Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 22:15

Frågor om namn

Namnfrågorna har flyttat till Anbytarforum!

Namn diskuteras under ämnet Språk, ord och namn > Personnamn.

#31. Jubilea

(13 januari 1999) Hej! Jubilea Lönblad föddes jubelfestdagen 8 mars 1793. Namnet levde sedan vidare hos dotterdottern Emma Jubilea Erica född 1846 och hos dottersonens hustru (! finns det en annan koppling också ?? - verkar troligt om inte namnet är mera vanligt förekommande ?) Anna Signe Jubilea f Theorin, född 1858. Vad var jubelfestdagen? // Ruben Persson, Flackarp

Svar: Namnet är för mig helt nytt. Det finns inte heller med på CD-skivan Alla Svenskars förnamn (1998), vilket betyder att ingen i Sverige bär namnet i dag. Tydligen har föräldrarna 1793 låtit inspirera sig av att barnet föddes en speciell dag och hittat på ett nytt namn. Exakt vad jubelfestdagen var vet jag inte, men jag förmodar att den på något sätt hänger samman med de jubelår som emellanåt firas inom kyrkan. // Håkan Skogsjö

#30. Josias och Hezekiel på 1700-talet

(13 januari 1999) Hur vanligt var det att barn på 1700-talet fick "gammalbibliska" namn som Josias och Hezekiel? // M v h Anna Johnson

Svar: Det förekom men var ovanligt, mycket ovanligt kan man nog säga. Åtminstone Josias har jag belägg på från min egen forskning. I Sunds socken på Åland finns några barn på 1700-talet som fått namnet. Den äldste är en postiljon Josias Mörk, född 1721, vars ursprung för mig är okänt men han ska ha varit född i socknen. Förmodligen har hans namn sedan inspirerat en del andra föräldrar under 1700-talet att också ge sina barn namnet Josias. Hezekiel har jag på rak arm inga belägg för att det har använts, men jag vill minnas att jag sett namnet någon enstaka gång (i Östergötland?). Kanske någon annan vet bättre. // Håkan Skogsjö

#30. Dordi

(13 januari 1999) Hej Håkan, Jag har hittat namnet Dordi, Dordin i tidigare släktled från Värmland. Vet Du något om namnet? Hälsningar Margareta Richárd

Svar: Dordi finns noterat i Släktforskarförbundets namnlista som i sin helhet finns att läsa i Nättidningen RÖTTER, klicka här. Där noteras att Dordi är en svensk form av Dorotea, ursprunligen ett grekiskt namn, och att namnet var vanligt i mellersta Norrland. Det har använts sedan 1500-talet. // Håkan Skogsjö

#29. Tor

(13 januari 1999) Undrar vad namnet Tor/Thor betyder och var det kommer från. // Kicki Lindholm

Svar: När det gäller vanliga förnamn hittar man enkelt uppgifter om dem i boken Svenska förnamn av Roland Otterbjörk. Den finns på nästan alla bibliotek och i bokhandeln (och kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund, se Rötter-Bokhandeln). Tor är ursprungligen namnet på en nordisk gud som personifierade åskan. Det användes dock inte som personnamn under forntiden (medeltida och äldre nysvenska skrivningar T(h)or torde avse Tord eller Tore. Tor blev ett populärt "götiskt" mansnamn och är belagt första gången 1772. // Håkan Skogsjö

#28. Augusta och Gustava

(30 december 1998) Jeg har en tipp-oldemor som heter Augusta. Kan hun også ha brukt navnet Gustava? Hun er født ca 1850. Er Augusta og Gustava to ulike navn som ble brukt hver for seg, eller har de blitt brukt om hverandre på samme person? // Hilsen Eva Songe Paulsen

Svar: Nej, namnen Augusta och Gustava har ingenting med varandra att göra och har inte använts omväxlande för samma personer. Namnen är femininformer av mansnamnen August respektive Gustav. August är ett latinskt namn (ursprungligen den romerska kejsarnas hederstitel), medan Gustav är ett inhemskt (snarast västgötskt) namn med omtvistad betydelse. // Håkan Skogsjö

#27. Apollonia och Helena

(30 december 1998) Hej! Jag har stött på två flickor med namnet Apollonia i Gästrikland (Hamrånge sn) på 16- och 1700-talen som verkar ha ändrat sina namn till Helena. Fråga 1: Finns det andra forskare som har stött på detta? Fråga 2: Kan man tänka sig att de kända formerna Abluna, Luna och Lone tagit steget över till Lena och Helena? // Stefan Simander

Svar: Jag tvivlar på att namnet Apollonia (Abluna) så att säga kan ha förvandlats till Helena. Inte heller tror jag att någon Apollonia på 1600- eller 1700-talet skulle ändrat förnamn. Jag känner inte till ett enda fall där någon person från allmogen bytt förnamn på den tiden. // Håkan Skogsjö

#26. Michaela Elisabeth

(21 december 1998) Hejsan! Jag heter Michaela Elisabeth och jag skulle vara mycket tacksam om någon kunde berätta vad dessa kommer ifräån och vad de betyder. Jag har på flera ställen läst att Michaela betyder "vem är som Gud?" eller "Gud är stor". Kanske kan något något mer om dessa två namn? Tack på förhand.

