läsare vet, hör av er till redaktionen! // Håkan Skogsjö


#47 (12 februari 1997)

Jag skulle vilja ha tips om hur man lämpligast går tillväga när en person flyttar »från landet» till Stockholm. På 17- 1800 talen, det står oftast endast Stockholm som ort och det består ju av flera församlingar. Var kan man börja att leta? Nyfiken på detta är Jan Klingberg i Kumla

Svar: Stockholm är mycket svårt att forska i. Stora församlingar och ofta slarvigt förda kyrkoböcker. På grund av de stora församlingarna användes ofta andra rutiner för folkbokföringen än vad vi är vana vid från landsortsförsamlingarna. Husförhörslängderna som brukar vara till så stor hjälp är nästan värdelösa i Stockholm. Det enkla och konkreta rådet som går att ge är: bege dig till Stockholms stadsarkiv och slå i deras personregister i hopp om att på så vis finna den eftersökta. Särskilt bouppteckningsregistren är mycket användbara. Men också registren till kyrkböckerna och mantalsuppgifterna. Sedan bör man också bekanta sig med skriften »Stockholms stadsarkiv och släktforskaren» av Anders Winroth (1991), liten men naggande god. // Håkan Skogsjö


#46 (12 februari 1997)

I en vigselbok från 1766 står det att en vigsel ägde rum »Dom 20 p Tr». Voffe står det på dette viset? undrar Hustrun. // Lars Wikander

Svar: Det är en förkortning för latinets »Dominica 20 post Trinitatis», som översatt betyder 20:e söndagen efter trefaldighet. Med hjälp av boken »Almanacka för 500 år» av K-G Segland är det lätt att ta reda på vilket datum denna söndag inföll år 1766. Boken säljs av Sveriges Släktforskarförbund och bör också finnas i alla bibliotek av hyfsad klass. Om tideräkning i gångna tider kan du läsa mer om i RÖTTER

här. Där finns också en datakalender att ladda hem gratis, som ger ungefär samma information som den nämnda boken. // Håkan Skogsjö


#45 (12 februari 1997)

Jag undrar var man kan hitta material om olika skrån om det överhuvudtaget finns något sådant material. Madelene Roos

Svar: Jo, det finns ganska mycket bevarat. De största samlingarna av skråarkivalier finns i Nordiska museet i Stockholm. Men också i landsarkiven och stadsarkiven finns en del bevarat (och kanske på annat håll också). Skråhandlingarna är ju egentligen privata arkiv, så några generella regler för hur de ska tas om hand har aldrig utfärdats. Det kan också påpekas att de skråhandlingar som Nordiska Museet har, finns på mikrokort, och kan lånas från SVAR. // Håkan Skogsjö


#44 (12 februari 1997)

Finns det register över personer som dömts vid krigsrätt? Sam Blixt PLF Oskarshamn

Svar: Inte vad jag känner till. Men vid krigsarkivet i Stockholm borde de kunna besvara denna fråga med större säkerhet. // Håkan Skogsjö


#43 (6 februari 1997)

Förnamnskick. I skuggan av de stora frågorna kring stavning av namn och deras ursprung och som ventileras i olika medier, fora och nivåer har jag undrat över en liten företeelse vid skrivningen av förnamn - användningen av bindestreck mellan två förnamn, t.ex. Karl-Erik och Maj-Lise. Flernamnskicket nådde bönderna ganska sent - förra hälften av 1800-talet. Jag har dock inte träffat på bindestrecksbruket mer allmänt förrän in på 1900-talet. Hur, varför och varifrån uppkom detta manér? Varför kom bindestreck att användas bara mellan vissa förnamn. Hur är bruket i och inflytandet från andra länder? Jag har aldrig fått, haft eller använt streck mellan mina två förnamn Per och Olof. och har sedan några år försökt att skriva ut bägge namnen - utan bindestreck. Detta spelar ingen roll. I de flesta namnförteckningaroch på utskick av skilda slag - dock ej från centrala register ss folkbokföringen - blir jag ändå av någon välmenande bokhållare tilldelad ett mellanstreck. Man undrar över hur det kommit dit. Som ett slags virus. Det är kanske en struntsak kan man tycka. Försändelser kommer ju fram. Det finns ju efternamn. Jag blir inte ens förnärmad. Det är orsaken till missbruket jag är intresserad av. Jag kan inte så mycket om datorer, men har en känsla av att förnamn med eller utan streck kanske ger upphov till olika uppförande hos en sådan apparat. Som förklaring till mitt fall av strecklöshet kan jag nämna att namnen tilldelades mig efter födsel i USA, där man vanligen får ett förnamn (first eller given name) och ett mellannamn (middle name). Binde-streck mellan dessa är mycket sällsynta och ställer till förtret. Jag ber om en hälsning och får väl återgå till det gamla skrivsättet // Per O. Nordell

Svar:Det är ju helt riktigt att det var kring sekelskiftet 1800 som bruket att ge barnen flera namn blev mer allmänt bland allmogen i Sverige (även om regionala skillnader fanns, exempelvis i Skåne och Värmland fortsatte man länge att ge barnen bara ett namn). De första dubbla namnen var av typen Kajsa Lisa, Brita Maja, Stina Kajsa (flickorna fick dubbla namn tidigare än pojkarna). Jag förmodar att i de flesta fallen användes också båda namnen. Barnet kallades verkligen Stina Kajsa. Men snart blev de dubbla namnen av en annan karaktär: Kristina Vilhelmina, Philip Theodor, Ida Josefina, Jonas Fredrik. Det är uppenbart att bara ett av namnen användes i dagligt tal; att säga »Kristina Vilhelmina» blev för långt och otympligt. På 1900-talet återupplivades bruket att använda båda namnen: barnen fick namn som Ann-Charlotte, Lars-Erik, Thor-Alf och Inga-Britt. Med bindestreck. Dubbelnamnen i den form vi menar var uppfunna. Och anledningen till bindestrecket är säkert ganska enkel: det var ett sätt att utmärka att namnet var ett dubbelnamn, att personen hette Lars-Erik (inte Lars eller Erik). Datorerna kan beskyllas för mycket, men knappast för att ha tvingat fram detta bindestreck. Att den som heter »Per Olof» allt som oftast förses med bindestreck är knappast konstigare än att den som heter Blomkvist ofta får sitt namn justerat till Blomqvist, eller Anderson till Andersson. Folk läser slarvigt och skriver vad de tror att där stod. // Håkan Skogsjö


#42 (1 februari 1997)

Hej I en vigselnotis fran Långasjö 1698 står att läsa: 29 maj vigdes Erengisles styfdotter i sibbahult Martha Gissesdotter med Börje Börjesson. Var kan man söka om denna »adoption». Noterades det överhuvudtaget nagonstans? Husförhörslängder och andra böcker börjar först 1698. // Lennart Liliengren

Svar: Det handlar inte om någon adoption. Ordet styvdotter betyder helt enkelt (då liksom ännu idag) att Erengisle var gift med Martha Gissesdotters mor (hennes mor hade blivit änka och gift om sig). // Håkan Skogsjö


#41 (1 februari 1997)

Vad är en civil socken och när infördes den? Stefan Simander

Svar: Begreppet civil socken är ett annat namn för jordebokssocken. Man skilde i äldre tider mellan kyrkosocken och jordebokssocken. En enkel definition är att kyrkosocknen omfattade de byar och gårdar som räknas upp i socknens husförhörslängd, jordebokssocknen av de byar och gårdar som förts samman under en socken i jordeboken. Dessa två territoriella begrepp överensstämde inte alltid, det vill säga en by finns i en sockens husförhörslängd men under en annan socken i jordeboken. Detta kan vålla en del bryderier för släktforskaren. Med tiden strävade man dock till att justera gränserna så att kyrksocknarna och jordebokssocknarna blev identiska. // Håkan Skogsjö


#40 (28 januari 1997)

Hej Var ligger Korparyd i Jönköpingslän??? Som det står i boken så ligger Korparyd i Stenberga men jag hittar inte det någonstans. Vänliga hälsningar Helena Kuosku, Bredgatan 34, 293 31 OLOFSTRÖM.

