Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad tisdag, 08 juli 2014 11:55

Håkan Skogsjö: Mina Älvsborgsförfäder

Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
Uppdaterad 18 september 2001

Här nedan presenterar jag min morfarsmors förfäder, som till största delen har bott i Ås härad i före detta Älvsborgs län (numera Västra Götalands län).

Socknar som förekommer är Tvärred, Södra Ving, Varnum, Tärby, Hällstad, Fänneslunda, Od och Alboga (de sistnämnda i Gäsene härad). Uppgifterna härrör till allra största delen från egna forskningar i kyrkoböcker, domböcker och skattelängder. Antavlan har tidigare varit publicerad som nr 10 i Svenska Antavlor, band I, sid. 50, fast då i betydligt mer komprimerad form.

Kompletteringar och rättelser mottages tacksam här.


Proband

1 Ida Josefina Brissman,

född 17 mars 1858 i Aspås, Tvärred sn (P), död 25 okt 1942 i Stockholm (Kungsholm). Sybehörsaffärsinnehavarinna. (f,hfl,SvA10).

far mor
Hon konfirmerades den 28 sept 1873 och begick nattvarden första gången i Tvärreds kyrka den 5 okt samma år. (konf) Hon flyttade 1879 från föräldrahemmet i Enebacken, Tvärred sn, och anlände den 22 april samma år till Stockholm, enligt ett brev som hon skrev den 22 april 1939 till kusinen Hildegard Henrietta i Boston, Massachusetts, USA (hon tog dock inte ut flyttningsattest förrän den 17 nov 1879). I samma brev skriver hon: ”Jag är inte stark; har mycket värk; men jag har inte behöft ligga någon dag se'n jag kom ifrån sjukhuset, 1935, jag har så gott som jag kan önska (inga bekymmer)”. På 1890-talet hade Ida sybehörsaffär i Stockholm. Hon var metodist tills hon gifte sig, då hon blev baptist för att makarna skulle kunna göra sällskap på mötena. (muntl)

 


*** Generation I ***

f
2 Per Gustav Brissman, född 25 aug 1834 i Töve Larsagården, Södra Ving sn (P), död 31 juli 1917 i Stockholm (Matteus). Hemmansägare i Gästared, Gullered sn (P). (fvd,SvA10t).

far mor maka barn
Flyttade 1846 med modern och styvfadern till Angshester, Tvärred sn. 14 år gammal, 1848, flyttade han ensam därifrån till Södra Ving sn, där han var bosatt på Romsås Östergården. 1855, kort före giftermålet, flyttade han tillbaka till Tvärred sn och blev torpare på Kavlås under Enebacken. Enligt prästbetyget hade han godkänd kristendomskunskap och ”en christlig vandel”. 1857 flyttade han därifrån och blev torpare och senare torpägare i Aspås under Koppartån och senare, omkring 1875, hemmansägare (1/32 mantal) i Enebacken, allt i Tvärred sn. Enebacken övertog han efter svärfadern och familjen flyttade senare dit, troligen på 1880-talet. 1891 blev han hemmansägare (5/72 mantal) i Gästared, Gullered sn. Efter att ha blivit änkling 1905 emigrerade han till Amerika och bodde hos dottern Maria. 1910 återvände han till Sverige. Han bodde först ett par år hos dottern Hildegard i Tvärred, då han bland annat högg ved i skogen, och sedan flyttade han till Stockholm, där han var bosatt hos dottern Ida och hennes make på Sigtunagatan 6 (skriven i Matteus församling). När han dog klockan 17.15 tisdagen den 31 juli 1917 var hon bosatt på Dalagatan 72 i Stockholm hos dottern Ida och hennes familj. Dödsorsaken var arterioskleros (åderförkalkning). Han begravdes på Norra kyrkogården.
Gift 17 nov 1855 i Tvärred sn (P) med


m
3 Augusta Eriksdotter Darelius, född 11 febr 1834 i Rude, Hillared sn (P), död 26 okt 1905 i Gästared, Gullered sn (P). (f,hfl).

far mor make barn
Hon dog av långsam magsjukdom, cancer.

 


*** Generation II ***

ff
4 Sven Larsson Brissman, född 27 maj 1803 i Trogared, Södra Ving sn (P), död 28 juni 1837 i Romsås Östergården, Södra Ving sn (P). Västgötaknalle och rusthållare i Romsås Östergården, Södra Ving sn (P). (fvd,SvA10).

far mor maka barn
Han var 1822-29 dräng på olika gårdar i Södra Ving sn (1822-23 i Högryd Storegården, 1823-25 i Hule Nedergården och 1825-29 i Stensered); arrenderade 1829-32 Arnabo soldattorp och 1832-34 en del av Töve Larsagården, båda i Södra Ving sn. Den 14 jan 1834 inköpte han 1/2 mantal i frälsehemmanet Töve Larsagården för 1.416 riksdaler 32 skillingar riksgälds av Sven Jonasson och hans hustru Anna Britta Andersdotter. Den 7 dec 1835 köpte han 3/4 mantal i rusthållet Romsås Östergården av svågern Andreas Brissman för 3.536 riksdaler och 32 skillingar. Några månader senare, den 28 april 1836, sålde han Töve Larsagården till Johannes Persson och hans hustru Sara Pettersdotter i Töve Mellomgården. Uppgiften att han var västgötaknalle grundar sig på ett brev (i min ägo) skrivet av hans sondotter Ida Brissman till hennes kusin Hildegard Henrietta Brissman i Malden, Massachusetts, USA, och daterat Stockholm den 22 april 1939. Där sägs bland annat: ”Farfar hette Sven Brissman. Han egde en stor gård i Södra Ving socken, han hade stora afärer, var ute med flera hästar i taget, och hade handelsdrängar; han hade affärsförbindelser even i Norge. Din far, Johannes, föddes i mars 1830, och Gustaf den 25 augusti 1834. Men farfar dog hastigt ute på resa då sönerna, vore helt små. Farmor gifte sig då med Petter Abramsson. Sedan då sönerna vore myndiga då var egendommen borta och allt var slut - - - ”. Dödboken anger att han avled av ”magplågor”. I bouppteckningen efter Sven Larsson Brissman (tillgångarna uppgick till drygt 4660 riksdaler banko och skulderna till drygt 1616 riksdaler) upptas skulder ”Till flere persjoner i Marks härad”, där västgötaknallarna ofta köpte upp varor. Bland fordringarna nämns bland annat ”Af Olaus Falk för sine fodringar i Norge”, ”Af Johanes Larsson i Österg. på Norska fordringar” och ”Dels säkre och dels osäkre fordringar i Norge” samt även fordringar ”i handelsorterne i Sverge”. Bouppteckningen styrker helt tydligt den muntliga traditionen om hans handelsverksamhet.
Gift 12 juli 1829 i Södra Ving sn (P) med

fm
5 Kerstin Gunnarsdotter, född 8 mars 1801 i Hule Nedregården, Södra Ving sn (P), död 11 maj 1855 i Angshester, Tvärred sn (P). (fv1d,SvA10).
far mor make barn
Konfirmerad den 25 febr 1816 i Södra Ving sn och begick samtidigt nattvarden första gången. Senare samma år flyttade hon, 15 år gammal, från föräldrahemmet till Horsared, Södra Ving sn, där hon var piga i två år. Hösten 1818 flyttade hon till Germundared, Toarp sn (P), där hon också var piga, och 1820-22 var hon piga i Slätthult i samma socken, varefter hon återvände till Södra Ving sn och blev piga på Bäckagården. Det var sannolikt medan hon bodde där som hon lärde känna sin blivande make, drängen Sven Larsson, som bodde i Stensered inte mer än någon kilometer från Bäckagården. Det lystes mellan dem sommaren 1829 (14, 21 och 28 juni) och bröllopet stod den 12 juli. Efter vigseln bosatte sig makarna på Arnabo soldattorp. 1832 flyttade familjen till Töve Larsagården och 1835 till Romsås Östergården. Kerstin blev änka 1837 och gifte om sig 1840 med Peter Abrahamsson som blev ny rusthållare i Romsås Östergården. 1843 flyttade familjen till Horsared, Södra Ving sn, och 1846 (attest 6 april) till Angshester, Tvärred sn. När hon dog var hon bosatt i en backstuga under Angshester. Hon avled i nervfeber.

mf
6 Erik Zackrisson Darelius, född 3 dec 1796 i Gårdabo, Fänneslunda sn (P), död 4 jan 1883 i Enebacken, Tvärred sn (P). Hemmansägare i Enebacken, Tvärred sn (P). (fd,hfl).
far mor maka barn
Han flyttade hösten 1827 från Södra Ving sn (där han varit dräng i Tångagärde) till Rude, Hillared sn (P) och skrevs som åbo. Senare blev han hemmansägare (1/16 mantal skatte) i Enebacken, Tvärred sn. Gården i Enebacken delades omkring 1875 i två lika stora delar (1/32 mantal var). Den ena övertog mågen Per Gustav Brissman, den andra sonen Johannes Eriksson Darelius. Han dog av ålder.
Gift 1827 med

mm
7 Maria Mårtensdotter, född 29 dec 1793 i Leatorpet, Äspered sn (P), död 27 nov 1875 i Enebacken, Tvärred sn (P). (fd,hfl,SvA10).
far mor make barn
Flyttade hösten 1826 som piga från Hillared sn (P) till Fornabo, Tvärred sn (P), och hösten 1827 (attest 30 nov) återvände hon (som hustru) till Hillared sn (P), där hon och maken bosatte sig i Rude.