Svar: När det gäller vanliga förnamn hittar man enkelt uppgifter om dem i boken Svenska förnamn av Roland Otterbjörk. Den finns på nästan alla bibliotek och i bokhandeln (och kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund, se Rötter-Bokhandeln). Mikaela är en femininform av Mikael, som är ett hebreiskt namn med betydelsen 'vem är som Gud?' och har använts i Sverige sedan 1200-talet. Mikaela är belagt första gången 1843. Elisabet är också ett ursprungligen hebreiskt namn med betydelsen 'Gud är fullkomlighet'. Det förekommer i Bibeln och är även helgonnamn. De första beläggen i Sverige är från slutet av 1200-talet. // Håkan Skogsjö

#25. Benal

(21 december 1998) Hej, I senaste Värmlandsanor (1998:4) finns på s. 17 en antavla där några män har ett för mig obekant namn, Benal. Hittar du det i dina namnböcker? Är det en variant på Bernhard eller vad? Dessa Benal verkar finnas i Norra Råda sn. Hej då, // Elisabeth Thorsell

Svar: (30 dec 1998): Angående förnamnet Benal i antavla 63 i VärmlandsAnor nr 4/98, så heter nr 7 Ingeborg Benalsdotter, medan fadern nr 14 heter Bernhard Olofsson. Så tydligen är Benal en, kanske dialektal, form av Bernhard. // MVH Gunnar Jonsson, Antavleredaktör

Svar (30 dec 1998): Precis som Elisabeth har jag stött på namnet Benal i Värmland. Med hjälp av Gunnar Almqvists utmärkta utgåvor av Fryksdals härads domböcker hittade jag några mål som rör en släktkrets med anknytning till min sambos anor i Fryksdalen. Benal Persson i Överbyn i Fryksände sn (nu Vitsand) omtalas i domböckerna 1621-1659 och sonen Bengt Benalsson 1673-1690. Den senare hade sönerna Benal Bengtsson i Gunnsjögården samt Per Bengtsson och Bengt Bengtsson i Överbyn. Jag har ännu inte hunnit kolla vare sig originaldomboken eller skattelängderna där man borde kunna se om Benal Persson någon gång står med en avvikande namnform som kan ge mer hjälp till lösningen av namnets ursprung. Jag förmodar att det skall vara Benard, i likhet med Tord-Tol mfl namn. // Bo Lindwall

#24. Böljer

(21 december 1998) Hej, jeg skriver på Dansk, håber at i fårstår! Jeg har et fråga, jeg hedder Böljer Göran Wennerström, og kommer fra Færøerne, men har fam. i Finland (Hangö) Og jeg vil gerne vide om i ved noget om namnet Böljer, jeg kan inte finde noget om det, jeg ved bare at jeg, min søn, min far og min farfar hed Böljer, og jeg har hært at det er et gammelt vikingenavn? Håber at i kan hjælpe mig med en forklaring? // B.G. Wennström

Svar: Om namnet Böljer har mina namnböcker (Sveriges Medeltida Personnamn, Otterbjörk, Hornby, Modéer m.fl.) ingenting att förtälja. Möjligen är det ett västnordiskt namn, som inte har någon motsvarighet på östnordiskt (Danmark–Sverige/Finland) område. Enligt "Alla svenskars förnamn" finns i dag ingen person vid namn Böljer i Sverige, däremot två Bölje (födda på 1920-talet). // Håkan Skogsjö

#23. Timmy

(17 december 1998) Jag heter Timmy och jag undrar om Ni vet bra sidor på nätet, där man kan få reda på hur många som heter som jag? Tack på förhand // Timmy Hedlund

Svar: Någon plats på nätet som kan ge svar på din fråga känner jag inte till. Däremot finns CD-skivan "Alla svenskars förnamn", utgiven av Norstedts förlag (1998). Den uppger att det finns 1.164 personer som heter Timmy i Sverige. Namnets blir hela tiden allt populärare. De första som fick namnet är födda på 1940-talet (4 stycken). Sedan ökar det: 1950-talet 11, 1960-talet 31, 1970-talet 69, 1980 431 och hittills på 1990-talet (t.o.m. 1997) 618. Gissningsvis är namnet en engelsk smekform för det grekiska namnet Timoteus (på samma sätt som Tommy är en smekform för Tomas). // Håkan Skogsjö

#22. Romantiska blomnamn

(17 december 1998) Romantiska blomnamn blir moderna för flickor på 1800-talet: Rosa, Viola, Erica, Veronica, Linnea. Har Rötters läsare exempel på andra blomnamn som givits små flickor under 1800-talets förra hälft och tidigare? Christina Backman.

