Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad tisdag, 26 november 2013 10:07

Gåramålningarna – kulturhistorisk skatt i fara

En artikel ur Släkthistoriskt Forum nr 2/05 skriven av Jonas Hasselrot

Under decennierna före och efter förra sekelskiftet var det vanligt med målande vagabonder på landsbygden. De färdades omkring och erbjöd sig att måla av gårdar och andra ställen mot uppehälle och en mindre kontant ersättning. I en tid då fotografier inte var så vanliga, än mindre färgfoton, fanns det ett stort intresse för en tavla av det egna stället.

Gåramålaren var i allmänhet självlärd och hans alster har därför oftast en naiv karaktär. Detta har medfört att målningarna under lång tid blivit lite förbisedda, trots det vanligen stora måttet av charm. Men idag har de ett stort kulturhistoriskt värde.

Syftet med gåramålningarna var att visa hur fint det avmålade stället var. Vi får se hur husen såg ut och hur de var placerade i förhållande till varandra. Ett typiskt drag hos gåramålningarna är detaljrikedomen. Man kan se hur husen var byggda och utsmyckade, och den botaniskt intresserade kan dra slutsatser om växterna i trädgården. För att allt skall synas ordentligt är perspektivet ofta förvrängt, en trelängad gård kan exempelvis vara utvikt.

Gåramålningarna är i huvudsak dokumentära, men de kan även ha ett inslag av värdeperspektiv. Målaren var angelägen om att beställaren, gårdens ägare, skulle bli nöjd. Även om granngårdens byggnader låg tätt intill, syns inte detta på målningen. Kanske hade beställaren planer på att lägga om taket och bad målaren att gå händelserna i förväg. Flaggan är ofta hissad på gåramålningen, men det är inte alltid som gården hade någon flaggstång.

Vart tog målningarna vägen?

Gåramåleriet levde kvar på många håll under mellankrigstiden, men trängdes så småningom ut av en ny företeelse, färglagda fotografier av gårdarna från luften. De kringvandrande målarna ersattes av försäljare av flygfotografier. Gåramåleriet föll i glömska och många målningar togs ned från väggen.

Det var i Skåne som intresset för gåramålningarna väcktes på nytt, genom en utställning 1970 på Österlens museum i Simrishamn. Det skånska ordet gåramålning lanserades i detta sammanhang och blev så småningom det vedertagna begreppet. Tillräckligt lång tid hade nu gått för att gåramålningarnas kulturhistoriska värde skulle stå klart. Många andra lokala museer och hembygdsföreningar inspirerades att göra liknande inventeringar och utställningar, och en landsomfattande inventering initierades 1971 av Inger Bonge-Bergengren på Nordiska Museet.

Inventering i Grödinge

Mitt eget intresse för gåramålningarna började i min hembygd Grödinge, på Södertörn, där vi har hittat omkring 25 sådana målningar. Nästan alla har samma signatur, O Olsson, och jag blev nyfiken på personen bakom och började med litet släktforskning kring två personer som Inger Bonge-Bergengren föreslagit. Den ena kandidaten kunde snabbt uteslutas medan den andra passade in mycket väl vid jämförelse mellan arkivens data och målningarnas platser och årtal.

Denna person var Hed Olof Olsson, född i Rättvik 1855. Han gifte sig 1874 och fick flera barn, men bara två döttrar uppnådde vuxen ålder. Efter några år i Helgum (nära Sollefteå), Hedemora och Uppsala flyttade familjen till Stockholm 1886. Olof betecknas som målare eller måleriarbetare, men jag har inte hittat någon uppgift om arbetsgivare. Efter några år i Stockholm börjar Olof förses med anteckningen "vistelseort okänd" vid mantalskrivningarna, och 1920 förs han över till registret över obefintliga. 1930 är han återigen mantalsskriven i Stockholm och 1931 togs han in på vårdhem-met Högalid i Stockholm. Där vistades han till sin död 1940. Han efterlämnade endast en dotter, och begravningen ombesörjdes av fattigvården.