*** Generation III ***

fff
8 Lars Svensson, född 29 mars 1760 i Mastunga, Södra Ving sn (P), död 26 okt 1833 i Stensered, Södra Ving sn (P). Åbo i Trogared, Södra Ving sn (P). (fvd,hfl,SvA10).

far mor maka barn
Han var åbo i bland annat Trogared och Långholmen, Södra Ving sn (flyttade 1804 med familjen från Trogared till Långholmen och 1819 därifrån till Töve Larsagård). Han dog av ålderdom och begravdes den 3 nov. (d)
Gift 27 juni 1794 i Södra Ving sn (P) med

ffm
9 Inga Maria Jönsdotter Ekberg, född 31 dec 1764 i Brogården, Varnum sn (P), död 2 april 1843 i Korsled, Södra Ving sn (P). (fvd,hfl,SvA10).
far mor make barn
Hon dog av bröstfeber och begravdes den 14 april. (d)

fmf
10 Gunnar Svensson, född 16 jan 1758 i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P), död 11 april 1818 i Hule Nedregården, Södra Ving sn (P). Frälsebonde i Hule Nedregården, Södra Ving sn (P). (fvd,SvA10).
far mor maka barn
Övertog Hule Nedregården efter sin första svärfader. Gunnar Svensson dog av bröstfeber. Bouppteckning efter honom upprättades den 20 april 1818. Han hade redan före sin död överlämnat gården. Inga jordbruksredskap omtalas och enda kreaturet han ägde var en spädkalv, värderad till 32 skillingar. Tydligen ägnade sig Gunnar Svensson åt smide. Han hade en smedjebälg och städ, värderad till 1 riksdaler och 16 skillingar (den värdefullaste ägodelen) samt flera tänger, slägga och hammare. Bland kläderna fanns en grå vadmalsrock, en ljusblå gammal rock, ett par vadmalsbyxor och ett par skinnbyxor, en gammal hatt, en luden mössa, en väst med skinnfoder, två livstycken varav ett med skinnfoder, en mörkblå väst, fem gamla skjortor och ett par fingervantar. I övrigt bestod tillgångarna av en del verktyg, lite hushållsföremål, möbler och sängkläder. De sammanlagda tillgångarna uppgick till 13 riksdaler och 32 skillingar. Några skulder fanns inte. (bou)
Gift 21 juni 1799 i Södra Ving sn (P) med

fmm
11 Sara Olofsdotter, född 2 juni 1772 i Romsås Arvidsgården, Södra Ving sn (P), död 26 aug 1849 i Hule Nedregården, Södra Ving sn (P). (fvd,hfl,SvA10).
far mor make barn
Morgongåvan vid vigseln utlovades till 30 lod silver (ca 400 gram). Efter makens död 1818 tog hennes barn hand om henne. 1836 flyttade hon till Källebacka, Södra Ving sn, där sonen Andreas Gunnarsson var torpare. Hon uppges då vara ”Fattig. I bröd hos barn.” I mantalslängderna kring 1830 uppges hon vara ”utf.”, det vill säga utfattig. Hon dog av ålderdomskrämpor.

mff
12 Zackarias Olofsson (Darelius), född 6 sept 1759 i Galtholmen Lillegården, Od sn (P), död 20 okt 1818 i Granlund, Fänneslunda sn (P). Kyrkvärd och hemmansägare i Gårdabo, Fänneslunda sn (P). (fvd).
far mor maka barn
Han var hemmansägare i Gårdabo, Fänneslunda sn, och kyrkvärd (från 9 maj 1790 till 17 juni 1792). Han förordnades den 25 maj 1795 till rotemästare. Senare blev han torpare på Granlund under Kartryd Lillegården, Fänneslunda sn. Han dog av magplågor.
Gift 2 juli 1788 i Fänneslunda sn (P) med

mfm
13 Maria Larsdotter, född 16 okt 1763 i ”Baken”, Tärby sn (P), död 17 maj 1848 i Sjöbacka, Fänneslunda sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mmf
14 Mårten Svensson, född 1752, död 26 juli 1803 i Rydet, Tvärred sn (P). Frälsebonde i Rydet, Tvärred sn (P). (v,hfl,SvA10).
maka barn
Mårten Svenssons härkomst har trots idogt sökande förblivit okänt. Födelseåret 1752 är hämtat från en flyttningsattest (1797). Han är tidigast påträffad i mantalslängden 1776 (upprättad hösten 1775), där han är ensamstående och skriven som sockenskomakare på Hjärtareds ägor, Tvärred sn. Förmodligen är han identisk med den dräng Mårten, som i året innan är skriven hos kapten Utter på Hjersbo, Tvärred sn (han är den ende Mårten i Tvärred detta år och finns inte kvar hos Utter året därpå). Mårten Svensson gifte sig i september 1776 i Tvärred sn med Annika Johansdotter, en bonddotter i Handvik, Tvärred sn, och i 1777 års längd (upprättad hösten 1776, kort efter bröllopet) är Mårten skriven som bonde på svärfaderns gård, 1/4 mantal frälse i Handvik. (Svärfadern hade avlidit 1769 och Mårten övertog gården av svågern Magnus Johansson, som enligt mantalslängden flyttat till Sundholmen.) Mårtens hushåll hösten 1776 bestod av honom själv och hustrun, en piga Brita (säkert hustruns syster) samt två minderåriga barn (säkert hustruns yngsta syster Maria, 14 år, och Mårtens första barn Stina, fött i september 1776, endast nio dagar efter bröllopet) och en åldring (säkert svärmodern som levde på gården till 1790). Redan 1778 hade Mårten lämnat Handvik och flyttat till Fornabo, Tvärred sn (sannolikt var han bonde där). I Fornabo bodde familjen till omkring 1785, varefter den flyttade till Trädestorpet, Äspered sn. Omkring 1789 flyttade den till Leatorpet, Äspered sn, och 1796 anges familjen vara bosatt ”vid Sundholmen”, Äspered sn (men bodde troligen kvar på Leatorpet som av allt att döma var ett torp som hörde till byn Sundholmen). Mårten var torpare både på Trädestorpet och Leatorpet. I maj 1797 tog familjen ut flyttningsbetyg hos kyrkoherde Bergendahl i Rångedala (Äspered var annex under Rångedala) för att flytta till Angshester, Tvärred sn. Makarna och äldsta dottern Stina intygades ”äga någorlunda försvarlig kristendomskunskap” och hade ”fört en stilla levnad”. Men redan omkring 1798 var familjen bosatt i Rydet, Tvärred sn, där Mårten brukade ett frälsehemman som ägdes av kaptenen Olof Mauritz von Heijne (1746-1818). Detta innehade han till sin död 1803. Mårten Svensson efterlämnade änka och nio barn, det yngsta 3 år, det äldsta 27. Den bevarade bouppteckningen visar att hemmet var minst sagt påvert. Familjen ägde inte ens en ko, endast en ”rödhelmig” kalv, två får och två grisar. De mest värdefulla ägodelarna var den vita hästen, upptagen till 4 riksdaler riksgälds, och ett väggur, värderat till 1 riksdaler och 8 skilling. Mårtens gångkläder bestod av ett par rockar, en väst, två livstycken, ett par strumpor och ett par skor, en mössa, en gammal hatt och två skjortor. I övrigt fanns det bara det nödvändigaste: en del husgeråd (grytor, kittlar och tallrikar), möbler (kista, stolar och bord), arbetsredskap (vagn, harv och kälke) samt verktyg (yxor, tänger och knivar; dock ingen läst vilket tyder på att han inte längre ägnade sig åt skomakeri vid sin död). Tillgångarna uppgick till blygsamma 20 riksdaler 20 skilling riksgälds. Boets skulder var betydligt högre, drygt 91 riksdaler. Kapten von Heijne krävde 25 riksdaler för innestående frälseskatt samt husrötebrist (tydligen hade husen fått förfalla under Mårtens tid på gården). Till svågern Malkolm Johansson i Fornabo fanns en skuld på 20 riksdaler. Förmyndare för de nio barnen, alla omyndiga, blev Olof Andersson i Rude Övregård.
Gift 6 sept 1776 i Tvärred sn (P) med