Svar: Korparyd ligger enligt Rosenbergs »Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige» från 1882-83 (en utmärkt bok, bekanta dig med den! - finns på alla bra bibliotek och kan köpas från Sveriges släktforskarförbund) i Stenberga civila socken men i Virserums kyrkosocken. Det är alltså i Virserums kyrkböcker du ska söka invånarna i Korparyd. // Håkan Skogsjö.


#39 (28 januari 1997)

Finns det någon sammanställning, eller andra lättillgängliga källor, där man kan utläsa vilka år det har varit nödår, missväxt o. dyl.? Mvh Olof Öberg

Svar: Inte vad jag vet. Frågan är nog knepigare än vad den i förstone kan synas eftersom de regionala variationerna i Sverige när det gäller skördeutfall kan vara betydande. Den sista stora missväxten inträffade 1867-68 och drabbade då främst Norrbotten, upplyser Nationalencyklopedin. Ett synnerligen svårt missväxtår var 1597 då många svalt ihjäl, och även 1696-98 är också välkända nödår. På 1700-talet minskade skärdekatastroferna i omfattning och antal. // Håkan Skogsjö


#38 (27 januari 1997)

Hej! Jag skulle behöva ett tips om hur man forskar om ryska adelssläkter. Vet inte hur jag ska börja. Vänliga hälsningar Christina Blanck

Svar: Här brister mina kunskaper. Alla läsare som kan ge tips och råd om forskning i de forna öststaterna, såväl om adel som om andra grupper, ombeds omedelbart sätta sig i kontakt med redaktionen.

Bättre svar: (28 jan 1997) Några alerta läsare har snabbt kommit den fåkunnige redaktören till hjälp.

Ulf Berggren bidrar med följande text, skriven hösten 1995 (dock meddelar han inte varifrån den är hämtad):

»Russian Noble Database (200 000 person) is available
At the last meeting of historical-genealogical society in Moscow (fondee in 1904) was announced that the company »Naftam» , Ltd. prepared the following database, together with Historical museum of RF and using some printed data. Checking the existance of any surname in the database is free of charge!!! Further service is nor of a large payment too (USD 15-25). Feel free to ask me for this checking!

Below the ad of the Naftam company:
Exceptional RUSSIAN GENEALOGY computer system integrates rich data accumulated in the field of Russian families' pedigrees in the frame of entire information space. This enables the user of the system to obtain quickly and easily biographical data about persons mentioned from the IX century up to nowadays, to describe their pedigrees, to define relations between representatives of different families, to plot not only family trees, but trees of ancestry and trees of posterity for any person of the system, to find out individuals and to obtain lists of persons according to various requests (events, dates, titles, rewards, positions, geography, etc.). Each record in the system has a reference to the origin. The list of origins is specified by the Expert Committee consisting of top-level specialists of Russian families history. The system was realized on IBM PC486 and it includes now more than 200.000 persons belonging to about 10.000 noble Russian and foreign families.

The system was created by NAFTAM Joint-Stock Company and it was used for various scientific and practical purposes. The result of any inquiry can be printed or filed. The following services are given on the commercial basis (prices listed below correspond to one page of printed text).

Hope this helps. Anton Valdine geneal@Geneal.msk.ru Moscow, RF»

Yvonne Korn ger en del litteraturtips i ett mail:

Hej Håkan! Jag har nyligen läst Berndt Herman Aminoffs » Släkten Aminoff», Finland 1978. Där nämns följande litteratur om rysk adel:
1) Barchatnaja kniga (Sammetsboken), 1686 - nedteckning av de förnämsta familjerna i Ryssland. Denna bok utgavs av N.J.Novikov i nytryck 1787 under titeln »Rodoslavnaja kniga knjazej i dvorjan rossijskich vijestjik I-II» (ber om ursäkt för ev felstavning....)
2) Rossijskaja radoslavnaja kniga I-IV, utgiven av furst P.V. Dolgorukov 1854-57.
3) La Noblesse de Russie utgiven på franska 1932-38 av adelsmarskalken Nicolaus Ikonnikov.
Dessa böcker - åtminstone den tredje - borde kunna ge vägledning om rysk adel, om man kan få tag på dem. Tips om hur och var emottages även tacksamt av undertecknad, likaså om hur man spårar baltisk adel även före stormaktstiden! Med vänlig hälsning, Yvonne Korn

Och slutligen redaktören för Släkthistoriskt Forum, Elisabeth Thorsell, som tipsar om att Genealogiska Samfundet i Helsingfors har en serie böcker om ryska adelssläkter, som samfundets ordförande Leif Mether visade henne nyligen. »Tyvärr kommer jag inte ihåg vad de hette», skriver hon, men konstaterar att det i »Samfundets bibliotek finns mycket som vi inte känner till i Sverige». (Före 1917 hörde Finland till Ryssland och Helsingfors låg då inte mer än drygt 40 mil från den ryska huvudstaden Sankt Petersburg.) Det kan alltså löna sig att kontakta Genealogiska Samfundet i Finland. Länkar till dem finns på Nättidningen RÖTTER

s länksida under Finland.


#37 (23 januari 1997)

I en forskning över mina förfäder, gjord på fyrtiotalet och med en hel del fel och brister, finns en Olof Öberg från Kopparnäs, Piteå Lf, som ska ha varit Kgl. hovinköpare av vilt och skinn. Han sägs även ha blivit medaljerad för plikttrogenhet i sin handel. Inga källhänvisningar finns till detta; dock nämns han på 1830-talet, i domböcker och begravningsbok, som »f. hofinköpare». Jag misstänker själv att han innehaft denna syssla i början av 1800-talet. Min fråga lyder: var/hur kan jag hitta källor som bekräftar eller dementerar dessa uppgifter? M.v.h. Olof Öberg.

Svar: Tyvärr saknar jag lämplig referenslitteratur för att säkert besvara denna fråga. Därför blir svaret snarast en gissning, och jag hoppas att någon av RÖTTER

s många läsare klarare kan reda ut begreppen. Mitt minne säger mig att jag någon gång har kollat upp vad den i våra öron något egendomliga titeln hovinköpare står för och att jag då fann att en sådan sysslade med kreaturshandel. Detta styrks möjligen av att yrket förekom bland resande (tattare), vilka gärna ägnade sig åt hästhandel (många benämns hästhandlare). Skulle denna innebörd vara korrekt förmodar jag att förleden hov- har samband med ordet hov 'hornbeklädd del av hästdjur med flera'. Men om uppgiften i släktutredningen att Olof Öberg var »Kunglig hovinköpare av vilt och skinn» är korrekt, handlar det väl snarast om en person anställd av (eller arbetande för) kungliga hovstaten med uppgift att köpa upp de nämnda varorna till bästa pris och leverera dem till hovet. Med den betydelsen torde förleden hänga samman med ett annat ord hov 'furstlig persons hushåll och uppvaktning'. Om denna innebörd är korrekt torde det finnas uppgifter om Olof Öbergs verksamhet i Riksarkivet, där han rimligen bör omtalas i hovets räkenskaper. Detta svar var mer mångordigt än klargörande, men jag hoppas som sagt att någon läsare med tillgång till relevant litteratur kan skrida till hjälp. // Håkan Skogsjö

 


#36 (22 januari 1997)

Vilka skäl godtog man på 1600-talet för skilsmässa. Finns en sådan dokumenterad någonstans? Hälsningar Magnus Falk

Svar: Mig veterligen fanns det i princip bara två skäl som accepterades: att endera maken hade varit otrogen eller hade förlöpt hemmet. Den oskyldige kunde efter skilsmässa gifta om sig, men icke den som hade horat eller lämnat den andra. Skilsmässan beviljades av domkapitlet sedan den civila domstolen hade utrett saken och eventuellt utdömt straff enligt lagen. De exakta bestämmelserna bör man kunna leta upp i den kyrkolag som gällde på 1600-talet. // Håkan Skogsjö


#35 (15 januari 1997)

Man stöter ständigt på uttrycket »på socknen» i kyrkböckerna, när det gäller personers hemvist. Är det någon som skulle kunna ge en djupare innebörd åt detta uttryck. // Per-Anders Lundh

Svar: Personer som är skrivna under rubriken »på socknen» är sådana som saknade stadig hemvist. Det kan till exempel röra sig om fattiga personer som flyttade runt i gårdarna som fattighjon.