Det var ett intressant men tragiskt levnadsöde som tonade fram. Det var en man med stor konstnärlig talang, men han kom från enkla förhållanden och fick nöja sig med ett liv som kringvandrande målare. Hans talang gav inte mera än mat för dagen och han slutade sitt liv omhändertagen av fattigvården. Men hans målningar finns kvar och nu även kunskapen om hans person.

Fram till 1917 vandrade Hed Olof runt i Dalarna och kringliggande landskap och hans verksamhet under denna tid var genom Bonge-Bergengren redan ganska väl känd. Sedan flyttade han sin verksamhet söderut, men från den perioden har inte så mycket varit känt. Nu vet vi betydligt mera. Tack vare ett flertal lokala inventerare finns nu 80 av hans målningar dokumeterade i Sörmland, 20 i Östergötland och 50 i Västergötland.

Rädda gåramålningarna

Alla dessa målningar som på kort tid kommit fram pekar på att det finns många gåramålningar kvar att upptäcka runt om i Sverige, med varierande upphovsmän.

Det är min förhoppning att enskilda och föreningar runt om i Sverige ska känna sig inspirerade att ta hand om denna enastående informationskälla om hembygden. Gåramålningarna är nämligen en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad "hötorgskonst", och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där är inventeringar och utställningar mycket betydelsefulla.

En inventering kan göras med enkla medel och arbetet är både spännande och roligt. Från vår egen inventering i Grödinge socken kan jag berätta om ett storartat intresse och engagemang från sockenborna och alla andra inblandade. Flera personer har berättat om hur undanställda tavlor nu kommit upp på väggen igen.

shf0522

 

Så här gjorde vi i Grödinge

Undersökningen i Grödinge gjordes i samarbete med Grödinge hembygdsförening. Redan vid kontakten med personer i styrelsen erhölls flera napp. Upprop gjordes i föreningens tidskrift Grödingebladet. Som komplement togs direkt kontakt med tänkbara ägare av gåramålningar. Varje funnen målning fotograferades, liksom motsvarande miljö av idag. Genom intervju med målningens ägare insamlades data om målningen och om den avbildade gården och dess historia. Resultatet av undersökningen redovisades fortlöpande i Grödingebladet och så småningom gavs skriften "Gåramålningar i Grödinge" ut. Torekällbergets museum i Södertälje intresserade sig för målningarna och ordnade en utställning sommaren 2003. Grundmaterialet från undersökningen finns deponerat i hembygdsföreningens arkiv.

Jag ber alla som äger en gåramålning eller har något annat att berätta i ämnet att ta kontakt med mig, tel 08-550 182 40 eller e-post Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Jag samlar på mig så mycket information som möjligt och har för avsikt att så småningom deponera materialet i Nordiska museets arkiv. Där så är möjligt förmedlar jag gärna kontakt med någon lokal inventerare. För den som tycker att det skulle vara spännande att göra en egen inventering i hemtrakten berättar jag gärna vad jag vet och ger litet bakgrund.

Lästips

  • Bonge-Bergengren, Inger, Gåramålningar, ett folkligt kulturarv. Fataburen 1998 (1997) 193–209.
  • Hasselrot, Jonas, Gåramålningar i Grödinge, Grödinge hembygdsförenings skriftserie nr 3 (2003) 55 s. Innehåller även Olof Olssons levnadsbeskrivning samt en utförlig litteraturförteckning.

Fotnot:
Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 5 2004.