mmm
15 Annika Johansdotter, född 18 jan 1755 i Handvik, Tvärred sn (P), död 13 mars 1827 i Kärrabo Tå, Tvärred sn (P). (fvd,hfl,SvA10).
far mor make barn
Efter makens död fick hon stora ekonomiska svårigheter att klara sitt och de många barnens uppehälle. 1811 bodde hon som änka i en backstuga i Fornabo, Tvärred sn (Tvärreds hfl finns inte bevarade tidigare). Backstugan anges senare ligga på kronoallmänningen. Hon bodde där tillsammans med sonen Sven (död 1815) och dottern Brita, som trots att hon bara var drygt 30 år omtalas som ”bräcklig” liksom som modern. Tvärreds sockenstämmoprotokoll (1814-26) visar att ”Mårtens Annika” (så kallades hon tydligen i socknen) under denna tid regelbundet fick del av fattigmedlen: 1814: 39 skilling, 1815: 1 riksdaler, 1816: 1 riksdaler, 1817: 1 riksdaler, 1818 delades inget ut, 1819: 1 riksdaler (detta år skänkte mamsell Melin 28 riksdaler till de fattiga och av denna summa erhöll ”Mårthens Annicka” också 1 riksdaler), 1820: 1 riksdaler 24 skillingar, 1821-23 erhöll hon ingen hjälp med motiveringen att hon ägde för mycket, 1824: 1 riksdaler (det noteras att Johannes i Handvik snavarade för egendomens uppgift), 1825: 1:24 riksddaler, och slutligen 1826: 1:24 riksdaler. Hon avled i mars året därpå. I dödboken anges att hon var ”fattig” och bosatt på Kärrabo tå (enligt hfl bodde hon i en backstuga under Stutåsen).

 


*** Generation IV ***

ffff
16 Sven Persson, född 1712, död 5 aug 1772 i Mastunga, Södra Ving sn (P). Hemmansägare i Mastunga, Södra Ving sn (P). (v12d,SvA10).

far mor maka barn
Han bodde åtminstone från 1730 till sin död i byn Mastunga där han brukade ett skattehemman om 1/4 mantal. Gården, som vid första hustruns död (1756) värderades till 100 daler silvermynt, hade han till en mindre del ärvt med sin första hustru Anna Persdotter och till största delen köpt. (bou) Det skedde den 3 febr 1750 då han enligt domboken tillhandlade sig 3/7 marker skattejord i halva hemmanet Mastunga av sina släktingar Anders Persson Orre, Lars Persson i Tåbol (Härna sn), Anna Persdotter och Gunilla Persdotters förmyndare Sven Jönsson för 90 daler silvermynt. Han erhöll uppbud vid tingen i Ås härad den 6 februari, 1 juni och 19 oktober 1750 samt beviljades fastebrev den 24 okt 1750. (domb) Hur Sven Persson var släkt med säljarna är oklart. Av första hustruns bouppteckning framgår dock att hon ärvt en del i gården efter sina föräldrar (”merendels 1/7 i halva gården”). Sannolikt var säljarna hustruns syskon, även om namnet Anna Persdotter förbryllar (kan hustrun vara uppräknad bland säljarna?). Noteras kan att Anders Persson Orre var soldat redan 1735 då han stod fadder åt Sven Perssons äldsta barn (Orre gifte sig för övrigt 25 sept 1741 i Södra Ving med Gunilla Svensdotter från Bäckagården och uppges själv vid vigseln vara hemmahörande i Mastunga). Möjligen skulle säljarnas far kunna vara den Per Persson i Mastunga, som nämns som ”husfattig” i mantalslängderna 1728-1729. - När Sven Persson dog var han inhyses hos sonen Per i Mastunga. (d)
Gift 7 jan 1759 i Södra Ving sn (P) med

fffm
17 Anna Persdotter, född 1716. Bosatt i Mastunga, Södra Ving sn (P). (v,hfl,SvA10).
far mor make barn
Hon var änka vid vigseln 1759 (enligt mantalslängden 1760). Sannolikt var första maken mjölnaren Lars Andersson vid Pix mjölkvarn, Södra Ving sn, som dog 17 mars 1757, 48 år gammal. (d) Makarna gifte sig 22 sept 1734 i Södra Ving sn, han var dräng, hon piga ”från Kvarna” (torde avse Pix mjölkvarn). (v) De hade åtminstone sonen Per, född 12 juli 1753 i Pix kvarn (faddrar var Anders i Trädgården och jungfru Stina Sandberg). - Anna Persdotter flyttade som ”inhyses änka” från Mastunga, Södra Ving sn, där hon var bosatt hos styvsonen Per Svensson, till Timmele sn. (hfl 1779-94)