#34 (2 januari 1997)

Hittade en anteckning om ett barn där det stod »fånig». Barnet i fråga dog vid en ålder av endast ca 1,5 månader (född i september 1852) och jag undrar nu: vad betyder fånig? // Hälsningar Carin Olofsson

Svar: En »fånig» person (en »fåne») var någon man uppfattade som sinnesrubbad, men som inte upplevdes som farlig. Personer som i kyrkböckerna har detta epitet kan i många fall förmodas ha haft någon lättare utvecklingsstörning. Dock är det ju egendomligt att prästen lyckats fastställa detta för ett månadsgammalt spädbarn och bemödat sig att notera det i kyrkboken. Men kanske har barnet haft ett påfallande konstigt beteende, vilket föranlett prästen att göra anteckningen. Prästerna noterade ofta handikapp i kyrkboken, men då främst när de inverkade menligt på prestationen vid husförhören. Därför hittar man ganska ofta noteringar som »blind», »döf», »svagsint» eller »talar illa», men betydligt mer sällan »halt» eller »saknar en hand». // Håkan Skogsjö


#33 (2 januari 1997)

I min forskning har jag stött på yrket/titeln »förpantningsägare». Vad innebär detta? // Med vänlig hälsning Roger Jarl

Svar: En förpantningsägare brukade en mindre jordbruksfastighet, som ägdes av någon annan. Svensk uppslagsbok upplyser: »I privata förhållanden var förpantning av smärre lägenheter vanlig såsom en form att kringgå förbudet mot hemmans klyvning.» Rent praktiskt torde det ha gått till så att en person lånade ut pengar till en bonde och som motprestation fick bruka ett stycke mark (ett förpantningshemman). Till skillnad från senare tiders lägenhetsägare som själva ägde sina fastigheter, var förpantningsägaren endast ägare till panträtten, inte till marken han brukade. Därmed torde man kunna säga att förpantningsägaren hade en bättre ställning än torparen, som brukade annans jord mot betalning in natura (vanligtvis dagsverken).

Hemmansklyvning var i äldre tider förbjudet. 1684 fastställdes 1/4 mantal som minsta storlek vid hemmansklyvning. Skiftesstadgan 1827 införde fordran på besuttenhet, det vill säga varje hemmansdel skulle efter klyvning kunna föda sin brukare och bära åvilande skatter. Först 1881 medgavs klyvning till vad mantal som helst. // Håkan Skogsjö


#32 (2 januari 1997)

Hej. Jag undrar om någon kan hjälpa mig med upplysning om var gamla dödsattester finns arkiverade. Personen jag letar efter dog i Stockholm år 1966. // Hälsningar Anders Elfström

Svar: Dödsfall noterades fram till 1991 i församlingarnas dödböcker. Om du med dödsattest avser de attester som läkare utfärdar över inträffade dödsfall, så bör dessa för den tid du nämner finnas arkiverade i församlingens arkiv (serie H). Men om attesterna sparas för evärderliga tider eller kastas bort (gallras) efter ett visst antal år, vet jag inte. Kanske någon arkivkunnig läsare kan upplysa om detta? // Håkan Skogsjö


#31 (2 januari 1997)

Jag har försökt att hitta hemsidor där man kan släktforska. Jag har endast hittat länkar till adresser som ger upplysningar om mikrofilm och diskussionsgrupper. Jag vill fråga dig om ni vet om det går att släktforska på internet och i så fall hur. Jag tackar dig på förhand! Inga-Lill Weslien

Svar: Tyvärr, någon möjlighet att forska i släkten via Internet finns inte än. Det finns ett företag, Genline, som arbetar på att få upp inscannade bilder av alla landets kyrkobokssidor på Internet. Än så länge finns dock endast några provsidor upplagda. Du hittar en länk till företaget på RÖTTER

s länksida (under Övrigt). // Håkan Skogsjö


#30 (2 januari 1997)

Jag har en följdfråga till fråga 26: Säger titeln brukare något om att man brukar jord, som någon annan äger, eller kan det också vara egen? Gott nytt år! från Ingrid Bergström

Svar: Jag tror inte man ska läsa in mer i ordet »brukare» än att personen brukade en bondgård (ett mantalssatt hemman). Om han var självägande eller krono- eller frälsebonde kan man ta reda på i andra källor, förslagsvis jordeböcker eller mantalslängder. // Håkan Skogsjö


#29 (18 december 1996)

Hej! När Påfwel Humble 1618 utses till kronans gruvfogde vid Dannemora, så skrevs (enl. E Dahlgren - Dannemora grufwor, 1879) i änkedrottningens brev om honom att hon utsett: »vår brevisare». Vad var en brevisare? // Stefan Simander

Svar: Jag har inga bra ordböcker till hands, men jag vill minnas att brevvisare helt enkelt betyder »adressat», alltså ett formellt uttryck för den man skriver till (eller i detta fall: den man utnämner). (Om mitt minne sviker hoppas jag att någon alert läsare genast rättar mig!) // Håkan Skogsjö

Svar (25 april 1997): Det är inte alltid man besvarar sin egen fråga, men med hjälp av den nya utmärkta »Ordbok för släktforskare» av Andersson/Anderö så fick jag reda på vad en brevvisare är. Det är som bär eller innehar ett dokument. I äldre tider även någon slags »brevbärare». // Mvh Stefan Simander


#28 (18 december 1996)

Hej Håkan! Tack för snabbt svar. Jag har bara en liten kuriosafråga som jag ville fråga dig eftersom jag vet att du har stor överblick inom genealogin. Inom vissa religioner och filosofiska inriktningar förekommer idén om själavandring. Finns det någon som har behandlat detta ur ett genealogiskt perspektiv? // mvh Jack Lindgren, Helsingborg

Svar: Hej. Svaret blir ett kort nej. Inte vad jag känner till. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö

Svar: (18 dec 1996) Föreställningen om själavandring brukar kopplas till den s.k. bundna namngivningen i Skåne. Till skillnad från övriga Sverige fanns en »regel» att barnen uppkallades efter *döda* släktingar (namnet representerade alltså själen). Som lätt inses är denna namngivning mycket intressant ur genealogisk synpunkt. Att läsa: Astrid Sondén: Den bundna namngivningen. Släkt och Hävd 1959, nr 2, s. 270-278. Gustav Storm: Vore forfædres tro paa sjælevandring og deres opkaldelsessystem. Arkiv for Nordisk Filologi. Band 9. Ny följd: Band 5. Lund 1893. // Anders Berg


#27 (13 december 1996)

Hej. I ett testamente från 1802 finns ordet »ugja» eventuellt »uyja» i sammanhanget där en son skulle övertaga ett nybruk och det »äga, uyja och bruka». Finns ordet vid den tiden och betyder det detsamma som nyttja? Hälsningar Bengt-Göran Nilsson

Svar: Alla förslag till svar emottages tacksam av redaktionen. Maila här. // Håkan Skogsjö


#26 (11 december 1996)

Jag undrar om någon på ett bra sätt kan förklara vad en utjord var mer precist. Vilken ställning hade den som brukade en utjord, exempelvis i relation till bönder och torpare. Ibland benämns den som brukar utjorden för »hälftenbrukare», vad menar man då med detta? I slutet av 1800-talet så finns det många titlar för de som brukar jorden och jag undrar om någon kan reda ut skillnaden mellan dessa, eller om det är så att man ändrar titulaturen succesivt, men menar samma sak. Jag tänker på »torpare», »arrendator», »brukare» och »hälftenbrukare». // Per-Anders Lundh

Svar: En utjord var mark som brukades av en bonde. Utjorden låg inte i själva byn där bondens övriga ägor fanns, utan längre bort, antingen som en egen fastighet (dock för liten för att mantalssättas) eller inom en annan by. En utjord kan uppkomma på olika sätt. Ibland kan det vara en gammal ödegård, vars mark övertagits av bonde i en grannby. Om någon bosätter sig på utjorden borde denne vad jag förstår benämnas torpare, eftersom personen brukar mark som inte är tillräckligt stor för att mantalssättas. En hälftenbrukare kan bruka en utjord, men bör då göra det i egenskap av bonde på den gård till vilken utjorden hör.