Senaste nytt

2014-09-19 16:44
slaekthistoriskt-forum-nr-4-2014-ute-nu
I dagarna delades det senaste numret av Släkthistoriskt Forum ut till prenumeranterna runt om i landet. Dramatiskt nummer Årets fjärde nummer har temat flyktingöden i släkten och bjuder på dramatiska historier – läs om hur judiska flyktingar...
2014-09-18 10:04
nu-finns-doedboken-som-dvd
Många har önskat att Sveriges dödbok även ska ges ut som USB då många av dagens datorer inte har cd-läsare. Finns i Rötterbokhandeln Med anledning av det har Sveriges dödbok nu för första gången producerats även som USB-sticka. Den kostar 650...
2014-09-17 10:46
oever-140-000-portraett-i-portraettfynd
I skrivande stund består Porträttfynd av 140 373 uppladdade porträtt av kända och okända personer. I Sveriges Släktforskarförbunds porträttdatabas samlas skannade kopior av visitkorts- och kabinettsfotografier – identifierade och...
2014-09-15 16:04
intervju-med-nya-foerbundsordfoeranden
Erland Ringborg valdes i samband med årets Släktforskardagar till ny ordförande för Sveriges Släktforskarförbund. I intervjun i Helsingborgs Dagblad berättar han mer om de utmaningar förbundet och släktforskarrörelsen står inför och om de...
2014-09-11 10:00
fredrik-blogg
En ny bloggare har anslutit sig till Rötterbloggen – Fredrik Mejster, 24 år, är en juridikstuderande med ett stort intresse för barn- och familjerätt, särskilt i historisk bemärkelse. Han är född och uppvuxen i Gävle, men har rötterna i...
2014-09-09 10:41
svalt-intresse-foer-slaektforskarfragor-bland-politiker
Sveriges Släktforskarförbund har ställt politikerna tre viktiga frågor om släktforskning. Om vi ska kunna släktforska även i framtiden är det viktigt att politikerna förstår vikten av att folkbokföringen bevaras och tillgängliggörs så att den...
2014-09-09 11:05
genline-staengs-vid-arsskiftet
Sedan Ancestry.se köpte Genline 2010 har kunderna i stor utsträckning valt att flytta över till Ancestry.se. Det beror framför allt på att Ancestry.se erbjuder samma kyrkboksmaterial som Genline, samt flera andra databaser och indexerat...
2014-09-04 09:35
Under Släktforskardagarna hölls Sveriges Släktforskarförbunds årliga riksstämma. Till stämman, som är förbundets högsta beslutande organ, kan alla Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar sända sina ombud. Genom att skicka in motioner...
2014-09-02 12:14
elsa-sjoedahl-aer-arets-oernbergpristagare
I år är det Elsa Sjödahl, 96 år, som tar emot det allra mest hedersamma priset, Victor Örnbergs Hederspris, för sina stora insatser inom framför allt gårds- och domboksforskning. Längre ned finns ett utdrag från prisets motivering. Victor...
2014-09-02 11:11
tva-nya-styrelsemedlemmar
I samband med Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma som hölls under helgens släktforskardagar valdes två nya styrelsemedlemmar – Christian Arnet och Susanne Gustavsson Sambia. Till ny styrelseordförande valdes Erland Ringborg. Läs mer om...
2014-09-01 18:58
erland-ringborg-ny-ordfoerande-foer-sveriges-slaektforskarfoerbund
Sveriges Släktforskarförbund har vid sin årliga riksstämma som hölls under fredagen den 29 augusti valt en ny ordförande. Erland Ringborg tar över efter Barbro Stålheim som har varit förbundets bas under de sex senaste åren. Erland Ringborg...
2014-09-01 18:33
stralande-slaektforskardagar-i-karlstad
Helgens släktforskardagar blev en publiksuccé. Omkring 5000 släktforskare besökte mässan, som hölls i Karlstad under lördagen och söndagen. I konferensanläggningen Karlstad CCC huserade omkring 90 utställare på fyra plan. Ett drygt 20-tal...
2014-08-28 16:05
vi-ses-i-karlstad
Med anledning av Släktforskardagarna i Karlstad håller Sveriges Släktforskarförbunds kansli i Solna stängt under fredagen. Specialerbjudanden i Rötterbokhandeln Sveriges Släktforskarförbunds bokhandel hittar du förstås i Sveriges...
2014-08-27 14:59
p4-vaermland-om-de-stundande-slaektforskardagarna
"Tusentals släktforskare till Karlstad" - I helgen är det dags för Släktforskardagarna. Sveriges Radio P4 Värmland intervjuar Hans Olsson och Eva Lejrin om den väntade anstormningen av släktforskare. Lyssna på inslaget på sr.se
2014-08-27 10:07
alla-partier-vaernar-kulturarvet
Sveriges Radios Kulturnytt har tittat närmre på vad partierna säger om hur kulturarvet bäst bör värnas. Kulturarvet har varit en hjärtefråga för Alliansen och alla riksdagspartier verkar bry sig. Men pengarna matchar inte visionerna. Frågan...