ffmf
18 Jöns Ekberg, född 28 jan 1720 i Ekeslunda Lillegården, Södra Ving sn (P), död 14 juni 1790 i Töve Övregården, Södra Ving sn (P). Fältväbel. (fvd,hfl,SvA10).
far mor maka barn
Jöns föddes den 28 januari 1720 på Ekeslunda Lillegården i Södra Vings församling och döptes den 1 februari. Hans föräldrar var bonden Anders Månsson och hans hustru Anna. Gården Ekeslunda Lillegården ligger vackert vid den en mil långa sjön Tolkens norra ände. Området runt gården är lätt kuperat och har en behaglig omväxling med skog och öppen mark. I dag skär riksväg 40 mellan Borås och Ulricehamn rakt igenom Ekeslunda. Om Jöns barn- och ungdomsår är intet känt. Han fick väl som andra bondsöner tidigt följa fadern i dennes arbete och lära sig att bruka jorden; att plöja, så, skörda, tröska. Hans mor lärde honom kanske att läsa och förstå Bibeln och möjligen även att skriva - någon lärde honom i alla fall att skriva, för känt är att han var skrivkunnig. Faderlös blev Jöns redan vid tio års ålder. Vad som hände honom då är okänt. Han dyker upp som dräng på sin födelsegård vid 17-18-årsåldern, så troligen har han bott där hela tiden. Jöns var dräng till 23 års ålder, då han den 28 mars 1743 antogs till soldat för Guntorp Skräddaregårdens rote vid Ås kompani och Älvsborgs infanteriregemente. Samtidigt erhöll han soldatnamnet Ekberg efter Ekeslunda. Gården ligger alldeles vid en liten bergknalle, som ligger drygt 285 meter över havet, vilket blir en höjdskillnad på drygt 60 meter jämfört med gården. Man får nog anta att det var Ekberg själv som komponerade namnet och inte kompanichefen. Då Jöns blev soldat flyttade han från Ekeslunda Lillegården till sitt soldattorp i Guntorp Skräddaregården i Varnum socken. Rotebönderna var skyldiga att förse honom med en årlig lön, föda, kläder och en bostad. Bostaden skulle bestå av en stuga med spis, förstuga och kammare. Dessutom skulle det finnas en lada och ett fä- och foderhus på torpets mark. Minst en gång i månaden skulle varje kompani samlas vid kompanichefens bostad där trossboden låg för att öva. Ofta samlades också korpralskapen någonstans för att exerceras av korpralen. Man övade skjutning och handgranatkastning, men också olika former av fälttjänst. En gång om året skulle översten samla hela regementet i någon skog och låta det kampera i 14 dagar. Men Jöns fick knappast särskilt mycket övning för strax efter antagandet blev han kommenderad till det svensk-ryska kriget. Den 20 maj 1743 medverkade han i ett mindre sjöslag vid Korpo ström i Åbo skärgård, då den svenska skärgårdsflottan angrep 21 ryska galärer, som hade lyckats ta sig ut i Östersjön. Det gick dåligt för de svenska, som fick dra sig tillbaka till Åland. Mellan 4500 och 5000 dalkarlar marscherade i juni 1743 till Stockholm beväpnade med musköter, jaktbössor, påkar, värjor, spikklubbor och spjut. Den 20 juni trängde de igenom militärspärren vid Norrtull och gick in i staden med fanor och musik; nedför Drottninggatan till Gustaf Adolfs torg. Anledningen till upproret var dels ekonomiskt, då den norska gränshandeln hade stoppats och det hade varit missväxt, dels politiskt missnöje med kriget mot Ryssland. Under tiden upprorsmännen parlamenterade med olika prominenta personer anlände till Stockholm tolv krigsfartyg med regeringstrogna trupper ombord. Bland dessa soldater, som väl då kom från Åland, återfanns säkerligen Jöns Ekberg. Nu försämrades helt plötsligt böndernas förhandlingsläge. Gatorna kring Gustaf Adolfs torg spärrades av militär. Västgöta kavalleriregemente ryckte fram från Jakobs kyrka. Upplands och Västmanlands regemente vägrade att ingripa, det beridna Livregementet kastade om hästarna, men Älvsborgs regemente, anfört av överste Lagercrantz, ryckte fram, avlossade två gevärssalvor och sedan var striden över. Enligt vissa källor ledde Lagercrantz hela försvaret mot allmogen, så möjligt är att det nästan bara var Älvsborgs regemente som ingrep. På detta snöpliga sätt avgjordes Sveriges sista stora bondeuppror, ofta kallat Stora daldansen. Från Stockholm marcherade sedan Ekbergs regemente till den norska gränsen. Jöns Ekberg befordrades 1750 eller 1751 till korpral. Han uppger år 1750 i en meritförteckning daterad ”Hvarnum d: 17 Februarii 1775” och 1751 i en meritförteckning daterad ”Hallegården d: 10 Septb:r 1779”. I den sistnämnda skriver Ekberg också: ”1751 Commenderad til Finland på en arbets Commendering som warade til år 1754”. Denna kommendering måste ha varit fästningsbygget kring Helsingfors. Riksdagen hade anslagit 1,6 miljoner daler silvermynt under fyra år till detta bygge. Som arbetskraft anlitades manskap från de indelta regementena i Finland senare förstärkt med trupper från Sverige. Arbetet började på våren 1748. Augustin Ehrensvärd, som ledde arbetena, började i stor skala på flera platser kring Helsingfors. Arbetsstyrkan uppgick ibland till 7000 man. Efter fyra år var man ännu inte färdig någonstans, så kritiken mot Ehrensvärd började hårdna, men han lyckades trots detta utverka ytterligare 800 000 daler silvermynt. Trots dessa pengar och ytterligare många års arbete, fullbordades endast några av befästningarna. ”Det står i dag som ett historiskt monument över sin skapare Augustin Ehrensvärd, liksom över samlad svensk och finsk försvarsvilja.” Efter detta fick Jöns Ekberg äntligen några år hemma, och under denna tid, fyra år, hann han gifta sig med Anna Arvidsdotter, dotter till bonden Arvid Torstensson och Ingrid Bengtsdotter, och även avla en son med henne. Men därefter, 1758, var det åter att ge sig ut i krig. Han kommenderades till det tyska kriget i Pommern, som varade mellan 1756 och 1763. Det fördes huvudsakligen mellan den nya stormakten Preussen och det gamla habsburgska Österrike. Sverige gick in i kriget i slutet av 1757 med hopp om att kunna återerövra de år 1720 förlorade områdena. De svenska styrkorna decimerades genom sjukdom. Genom höjda franska subsidier, enligt ett fördrag av den 13 april 1758, skickades ytterligare ungefär 7000 man från Sverige över till svenska Pommern, häribland Jöns Ekberg. Enligt en generalmönsterrulla upprättad den 18 december 1758 i Pommern var Ekberg granadör, det vill säga det samma som grenadjär, men vid nästa rullas upprättande i november 1759 är denna anmärkning inte med. En grenadjär var i allmänhet en storvuxen person. som uppställdes på flyglarna eller så ingick de i speciella elit- och gardestrupper. Trots de franska subsidierna, som svenska staten fick, förblev dess tillgångar otillräckliga, så överbefälhavaren i Pommern, Jacob Albrekt von Lantinghausen, pantförskrev sin egen förmögenhet och kunde på detta sätt utrusta hären samt öppna fälttåget i augusti 1759. Det egentliga syftet var att erövra Stettin. Lantinghausen ansåg sig först tvungen till att erövra den kringliggande nejden. Han själv och härens huvudstyrka fattade posto i Pasewalk i preussiska Pommern. Jöns Ekberg fanns inte med i huvudstyrkan utan han och omkring 4000 man till, ledda av Fredrik Axel von Persen, angrep öarna Usedom och Wollin. Dessa öar, som 1757 hade erövrats av svenskarna. men sedan återtagits av fienden, skyddades nu inte endast av en ganska stark truppstyrka, utan även en liten flotta, men även Fersen ägde en flotta bestående av 14 fartyg. På ett av dessa fartyg fanns Jöns Ekberg som var med om att erövra ön Usedom den 18 augusti 1759. Några dagar efter den 10 september 1759 anföll Fersen och hans trupper den andra ön, Wollin, som var betydligt svårare att inta, men den 16 september sträckte de preussiska trupperna gevär och därefter förenade sig Fersen med huvudarmén i Pasewalk den 1 oktober. I augusti 1760 inbröt Lantinghausen i fiendens land från svenska Pommern med 15 000 man, däribland vår stackars hjälte Jöns Ekberg. Synd om honom var det säkert! Andan hos trupperna ska inte ha varit allt för hög. Vid ständernas sammankallande 1760 lyckades över 200 officerare sticka från kriget under allahanda förevändningar. Och ändå hade officerarna det säkert förhållandevis bra under ett fälttåg om man jämför med manskapet. Men sjukdomar verkar inte ha grasserat i någon större utsträckning under de år Jöns var där. När Lantinghausen gick in i fiendeland med 15000 man försökte en preussisk här på 6 000 man stoppa dem, men på grund av storlekskillnaderna härarna emellan lyckades den bara ställa till med ett otal skärmytslingar, medan Lantinghausen framträngde med huvudstyrkan till Prenzlow i Brandenburg. En mindre del av hären, ledd av den 50-årige Augustin Ehrensvärd, stannade i Pasewalk för att trygga förbindelserna med svenska Pommern. Mot denna mindre styrka riktade fienden den 3 oktober 1760 ett anfall, som dock blev tillbakavisat men både Ehrensvärd och Jöns Ekberg sårades svårt. Ekberg träffades av en muskötkula som gick in i hans högra höft, genom höftbenet och stannade i underlivet, där den sedan satt i resten av hans liv. För denna skada blev han oförmögen till fortsatt krigstjänst och sändes till lasarettet i Stralsund. där han nödgades vistas i knappt ett års tid till dess han den 10 september 1761 hemskickades ”till Swerige och roten” ... ”på förbättring”. Äntligen fick han då komma hem till sin familj och sina vänner. Och till en treårig son. som han kanske aldrig förut sett. Jöns hade flyttat från Guntorp Skräddaregården före 1749, men flyttade åter dit 1760. Under denna period bodde han bland annat på Stora Guntorp, även det i Varnum. 1762 befordrades han från korpral till rustmästare, men fick behålla sin gamla korprals- och rotelön. En rustmästares uppgift var att se till vapnen, så att dessa var i gott skick. Någon gång 1762-63 flyttade han med sin familj till Brogården i Varnum. Den 9 juli 1764 befordrades han till furir och samtidigt kom han upp i en rustmästares lön. Som rustmästare i hans ställe insattes hans svåger, Bengt Browall. En furir var en underofficer som ombesörjde inkvartering, förläggning och förplägnad av lägre truppförband. Omkring 1765-66 flyttade Jöns Ekberg och hustru med barn till Ekeslunda Hallagården i Södra Ving socken. Den 20 september 1771 befordrades han till förare och lönen höjdes till en furirs. Föraren tillhörde kompaniets stab och ansvarade i allmänhet för trossen, marschvägens uppröjande och för utseende av lägerplats. Den 26 juni 1778 fick han även förares lön. 1772 kommenderades Jöns Ekberg till den norska gränsen. Hur länge han stannade där är okänt. Han förrättade dessutom garnisions- och arbetskommenderingar i Sverige efter ”tour och ordres” under hela sin tjänstetid. 62 år gammal, den 9 november 1782, erhöll Ekberg avsked från sitt regemente med fältväbels grad. Ungefär samtidigt flyttade han till Sölvarp i Murum. Anledningen till denna flyttning var väl att han inte fick bo kvar på Ekeslunda Hallagården, som säkerligen var ett underofficersboställe, efter avskedet. Omkring 1786-87 flyttade han till Hällstad socken och 1790 flyttade han för sista gången i sitt liv: till Töve Övergården i Södra Ving socken, hans födelseförsamling. Mellan åren 1758 och 1784 - 26 år - blev han far till åtta barn. två söner och sex döttrar, varav en dotter dog i späd ålder. Den 14 juni 1790 avled Jöns Ekberg i en ålder av 70 år, 4 månader och 16 dagar. - Professor Sten Carlsson vid Uppsala universitet har forskat mycket om ståndscirkulationen. Han har delat in folk efter social status på en skala från 1 till 9. Till grupperna 1-4 hörde olika grupper av ståndspersoner, tillsammans högst fem procent av befolkningen, och grupperna 5-9 var allmogen, 95 procent av befolkningen. Jöns Ekberg började som dräng på Ekeslunda Lillegården. Han tillhörde då grupp nummer åtta. När han antogs till soldat 1743 klättrade han upp ett steg och hamnade tillsammans med bland annat torpare, hantverksgesäller och järnarbetare. När han 1750 eller 1751 blev korpral kom han i grupp nummer fem, jämställd med besuttna självägande bönder, mästersmeder och rättare, men tillhör fortfarande de 95 procenten icke ståndspersoner. Men när han 1764 blev furir med rustmästares lön hamnar han i grupp fyra: de lägre ståndspersonerna. Till dessa hör bland annat klockare, gästgivare, länsmän, bokhållare och skeppare. - Jöns Ekbergs bouppteckning upprättades den 27 augusti 1790. Summan tillgångar uppgick till 52 riksdaler, 29 skillingar och 9 runstycken speciemynt, medan skulderna var så stora som 61 riksdaler, 22 skillingar och 4 runstycken. Största skulden var till sonen Andreas Jönsson och uppgick till 43 riksdaler och 16 skillingar. Några speciellt intressanta detaljer upptas inte i bouppteckningen. I densamma kallas Jöns hustru, Anna Arvidsdotter, för en ”bedröfwad Enka”. Hon överlevde sin make med 36 år och avled i den aktningsvärda åldern av 89 år. (Biografi av Håkan Skogsjö, skriven i september 1975)
Gift 5 juni 1757 i Varnum sn (P) med