#21. Liset (Lisette)

(17 december 1998) Hej! Mitt namn är Liset och jag skulle vilja veta var det kommer ifrån och vad det betyder. tack

Svar: Liset (en vanligare stavning är Lisette) är en fransk diminutivform av namnet Elisabet/Lisa och betyder således 'lilla Lisa'. Denna typ av namn blev ganska populära i Sverige under det franskinspirerade 1700-talet. Andra vanliga namn av samma typ är är Jeanette, 'lilla Jeanne (Johanna)', och Annette, 'lilla Anna'. Enligt Otterbjörk är namnet Lisette känt i Sverige sedan 1782. – Enligt CD-skivan "Alla svenskar förnamn" finns i dag 1.548 personer i Sverige som heter Lisette, 90 som heter Lisett, 24 som heter Liseth och 1 Liset (född mellan 1985 och 1989). // Håkan Skogsjö

Svar (17 dec 1998): Som #21 under nya personnamn finns Liset (Lisette). Där nämns att namnet enligt Otterbjörk är känt sedan 1782. Enligt dopbok för Luleå socken (Nederluleå C:1) så föds 1702-04-18 Lisätt Matsdotter i byn Alvik. Som vuxen kallas hon visserligen Lisbeta. // Med vänlig hälsning Leif Boström

Kommentarer: Jag kan inte tro annat än att det rör sig om en felskrivning; prästen har glömt ett b och skrivit Lisätt i stället för Lisbätt. Att ett enstaka bondebarn i Norrbotten skulle ha begåvats med ett namn i fransk diminutiv i början av 1700-talet, förefaller inte särskilt sannolikt. Och det visar ju också namnets senare skrivningar. Tyska diminutivformer har däremot använts i Sverige betydligt längre tillbaka, exempelvis Annika 'lilla Anna' och Lisken 'lilla Lisa'. // Håkan Skogsjö

#20. Adin

(17 december 1998) Hej! Jag undrar över mansnamnet Adin som jag har hört på radio (!). Var kommer det ifrån? Har det något samband med Adina? mvh Kristina Lundin

Svar: Adin är ett mycket ovanligt mansnamn, i dag finns endast 15 bärare av namnet, enligt CD-skivan "Alla svenskars förnamn". Sju av dem är födda mellan 1920 och 1935. Efter att ha varit i princip ur bruk fram till 1990-talet, har det nu fått en liten renässans: åren 1990-97 fick fem pojkar namnet Adin. Namnet glanspersiod förefaller dock ha varit kring förra sekelskiftet: På CD-skivan Sveriges dödbok finns 21 personer med namnet Adin. Där framgår att namnets starkaste fäste då fanns i Småland. De Adin som lever i dag är däremot ganska jämnt fördelade över landet. Namnets ursprung är svårt att säga någonting säkert om, men det kan ha uppfattats som en maskulinform av Adina, som enligt Otterbjörk är ett hebreiskt namn, känt i Sverige sedan 1851 och mest bekant genom Donizettis opera "Kärleksdrycken" från 1837. // Håkan Skogsjö

#19. Perikles

(24 september 1998) Hej! Jag undrar vad Perikles kommer ifrån, jag har ett litet barnbarn på två år som har Perikles som andra namn. // Mvh Birgitta

Svar: Perikles är ett grekiskt namn, känt för eftervärlden genom den atenske statsmannen Perikles som levde ca 495–429 f.Kr. Om honom kan man läsa ganska mycket i exempelvis Svensk Uppslagsbok. Enligt CD-skivan Alla svenskars förnamn finns det 24 personer som heter Pericles (3), Perikles (11) och Periklis (8), varav 12 är födda utomlands. En Perikles är född på 1990-talet (tydligen ditt barnbarn), likaså en Periklis. För den breda allmänheten är nog namnet mest känt genom Tuborgs ölreklam, som enligt mitt minne löd (i svensk översättning): – Du Perikles, när smakar en Tuborg bäst? – Alltid. // Håkan Skogsjö

#18. Lissba

(24 september 1998) En skeppare i Västerås gav sin enda dotter namnet Lissba, 1660-talet. Namnet förekommer inte i doplängden för övrigt så var i Sverige använde man denna form av Elisabet? Christina Backman Uppsala

Svar: Den här typen av smekformer är sällan belagda i kyrkböckerna, utan man träffar oftare på dem i dagböcker och andra mindre officiella källor. Trots att var och varannan Per och Olof i äldre tider kallades Pelle och Olle i vardagligt tal, ser man dessa namnformer nästan aldrig i kyrkböckerna. Däremot kan de emellanåt finnas noterade i exempelvis domböcker och bouppteckningar. Jag tvivlar på att formen Lissba för Elisabet hade någon speciell geografisk anknytning. Snarare är den ett belägg på en övergångsform mellan Elisabet och den på 1700-talet så vanliga kortformen Lisa (Elisabet > Lisbeta > Lissba > Lisa). // Håkan Skogsjö

#17. Jeppa

(11 september 1998) Hej! Jag skulle vilja veta hur många som heter Jeppa i Sverige. Är Jeppa en dansk version av Jeppe? // Mvh Anne Persson