De yrken du nämner kan förklaras så här: Torpare = person som brukar mark som är för liten för att mantalssättas (vanligtvis hörde marken till någon av gårdarna i byn eller låg på byns samfällda ägor och torparen betalade ofta arrendet med dagsverken). Arrendator = person som brukar någon annans gård mot en viss avgift (i äldre tider användes ordet arrendator vanligtvis endast om personer som brukade större jordegendomar, exempelvis prästgårdar och säterier, inte vanliga bondgårdar). Brukare = allmän benämning på person som brukade en bondgård (en gård som var tillräckligt stor för att åsättas mantal). Hälftenbrukare = person som arrenderar en bondgård på villkor att dela avkastningen (överskottet) med gårdens ägare, de tog hälften var. // Håkan Skogsjö


#25 (10 december 1996)

Jag har en förfader, Fredric Stolt, som enligt generalmönsterrullorna deltog i fälttågen 1808, 1809 och 1814 och fick tapperhetsmedalj. Finns det mer information någonstans om skälet till medaljtilldelningen. // Mvh Stefan Nilsson

Svar: Finns ytterligare information ska den helt säkert sökas i Krigsarkivet i Stockholm, och jag rekommenderar en förfrågan dit i avvaktan på att någon av RÖTTER

s kunniga läsare kan ge närmare besked. Alla som kan ge tips i denna fråga, maila här. // Håkan Skogsjö

Svar: När det gäller tapperhetsmedaljer utdelade efter 1814 så kan man läsa om dem i "Meddelande XIV. Kungl. Armémuseum" utgiven av "Föreningen Armémusei vänner" (Stockholm 1953). Tapperhetsmedaljen instiftades år 1789. Detta gör att flertalet utdelade medaljer finns under "krigsåren" för tidsperioden 1789-1814. Ibland har man tur att finna förteckningar bland regementslitteraturen - t.ex i "Skånska Dragonregementets historia del 3" av C. G von Platen (s. 245-246, m.fl)/ Mvh Magnus Lindskog - Ordf. Skånes Militärhistoriska Förening


#24 (6 december 1996)

Hej igen! Jag har i min släkt en vallonsmed, som ca 50 år gammal utsågs till ålderman för 14 olika hamrar, företrädesvis i sydvästra Värmland. Vilka uppgifter hade en ålderman? // Ingvar Dahl

Svar: Ofta hade hantverkare olika typer av organisationer som bevakade deras gemensamma intressen, och den valde ordföranden brukade kallas för ålderman. Jag har själv nyligen studerat det så kallade fiskköpareämbetet (fiskhandlarskrået) i Stockholm som verkade på 1700- och 1800-talet. Det leddes av en ålderman, som valdes vid deras regelbundna sammankomster. Men ordet kan också användas i andra sammanhang. Exempelvis brukade den äldste lotsen vid en lotsplats benämnas lotsålderman, och då handlar det vad jag förstår mer om en tjänsteställning än ett förtroendeuppdrag. Men i ditt fall föreställer jag mig att smeden är vald att företräda smederna vid de 14 hamrarna i olika gemensamma angelägenheter. Detta svar är som synes ganska generellt hållet, men jag är övertygad om att de företrädare för Föreningen för smedsläktforskning som regelbundet läser RÖTTER

snart kommer med ett precist och utförligt svar. // Håkan Skogsjö

Nu har svaret för smedforskarna kommit: (9 dec 1996) En smedålderman var en sorts förtroendeman, ja. Bl a ledde han hammartingens nämnd, dvs. vid den domstol som hade hand om brukens tvister o dyl hade han motsvarade roll som häradsdomaren i häradstingen. Dessutom var han ett slags uppsyningsman, som åkte runt till alla hamrar inom det område där han var ålderman. Det kunde också innebära att han ansvarade för mer sällsynta arbeten vid resp. hammare. // Ulf Berggren


#23 (5 december 1996)

Under allmänna frågor nr 15 och 16, nämns Barnavårdsnämndens arkiv och Kronolänsmannens arkiv. Var finns dessa arkiv? // Mvh Per-Anders Lundh

Svar: Barnavårdsnämnderna var kommunala nämnder. Deras efterlämnade arkiv ingår alltså i kommunernas arkiv, som för äldre tider vanligtvis förvaras i landsarkiven (eller stadsarkiven) och för nyare tid är kvar i kommunernas egna arkiv. Kronolänsmännen var egna myndigheter. Deras arkiv förvaras i landsarkiven, men är sällan bevarade förrän från andra hälften av 1800-talet (se Clemensson, »Släktforska! Steg för steg», sid. 86).

 


#22 (4 december 1996)

Hej Håkan. Jag har en förfader, som i dödboken (1742) kallas »Notstigare». Vad är det för yrke?. Han är bosatt på Stora Sidus i Dagsberg sn (E) vid Bråviken. Åtminstonde två av hans söner försörjer sig senare som fiskare. Jag har frågat flera östgötaforskare, samt konsulterat diverse uppslagsverk, men inte fått något riktigt svar. Min egen teori är att det skulle kunna röra sig om en typ av Förman för fiskarna i trakten. Vad tror du om det? mvh/ Torbjörn Näs

Svar: Jag gissar att ordet är felläst eller felskrivet och att det yrke som avses är »notfiskare» (det vill säga en person som fiskar med hjälp av fiskredskapet not). Ett yrke »notstigare» har jag aldrig hört talas om. Om någon läsare har andra förslag, hör av er till redaktören. // Håkan Skogsjö

Några funderingar som kommit från läsare:

Ulf Berggren (5 dec 1996): Jag tror inte alls notstigare är felläst/skrivet. Det låter bekant. Jag gissar att det är något specialyrke kopplat till notfiske. Kanske liknar det gruvstigare? Jag vet inte så mycket om notfiske, tyvärr.

Hans-Åke Karlsson (6 dec 1996): Notstigare har jag aldrig hört talas om men däremot Notkungen i Motala ström. En anfader till mig med det passande namnet Dyk var tydligen dykare i Motala och Notkung skulle vara lika med dåtidens dykare. Tror jag fick uppgiften av Bosse Lindwall.

Ulf Berggren (25 okt 1997): Som jag skrev 5/12-96 trodde jag inte alls på att notstigare skulle vara felläst, utan tyckte att det lät bekant. Nu har jag uppmärksammat åtminstone en källa där jag hade sett det. Det var i Rönö härads dombok 1657 22/6 där det om Per i Näsby, Bogsta socken stod att han varit notstigare. Tyvärr ger det fortfarande ingen ledning om vad yrket innebär. När det gäller yrket notkung framgår däremot i Tunabergsbygden 1997 att det var ett av de båda arbetena som ingick i notfiskandet. Där finns också en närmare beskrivning av hur notfiske gick till. Kanske är notstigare ett annat namn för ett av dessa båda arbeten. Det tycks iaf vara spritt, eftersom mitt exempel är från Sörmland.

Håkan Skogsjö (25 okt 1997): På Åland var notkungen den som ledde arbetet vid notfiske. Notfisket var ganska komplicerat där många människor var tvungna att göra rätt sak vid rätt tillfälle för att allt skulle fungera. Den som hade ansvaret och gav order var notkungen, en erfaren person som hade varit med länge och visste vad som skulle göras i olika situationer. Den som är intresserad kan läsa mer i boken ”Åländskt skärgårdsliv” av Sven Andersson (Helsingfors 1945), särskilt sid. 111.


#21 (4 december 1996)

Hej, För många av Medelpads socknar finns Nybergs familjeregister omfattande lite olika tidsspann. Mina frågor är två och anknyter lite till källkritiksdebatten. Vilka är hans källor och vad kan sägas om hur väl registret återspeglar dessa? // mvh Thomas Sjöndin.

Svar: Helge Nybergs familjeregister för socknarna i Medelpad bygger mig veterligen i allt väsentligt på kyrkböckerna. Hur tillförlitliga registren är har jag ingen egen uppfattning om, men jag har aldrig hört någon höja ett varningens finger för dem. Därav drar jag slutsatsen att de är tillförlitliga. Om någon kan berätta mer utförligt om hur Nyberg gjorde sina register och ge ett bättre och utförligare omdöme om dem, skriv och berätta här. // Håkan Skogsjö

Tillägg: Projektet »Familjeregister för Medelpad» går ut på att mata in Helge Nybergs familjeregister för de olika socknarna i Medelpad på data och dessutom länka samman de olika socknarna. I planerna ingår också att knappa in annat medelpadsmaterial, bland annat den rekonstruktion av Borgsjö kyrkböcker som nyligen färdigställts och en sammanställning över inbyggare i Njurunda. Kompletteringar och rättelser till dessa arbeten läggs också in. Projektledare är Annika Lindqvist, Lejdarvägen 13, 865 32 Alnö, tel. 060-55 83 39.

