Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

I år cialis 20mg internetapotheke är Forskningens dag lite annorlunda än tidigare. Fysiska tester viagra billig online bestellen för att hitta äldre män med ri... Samtidigt som køb viagra på nettet de bor kvar hemma. Aki kjøpe viagra i danmark Johansson: Hjärnans påverkan vid depressio... Tackar köp billig viagra på förhand. Bedöm situationen, kjøper priligy ta kontakt 2. Men kamagra billigt sverige några sådana studier har inte gjorts ännu. Vad är køb cialis sverige stamceller?r? . – Jag köpa viagra 2010 hade ofta ont i magen och skrek mycket. Välkommen åter viagra apotheke tschechien med dina frågor efter den 13 augusti. – Det cialis sverige snabb leverans har skett en successiv förbättring. Undersökningen heter apotek cialis pris IktalSPECT. Hittills kamagra var köpa är deras erfarenheter mycket positiva. Utställare utanför levitra på nätet aulan. hvad er generisk viagraAnna Stefánsdóttir. Studien pågick viagra receptfritt på apoteket i 18 månader.
Publicerad tisdag, 26 november 2013 10:07

Gåramålningarna – kulturhistorisk skatt i fara

En artikel ur Släkthistoriskt Forum nr 2/05 skriven av Jonas Hasselrot

Under decennierna före och efter förra sekelskiftet var det vanligt med målande vagabonder på landsbygden. De färdades omkring och erbjöd sig att måla av gårdar och andra ställen mot uppehälle och en mindre kontant ersättning. I en tid då fotografier inte var så vanliga, än mindre färgfoton, fanns det ett stort intresse för en tavla av det egna stället.

Gåramålaren var i allmänhet självlärd och hans alster har därför oftast en naiv karaktär. Detta har medfört att målningarna under lång tid blivit lite förbisedda, trots det vanligen stora måttet av charm. Men idag har de ett stort kulturhistoriskt värde.

Syftet med gåramålningarna var att visa hur fint det avmålade stället var. Vi får se hur husen såg ut och hur de var placerade i förhållande till varandra. Ett typiskt drag hos gåramålningarna är detaljrikedomen. Man kan se hur husen var byggda och utsmyckade, och den botaniskt intresserade kan dra slutsatser om växterna i trädgården. För att allt skall synas ordentligt är perspektivet ofta förvrängt, en trelängad gård kan exempelvis vara utvikt.

Gåramålningarna är i huvudsak dokumentära, men de kan även ha ett inslag av värdeperspektiv. Målaren var angelägen om att beställaren, gårdens ägare, skulle bli nöjd. Även om granngårdens byggnader låg tätt intill, syns inte detta på målningen. Kanske hade beställaren planer på att lägga om taket och bad målaren att gå händelserna i förväg. Flaggan är ofta hissad på gåramålningen, men det är inte alltid som gården hade någon flaggstång.

Vart tog målningarna vägen?

Gåramåleriet levde kvar på många håll under mellankrigstiden, men trängdes så småningom ut av en ny företeelse, färglagda fotografier av gårdarna från luften. De kringvandrande målarna ersattes av försäljare av flygfotografier. Gåramåleriet föll i glömska och många målningar togs ned från väggen.

Det var i Skåne som intresset för gåramålningarna väcktes på nytt, genom en utställning 1970 på Österlens museum i Simrishamn. Det skånska ordet gåramålning lanserades i detta sammanhang och blev så småningom det vedertagna begreppet. Tillräckligt lång tid hade nu gått för att gåramålningarnas kulturhistoriska värde skulle stå klart. Många andra lokala museer och hembygdsföreningar inspirerades att göra liknande inventeringar och utställningar, och en landsomfattande inventering initierades 1971 av Inger Bonge-Bergengren på Nordiska Museet.

Inventering i Grödinge

Mitt eget intresse för gåramålningarna började i min hembygd Grödinge, på Södertörn, där vi har hittat omkring 25 sådana målningar. Nästan alla har samma signatur, O Olsson, och jag blev nyfiken på personen bakom och började med litet släktforskning kring två personer som Inger Bonge-Bergengren föreslagit. Den ena kandidaten kunde snabbt uteslutas medan den andra passade in mycket väl vid jämförelse mellan arkivens data och målningarnas platser och årtal.