Svar: Enligt CD-skivan Alla svenskars förnamn (Norstedts) fanns vid senaste årsskiftet 11 personer som hette Jeppa, åtta män och tre flickor. Alla utom en var födda i Sydsverige (Skåne, Blekinge, Kronobergs län). De tre flickorna är födda på 1990-talet; tydligen har namnformen Jeppa på senare år börjat uppfattas som en femininform, säkert därför att den slutar på -a. Det fanns också 72 personer som hette Jeppe (alla män) och 2 Jep (också män). Även för dessa namnformer dominerar Sydsverige stort. En nybildad femininform förefaller Jeppelina vara (i analogi med Karolina, Evelina, Nikolina, etc). Två flickor bär detta namn, en född i början av 1980-talet och en i mitten av 1990-talet (den ena i Sydsverige). – Jeppe/Jeppa/Jep är smekformer till namnet Jakob. Jeppe är enligt Otterbjörk belagt redan 1374 och Jeppa är enligt honom att betrakta som en skånsk sidoform. Namnen har också använts i Danmark. Kanske förknippas de numera särskilt med Danmark på grund av Ludvig Holbergs skådespel "Jeppe på Berget". I Danmark har formen Jep senare utvecklats till Ib. // Håkan Skogsjö

#16. Sonid

(8 september 1998) HEJ! Mitt efternamn är Sonidsson och jag har alltid undrat över mitt efternamn. I min släktforskning hittade jag en anfader med förnamnet Sonid. Min fråga är, Vad betyder detta namn? samt vad härstammar det från? Min anfader var ifrån Värmland. Har förnamnet Sone något samband med Sonid? Tacksam för all hjälp! // Hälsningar Katarina Sonidsson

Svar: I de namnböcker jag har till hands kan jag ingenting finna om namnformen Sonid. Men jag vill minnas att jag stött på namnet vid forskningar i Värmland/Dalsland. Att dess ursprung står att finna i det fornsvenska namnet Sone (en sidoform till Sune), är jag övertygad om. Detta namn är enligt Otterbjörks förnamnsbok bildat till det fornsvenska ordet sun, som betyder 'son'. Hur uppkomsten av formen Sonid ska förklaras kan jag endast gissa. Att Sone kan bli Soni är inte svårt att förstå. Kanske har sedan det vokalmöte som uppstått i personbenämningar som Soni i Berg lett fram till att ett 'd' skjutits in i förtydligande syfte, och efter ett tag har man trott att personens namn var Sonid. Men detta är endast en spekulation. // Håkan Skogsjö

Svar (11 sept 1998): Hej! Angående namnet Sonid. Jag har stött på en del Sonid och Sone i min släktforskning. Från början av 1700-talet till ungefär mitten av 1800-talet. Det märkliga är att alla (ca. 6, 7 st) kommer från Sunnemo socken i Värmland. Och visst verkar det vara samma namn. // Hälsningar Gun Wallin

#15. Zenita

(8 september 1998) Hej Håkan Jag har en arbetskamrat som heter Zenita som länge eftersökt vad hennes namn härstammar från och ev betydelse. Vet du möjligtvis något om detta namn? // Hälsningar Anna

Svar: Förmodligen är namnet av samma ursprung som Anita, Benita och Juanita. De är spanska namn, diminutivformer av Anna, Benedikta och Johanna. Namnen betyder alltså 'lilla Anna', 'lilla Benedikta' och 'lilla Johanna'. Ytterligare ett sådant namn är Lolita ('lilla Lola'), som har sitt ursprung i Lola, en smekform för spanska namnet Dolores (se #6). Zenita påminner ju mycket om dessa namn och har därför gissningsvis samma bakgrund, men jag vet inte vilket namn det i så fall är avlett från. Helt säkert är det dock inte. Namnet Carita, som man ju lätt skulle gissa betyder 'lilla Carla', har enligt Otterbjörks förnamnsbok ett helt annat ursprung; det är italienskt och bildat till latinets caritas som betyder barmhärighet. // Håkan Skogsjö

#14. Seve och Thyne

(25 augusti 1998) Hej Håkan! Jag undrar om du eller någon läsare vet vad namnen Seve och Thyne kommer ifrån, och vad de betyder. Seve Sevesson var bonde, förmodligen i Ununge sn, Sthlms län i mitten av 1700-talet. Dennes dotter får däremot sitt efternamn stavat Saefwelsdotter. Personen med namnet Thyne var bonde i Knutby sn, Sthlms län i mitten av 1600-talet. Tacksam för svar. // MVH Jonas Ericsson