Svar: (10 dec 1996) Helge Nybergs familjetabeller för Medelpads socknar är ett enastående enmansverk, som har inspirerat mig väldigt mycket. Han presenterade sin forskning i Midälvas medlemsorgan och där framgick det att hans enda källor har varit kyrkböckerna samt Algot Hellboms sammanställningar över hela Medelpads hemmansinnehavare. Enligt mina erfarenheter påträffas smärre brister för flera av socknarna, men hur det är generellt för hela materialet kan jag inte uttala mig. För Haverö socken, som jag haft anledning att granska närmare, har jag emellertid noterat åtskilliga uppgifter och påståenden som inte har stöd i kyrkböckerna.Eftersom forskningsmetoden är förelagd, kan jag inte annat än dra slutsatsen att flera ovederhäftiga antaganden (gissningar) uppenbarligen har tagits med. Anledningen till detta kan vi bara spekulera i. Alltså, även om det mesta naturligtvis är riktigt, skulle jag avråda att använda dessa tabeller som källa. // Karl Göran Eriksson, Uppsala


#20 (4 december 1996)

För något år sedan utkom en faksimil av en bok om personerna i 1729 års svenska förvaltning. Jag undrar nu om det finns källor från ex vis 1710-1715, som upptar vilka personer som var tjänstemän i olika förvaltningar på länsnivå (alltifrån landshövdingar till befallningsmän, fiskaler, tulltjänstemän, länsmän, lantmätare etc)? Hej från Ingvar Dahl

Svar: Den bok du nämner är den första statskalendern som utgivits i Sverige, det är alltså första gången vi på ett behändigt sätt i tryckt form får en överblick över alla statliga tjänstemän. Men det går att i arkivmaterialet hitta uppgifter om tjänstemän också tidigare än 1729. När det gäller länsstyrelsens anställda är det i första hand länsstyrelsernas arkiv som bör rådfrågas (tulltjänstemännen som du nämner hörde dock inte dit). Hur lätt tillgängliga de sökta uppgifterna är beror säkerligen på vilken länsstyrelsen det gäller och vilken typ av tjänstemän. Länsstyrelsernas arkiv förvaras i landsarkiven. Vissa, exempelvis Älvsborgs läns länsstyrelses arkiv, har skadats svårt av brand. // Håkan Skogsjö


#19 (11 november 1996)

Vad kan man läsa ut av en titel som »välaktad» för en (skattskyldig) person på värmländsk landsbygd i början av 1700-talet? Inte någonstans finns ex vis antydan om den militära banan, men en domboksnotis 1711 anger att personen ifråga »nu är borta i Konungens tienst»? Vad kan allt detta betyda? Ingvar Dahl

Svar: Ordet »välaktad» användes om lägre ståndspersoner, som underofficerare, kronolänsman och liknande. Domboksnotisen antyder att personen tjänade kronan och det ligger väl nära till hands att tänka sig att han var underofficer i Karl XII:s armé, men andra möjligheter finns ju också. // Håkan Skogsjö.


#18 (6 november 1996)

Jag har forskat åtskilligt i 16- och 1700-talets mantalslängder för disktriktet Närke-Värmland. I äldsta tid möter ju landskapshandlingar, med kvarntullslängder, boskapslängder och hjonelagslängder etc. Allt detta finns ju mikrofilmat år för år. När man sedan kommer till tiden efter 1750 är däremot mikrofilmningen tydligen gjord med femårsintervall (1755, 1760 etc). Min fråga gäller om/var mantalshandlingar finns att tillgå från alla mellanåren? Hej från Ingvar Dahl

Svar: Efter 1750 har mormonerna filmat endast vart femte år av längderna, men mellanåren finns bevarade i original, antingen i landsarkiven (länsstyrelsernas arkiv) eller i riksarkivet (kammararkivet). // Håkan Skogsjö


#18 (6 november 1996)

Hej! Utmärkt intiativ med RÖTTER på nätet! Min fråga gäller om det är möjligt att en och samma person kunde mantalsnoteras för två eller flera gårdar? I några mantalslängder från sydvästra Värmland (sent 1600-tal) har jag tyckt mej finna samma personnamn på ett par gårdar, som jag vet ägdes utav en och samma person. Hej från Ingvar Dahl

Svar: Man bör hålla i minnet att mantalspenningen var en personskatt, dvs den utgick med en vissa summa för varje arbetsför individ. Att någon skulle vilja betala dubbel skatt är knappast troligt, varken då eller nu, och därför ska eller vill ingen vara noterad som skattskyldig mer än en gång i mantalslängden. Om frågan däremot gäller om samma persons namn kan förekomma två gånger i samma längd, så är detta säkert möjligt. Men personen bör då bara vara noterad som skattskyldig på ena stället, såvida det inte blivit fel i mantalslängden och personen av misstag dubbelförts. Ett sådant fel bör ha korrigerats i avkortningslängden, som upprättades något halvår efter mantalslängden. Om en person är uppförd på två gårdar kan jag tänka mig att han på ena gården (sannolikt den där han var bosatt) är noterad som skattskyldig för man och hustru plus eventuella andra i hushållet och på andra stället enbart för tjänstefolk som drängar och pigor. Om noteringarna i kolumnerna för skatt i båda fallen ger intryck av kompletta hushåll, skulle jag utgå från att det trots allt rör sig om två olika familjer ända tills motsatsen är bevisad på ett synnerligen övertygande sätt. Namnskicket förr i tiden var ju ganska magert, och otänkbart är väl inte att gårdens ägare och en eventuell landbonde/arrendator hade samma namn. I övrigt rekommenderar jag skriften »Släktforskaren och mantalslängderna» (Släkthistoriskt Forum 2/89), som finns att köpa från Sveriges Släktforskarförbund (det gör den tyvärr inte längre, den är slutsåld, men den finns på många bibliotek). // Håkan Skogsjö


#17 (1 november 1996)

Vad gjorde en kyrkovaktare på 1700-talet? Solveig Berggren

Svar: En kyrk(o)vaktare var en kyrkvaktmästare, som också för det mesta fick sköta sysslan som kyrkstöt (han som väckte sovande gudstjänstbesökare). Därför kallades kyrkvaktaren på Åland emellanåt kyrkväckare eller bara väckare. Ett annat vanligt ord för samma syssla är kyrkväktare. // Håkan Skogsjö


#16 (16 oktober 1996)

Jag läser i Nordlöf: Rättshistoria för släktforskare: ”Självmord var brottsligt... Alla olycksfall med dödlig utgång skulle i princip undersökas...” Hur länge gäller detta? Är det någon mening med att leta i domböcker efter något som hände 1896? Hur är det med kansliförhör på 1850-talet med sådana, som var häktade för försvarslöshet? Finns protokoll bevarade? // hälsningar Olof och Ingrid Bergström

Svar: Till 1864 var det det straffbart att försöka begå självmord och den som lyckades skulle begravas av skarprättaren i skogen såvida inte självmordet skett i sinnesförvirring; då fick jordandet göras av andra än skarprättaren. 1864 års lag bestämde att självmördare skulle jordfästas i stillhet på kyrkogården, men 1894 togs alla särregler när det gäller begravning av självmördare bort. Detta betyder att det knappast är lönt att söka uppgifter om ett självmord 1896 i domboken. Däremot kan det finnas på andra ställen. Det är rimligt att tänka sig att polisen kopplades in och otänkbart är väl inte att den döde obducerades. Det kan alltså finnas en polisundersökning och obduktionsprotokoll bevarade. Undersök i första hand polisens arkiv på orten där självmordet inträffade.