Denna person var Hed Olof Olsson, född i Rättvik 1855. Han gifte sig 1874 och fick flera barn, men bara två döttrar uppnådde vuxen ålder. Efter några år i Helgum (nära Sollefteå), Hedemora och Uppsala flyttade familjen till Stockholm 1886. Olof betecknas som målare eller måleriarbetare, men jag har inte hittat någon uppgift om arbetsgivare. Efter några år i Stockholm börjar Olof förses med anteckningen "vistelseort okänd" vid mantalskrivningarna, och 1920 förs han över till registret över obefintliga. 1930 är han återigen mantalsskriven i Stockholm och 1931 togs han in på vårdhem-met Högalid i Stockholm. Där vistades han till sin död 1940. Han efterlämnade endast en dotter, och begravningen ombesörjdes av fattigvården.

Det var ett intressant men tragiskt levnadsöde som tonade fram. Det var en man med stor konstnärlig talang, men han kom från enkla förhållanden och fick nöja sig med ett liv som kringvandrande målare. Hans talang gav inte mera än mat för dagen och han slutade sitt liv omhändertagen av fattigvården. Men hans målningar finns kvar och nu även kunskapen om hans person.

Fram till 1917 vandrade Hed Olof runt i Dalarna och kringliggande landskap och hans verksamhet under denna tid var genom Bonge-Bergengren redan ganska väl känd. Sedan flyttade han sin verksamhet söderut, men från den perioden har inte så mycket varit känt. Nu vet vi betydligt mera. Tack vare ett flertal lokala inventerare finns nu 80 av hans målningar dokumeterade i Sörmland, 20 i Östergötland och 50 i Västergötland.

Rädda gåramålningarna

Alla dessa målningar som på kort tid kommit fram pekar på att det finns många gåramålningar kvar att upptäcka runt om i Sverige, med varierande upphovsmän.

Det är min förhoppning att enskilda och föreningar runt om i Sverige ska känna sig inspirerade att ta hand om denna enastående informationskälla om hembygden. Gåramålningarna är nämligen en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad "hötorgskonst", och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där är inventeringar och utställningar mycket betydelsefulla.

En inventering kan göras med enkla medel och arbetet är både spännande och roligt. Från vår egen inventering i Grödinge socken kan jag berätta om ett storartat intresse och engagemang från sockenborna och alla andra inblandade. Flera personer har berättat om hur undanställda tavlor nu kommit upp på väggen igen.

shf0522

 

Så här gjorde vi i Grödinge

Undersökningen i Grödinge gjordes i samarbete med Grödinge hembygdsförening. Redan vid kontakten med personer i styrelsen erhölls flera napp. Upprop gjordes i föreningens tidskrift Grödingebladet. Som komplement togs direkt kontakt med tänkbara ägare av gåramålningar. Varje funnen målning fotograferades, liksom motsvarande miljö av idag. Genom intervju med målningens ägare insamlades data om målningen och om den avbildade gården och dess historia. Resultatet av undersökningen redovisades fortlöpande i Grödingebladet och så småningom gavs skriften "Gåramålningar i Grödinge" ut. Torekällbergets museum i Södertälje intresserade sig för målningarna och ordnade en utställning sommaren 2003. Grundmaterialet från undersökningen finns deponerat i hembygdsföreningens arkiv.

Jag ber alla som äger en gåramålning eller har något annat att berätta i ämnet att ta kontakt med mig, tel 08-550 182 40 eller e-post jonas.hasselrot@telia.com

Jag samlar på mig så mycket information som möjligt och har för avsikt att så småningom deponera materialet i Nordiska museets arkiv. Där så är möjligt förmedlar jag gärna kontakt med någon lokal inventerare. För den som tycker att det skulle vara spännande att göra en egen inventering i hemtrakten berättar jag gärna vad jag vet och ger litet bakgrund.

Lästips

  • Bonge-Bergengren, Inger, Gåramålningar, ett folkligt kulturarv. Fataburen 1998 (1997) 193–209.
  • Hasselrot, Jonas, Gåramålningar i Grödinge, Grödinge hembygdsförenings skriftserie nr 3 (2003) 55 s. Innehåller även Olof Olssons levnadsbeskrivning samt en utförlig litteraturförteckning.

Fotnot:
Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 5 2004.

