Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad tisdag, 26 november 2013 10:07

Gåramålningarna – kulturhistorisk skatt i fara

En artikel ur Släkthistoriskt Forum nr 2/05 skriven av Jonas Hasselrot

Under decennierna före och efter förra sekelskiftet var det vanligt med målande vagabonder på landsbygden. De färdades omkring och erbjöd sig att måla av gårdar och andra ställen mot uppehälle och en mindre kontant ersättning. I en tid då fotografier inte var så vanliga, än mindre färgfoton, fanns det ett stort intresse för en tavla av det egna stället.

Gåramålaren var i allmänhet självlärd och hans alster har därför oftast en naiv karaktär. Detta har medfört att målningarna under lång tid blivit lite förbisedda, trots det vanligen stora måttet av charm. Men idag har de ett stort kulturhistoriskt värde.

Syftet med gåramålningarna var att visa hur fint det avmålade stället var. Vi får se hur husen såg ut och hur de var placerade i förhållande till varandra. Ett typiskt drag hos gåramålningarna är detaljrikedomen. Man kan se hur husen var byggda och utsmyckade, och den botaniskt intresserade kan dra slutsatser om växterna i trädgården. För att allt skall synas ordentligt är perspektivet ofta förvrängt, en trelängad gård kan exempelvis vara utvikt.

Gåramålningarna är i huvudsak dokumentära, men de kan även ha ett inslag av värdeperspektiv. Målaren var angelägen om att beställaren, gårdens ägare, skulle bli nöjd. Även om granngårdens byggnader låg tätt intill, syns inte detta på målningen. Kanske hade beställaren planer på att lägga om taket och bad målaren att gå händelserna i förväg. Flaggan är ofta hissad på gåramålningen, men det är inte alltid som gården hade någon flaggstång.

Vart tog målningarna vägen?

Gåramåleriet levde kvar på många håll under mellankrigstiden, men trängdes så småningom ut av en ny företeelse, färglagda fotografier av gårdarna från luften. De kringvandrande målarna ersattes av försäljare av flygfotografier. Gåramåleriet föll i glömska och många målningar togs ned från väggen.

Det var i Skåne som intresset för gåramålningarna väcktes på nytt, genom en utställning 1970 på Österlens museum i Simrishamn. Det skånska ordet gåramålning lanserades i detta sammanhang och blev så småningom det vedertagna begreppet. Tillräckligt lång tid hade nu gått för att gåramålningarnas kulturhistoriska värde skulle stå klart. Många andra lokala museer och hembygdsföreningar inspirerades att göra liknande inventeringar och utställningar, och en landsomfattande inventering initierades 1971 av Inger Bonge-Bergengren på Nordiska Museet.

Inventering i Grödinge

Mitt eget intresse för gåramålningarna började i min hembygd Grödinge, på Södertörn, där vi har hittat omkring 25 sådana målningar. Nästan alla har samma signatur, O Olsson, och jag blev nyfiken på personen bakom och började med litet släktforskning kring två personer som Inger Bonge-Bergengren föreslagit. Den ena kandidaten kunde snabbt uteslutas medan den andra passade in mycket väl vid jämförelse mellan arkivens data och målningarnas platser och årtal.

Denna person var Hed Olof Olsson, född i Rättvik 1855. Han gifte sig 1874 och fick flera barn, men bara två döttrar uppnådde vuxen ålder. Efter några år i Helgum (nära Sollefteå), Hedemora och Uppsala flyttade familjen till Stockholm 1886. Olof betecknas som målare eller måleriarbetare, men jag har inte hittat någon uppgift om arbetsgivare. Efter några år i Stockholm börjar Olof förses med anteckningen "vistelseort okänd" vid mantalskrivningarna, och 1920 förs han över till registret över obefintliga. 1930 är han återigen mantalsskriven i Stockholm och 1931 togs han in på vårdhem-met Högalid i Stockholm. Där vistades han till sin död 1940. Han efterlämnade endast en dotter, och begravningen ombesörjdes av fattigvården.