ffmm
19 Anna Arvidsdotter, född (döpt 20 nov 1737) i Brogården, Varnum sn (P), död 1826 i Getared, Södra Ving sn (P). (fv,hfl,SvA10).
far mor make barn
Vid vigseln utfästes 30 lod silver i morgongåva. (v) Hon flyttade 1793 från Töve Övergården, Södra Ving sn, till Getared i samma socken tillsammans med barnen Stina, Abraham och Juliana. När hon dog 1826 bodde hos dottern Stina och hennes familj och var enligt hfl ”i bröd hos barn”. (hfl)

fmff
20 Sven Andersson, född 11 juli 1725 i Hällstad Tågården, Hällstad sn (P), död 1763/64 i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P). Frälsebonde i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P). (f,SvA10).
far mor maka barn
Han brukade ett frälsehemman om 1/2 mantal.
Gift 1754 ca med

fmfm
21 Elin Gunnarsdotter, född 3 febr 1711 i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P), död 20 juli 1775 i Halanda, Hällstad sn (P). (fd,hfl,SvA10).
far mor make barn
Elin och hennes tre barn flyttade 1769 från Hällstad Påvagården till Halanda, där de levde som inhyses hos Elins syster Anna och hennes familj. (hfl) Elin dog av halssjuka. (d)

fmmf
22 Olof Andersson, född (döpt 17 dec 1728) i Romsås Arvidsgården, Södra Ving sn (P), död 4 juni 1795 i Hägna under Islanda, Härna sn (P). Kronobonde i Romsås Arvidsgården, Södra Ving sn (P). (fvd,SvA10).
far mor maka barn
Han brukade först ett kronohemman om 1/4 mantal i Romsås Arvidsgården och blev senare torpare i Hägna under Islanda, Härna sn. (SvA) Han dog av bröstvärk. (d)
Gift 4 juni 1759 i Södra Ving sn (P) med

fmmm
23 Katarina Andersdotter, född (döpt 19 maj 1734) i Töve Övregården, Södra Ving sn (P), död 12 febr 1813 i Hule Nedregården, Södra Ving sn (P). (fvd,hfl,SvA10).
far mor make barn
Flyttade 1796 från torpet Hägna i Härna sn till Romsås, Södra Ving sn. (Härna hfl) Hon dog av ålderdom, bosatt hos dottern Sara och hennes make Gunnar Svensson. Den 12 maj 1813 upprättades bouppteckningen (hon efterlämnade två gifta döttrar). Mågen Gunnar Svensson redogjorde för hennes få ägodelar: ett skrin, en liten låda, en gammal kistbänk, en spinnrock, en gammal ask, ett par glasögon, fyra vadmalskjortlarel (en röd, en svart, en randig och en sämre), en blå vadmalströja, två livstycken varav det ena av vadmal, ett par strumpor, ett par skor, tre gamla lintyg, ett förkläde, fem bomullsdukar, två dukar av lärft, en mössa, ett par handskar och två gamla psalmböcker. Egendomen värderades till 3 riksdaler och 42 skillingar banko. Värdefullast var den randiga vadmalskjorteln (44 skillingar) och skrinet (32 skillingar). Dessutom ägde den gamla änkan - hon var 78 år när hon dog - kontanta pengar (2 riksdaler, 25 skillingar och 6 runstycken banko). Några skulder noterades inte. (bou)

mfff
24 Olof Darelius, född 9 aug 1724 i Prästgården, Od sn (P), död 22 juli 1798 i Gårdabo, Fänneslunda sn (P). Mönsterskrivare, bosatt i Gårdabo, Fänneslunda sn (P). (SvA10).
far mor maka barn
Han var mönsterskrivare vid Skaraborgs regemente och från 1750 vid Älvsborgs regemente och fick senare titeln regementskommissarie samt hemmansägare (1/4 mantal) i Gårdabo. (SvA)
Gift 3 jan 1746 i Upphärad sn (P) med

mffm
25 Ingeborg Davidsson, född (döpt 28 mars 1719) i Stora Boda, Upphärad sn (P), död 20 maj 1796 i Gårdabo, Fänneslunda sn (P). (SS2,SvA10).
far mor make barn


mfmf
26 Lars Arvidsson, född 3 juli 1739 i Tärby Stommen, Tärby sn (P), död 2 aug 1808 i Granlund, Fänneslunda sn (P). Sockenskräddare och torpare i Hästhagen, Fänneslunda sn (P). (SvA10).
far mor maka barn
Granlund där han dog låg under Kartryd Lillegården.
Gift med

mfmm
27 Brita Persdotter, född 15 dec 1740 i Töve Bosgården, Södra Ving sn (P), död 10 juli 1813 i Granlund, Fänneslunda sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mmmf
30 Johannes Svensson, född 26 mars 1706, död 14 sept 1769 i Handvik, Tvärred sn (P). Frälsebonde i Handvik, Tvärred sn (P). (v123d,SvA10).
far mor maka barn
Han är säkert identisk med ”drängen Johannes i Handvik” som vid sockenstämman den 13 nov 1728 i Tvärred dömdes att betala 1 daler silvermynt till kyrkan ”för förargelse han åstadkommit i koret hos gossarna”. Åtminstone från 1731 och fram till sin död brukade han ett frälsehemman om 1/4 mantal i Handvik. (mtl) Han dog av lungsot.
Gift 15 nov 1752 i Tvärred sn (P) med

mmmm
31 Katarina Månsdotter, född 1722, död 2 mars 1790 i Handvik, Tvärred sn (P). (vd,SvA10).
make barn
Hon var amma på Tvärredslund vid vigseln 1752. (v) Hon dog av bröstsot.

 


*** Generation V ***

fffff
32 Per Svensson. (SvA10).

maka barn
Han är endast känd genom sonen Svens vigsel- och dödsnotiser. Sannolikt bodde han inte i Södra Ving sn.
Gift med

ffffm
33 Märta Persdotter. (SvA10).
make barn
Hon är endast känd genom sonen Svens dödsnotis.

fffmf
34 Per Persson. (SvA10).
barn
Namnet enligt dottern Annas vigselnotis 1759. Han är möjligen identisk med mjölnaren Per Persson vid Pix mjölkvarn, Södra Ving sn, som nämns i mtl 1731-32 (skattar då för man och hustru). Längderna 1733-38 saknas. 1739 är Anna Persdotters förmodade första make, Lars Andersson, mjölnare vid Pix kvarn (skattar för man och hustru). (mtl)

ffmff
36 Anders Månsson, död 20 sept 1730 i Ekeslunda Lillegården, Södra Ving sn (P). Kronobonde i Ekeslunda Lillegården, Södra Ving sn (P). (d,SvA10).
maka barn
Han inflyttade i slutet av 1719 eller i början av 1720 till Ekeslunda Lillegården, okänt varifrån. I 1721 års mantalslängd skattar han endast för hustrun och i kolumnen med anmärkningar är noterat ”fattig”, men därefter skattar han både för man och hustru till sin död 1730. (mtl)
Gift med

ffmfm
37 Anna. Bosatt i Ekeslunda Lillegården, Södra Ving sn (P). (hfl,SvA10).
make barn
Hon levde 1749 i Stora Guntorp, Varnum sn (P), där hon bodde hos sonen Jöns. Sannolikt är hon identisk med den änkan Anna som bodde hos Jöns 1757-60 i Varnum sn (men inte 1761-62). (hfl)

ffmmf
38 Arvid Torstensson, född 1696 i Estorp, Tärby sn (P), död 6 nov 1782 i Brogården, Varnum sn (P). Frälsebonde i Varnum Brogården, Varnum sn (P). (v12d,SvA10).
far mor maka barn
Han flyttade 1729/30 från Tärby sn till Brogården, Varnum sn. (mtl) Vid sockenstämman den 16 maj 1731 i Varnum utsågs han till rotemästare, enligt protokollet. Vid sockenstämman i Frösve sn 1 maj 1766 (Horn KI:1) beskrivs sysslan så här: ”Rotemästarens skyldighet är att efter föregången varning hos prästerskapet angiva allt försport ogudaktigt leverne som: eder och svordom, fylleri, oenighet i husen och grannar emellan, kortspel, sabbatens ohelgande samt dem som försumma gudstjänsten och göra en vana av att komma sent i kyrkan med mera”. - Arvid Torstensson brukade ett frälsehemman om 1/2 mantal i Brogården. Det ägdes 1757 av välborne Bengt Ugglas arvingar. Arvid betalade 2 daler och 28 öre i skatt det året, enligt Kullings fögderis jordebok (sid 370). Han dog av ålderdomsskröplighet och levde då som inhyses i Brogården. (d) Enligt bouppteckningen, upprättad 19 nov 1782, värderades han tillgångar till 153 riksdaler, 19 skillingar och 6 runstycken specie medan skulderna uppgick till 54 riksdaler, 6 skillingar och 6 runstycken. Fast egendom fanns inte. (bou)
Gift 11 juli 1734 i Varnum sn (P) med

ffmmm
39 Ingrid Bengtsdotter, född 1711 i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P), död 24 febr 1787 i Lursten, Hällstad sn (P). (vd,SvA10).
far mor make barn
När hon dog var hon bosatt hos sonen och underofficeren Bengt Brovall. Hon avled av ålderdomssvaghet.