Svar: Seve är helt visst en stavningsvariant av Seved, som redovisas i Sveriges Släktforskarförbunds namnlista. Seved är en yngre form (åtminstone använd sedan 1700-talet) av det fornsvenska namnet Sigvid, som är bildat av ord för 'seger' och 'träd'. Det trycksvaga d:et i slutet av namnet uttalades ganska slarvigt (eller föll till och med helt bort). Det kunde därför var svårt för skrivkunniga personer att uppfatta vilken bokstav ljudet egentligen motsvarade, vilket torde förklara formen Sevelsdotter. – Thyne är jag mer frågande inför. Det vore bra med fler, exakta avskrivna belägg, för hur namnet skrivs i olika sammanhang. Möjligen kan det vara en yngre form av det fornsvenska Thyrnir, som utvecklats till Törne och Törner (enligt Otterbjörk). // Håkan Skogsjö

#13. Wessel

(25 augusti 1998) Hej. Jag undrar lite över namnet Wessel, har en del släktingar från början av 1700-talet och framåt i Skåne, främst Halmstad och Sireköpinge. Är det ett vanligt namn, vad betyder det och vilket ursprung har det. // Tack på förhand. Krister Sandberg

Svar: Namnet förekommer fortfarande, det finns enligt CD-skivan Alla svenskars förnamn 13 personer som heter Wessel, varav sex i Sydsverige. Det omnämns inte i Otterbjörks namnlexikon och inte heller i annan namnlitteratur har jag kunnat spåra dess ursprung. I Hornbys "Danske personnavne" nämns Wenzel, som är en slavisk kortform av Wenceslaw. Kanske, jag säger kanske, kan Wessel vara en skånsk form av nydanska Wenzel. Namnet har helt klart aldrig varit vanligt i Sverige, utan tvärtom mycket ovanligt. // Håkan Skogsjö

Svar (8 sept 1998): Wessel är både et förnamn och ett efternamn i Norge. Det finns 5 personer med förnamnet Wessel och 405 personer med efternamnet Wessel i dag. Källa: [http://www.ssb.no/www-open/litt_av_hvert/navnesoek/] // Mats Carlin

#12. Geron

(25 augusti 1998) Hej, jag och min kusin sitter här och förtvivlat letar efter hans förnamns historia och vi ser att namnet saknas i listan. Han heter Geron Johansson och kommer från Varberg. Har du nån möjlighet att styra in oss mot rätt länkar e.dyl eller vet du något om namnet. // med vänliga hälsningar Magnus Anderberg

Svar: Geron är ett ovanligt namn som har sin största utbredning i Västsverige (enligt CD-skivan Alla svenskars förnamn fanns 1997 endast 160 personer som hette så i Sverige). Dess ursprung har jag inte lyckats reda ut med hjälp av tillgängliga namnböcker. Men jag gissar att namnet är en kortform av det grekiska namnet Hieronimus, som har funnits i Norden sedan medeltiden. // Håkan Skogsjö

#11. Bernera

(25 augusti 1998) Ett kvinnonamn som förekommer och förekommit i bl a Karlshamn och Mörrums socken i Blekinge är Bernera. Det är fortfarande i bruk, min mor född 1921 har det som andranamn. Mest kända person är så vitt jag vet Bernera Santesson, gift med riksdagsmannen Winberg från Karlshamn. Han var riksdagsman någon gång i första halvan av 1800-talet. Fil dr Eva-Helen Ulvros har skrivit om bl a Bernera Santesson i sin avhandling "Fruar och mamseller". // m v h Leif Gustafsson

Svar: Namnet är säkert en femininform av mansnamnet Berner. Både Berner och Bernera är utpräglade sydsvenska namn. Enligt Otterbjörk är Berner en nybildning, belagt första gången 1876, inspirerat av det tyska namnet Verner. // Håkan Skogsjö

Kommentarer (9 okt 1998): Kvinnonamnet Bernera som jag meddelade i augusti. Otterbjörk är ca 100 år efter sin tid! Bernera Santesson var född 1781, dotter till brukspatronen Nils Berend Santesson och hustrun Kristina Katarina Billing. Hon dog redan 1814. Hennes make var inte riksdagsman vid den tiden. // Leif Gustafsson

Svar: Då kanske man ska vara försiktig med att koppla samman namnet med Berner, troligare är kanske att det är inspirerat av mansnamnen Bernhard, Berent, Bernt (som fadern hette). // Håkan Skogsjö

#10. Seris

(3 augusti 1998) Hej! Fick syn på ett för mig tidigare okänt kvinnonamn på kyrkogården i Vindeln, Västerbotten: Seris. Finns det någon härledning till ett vanligare namn? Enligt uppgift skall namnet fortfarande finnas "i bruk" i trakten. Är det ett lokalt förekommande namn eller mer spritt? // Mvh Mattias Palmestål

Svar: Seris är ett ovanligt namn, typiskt för övre Norrland. De första kvinnorna som bär namnet är födda i början av 1910-talet och populärast var namnet i slutet av 1930-talet. Efter 1954 har ingen flicka fått namnet Seris. Alla personer som heter Seris utom en är födda i Norrland. Samma namn med annan stavning är säkerligen Ceris och Cerise, som är något mer spritt över landet. Den äldste Cerise som finns på CD-skivorna Sveriges dödbok och Alla svenskars förnamn (se #8) var född 1893 (och dog kort före sin 101-årsdag 1994). Ceris/Cerise används fortfarande. Ett tiotal flickor födda på 1980- och 90-talen heter så. Sammanlagt finns 37 personer på CD-skivorna med namnen Seris/Ceris/Cerise. Gissningsvis är namnet inspirerat av färgen Cerise (klarröd), som har sitt ursprung i franskans cerise, som enligt Svensk uppslagsbok betyder körsbär eller körsbärsfärgad. // Håkan Skogsjö