Det var ett intressant men tragiskt levnadsöde som tonade fram. Det var en man med stor konstnärlig talang, men han kom från enkla förhållanden och fick nöja sig med ett liv som kringvandrande målare. Hans talang gav inte mera än mat för dagen och han slutade sitt liv omhändertagen av fattigvården. Men hans målningar finns kvar och nu även kunskapen om hans person.

Fram till 1917 vandrade Hed Olof runt i Dalarna och kringliggande landskap och hans verksamhet under denna tid var genom Bonge-Bergengren redan ganska väl känd. Sedan flyttade han sin verksamhet söderut, men från den perioden har inte så mycket varit känt. Nu vet vi betydligt mera. Tack vare ett flertal lokala inventerare finns nu 80 av hans målningar dokumeterade i Sörmland, 20 i Östergötland och 50 i Västergötland.

Rädda gåramålningarna

Alla dessa målningar som på kort tid kommit fram pekar på att det finns många gåramålningar kvar att upptäcka runt om i Sverige, med varierande upphovsmän.

Det är min förhoppning att enskilda och föreningar runt om i Sverige ska känna sig inspirerade att ta hand om denna enastående informationskälla om hembygden. Gåramålningarna är nämligen en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad "hötorgskonst", och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där är inventeringar och utställningar mycket betydelsefulla.

En inventering kan göras med enkla medel och arbetet är både spännande och roligt. Från vår egen inventering i Grödinge socken kan jag berätta om ett storartat intresse och engagemang från sockenborna och alla andra inblandade. Flera personer har berättat om hur undanställda tavlor nu kommit upp på väggen igen.

shf0522

 

Så här gjorde vi i Grödinge

Undersökningen i Grödinge gjordes i samarbete med Grödinge hembygdsförening. Redan vid kontakten med personer i styrelsen erhölls flera napp. Upprop gjordes i föreningens tidskrift Grödingebladet. Som komplement togs direkt kontakt med tänkbara ägare av gåramålningar. Varje funnen målning fotograferades, liksom motsvarande miljö av idag. Genom intervju med målningens ägare insamlades data om målningen och om den avbildade gården och dess historia. Resultatet av undersökningen redovisades fortlöpande i Grödingebladet och så småningom gavs skriften "Gåramålningar i Grödinge" ut. Torekällbergets museum i Södertälje intresserade sig för målningarna och ordnade en utställning sommaren 2003. Grundmaterialet från undersökningen finns deponerat i hembygdsföreningens arkiv.

Jag ber alla som äger en gåramålning eller har något annat att berätta i ämnet att ta kontakt med mig, tel 08-550 182 40 eller e-post jonas.hasselrot@telia.com

Jag samlar på mig så mycket information som möjligt och har för avsikt att så småningom deponera materialet i Nordiska museets arkiv. Där så är möjligt förmedlar jag gärna kontakt med någon lokal inventerare. För den som tycker att det skulle vara spännande att göra en egen inventering i hemtrakten berättar jag gärna vad jag vet och ger litet bakgrund.

Lästips

  • Bonge-Bergengren, Inger, Gåramålningar, ett folkligt kulturarv. Fataburen 1998 (1997) 193–209.
  • Hasselrot, Jonas, Gåramålningar i Grödinge, Grödinge hembygdsförenings skriftserie nr 3 (2003) 55 s. Innehåller även Olof Olssons levnadsbeskrivning samt en utförlig litteraturförteckning.

Fotnot:
Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 5 2004.