fmfff
40 Anders Persson. Frälsebonde i Hällstad Tågården, Hällstad sn (P). (v,SvA10).
far mor maka barn
Han brukade från 1723 ett frälsehemman om 1/2 mantal i Hällstad Tågården, som han övertog efter svärfadern. Levde där 1750. Sonen Per hade tagit över gården 1755. (mtl)
Gift 6 jan 1723 i Hällstad sn (P) med

fmffm
41 Märta Töresdotter. Bosatt i Hällstad Tågården, Hällstad sn (P). (v,SvA10).
far mor make barn
Levde 1750. (mtl)

fmfmf
42 Gunnar Jönsson, född 1666, död 6 jan 1744 i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P). Frälsebonde i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P). (v2d,SvA10).
far mor maka barn
Brukade ett frälsehemman om 1/2 mantal i Hällstad Påvagården. Han kan förmodas vara son till företrädaren på gården, kronorättaren Jöns Bengtsson, som levde 1685, och hans troliga hustru Anna Gunnarsdotter, död 1701 i Hällstad sn, 63 år gammal. Jöns Bengtsson är en tänkbar son till gårdens tidigare brukare Bengt (Påvelsson?), död 1646/47, och hans hustru Elin, som levde ännu 1652. Denna möjliga härstamning har hämtats ur mantalslängderna. (SvA)
Gift 10 mars 1710 i Hällstad sn (P) med


fmfmm
43 Ingrid Larsdotter, född 1676, död 12 mars 1742 i Hällstad Påvagården, Hällstad sn (P). (vd,SvA10).

far mor make barn
Hon var änka vid vigseln 1710. (v)

fmmff
44 Anders Andersson, född 1694, död 27 febr 1765 i Romsås Arvidsgården, Södra Ving sn (P). Kronobonde i Romsås Arvidsgården, Södra Ving sn (P). (vd,SvA10).
far mor maka barn
Han var 1721-26 bonde i Töve Mellomgården, Södra Ving sn, och från 1727 brukade han ett kronohemman om 1/4 mantal i Romsås Arvidsgården. (mtl)
Gift 25 juni 1720 i Södra Ving sn (P) med

fmmfm
45 Sara Olofsdotter, död 1750/55. Bosatt i Romsås Arvidsgården, Södra Ving sn (P). (v12,SvA10).
far mor make barn
Vid första vigseln 1718 var hon bosatt på Senered och vid andra 1720 i Öndared. Hon dog före maken (nämnd som änkling i dödboken).

fmmmf
46 Anders Persson, född (döpt 14 febr 1702) i Dållebo Övregården, Varnum sn (P), död 13 nov 1768 i Töve Övregården, Södra Ving sn (P). Kyrkvärd och kronobonde i Töve Övergården, Södra Ving sn (P). (fvd,SvA10).
far mor maka barn
Brukade ett hemman om 1/2 mantal i Töve Övergården. (mtl) Han utsågs vid sockenstämman den 27 maj 1753 till kyrkvärd i Södra Ving sn tillsammans med Jonas Björnsson i Romsås Gamlegården. De båda fick ta emot ”nycklarna och penningarna emot inventering och kvittens”. Vid sockenstämman 21 maj 1755 avsade sig Anders Persson uppdraget och ersattes av Lars Persson i Torp.
Gift 22 maj 1726 i Rångedala sn (P) med

fmmmm
47 Elin Eriksdotter, född 2 dec 1704 i Ön Storegården, Tärby sn (P). (fv,SvA10t).
far mor make barn
Vid vigseln kom hon från ”Stora Önne”, vilket torde avse Ön Storegården, Tärby sn (P). (v)

mffff
48 Andreas Darelius, född 2 nov 1680 i Älvastorp, Alboga sn (P), död 19 sept 1735 i Prästgården, Od sn (P). Kyrkoherde i Od, bosatt i Prästgården, Od sn (P). (SvA10).
far mor maka barn

Gift 22 sept 1716 i Od sn (P) med

mfffm
49 Katarina Rhyzelia, född 1689 i Galtholmen Lillegården, Od sn (P), död 5 juli 1735 i Prästgården, Od sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mffmf
50 Josef Davidsson, född 1663, död 12 jan 1741 i Stora Boda, Upphärad sn (P). Landsgevaldiger, bosatt i Stora Boda, Upphärad sn (P). (SS2,SvA10).
far mor maka barn
Om Josef Davidsson är intet känt förrän 2 april 1696 då - enligt Flundre härads dombok 22 maj 1696 mål 2 - ”Wisiteuren af Store Siötullen” Josef Davidsson erhöll landshövdingens fullmakt att vara landsgevaldiger över Älvsborgs län. Som boställe tilldelades han Stora Boda, Upp härad sn (P), vilket han år 1719 köpte till skatte för 1000 daler silvermynt. Gården - om ett mantal - var sedan i släktens ägo till mitten av 1800-talet. (SS,SvA)
Gift 17 sept 1701 i Lagmansered sn (P) med

mffmm
51 Annika Arvidsdotter Ekeberg, död 18 april 1733 i Stora Boda, Upphärad sn (P). (d,SS2,SvA10).
far mor make barn


mfmff
52 Arvid Andersson, född 1703, död 3 juni 1755 i Lilla Segerstorp, Tärby sn (P). Kronobonde i Lilla Segerstorp, Tärby sn (P). (SvA10).

far mor maka barn
Han brukade ett hemman om 1/4 mantal i Lilla Segerstorp. (SvA)
Gift 6 jan 1734 i Tärby sn (P) med

mfmfm
53 Margareta Larsdotter, född 1705 i Röl, Bredared sn (P), död 18 nov 1757 i Lilla Segerstorp, Tärby sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mfmmf
54 Per Olofsson, född 1706 i Töve Bosgården, Södra Ving sn (P), död 2 nov 1773 i Sjögarhester under Ågården, Varnum sn (P). Frälsebonde i Töve Bosgården, Södra Ving sn (P). (SvA10t).
far mor maka barn
Han var frälsebonde (3/8 mantal) i Töve Bosgården och sedermera torpare i Sjögarhester (Sjöhäster?) under Ågården, Varnum sn (P). (SvA)
Gift 14 juni 1739 i Varnum sn (P) med

mfmmm
55 Brita Bengtsdotter, född 1714 i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P), död 20 dec 1787 i Sjögarhester under Ågården, Varnum sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mmmff
60 Sven, död 1710 i Handvik, Tvärred sn (P). Soldat, bosatt i Handvik, Tvärred sn (P). (mtl,SvA10).
maka barn

Gift med

mmmfm
61 NN. Levde 1732 i Handvik. (mtl)
make barn

 


*** Generation VI ***

ffmmff
76 Torsten Arvidsson, född 1655, död 24 april 1719 i Estorp, Tärby sn (P). Rusthållare och hemmansägare i Estorp, Tärby sn (P). (d,SvA10t).

far mor maka barn
Den 24 aug 1697 tillsattes ”Rusthållaren Torsten i Estorp och Gästgifwaren Jon i Tyskegården till Kiörkewärdar”, enligt Tärby sockenstämmoprotokoll. De avsade sig sysslan - som de med ”flit och idoghet” hade förestått i fem år - vid sockenstämman den 11 maj 1702. Vid stämman den 1 juni 1706 dömdes änkan Annas son i Boarp att sättas i stocken för att han dragit Torstens legopojke i Estorp i håret på läktaren i Tärby kyrka. Men för att slippa straffet erbjöd han sig att ge 12 öre silvermynt till kyrkan. (Se också boken ”Fädernas kyrka” av Gösta Hagelin, sid 25.)
Gift med

ffmmfm
77 Ingrid Nilsdotter, född 1669, död 9 mars 1752 i Estorp, Tärby sn (P). (d,SvA10).
make barn


ffmmmf
78 Bengt Persson, född 1678, död 1 nov 1752 i Brogården, Varnum sn (P). Sexman och frälsebonde i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P). (d,SvA10).
far mor maka barn
Han utsågs till sexman vid sockenstämman i Varnum den 18 maj 1729. (ssp) När han dog var han inhyst i Brpgården. (d)
Gift med

ffmmmm
79 Karin Andersdotter, född 1679, död (begravd 25 okt 1741) i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P). (d,SvA10).
make barn


fmffmf
82 Töres Hansson, född 1649, död (begravd 18 mars 1722) i Hällstad Tågården, Hällstad sn (P). Frälsebonde i Hällstad Tågården, Hällstad sn (P). (d,mtl,SvA10).
maka barn
Han brukade ett frälsehemman om 1/2 mantal i Hällstad Tågården, som mågen Anders Persson övertog efter hans död. (mtl)
Gift med

fmffmm
83 Kerstin, född 1661, död (begravd 18 mars 1722) i Hällstad Tågården, Hällstad sn (P). (d,SvA10).
make barn
Hon och maken begravdes samma dag.