Det var till 1885 förbjudet att sakna »laga försvar», det vill säga alla måste ha ett arbete. Det var inte tillåtet att stryka omkring som tiggare och lösdrivare. Den som saknade arbete kunde tvingas till tvångsarbete vid någon kronoarbetskår. Den som greps för försvarslöshet och häktades blev också förhörd. Jag skulle söka efter förhörsprotkollen i kronolänsmannens arkiv (på landet) eller stadsfiskalens arkiv (i stan). Tänkbart är väl också att uppgifter kan finnas i länsstyrelsens arkiv (jag tror att det var länsstyrelsenas kansliavdelningar som dömde till tvångsarbete). Om vederbörande verkligen sändes till någon kronoarbetskår kan det finnas ganska utförliga rullor bevarade, som ger besked om vilken tid han tjänstgjorde vid kåren, uppförande, med mera. Så är fallet med de som sändes till arbete vid Karlsborgs fästning (om detta har Lars Ericson skrivit i artikeln »Fästningsfångarnas vardag. Livet på Karlsborgs fästning på 1820- och 1830-talen» i Släktforskarförbundets årsbok 1993). Kvinnor utan försvar sändes till spinnhusen.


#15 (5 september 1996)

Hej Håkan! Tack för allt jobb du lägger ner med information på Internet :-) Min farfars far är okänd för oss, ingen av de som lever nu vet vem han var. Jag har letat rätt på de »gamla» i hans födelsetrakt och frågat om de vet vem det kan ha varit. Jag har på så vis fått reda på tre stycken tänkbara namn som det har gått rykten om förr i tiden. I födelseboken står det oäkta, men finns det möjligen fler ställen att leta på? Har du några tips? // Tack på förhand Peter Berntsson

Svar: Allmänt kan sägas: Till 1864 var det förbjudet att föda utomäktenskapliga barn. Om lagen följdes skulle föräldrarna stämmas inför tinget av länsmannen och dömas till böter. Många gånger avslöjas därmed en okänd far i domboken. Problemet är bara att man på många håll, särskilt under 1800-talet, inte såg så allvarligt på saken och lät bli att lagföra föräldrarna. Efter 1864 blir det svårare. Det kan finnas uppgifter om fadern bland bilagorna till födelseboken, det kan också vara så att modern har stämt fadern inför tinget för att få underhåll för barnet, vilket i så fall kan avslöja faderns identitet. I början av 1900-talet blev kommunerna skyldiga att ekonomiskt hjälpa de ogifta mödrarna och då blev det viktigt för kommunerna att få reda på fadern för att kunna kräva denne på pengar. Då kan det finnas uppgifter om den okände fadern i barnavårdsnämndernas arkiv. Rekommenderar för övrigt artikeln »Fader okänd - vad gör jag?» av Elisabeth Thorsell, publicerad i Släktforskarförbundets årsbok 1990. Eftersom detta problem är så väsentligt, så lite behandlat i litteraturen och så allmänt förekommande uppmanas alla som har lyckade erfarenheter av att söka fadern till oäkta barn att höra av sig och berätta hur de bar sig åt!


#14 (5 september 1996)

Hej Håkan. En kort fråga. Är sekretessen för bouppteckningar 70 år eller gäller särskilda bestämmelser för dem. Jag har sett de mikrofilmade bouppteckningarna ofta slutar vid 1849. Lars Sjöqvist.

Svar: Hej. Det finns ingen sekretess alls för bouppteckningar. Du har rätt att ta del av en bouppteckning så fort den lämnats in till tingsrätten. Att filmerna slutar 1849 måste bero på andra orsaker. Kanske ansåg mormonerna inte att de var intressanta längre fram när kyrkböckerna blir av bättre kvalitet. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö


#13 (29 augusti 1996)

Hej Håkan! Här kommer en hälsning men också en förfrågan från Portland, Oregon. En man ringde mig från en av Portlands mormonkyrkor. Han forskar efter släktingar i trakten av Kemi. I mikrofilmen fann hann rubriken skriftebarn. Jag kunde inte med säkerhet svara på denna fråga varför jag undrar om Du har möjlighet att ge mig ett korrekt svar. Fann Din E-mail adress på Din förnämliga hemsida på internet. // Bästa hälsningar Bertil Sundvall Portland, Oregon USA

Svar: Hej. Skriftebarn är ett annat ord för konfirmand. Under rubriken bör alltså finnas en lista över barn i 15-16-årsåldern som blivit konfirmerade i församlingen. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö


#12 (26 augusti 1996)

Hej Håkan! Det var jag som skrev om den lyckade efterforskningen i Oona River. Nu har jag ett svenskt problem; min morfarsmor utvandrade 23 juli 1923 och jag skulle vilja se utflyttningslängd, passagerarlistor m m. Men eftersom det är så pass »färskt» får jag inte titta i kyrkoböckerna och från Emigrantinstitutet har jag fått nej till hjälp pga att de är överhopade med jobb. Hur ska jag gå till väga...... Vore tacksam om du har tid att svara. Hälsningar Margareta Gerlach Jag är medlem i Sveriges Släktforskarförbund och Östgöta GF.

Svar: Hej. Sekretessen är högst 70 år i Sverige. Alltså är utflyttningslängden en offentlig handling, som pastorsämbetet inte kan vägra dig att ta del av. Vägrar de ändå, begär du ett »beslut med besvärshänvisning» från dem, det vill säga ett skriftligt beslut med uppgift om var du kan överklaga beslutet. När det gäller Emigrantinstitutet kanske det enklaste är att åka dit och forska själv. Snart kommer en CD-skiva med uppgifter om nästan alla svenskar som emigrerat före 1930. Där kan du säkert finna morfarsmor och uppgifter om utvandrarhamn. Sedan borde du kunna finna passagerarlistorna i något arkiv. Många emigrerade via Göteborg och i landsarkivet i Göteborg finns listorna för Göteborgs hamn. Under hösten utkommer också Per Clemenssons nya bok »Emigrantforska! Steg för steg» som säkert också kan ge dig nyttiga tips och råd. Se vidare sidan om att söka emigranter. // Bästa hälningar Håkan Skogsjö


#11 (16 augusti 1996)

Hej, Först måste jag säga att det var ett fantastiskt arbete du lagt ner på släktforskning här på nätet. Mycket läsvärt. Jag vet inte om du är den rätte att fråga, men känner du till om det kommer kunna bli möjligt att forska via internet? Jag kan tänka mig att microfilmskorten skulle kunna föras över till CD-ROM skivor. Om en server vore försedd med en CD-ROM packe, kunde man nå t ex kyrkoböckerna via nätet. Jag har gjort »utfrågningen» av levande släktingar och kommit en bit på vägen. Nu är det dags att börja i arkiven. Helst skulle jag vilja komma åt allt hemifrån och ställer därför frågan. // Väl mött, Christer Carmevik Huskvarna

Svar: Tack för de vänliga orden. Sia om framtiden är alltid svårt. Säkert kommer allt mer av den information som släktforskaren behöver att bli tillgänglig i digital form i framtiden, och delvis också via Internet. Den utvecklingen ser vi redan. Men eftersom det rör sig om så oerhört stora mängder information kommer det att ta lång tid innan så mycket har lagts upp på nätet att det får någon praktisk betydelse i forskningen. Det handlar inte om något år eller tre, utan om något decennium eller tre. Biblioteken och arkiven blir de ställen som släktforskaren söker huvuddelen av sin information på under överskådlig framtid. // Håkan Skogsjö


#10 (16 augusti 1996)

Finns (de svenska) foersamlingars olika kyrkoboecker paa data, har de »scannat» in uppgifterna saa att man kan plocka upp det paa sin data? // Haelsningar Kjell Thorselius

Svar: Nej, än så länge måste släktforskaren läsa kyrkböckerna i form av mikrokort. Några få församlingars kyrkböcker finns dock registrerade och tillgängliga via Internet. Se föreningen Släktdata på sidan med Länkar.