#9. Enya

(3 augusti 1998) Vi skulle vilja veta hur många i Sverige som heter Enya. Och vi skulle även vilja veta lite fakta om namnet och dess ursprung. // Christian Lindholm

Svar: Enligt CD-skivan Alla svenskars förnamn (se #8) fanns det den 31 dec 1997 25 personer i Sverige som bar kvinnonamnet Enya. En är född i slutet av 1960-talet, de övriga på 1990-talet. Även om namnet ännu är mycket ovanligt ökar det snabbt i popularitet. Åren 1990-94 fick sju flickor namnet, och 1995-1997 hela 17. I Sveriges dödbok finns ingen Enya. En annan stavning av namnet är Enja, som har något längre tradition. Enligt de båda CD-skivorna finns det tre kvinnor Enja födda före 1990, två på 1920-talet (den äldsta 1921) och en på 1940-talet. Resten, nio stycken, är födda på 1990-talet. Namnets ursprung har jag ingen uppfattning om. // Håkan Skogsjö

Svar (8 sept 1998): Jag kan supplera svaret med att det finns 18 personer i Norge med förnamnet Enya. Källa är Statistisk Sentralbyrå i Norge som har en egen WEB-sida med både förnamns och efternamns sök: [http://www.ssb.no/www-open/litt_av_hvert/navnesoek/] // Mats Carlin

#8. Golte

(3 augusti 1998) Hej. Min morfar hette Golte Brunnkvist, är det nån som känner till det förnamnet, jag har aldrig hört någon annan heta det. Hälsningar Brittmarie Friman

Svar: Namnet förefaller att vara unikt. På CD-skivan Sveriges dödbok som innehåller namnuppgifter om personer som dött i Sverige 1963-1996 finns ingen Golte. Inte heller på CD-skivan "Alla svenskars förnamn", utgiven 1998 av Norstedts förlag. Den innehåller alla förnamn som bärs av svenskar per den 31 dec 1997. // Håkan Skogsjö

#7. Aquilina

(29 juni 1998) Hej! Jag har hittat flera kvinnliga släktingar som hette Aquilina (eller Aquilena). Är det ett namn som "finns", eller var det någon i släkten som hittade på det själv? Kvinnorna levde på 1800-talet i Vagnhärad. Hälsningar // Anna Johnson

Svar: Visst finns namnet Aquilina. Enligt Förnamnsboken fanns det 1973 36 personer som hette Akvelina, 185 Akvilina, 43 Aquilina, 35 Aqvelina och 198 Aqvilina, således inalles nästan 500 personer med namnet. Det hade sin glansperiod mellan 1890 och 1910 och var populärt framför allt i de norra och östra delarna av Sverige. I Sveriges Dödbok, som redovisar alla avlidna svenskar mellan 1968 och 1996, finns 449 personer med namnet Akvilina (i ett flertal olika stavningar), nästan alla födda kring sekelskiftet (347 på 1800-talet och 102 på 1900-talet, de yngsta på 1920-talet). 27 av dem var födda i Södermanlands län. // Håkan Skogsjö

#6. Dolores

(29 juni 1998) Hej! Jag vill komplettera med och fråga om ursprunget till Dolores? // Bernhard Granholm

Svar: Enligt boken Svenska förnamn av Roland Otterbjörk är Dolores ett spanskt namn, som egentligen är ett tillnamn på Jungfru Maria (Maria de los Dolores, 'smärtornas Maria'). Det är belagt i Sverige första gången 1825 och kan därmed anses falla utanför den tid som släktforskarförbundets namnlista omfattar (1500-talet till mitten av 1800-talet). // Håkan Skogsjö

#5. Tindra

(9 juni 1998) Min dotter heter Tindra, jag undrar varifrån det namnet härstammar. Jag har hört folk säga både Sverige och Island, själv "hittade jag bara på" namnet och visste inte ens att det var använt. // Anonym

Svar: Eftersom du själv bara "hittade på" namnet är det väl inte otänkbart att andra gjort detsamma, det vill säga att namnet inte har någon speciell tradition eller historia (ingen person med namnet Tindra finns i Sveriges dödbok, som redovisar personuppgifter om 2,5 miljoner svenskar avlidna mellan 1968 och 1996). Jag gissar att associationer till verbet "tindra", som betyder glittra eller glimma, kan inspirera till namnet. Nyblivna föräldrar kan säkert uppleva att deras nyfödda glittrar i deras tillvaro och att barnet känns som en Tindra. Namnet påminner också en del om några andra ganska vanliga namn, exempelvis Tina och Linda, vilket gör att namnet känns riktigt till formen (och det kanske inte "glittra" gör lika enkelt). // Håkan Skogsjö