fmmfff
88 Anders Andersson. (d1765).
maka barn
Namnet hämtat från sonen Anders dödsnotis.
Gift med

fmmffm
89 Kerstin. (d1765).
make barn
Namnet hämtat från sonen Anders dödsnotis.

fmmmff
92 Per Mickelsson, född .. mars 1664, död 16 febr 1748 i Dållebo Övregården, Varnum sn (P). Kronobonde i Dållebo Övregården, Varnum sn (P). (vd,SvA10t).
far mor maka barn
Han tillsattes 24 juli 1698 till rotemästare i Dållebo rote, enligt sockenstämmoprotokollet.
Gift 12 maj 1695 i Varnum sn (P) med

fmmmfm
93 Kerstin Persdotter, född 1671, död (begravd 20 juli 1718) i Dållebo Övregården, Varnum sn (P). (vd,SvA10t).
far mor make barn


fmmmmf
94 Erik Andersson, död 2 febr 1728 i Ön Storegården, Tärby sn (P). Bonde i Ön Storegården, Tärby sn (P). (d,SvA10t).

far mor maka barn


mfffff
96 Johan Andersson Darelius, född 1632 i Brandstorp sn, död 1694 i Älvastorp, Alboga sn (P). Lagläsare och hemmansägare i Älvastorp, Alboga sn (P). (SvA10).
far mor maka barn
Lagläsare i Ale, Bjärke, Flundre, Frökind, Gäsene, Kind, Redväg, Veden, Väne och Ås härader samt Orreholmens friherreskap. (SvA) Han avled 1694 före den 15 maj. (HåS)
Gift med

mffffm
97 Kerstin Andersdotter Hägdman, död 1720 i Älvastorp, Alboga sn (P). (SvA10t).
far mor make barn


mfffmf
98 Olaus Andreae Rhyzelius, född 7 juni 1640 i Mollaryd, Molla sn (P), död 24 juni 1714 i Prästgården, Od sn (P). Kyrkoherde i Od, bosatt i Prästgården, Od sn (P). (SvA10).
far mor maka barn

Gift 6 jan 1677 i Od sn (P) med

mfffmm
99 Sigrid Andersdotter Odhelia, född 19 april 1651 i Galtholmen Lillegården, Od sn (P), död 15 april 1694 i Galtholmen Lillegården, Od sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mffmfm
101 Maria Torstensdotter Hierta, död 13 juni 1720 i Stora Boda, Upphärad sn (P). (d,SvA10).
barn
Hon torde ha varit änka redan 1706, för då gav ”herr gevaldigerns gamla moder” åtta öre silvermynt till Upphärads kyrka. - Hennes namn har endast påträffats i dödboken, där släktnamnet, som ju för tankarna till en adlig ätt, är otydligt skrivet. Det är därför osäkert om hon verkligen bar namnet Hierta. Hon tituleras ”ärlig och gudfruktig hustru”, vilket väl inte tyder på adlig härkomst om än ej heller utesluter detta.

mffmmf
102 Arvid Andersson, död 1716/20 i Stora Ekeskogen, Lagmansered sn (P). Befallningsman, bosatt i Stora Ekeskogen, Lagmansered sn (P). (SvA10).
mor maka barn
Han var befallningsman och bokhållare vid Kobergs slott, Lagmansered sn. Se vidare GUT 1977:2, sid 6-7.
Gift med

mffmmm
103 Helena Nilsdotter.
make barn
Hon levde 1708. (domb)

mfmfff
104 Anders Andersson.
maka barn
Namnet enligt sonen Arvids dödsnotis.
Gift med

mfmffm
105 Ingeborg Andersdotter.
make barn
Namnet enligt sonen Arvids dödsnotis.

mfmfmf
106 Lars Jonsson, född 1677, död 21 aug 1730 i Asklanda Östergården, Fristad sn (P). Bonde i Röl, Bredared sn (P). (SvA10).
maka barn
Han var först bonde i Röl och från ca 1726 i Asklanda Östergården, Fristad sn (P). (SvA)
Gift 21 maj 1700 i Bredared sn (P) med

mfmfmm
107 Elin Torstensdotter, född 1674, död 15 juni 1754 i Lilla Segerstorp, Tärby sn (P). (SvA10).
far mor make barn


mfmmff
108 Olof Andersson, född 1651, död 22 febr 1713 i Töve Bosgården, Södra Ving sn (P). Frälsebonde i Töve Bosgården, Södra Ving sn (P). (SvA10t).
maka barn

Gift med

mfmmfm
109 Rangela Persdotter.
make barn
Levde 1744 i Nitta. (SvA)

mfmmmf
110 Bengt Persson = 78
maka barn

mfmmmm
111 Karin Andersdotter = 79
make barn

 


*** Generation VII ***

ffmmfff
152 Arvid Månsson, död 1674 i Tärby sn (P). Rusthållare och hemmansägare i Estorp, Tärby sn (P). (mtl,SvA10).

maka barn
Nämnd 1645-1674 som bonde på ett ryttarhemman i Estorp. Han övertog gården av änkan Ebba, som troligen var hans mor. 1659-60 uppges att hemmanet hörde till Silfverloods regemente, 1661 till Axel Ingel de la Gardies regemente (han hette, enligt Elgenstiernas ättartavlor, Axel Julius de la Gardie och blev överste vid Västgöta regemente i september 1660). (mtl)
Gift med

ffmmffm
153 Börta. Bosatt i Estorp, Tärby sn (P). (mtl,SvA10).
make barn
Nämnd 1675-82 då han var skriven för hemmanet i Estorp som maken tidigare brukat och sonen Torsten senare övertog. (mtl)

ffmmmff
156 Per Bengtsson, född .. jan 1641, död 30 april 1691 i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P). Bonde i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P). (d,SvA10).
maka barn

Gift med

ffmmmfm
157 Ingrid Jonsdotter, född 1653, död 28 okt 1691 i Gunntorp Gunnagården, Varnum sn (P). (d,SvA10).
make barn


fmmmfff
184 Mickel Gislesson, född 1634, död (begravd 23 maj 1704) i Dållebo Nedregården, Varnum sn (P). Sexman, kyrkvärd och bonde i Dållebo Nedregården, Varnum sn (P). (vd,SvA10t).
far mor maka barn
Han var 1662-66 bonde i Rölle, Fristad sn (P), och från 1667-1704 i Dållebo Nedregården, Varnum sn. Gården övertogs av sonen Nils. (mtl) Enligt Varnums sockenstämmoprotokoll var han sexman till 16 sept 1700, då han utsågs till kyrkvärd, ett uppdrag han hade till den 19 juli 1703.
Gift 25 maj 1662 i Fristad sn (P) med

fmmmffm
185 Kerstin Bosdotter, född 1639, död (begravd 7 juli 1717) i Dållebo Nedregården, Varnum sn (P). (vd,SvA10t).
far make barn


mffffff
192 Anders Nilsson. Kronobonde i Torkelsryd, Brandstorp sn. (SvA10).
maka barn
Levde ännu 1657. (mtl)
Gift med

mfffffm
193 Märta Andersdotter.
make barn
Levde 1644. (mtl)

mffffmf
194 Anders Jonsson, död 1675/79. Kapten och hemmansägare i Hägdene Skattegården, Molla sn (P). (SvA10t).
maka barn
Han var löjtnant vid infanteriet och blev senare kapten. (SvA)
Gift med

mffffmm
195 Anna Börjesdotter, död 1716 i Molla sn (P). (SvA10t).
make barn


mfffmff
196 Anders Olofsson, född 1601 i Mollaryd, Molla sn (P), död 1685 i Olofsholmen, Mjäldrunga sn (P). Snickare, smed och bonde i Mollaryd, Molla sn (P).
far mor maka barn
Han var också murmästare.
Gift med

mfffmfm
197 Brita (Börta) Andersdotter, född 1621, död .. mars 1701 i Prästgården, Od sn (P).
far mor make barn

 



mfffmmf
198 Andreas Jonae, född i Mastorp, Vesene sn (P), död 1675/76 i Galtholmen Lillegården, Od sn (P). Kaplan i Od, bosatt i Galtholmen Lillegården, Od sn (P).
far mor maka barn
Galtholmen Lillegården kallas också Östergården.
Gift 1648 i Od sn (P) med

mfffmmm
199 Karin Håkansdotter Odhelia, född 1625 i Od sn (P), död 1659 i Galtholmen Lillegården, Od sn (P).
far mor make barn


mffmmfm
205 NN.
barn
Levde ännu 1712.

mfmfmmf
214 Torsten Månsson, född 1631, död 1 okt 1711 i Röl, Bredared sn (P). Bonde i Röl, Bredared sn (P). (SvA10).
maka barn