#9 (25 juli 1996)

Var hittar jag information om tyska adelssläkter, typ Elgenstierna och svenska adelskalendern? //Jon Pallin

Svar: Ur Nationalencyklopedin och ur Nordisk Familjebok, 2:a uppl. har jag saxat följande under uppslagsordet genealogi: Tyskland har sedan länge en omfattande genealogisk litteratur. Bland handböckerna kan framför allt nämnas J.C. Gatterer, »Abriss der Genealogie» (1788) och O.Lorentz, »Lehrbuch der gesammten wissenschaftlichen Genealogie» (1898). Där har också publicerats monumentala verk om de europeiska furstehusen, bl.a. J. Hübner, »Genealogische Tabellen» (4 vol. 1719-33) och dess moderna motsvarighet »Europäische Stammtafeln» (15 vol. 1978-90). Tyska motsvarigheter till svenska adelskalendern är särskilda serier för grevliga, friherrliga, uradliga och brevadliga släkter i »Gotaisches genealogisches Taschenbuch». Uppslaget till dessa serier gav »Almanach de Gotha», som utkommit sedan 1763. För ofrälse släkter finns »Deutsches Geschlechterbuch» (betydligt mer än 100 vol.).
Herbert Stoyan har en omfattande databas över tysk adel på Internetadressen
http://www8.informatik.uni-erlangen.de/cgi-bin/wwp/LANG=engl/?1
Stoyans källhänvisningar finns på adressen
http://www8.informatik.uni-erlangen.de/cgi-bin/wwp/LANG=germ/?quelle


#8 (16 juli 1996)

Finnes det et sted i Sverige ved navn Carl Gustaf? Mine forfedre (med finsk bakgrunn) innvandret til Nord-Norge på 1800-tallet. I kirkeboken er dette stedet oppført som fødested. Har stedet endret navn siden? // Anne Grethe Jacobsen (agja@statoil.no)

Svar: Det finns flera platser med namnet Karl Gustav i Sverige. Säkert avses i detta fall socknen Karl Gustav vid Torneälv, som ligger invid gränsen till Finland. Den tillkom 1745 genom utbrytning ur Nedertorneå och hette först Karungi kapell. Sitt nuvarande namn fick den 1783. // Håkan Skogsjö


#7 (7 juli 1996)

Jag har i mina anor en soldat Ren (ev. stavning Rén) som är född 1780 och följde honom framåt i tiden till dödboken, där upptäckte jag att han var född i Finland. Först kunde jag inte tyda vad församlingen hette men köpte en fotostatkopia från SVAR på dödboken. Med denna kopia och ett brev till Riksarkivet så fick jag svar att församligen heter Uskela och ligger i Åbo-trakten. Hur hittar jag kyrkböckerna från denna församling? // Anita Carlsson, Eskilstuna

Svar:Det finns en behändig mikrofilmsförteckning, som utgavs 1973 av riksarkivet i Helsingfors. Där kan man utläsa vilka filmer som finns (och därmed förstås vilka arkivalier som finns filmade) och deras filmnummer för alla församlingar i hela Finland. Den är inte så vanlig i Sverige, vad jag vet, men finns här och där på biblioteken. Den svenska titeln är »Förteckning över mikrofilmer av kyrkoarkiv i Finland» och den är nr 4 i Riksarkivet publikationer. Uskela födelsebok 1780 finns på film JK 888 och husförhörslängden på JK 882. Dessa filmer bör kunna beställas från riksarkivet i Helsingfors till ditt kommunbibliotek. Se vidare sidan om Finland. // Håkan Skogsjö


#6 (6 juli 1996)

I vilka kyrkböcker hittar jag personalen på egendomen Koberg? Detta fideikommiss i Älvsborgs län har ju egendomar i flera socknar. Enligt födelsenotisen för min farmors farfar, Carl Edvard Eklind (C:7 St.Mellby 18/3 1856), var föräldrarna rättare Per Johan Eklind och hans hustru Kristina Bengtsdotter på Koberg. Jag har inte hittat dem i vare sig Stora Mellbys (P) eller Lagmansereds (P) kyrkböcker. Eftersom det står rättare på Koberg, antar jag att huvudgården Koberg avses. Jag söker också födelseplats och föräldrar till Kristina. Mvh, Jon Pallin, tel.0243-86516.

Svar: Kobergs fideikomiss ligger i Lagmansereds socken och där bör personalen vara kyrkskriven under förutsättning att den också var bosatt där. Men personal som bodde i en annan socken bör vara kyrkskriven där. Det är inte konstigare än att en person i dag bor i en församling och arbetar i en annan. Eftersom din anfader är antecknad i Stora Mellby födelsebok är det troligast att föräldrarna är inskrivna i den socknens husförhörslängder. Om jag inte missminner mig finns Kobergs arkiv i landsarkivet i Göteborg. Där bör du kunna finna uppgifter om personalen, såvida arkivet är öppet för forskning. // Håkan Skogsjö


#5 (5 juli 1996)

Hej Håkan! Jag undrar hur man bär sig åt för att hitta en person som vistades i Berlin år 1914? Vilken myndighet vänder jag mig till? Är det troligt att det finns några register från den tiden? Adresser? Tacksam för all hjälp. // Hälsningar Anki Tingberg

Svar: Om personen är svensk medborgare kan den så kallade Nationalitetsmatrikeln som fördes på ambassader och konsulat vara till hjälp. Om det finns någon matrikel för Berlin vet jag inte. Mer om denna källa finns att läsa i Släkthistoriskt Forum 4/90. En annan källa är de svenska utlandsförsamlingarna, men inte heller där kan jag säga hur läget är just för Berlin. - Det finns några grundläggande sätt att ta sig fram på när man vill lära sig hur det fungerar i andra länder, exempelvis: 1) Surfa på nätet och försök hitta adresser, boktips och liknande. I USA finns många sidor som handlar om släktforskning i Europa. Fördelen med dem är att de är skrivna på engelska, vilket är bra när kunskaperna i tyska, franska, holländska etc kunde vara bättre. 2) Kontakta ambassaden (i detta fall Tysklands) och ställ frågan till dem. Är de tjänstvilliga letar de upp svaret, är de mindre tjänstvilliga hänvisar de dig vidare. 3) Leta upp böcker om forskning i olika länder (Sveriges Släktforskarförbund har en hel del). Se vidare informationen på sidan om Tyskland. // Håkan Skogsjö


#4 (1 juli 1996)

Hej! Vill du vara vänlig och tipsa mig om nya böcker om Blekinge och Skåne. Tack! // Hälsningar Lars Jönsson.

Svar: Tyvärr, jag har ingen möjlighet att veta vad som ges ut i Blekinge och Skåne. De nyutkomna böcker jag känner till finns med på sidorna, andra får du söka via Svensk bokkatalog och andra bibliografiska hjälpmedel. Maila gärna vad du finner till mig, så lägger jag upp det på sidorna till gagn för andra intresserade. Alla andra som känner till nyutkomna böcker inom ämnena släkthistoria och lokalhistoria uppmanas också att maila in uppgifter (gäller förstås hela Sverige, inte bara böcker om Blekinge och Skåne). Jag rekommenderar också länken Skånsk släktforskning på sidan med länkar. // Håkan Skogsjö


#3 (30 juni 1996)

Hej! Jag vill börja söka släktingar på i första hand mors och fars sida. Kan jag via dina program söka t.ex. min släkt i Jönköpings län/ Villstads socken - eller måste jag börja i t.ex. Örebro, där det finns en avdelning på biblioteket med microfish mm.? På mors sida (kusiner) finns en hel del intressanta personer som emigrerade till USA. i slutet av 1800-talet - början av 1900. Jag är som du förstår analfabet vad gäller denna branch men väldigt intresserad. Jag har en PC 486 med pentium/16 mb minne, CD mm annat. // Sigge/senior Örebro - tel och fax 019-135162 - sigge.norgren@mailbox.swipnet.se

Svar: Hej. Dataprogram för släktforskare (ex.vis Holger) hjälper dig att hålla ordning på dina forskningsresultat och enkelt göra utskrifter. Uppgifterna i de gamla kyrkböckerna finns däremot inte överförda till datamedium (mer än i undantagsfall), varför släktforskaren måste gå till urkunderna (oftast i form av mikrokort). Jag rekommender dig med andra ord att besöka biblioteket och låna en bra lärobok i släktforskning och beställa mikrokort från SVAR till biblioteket (läs gärna vad som står på sidorna Börja här och Litteratur på dessa sidor). // Håkan Skogsjö


#2 (23 juni 1996)