Svar (3 augusti 1998): Enligt CD-skivan "Alla svenskars förnamn", utgiven 1998 av Norstedts förlag, fanns den 31 dec 1997 sammanlagt 50 personer i Sverige med namnet Tindra, den äldsta född i slutet av 1950-talet. Sitt verkliga uppsving fick namnet på 1990-talet, 39 av de 50 är födda under detta decennium. Det finns också en flicka med dubbelnamnet Tindra-My och två Tindre, också dessa födda på 1990-talet. Men namnet har faktiskt en äldre historia än så. Carl Szabad, kanslichef vid Sveriges släktforskarförbund, äger en gammal släktgård i Rödsta i Resele (Ångermanland) och i gårdens gamla papper påträffade han en Tindra, född den 5 okt 1930. "1945 gav hon 3,1 liter mjölk per dag och strax därpå skickades hon till slakt. Troligen var hon av fjällras med tanke på den dåliga mjölkmängden, det är dock ej inskrivet", skriver Calle i ett mejl till Nättidningen RÖTTER. // Håkan Skogsjö

#4. Sefrika

(9 juni 1998) Hej! Som nybörjare inom släktforskning en fråga om min mormors mors namn Sefrika, född i Earyd i Småland. Har inte träffat på detta namn någonstans. Tacksam för alla upplysningar. // Hälsningar Anita Höistad, Uppsala

Svar: Onekligen ett originellt namn. Under senare hälften av 1800-talet rådde en stor uppfinningsrikedom vad gäller namn, och det är ofta svårt att gissa sig till vad som har inspirerat föräldrarna. Om någon i läsekretsen har något uppslag, hör gärna av er. I Sveriges Dödbok finns en kvinna med namnet Sefrika (född 1891 i Angelstad i Småland). Så namnet är utan tvekan ytterst ovanligt. // Håkan Skogsjö

#3. Psal

(1 april 1998) Hej! Angående förnamn. I Norrbottens kustland har jag stött på namnet Psal i några generationer. Tror du att det kan vara en form av Fale? // Hälsningar Ingela Utterström, Danderyd

Svar: För mig ter sig ett namn Psal ytterst egendomligt. Är det verkligen korrekt läst? Jag kan tänka mig att andra bokstaven (s) egentligen är ett "h" och där står Phal. Då är namnet som avses säkert Fale. Det vore intressant att få se en kopia av någon urkund där namnet omnämns. // Håkan Skogsjö

#2. Sarvid

(17 mars 1998) Jag efterlyste i Rötter Erik Sarvidsson, som skulle vara född 1720 i Kroppa. Jag fick svar från en forskare, som klarade att läsa Kroppas födelsebok och hittade en tänkbar fader åt honom: Sarfwen Carlsson. Han berättar också att i Kroppa kring 1700 fanns flera personer med namnet Sarfwa, Sarfwed och Sarfwedsson. Är det någon som vet vad detta är för slags namn? Jag har inte hittat det i någon namnbok. // Ingrid Bergström

Svar (18 mars 1998): Namnet Sarva förekommer bland valloner. Jag härstammar själv från vallonen Sarva Hero. Namnet förekommer säkert i olika stavningar bland valloner, och det är ju möjligt att det finns någon sådan koppling till namnbäraren i Kroppa. // Ulf Berggren

Svar (17 december 1998): Vallonen Sarva Hero hade nog hetat Gervais i sitt hemland: det tonande sj-ljudet hade ju svenskarna ingen bokstav för. // Christina Backman

#1. Agonina

(25 februari 1998) Hej Håkan! Hittade ett för mej helt okänt kvinnonamn när jag läste en emigrantlängd, Agonina!! Vad är detta för namn, har du någon som helst aning? // Laila Falk

Svar: Jag har heller aldrig hört talas om det, och det finns inte heller i de namnböcker jag haft möjlighet att slå i. Men jag förmodar att namnet härrör från senare delen av 1800-talet, då uppfinningsrikedomen var stor när det gällde att leta upp nya namn och även hitta på namn. Därför kan det vara svårt att utreda namnets ursprung. Associationerna kan ibland vara ganska långsökta: sjömansdöttrar kunde döpas till Oceana eller Atlanta. När det gäller så kända storheter som Atlanten och Oceanen genomskådar vi namnen enkelt, men om företeelserna är mindre kända för oss blir namnen förstås svåra att härleda. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö

Svar (4 juli 1998): Beträffande namnet Agonina: Enligt mitt spanska lexikon finns ett ord agonia (av ett grekiskt agon; engelska agony) som betyder dödskamp. En inte orimlig förklaring till namnet Agonina skulle alltså kunna vara att barnets moder avlidit under barnafödseln. // Karl Göran Eriksson, Uppsala

 