Gift med

mfmfmmm
215 Märta Gunnarsdotter.
make barn


mfmmmff
220 Per Bengtsson = 156
maka barn

mfmmmfm
221 Ingrid Jonsdotter = 157
make barn


*** Generation VIII ***


fmmmffff
368 Gisle Mickelsson, död 1 dec 1676 i Äspered, Gingri sn (P). Sexman och hemmansägare i Äspered, Gingri sn (P). (d,SvA10).

maka barn
Han brukade åtminstone från 1641 ett hemman i Äspered. Vid tinget den 28 okt 1646 begärde han att få ett nytt fastebrev eftersom hans gamla hade förkommit ”i fejdetiden”. Peder i Vårskäl bekände (via ombud) att han av fri vilja hade sålt sin arvejord i Äspered, nämligen 1/4 av hela gården, och fått 20 riksdaler samt en kviga i betalning. Senare, på 1650- och 1660-talen, uppges i mantalslängderna att Gisle Mickelssons gård omfattade 1/2 mantal och var ett ryttarhemman. (domb,mtl) – Se också följande artikel om honom och hans förfäder av Tore Österhag, publicerad i Västgöta-Rötter, klícka här.
Gift med

fmmmfffm
369 NN, död 2 juli 1671 i Äspered, Gingri sn (P). (d,SvA10).
make barn


fmmmffmf
370 Bo Nilsson. Frälsebonde i Dållebo, Varnum sn (P). (mtl,SvA10t).
maka barn
På 1640-talet fanns fem gårdar i Dållebo, alla frälsehemman. Enligt 1641 års mantalslängd hade han ett sto, en stut, två kor, en kviga, en get och två unga får, vilket var minst boskap av bönderna i byn och sammanräknades till 10 öre (i skatt?). Som jämförelse kan nämnas att de andra summerades till 19 1/4, 26 3/8, 20 7/8 och 13 1/2 öre. I mantalslängderna 1642-44 är noterat att Bo i Dållebo skattade för man och hustru. (mtl)

mfffmfff
392 Olof Gustavsson. Bonde i Mollaryd, Molla sn (P).
far mor maka barn

Gift med

mfffmffm
393 Elin (Helena) Johansdotter.
make barn


mfffmmff
396 Jon Andersson. Nämndeman och bonde i Mastorp, Vesene sn (P).
maka barn

Gift med

mfffmmfm
397 Sigrid Bengtsdotter.
make barn


mfffmmmf
398 Haqvinus Laurentii, född 1590 i Örby sn (P), död 12 juni 1657 i Prästgården, Od sn (P). Kyrkoherde i Od och prost, bosatt i Prästgården, Od sn (P).
far mor maka barn

Gift 1619 i Od sn (P) med

mfffmmmm
399 Tolla Toresdotter, född 1590 i Prästgården, Rångedala sn (P), död 1651 i Prästgården, Od sn (P).
far mor make barn


*** Generation IX ***

mfffmffff
784 Gustav Andersson. Bonde i Molla by, Molla sn (P).

maka barn
Han skall ha deltagit i nordiska sjuårskriget (1563-1570), blivit blesserad och därefter nedsatt sig som bonde i Molla by och socken. (Rhyzelius)
Gift med

mfffmfffm
785 Karin Algotsdotter.
make barn


mfffmmfmf
794 Bengt Jonsson. Bonde i Mastorp, Vesene sn (P). (Rhyzelius)
maka barn

Gift med

mfffmmfmm
795 ?Karin Andersdotter.
make barn


mfffmmmff
796 Laurentius Laurentii. Kyrkoherde i Örby och prost, bosatt i Prästgården, Örby sn (P).
maka barn

Gift med

mfffmmmfm
797 Karin Bengtsdotter, död ca 1603 i Örby sn (P).
make barn


mfffmmmmf
798 Thorerus Laurentii, född 1541 i Fässberg sn (P), död 24 dec 1608 i Prästgården, Rångedala sn (P). Kyrkoherde i Rångedala och prost, bosatt i Prästgården, Rångedala sn (P).
maka barn

Gift 1570 med

mfffmmmmm
799 Ingegärd Eriksdotter, född 1550, död 6 april 1630 i Göteborg.
make barn

Senaste nytt

2014-10-14 13:17
Det kan du bli upplyst om i Svenska polisen, del 1, som nyligen gjordes tillgänglig i Rötters Vänners bibliotek. Verket trycktes 1933 och består dessutom av över 500 sidor biografier och porträttfotografier av landets då verksamma...
2014-10-10 17:51
namn-at-de-doeda-fortsaetter
Projektet Namn åt de döda har drivits av Sveriges Släktforskarförbund sedan början av 2000-talet och utmynnat i flera versioner av Sveriges dödbok. När den nya versionen av dödboken (nummer sex) släpptes i samband med årets Släktforskardagar...
2014-10-10 18:10
Släktforskningens dag firar vi den tredje lördagen i mars varje år och år 2015 innebär det den 21 mars. Det kommande årets tema är Norden. Kunskap om hur man forskar i våra nordiska grannländer är viktig, inte minst för dem som har anfäder...
2014-10-06 17:17
nya-skrifter-i-roetters-vaenners-bibliotek
Nu har det blivit dags att fylla på i Rötters Vänners bibliotek! Ett antal skrifter, bland annat matriklar över norrländska studenter, studenter vid Lund och Karlstad, Jämten 1966 - 1970, samt en hel del annat smått och gott finns nu...
2014-10-03 13:15
hemsida-och-tema-foer-sfd-2015-pa-plats
Nu har hemsidan för Släktforskardagarna 2015 installerats på www.sfd2015.se och den kommer successivt att fyllas på med aktuell information om evenemanget. Men redan nu går det att ladda ned blanketter för bland annat...
2014-10-02 15:32
50-miljoner-bilder-i-arkivdigitals-online-arkiv
Nu har ArkivDigital passerat 50 miljoner färgbilder av gamla böcker och andra handlingar i sitt digitala arkiv. Eftersom de flesta bilder innehåller ett helt bokuppslag innebär detta nära 100 miljoner avfotograferade sidor för historisk...
2014-10-02 11:07
manga-vinster-fran-sfd-lotteri-kvar
Under Släktforskardagarna lottas varje år ut ett stort antal fina priser som skänkts av arrangörer och sponsorer. I år var det gåvor till ett sammanlagt värde av drygt 30 000 kronor som lottades ut. Bland annat abonnemang på...
2014-09-29 10:07
arets-hembygdsbok-om-braennkyrka
I helgen delade Sveriges Hembygdsförbund ut priset Årets Hembygdsbok vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. I år blev det boken "Brännkyrka 1913-2013. Socknen som blev 51 stadsdelar" som prisades och fyra hembygdsföreningar från Hägersten,...
2014-09-25 11:18
vem-tror-du-att-du-aer-sista-avsnittet-saends-pa-mandag
I måndags sändes det femte avsnittet av SVT:s populära programserie Vem tror du att du är? Då var det artisten Pernilla Wahlgren som fick veta mer om sin farmors fars okända bakgrund. Pernilla Wahlgren föddes i Stockholm 1967 och är dotter...
2014-09-24 12:04
letar-ni-foerelaesare
Hösten innebär högtryck i släktforskarsverige. För vad är väl en bättre syssla en ruggig höstdag än att släktforska? Att släktforskandet intensifieras under hösten märks inte minst på släktforskarföreningarnas aktiviteter. Det anordnas...
2014-09-22 09:36
fira-arkivens-dag-den-8-november
Boka in ett viktigt datum i almanackan redan nu – lördagen den 8 november firar vi nämligen Arkivens dag. Det innebär att många arkiv runt om i Sverige och i resten av Norden håller öppet hus och anordnar aktiviteter som guidade rundturer...
2014-09-19 16:44
slaekthistoriskt-forum-nr-4-2014-ute-nu
I dagarna delades det senaste numret av Släkthistoriskt Forum ut till prenumeranterna runt om i landet. Dramatiskt nummer Årets fjärde nummer har temat flyktingöden i släkten och bjuder på dramatiska historier – läs om hur judiska flyktingar...
2014-09-18 10:04
nu-finns-doedboken-som-dvd
Många har önskat att Sveriges dödbok även ska ges ut som USB då många av dagens datorer inte har cd-läsare. Finns i Rötterbokhandeln Med anledning av det har Sveriges dödbok nu för första gången producerats även som USB-sticka. Den kostar 650...
2014-09-17 10:46
oever-140-000-portraett-i-portraettfynd
I skrivande stund består Porträttfynd av 140 373 uppladdade porträtt av kända och okända personer. I Sveriges Släktforskarförbunds porträttdatabas samlas skannade kopior av visitkorts- och kabinettsfotografier – identifierade och...
2014-09-15 16:04
intervju-med-nya-foerbundsordfoeranden
Erland Ringborg valdes i samband med årets Släktforskardagar till ny ordförande för Sveriges Släktforskarförbund. I intervjun i Helsingborgs Dagblad berättar han mer om de utmaningar förbundet och släktforskarrörelsen står inför och om de...