Hej Håkan. Jag har en fråga om sjömän. Jag har hittat 3 sjömän i min släktforskning och skulle vilja veta på vilka båtar de arbetade och var de åkte. Var börjar jag.
1. Gustav Gustavsson Sjöqvist f. 1857 Öja Södermanland (troligen bara inhemska båtar, Göta kanal och Hjälmaren). 2. Nils Fredrik Vester f. 1857 Gryt Östergötland (båtsman 1877-86 sedan troligen båtar utomlands). 3. Abraham Tillberg f. 1772 Linköping Östergötland.
I vilka register börjar jag. Jag bor i Kumla så det bästa vore om man kunde skicka efter via SVAR. // mvh Lars Sjöqvist

Svar: Uppgifter om sjömän finns i sjömanshusens arkiv. Sjömanshusen var statliga inrättningar och började sin verksamhet 1752. Arkiven finns bevarade från slutet av 1700-talet, och de förvaras i landsarkiven. De är också mikrofilmade, men om filmerna är konverterade till mikrokort och kan lånas från SVAR vet jag inte. Sjömanshusens rullor förtecknar fartyg som anlöpt hamnen där sjömanshuset fanns. I rullorna som är förda kronologiskt anges fartygets namn, hemmahamn, ägare och destinationsort samt befälhavare och besättning. Om jag inte är fel underrättad finns också rullor över de sjömän som var inskrivna vid sjömanshuset (för det mesta var sjömannen inskriven i det sjömanshus som låg närmast bostadsorten). Tyvärr är sjömän en yrkesgrupp som få släktforskare intresserat sig för. Någon utförligare litteratur känner jag inte till, därför blir detta svar något kort och oprecist. Förhoppningsvis kan någon ge kompletterande upplysningar! // Håkan Skogsjö


#1 (20 juni 1996)

Jag undrar över hur man får reda på passagerarlistor. Min farfars bror utvandrade till Minnesota. Det står i kyrkboken i Haparanda att han utflyttade till Nordamerika 1/8 1923. Mer vet vi inte. Jag vet inte vilken båt han for med eller varifrån. Var kan man hitta svaret på det? // MVH Sten-Arne Zerpe

Svar: Det är omöjligt att säkert säga vilken hamn han reste över. Man får söka i olika hamnar. I Sverige reste flertalet emigranter över Göteborg, i Norge var Bergen en stor utvandrarhamn. Landsarkivet i Göteborg har personregistrerat passagerarlistor för Göteborgs hamn (det framgår av passagerarlistorna vilken båt emigranten reste med). Detta material har tillsammans med andra emigrantregister nyligen getts ut på CD-rom (se Släkthistoriskt Forum 2/96, sid. 4). På CD-skivan finns namn på 1,3 miljoner emigranter som rest över Göteborg 1869-1930, Malmö 1874-1930, Stockholm 1869-1930, Norrköping 1859-1919 och Kalmar 1880-1893. CD-skivan, som tagits fram av forskningsprojektet Göteborgs-Emigranten, är dock ganska dyr, den kostar 1.600 kr exkl moms (till oktober 1996, sedan ökar priset till 2.000 kr). Men registren i pappersform finns tillgängliga på olika ställen, exempelvis har Landsarkivet i Göteborg register över Göteborgsemigranterna. - När det gäller emigranter som rest över Bergen har universitetet i Bergen gjort en del register. Materialet har lagts upp på Internet (se vidare under Länkar på dessa sidor, följ länken som leder 1801 års folkräkning i NORGE). - En viktig institution för den som söker emigranter är Emigrantinstitutet i Växjö. Där finns omfattande samlingar och register som rör emigranter. - Se också sidan om emigrantforskning på denna site. // Håkan Skogsjö

 

Senaste nytt

2014-11-27 13:31
julklappstips-fran-roetterbokhandeln
  Nu är det hög tid att börja planera julklappsinköpen! I Rötterbokhandelnhittar du klapparna till såväl den erfarne släktforskaren som nybörjaren.Beställ innan den 15 december för att vara säker på attdet du beställt kommer fram i god...
2014-11-28 16:47
nya-telefontider-foer-kansliet-och-roetterbokhandeln
Från och med i dag har Sveriges Släktforskarförbunds kansli och Rötterbokhandeln nya telefontider. Fem dagar i veckan De nya telefontiderna är 13-16 måndag till fredag. Tidigare var telefontiderna förlagda tisdag-torsdag kl. 10-12 och kl....
2014-11-26 16:40
intervju-med-christopher-o-regan-i-hd
Historikern och stadsvandraren med passion för 1700-talet, Christopher O'Regan, var en av föreläsarna under årets släktforskardagar i Karlstad. I lördags höll han ett föredrag i samband med att Helsingborgs släktforskare- och...
2014-11-24 11:54
I Uppsala Nya Tidning kan du läsa om de "stamböcker", från 1550-tal till tidigt 1900-tal där studenter samlat signaturer, citat, hälsningar och bilder från personer de träffat och som finns i Uppsala universitets samlingar. Att samla...
2014-11-21 18:11
slaekthistoriskt-forum-nr-5-2014
Årets sista nummer av Släkthistoriskt Forum bjuder på en inblick i det folkliga nöjeslivet förr. Hur kan vi ta reda på mer om musiker, artister och skådespelare i släktträdet? Läs om teaterdirektörer med tvivelaktig talang, landets tidiga...
2014-11-19 16:50
emigrantforum-nylanseras
Rötters Emigrantforum krävde extra omvårdnad i samband med flytten till den nya plattformen. Men den som väntar på något gott – nu finns Emigrantforum på plats i Faktabanken med ett nytt utseende och nya möjligheter. I Emigrantforum samlas...
2014-11-14 14:21
efterlysning-historiska-julbilder
Har du en äldre bild som berättar något om hur man firade jul förr? Eller har du en spännande bild som är tagen i juletid och som du kan berätta mer om? Var med och berätta om hur just din släkt firade julen förr! Hör av dig till...
2014-11-14 11:11
gloem-inte-hembygdsfoereningen
Ny statistik från Sveriges Hembygdsförbund visar att landets 2 000 hembygdsföreningar bidrar till Sveriges historia med sammanlagt över 8 miljoner bilder och ett mer än 2,5 mil hyllmeter arkivhandlingar. Glöm därför inte att undersöka vilka...
2014-11-11 14:43
arkivens-dag-i-helgen
I helgen firades Arkivens dag runt om i landet. Många arkiv hade fullmatade program med föreläsningar, visningar och andra aktiviteter. P4 Sjuhärad rapporterar från Arkivens dag på Borås Stadsarkiv. Där invigdes en ny utställning och gavs...
2014-11-07 09:44
arkiv-digital-oeppet-foer-alla-i-helgen
I helgen firas Arkivens dag. Det firar ArkivDigital med att ge alla gratis tillträde till hela sitt online-arkiv den 8 - 9 november. ArkivDigital har gjort sig kända för sina inskannade bilder i färg av de för släktforskarna viktigaste...
2014-11-06 10:10
I enlighet med beslut av förbundsstämman i Karlstad ska ett nytt pris, "Årets släktbok", delas ut första gången vid Släktforskardagarna 2015. I bok- eller digital form Det nya priset ska uppmuntra och stödja goda exempel på presenterade...
2014-11-04 09:36
fira-arkivens-dag-den-8-november-2
Nu på lördag – den 8 november – är det dags för Arkivens dag. På Arkivens dag bjuder Sveriges arkiv med sina besökare på en djupdykning i arkivskatterna. Vilket erbjuder ett perfekt tillfälle att närma sig släktforskningens...
2014-11-03 10:25
migrationscentrets-fjaerde-lokalkontor-invigt
I fredags invigdes Migrationscentrets nya lokalkontor i Falun. Personalen ska bland annat arbeta med att göra uppgifter från den stora folkräkningen 1930 sökbara på internet. Dalarnas Tidningar (dt.se) rapporterade från invigningen där bland...
2014-10-30 17:45
sveriges-slaektforskarfoerbund-far-ny-kanslichef
Johanna Ekerstrand tar över som kanslichef. Hon efterträder Britta Lepp, som i november i år slutar och går vidare mot nya utmaningar. Johanna Ekerstrand har under de senaste tre åren varit ansvarig för förbundets framgångsrika nätbokhandel,...
2014-10-30 09:58
fira-allhelgona-med-gratis-slaektforskning-online
Lördagen den 1 november är Alla helgons dag och det firar släktforskarföretaget Ancestry genom att öppna upp de tre största svenska databaserna för gratis släktforskning under hela helgen. Följande databaser är gratis under...