Senaste nytt

2014-08-27 14:59
p4-vaermland-om-de-stundande-slaektforskardagarna
"Tusentals släktforskare till Karlstad" - I helgen är det dags för Släktforskardagarna. Sveriges Radio P4 Värmland intervjuar Hans Olsson och Eva Lejrin om den väntade anstormningen av släktforskare. Lyssna på inslaget på sr.se
2014-08-27 10:07
alla-partier-vaernar-kulturarvet
Sveriges Radios Kulturnytt har tittat närmre på vad partierna säger om hur kulturarvet bäst bör värnas. Kulturarvet har varit en hjärtefråga för Alliansen och alla riksdagspartier verkar bry sig. Men pengarna matchar inte visionerna. Frågan...
2014-08-26 09:58
faderns-svek-lade-locket-pa
I går sändes det första avsnittet av den nya säsongen av SVT:s programserie Vem tror du att du är. Avsnitt 1: Örjan Ramberg Först ut var skådespelaren Örjan Ramberg som ville veta mer om sin far. När Örjan bara var två år gammal lämnade han...
2014-08-20 13:46
hatta-emigrant
Har du "försvunna" emigranter i din forskning? Många som använder Ancestry kanske inte vet att det går att hitta emigranter i mönstringskort från första världskriget. Vill du inte teckna ett abonnemang kan du även söka mönstringskort på...
2014-08-18 09:54
slaektforskardagarna-2015-i-nykoeping
Nu har värdstaden för nästa års Släktforskardagar utsetts – Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening arrangerar i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och ArkivDigital Släktforskardagarna 2015. Arrangemanget kommer att genomföras på...
2014-08-14 15:54
snart-baer-det-av-till-karlstad
Om du inte redan har börjat ordna med det praktiska inför Släktforskardagarna i Karlstad är det hög tid att göra det nu. Årets mest efterlängtade händelse i släktforskarsverige äger rum den 29 - 31 augusti. Temat för Släktforskardagarna...
2014-08-12 18:14
slaektforskarnas-favoriter-bland-sociala-medier
Släktforskare är särskilt aktiva på sociala medier – om det vittnar otaliga grupper och sidor om släktforskning på till exempel Facebook. Den amerikanska tidningen Family Tree Magazine har listat de mest populära sociala medierna bland...
2014-08-11 17:40
dags-att-anmaela-sig-till-hoestens-slaektforskarkurs
Att intresset för släktforskning är stort märks inte minst på det stora utbudet av släktforskarkurser i höst. En sökning på kurser.se ger inte mindre än 114 träffar på sökordet släktforskning och det är allt ifrån nybörjarkurser till...
2014-08-08 18:00
du-har-vael-sett-nya-roetterbokhandeln
Tidigare i somras nylanserades Rötterbokhandeln. Nätbokhandeln fick ett nytt utseende, en ny plattform och en ny domän – www.rotterbokhandeln.se.  Nätbokhandeln för släktforskare 2008 blev Rötterbokhandeln, Sveriges...
2014-07-11 09:00
ga-pa-skrivarkurs-pa-slaektforskardagarna-sista-chansen
Passa på och vässa ditt författande i höst! Under Släktforskardagarna 2014 leder Eva Johansson, redaktör för Släktforskarnas Årsbok 2014, kursen Skriv för din släkt. Kursen består av två delar, dels seminarium på plats i Karlstad, dels...
2014-08-05 11:56
har-du-en-knepig-slaektforskningsfraga
Då finns möjligheten att få den besvarad i Släkthistoriskt Forum! Tidningen har nämligen till sin hjälp en hel rad sakkunniga släktforskare som tillsammans utgör en outsinlig kunskapskälla. Har du en bra fråga på lut – tveka inte! Skicka den...
2014-08-04 09:56
haer-aer-deltagarna-i-nya-vem-tror-du-att-du-aer
Nu är den nya säsongen av SVT:s programserie Vem tror du att du är i hamn. Sändningsstart är den 25 augusti och i den nya programserien är det sex nya kända artister, skådespelare och en VM-hjälte som får hjälp att söka sina rötter. På SVT:s...
2014-08-01 14:39
om-svenskar-och-foersta-vaerldskriget
Trots att Sverige som nation inte deltog i första världskriget påverkades många svenskar av de omtumlande världshändelserna. Många svenskar begav sig till kontinenten för att på olika sätt delta i kriget – som volontärer, soldater eller...
2014-07-30 18:14
flera-nya-handboecker-fran-slaektforskarfoerbundet-pa-gang
Många med rötter i Danmark eller Norge har upplevt att det är svårt att veta hur de ska ta sig vidare med hjälp av grannländernas arkiv. Men snart kommer det finnas hjälp att tillgå – till hösten planerar nämligen Sveriges Släktforskarförbund...
2014-07-07 16:09
Befinner du dig i trakterna av Västergötland och Närke i sommar är släktforskardagarna i Tivedstorp väl värt ett besök. För femte året i rad bjuder Nätverket för bygdeforskning i Tiveden in till Rötterdagar i Tivedstorp. Det blir som vanligt...