Senaste nytt

2015-03-30 11:17
historiskan-ny-tidning-om-historiska-kvinnor
I dagarna släpps ett helt nytt magasin - Historiskan. Det är något så unikt som en tidning med fokus på kvinnorna i historien. Eva Bonde och Jennie Lindholm, initiativtagarna till tidningen, arbetar annars på tidningen Allt om Historia....
2015-03-27 13:38
taevling-vem-var-ester-karlsson
Snart har en magisk gräns passerats på Porträttfynd – antalet uppladdade bilder närmar sig 150 000 porträtt. Vi vill rikta ett stort tack till alla de uppladdare som har bidragit till denna otroliga samling. För att fira uppladdarnas...
2015-03-27 10:12
den-dolda-kvinnomakten-aer-arets-bok-om-svensk-historia
Årets bok om svensk historia 2014 blev Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott med Alexandra von Schwerin som redaktör. Det är Nättidningen Svensk Historias läsare som röstat fram Den dolda kvinnomakten bland åtta nominerade...
2015-03-23 13:16
ab-2015-forbestall
Du har väl inte missat att du kan förbeställa Släktforskarnas årsbok till ett extra förmånligt pris? Då årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa till kunskap och inspiration...
2015-03-23 09:57
I helgen firades Släktforskningens dag och många bibliotek ordnade aktiviteter i samarbete med lokala släktforskarföreningar. Sveriges Radio P4 Västerbotten var på besök på stadsbiblioteket i Umeå där de bland andra träffade Birgit Lindgren...
2015-03-19 15:09
oeppna-arkiv-besoek-pa-plats-eller-pa-naetet
Släktforskningens dag firas i helgen och inte bara släktforskarföreningarna planerar öppet hus, föreläsningar och andra arrangemang. Även många av landets arkiv planerar extraöppet och aktiviteter. Vem tror du att du är? – Släktforskningens...
2015-03-13 17:32
extra-kalendarium
Lördag 21 mars i nästa vecka firar vi Släktforskningens dag. I år är det extra många släktforskarföreningar som planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av mer erfarna släktforskare. Att mötas och...
2015-03-16 09:17
roesta-fram-arets-bok-om-svensk-historia
Var med och utse år 2014:s bästa bok om svensk historia! Nu genomför Nättidningen Svensk Historia återigen omröstningen där åtta böcker tävlar om att bli Årets bok om svensk historia. Följande böcker är nominerade till Årets bok om svensk...
2015-03-12 12:12
slaektforskarkryssning
Söndagen och måndagen 19-20 april bjuder Dis-Filbyter in till en släktforskarkryssning till Åbo med Tallink Siljaline Galaxy. (tidigare uppgavs felaktigt den 19-20 mars). Under ett dygn hålls flera intressanta föredrag och olika utställare...
2015-03-09 10:39
slaektforskningsdatabaser-maste-kunna-sammanstaellas-aeven-i-framtiden
Folkbokföringen måste kunna användas för släktforskningen även i framtiden. Detta har diskuterats ända sedan ansvaret för folkbokföringen 1991 fördes över från Svenska kyrkan till Skatteverket, men någon klarhet om hur det ska gå till har ännu...
2015-03-05 14:05
gloem-inte-tidningsarkivet
Det går att hitta sina gamla släktingar på många olika sätt. Och man vill ju ofta veta mer när man sett ett foto som är över 100 år gammalt. Det bästa är förstås att fråga äldre släktingar, läsa brev och andra dokument. Men glöm för all del...
2015-03-03 10:12
För många ideella föreningar kom avskaffandet av tjänsten Föreningsbrev som en chock. Det gäller inte minst för Sveriges Släktforskarförbunds medlemsföreningar. Konsekvenserna av förändringen har för många blivit förödande, då Posten inte gjort...
2015-03-02 17:47
vilken-var-veckodagen
Som släktforskare kan det ibland vara nödvändigt att ta reda på vilken veckodag ett visst datum inföll. Tidigare använde man sig av tabeller för att hitta den information man eftersökte. Genom att para ihop datum, månad och år kunde man hitta...
2015-02-25 09:06
bokrea-i-roetterbokhandeln
Nu börjar bokrean i Rötterbokhandeln, passa på att fynda!
2015-02-26 18:52
slaektforskarroerelsens-volontaerer-bidrar-till-oekad-kunskap
Många av databaserna släktforskare använder sig av i sin forskning i dag är till stor del ett resultat av frivilliga krafters idoga arbete. Utan dessa eldsjälar hade möjligheterna för dagens släktforskare varit betydligt mer...