Senaste nytt

2016-07-07 11:38
midsommarstaengt-2
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller sommarstängt från och med måndagen den 18 juli ochvi öppnar igen måndagen den 1 augusti. Går att beställa Vill du beställa under sommaren går det bra att göra det direkt i Rötterbokhandeln. Vill...
2016-07-04 11:57
besoek-riddarhuset-i-sommar
Under sommaren pågår en ny utställning på Riddarhuset om hovmålaren och heraldikern Lars Bolander. Med föremål från Riddarhuset, Livrustkammaren, Konstakademien och Kungl. Maj:ts Orden visas nu för första gången utställningen Lars...
2016-07-01 08:56
allt-klart-2016
Du har väl beställt inträdesbiljetter och förhandsbokat dina favoritföreläsningar för årets släktforskardagar i Umeå? Om inte beställer och förbokar du enkelt online på sfd2016.se. Det gör du även med biljetter till middag, bankett med...
2016-06-30 10:38
allt-klart-infoer-slaektforskardagarna
I slutet av augusti bär det av till Norrland – Släktforskardagarna hålls i Nolias lokaler i Umeå och programmet är förstås späckat. Många intressanta föreningar, företag och föreläsare kommer att finnas på plats och bland andra...
2016-06-29 09:15
vad-blev-det-av-svenskarna-over-there
"The Three Lucky Swedes" – Eric Lindblom, John Brynteson och norrmannen Jafet Lindeberg. Foto: Okänd En svensk gav namn åt Bronx, en annan la grunden till jukeboxen och en tredje dömdes i ett uppmärksammat fall till döden. Många grävde...
2016-06-28 14:51
sommarnyheter-i-roetterbokhandeln
Släktforska med KARTOR - Handbok nummer tre i ny och reviderad upplaga! Boken ger en introduktion till svenska lantmäteriets och kartografins historia. Här redogörs också för hur man kan dokumentera hembygdens gårdar utan datorns...
2016-06-28 11:39
shf-nr-3-2016
Känner du till Jonas Berntsson Lambert? När kaparkaptenen från Umeå gick bort under den senare delen av 1800-talet var det många som hoppades på ett jättearv. Problemet var bara att de ofantliga rikedomarna till största delen fanns i en koloni...
2016-06-28 07:44
vinnare-till-slaektforskardagarna
Tio vinnare har dragits från tävlingen inför Släktforskardagarna, vinnarna blir kontakade av arrangören Nolia och får varsinn inträdesbiljett till Släktforskardagarna i Umeå hemskickad. Ett stort grattis till vinnarna! Vinnare Gunn...
2016-06-23 11:38
midsommarstaengt
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt den 23 och 24 juni vi öppnar igen måndagen den 27 juni. Går att beställa Vill du beställa under midsommar går det bra att göra det direkt i Rötterbokhandeln Dina varor kommer att packas och...
2016-06-23 11:18
hollywoodstjaernorna-med-svenska-roetter
Vad har Scarlett Johansson, Matt Damon och Julia Roberts gemensamt? På www.moviezine.se hittar du listan som förklarar sambanden. Bilden: Uma Thurmans mormor Birgit Holmquist var skånska och känd modell under det tidiga 1900-talet....
2016-06-23 10:29
skanes-slaektforskarfoerbund-loeser-faderskapsgator
I tidningen ETC kan du läsa om projektet Oäkta barn, som har startats av Skånes släktforskarförbund och som går ut på att skapa en databas med uppgifter om Skånes utomäktenskapliga barn. Registret ska omfatta de som föddes från det att...
2016-06-22 09:35
bok-om-kullabygdens-sjoefarare
Våra liv är inte bättre än de andras – Om sjöfarande kullabor under de seglande handelsfartygens sista epok är en samling berättelser, skrivna av en redaktörernas mostrar, Gunvor Svensson (1926–2002) som tar upp sjöfarten och livet...
2016-06-21 16:27
slaektforskarfoerbundet-och-hembygdsfoerbundet-vill-utoeka-samarbete
Släktforskning och hembygdsforskning har många beröringspunkter. Den kunskap om till exempel bygder och gårdar som hembygdsforskare förvaltar är av stort intresse för släktforskare, som i sin tur kan bidra med kunskap och bygdens människor och...
2016-06-21 11:31
bb-register-kan-ge-viktiga-upplysningar
För dig som inte lyckats hitta församlingen föräldrarna till ett fött barn varit upptagna i kan förteckningarna över barn födda på ortens barnbördshus (BB) ta dig vidare i forskningen. Annika Gylling, aktiv i Blekinge släktforskarförening och...
2016-06-20 16:19
Framöver ska det bli enklare att välja och byta namn – i alla fall om regeringen får igenom sitt förslag på en ny namnlag som nyligen lades fram till Lagrådet. Snart kan det därmed bli fritt fram för dig som vill byta efternamn till bland...