Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 21:48

Kvinnonamn

A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | RS | T | U | V | W | Y | Z | Å | Ä | Ö

A

Abela tyskt, förekom i Sydsverige (Bräkne-Hoby på 1600-talet).
SMP.
Abluna yngre form av Apollonia, förekom från 1500- till 1700-talet i stora delar av Sverige och stavades på många sätt: Abeluna, Abbelun(a), Abbelona, Ablun, etc.
Ada hebreiskt.
Belagt i Sverige sedan 1760-talet.
Adalheid se Adelaide och Aleta
Adela ursprungligen forntyskt.
Belagt i Sverige sedan 1710-talet.
Adelaide fransk form av tyska Adalheid.
Adelgund tyskt.
Belagt i Sverige sedan 1680-talet.
Adelheid tyskt.
Belagt i Sverige sedan 1670-talet.
Adelhild tyskt.
Belagt i Sverige sedan 1830-talet.
Adelina av Adelheid.
Belagt i Sverige sedan 1810-talet.
Adina hebreiskt.
Belagt i Sverige sedan 1760-talet.
Adla sidoform till Adela.
Belagt i Sverige sedan 1820-talet.
Adolfina bildning av Adolf.
Adriana feminin form av Adrian.
Agata grekiskt.
Jfr Agda.
Agda svensk form av Agata; skånsk variant: Ajda.
Agnes grekiskt; jfr Agneta.
Agneta latinsk ombildning av Agnes.
Ajda se Agda
Alba latinskt.
Belagt i Sverige sedan 1790-talet.
Alberta feminin form av Albert.
Belagt i Sverige sedan 1780-talet.
Albertina feminin form av Albert.
Belagt i Sverige sedan 1690-talet.
Aletta tyskt (av Adalheid), förekom i Jämtland ännu på 1700-talet; variant: Åleta.
SMP.
Alexandra feminin form av Alexander.
Belagt i Sverige sedan 1760-talet.
Alfa bokstaven a i grekiska alfabetet.
Belagt i Sverige sedan 1820-talet.
Alfhild(a) nordiskt.
Belagt i Sverige sedan 1820-talet.
Alfrid fornsvenskt; förekom ännu på 1700-talet.
Alfrida ersatte på 1800-talet den äldre formen Alfrid.
Ali förekommer i Skåne (Vemmenhög och Ljunits).
Alice engelskt.
Använt i Sverige sedan 1840-talet.
Alida holländsk ombildning av Adelheid.
I bruk i Sverige sedan 1630-talet.
Alma spanskt.
I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
Amalia ursprungligen gotiskt.
I bruk i Sverige sedan 1640-talet.
Amanda latinsk.
I bruk i Sverige sedan 1730-talet.
Amborg västsvensk form av fornsvenska Arnborg.
Amelia sidoform till Amalia.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet. Den franska formen Amélie belagd sedan slutet av 1600-talet (Ammelij).
Amy engelsk form av franska Aimée.
I bruk i Sverige sedan 1830-talet.
Andrea feminin form av Andreas, kanske också kortform för Andrietta.
I bruk i Sverige sedan slutet av 1600-talet.
Andrietta fransk diminutiv till Andrea (feminin form av Andreas).
I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet.
Angelika latinskt.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Angelina italienskt.
I bruk i Sverige sedan 1810-talet.
Angärd nordiskt.
Ex: Angärd (»Angel») Svensdotter dog 1686 i Frinnaryd sn, Småland, 85 år gammal. Slutleden -gärd förändrades dialektalt till -gäl (med tjockt l).
Anna hebreiskt; mycket vanligt i hela Sverige.
Jfr Anne, Annetta och Annika.
Anne fransk och tysk form av Anna.
I bruk i Sverige sedan 1700-talet, mest i sammansättningar som Anne Charlotte.
Annetta franskt, diminutiv till Anna.
Annika tyskt, diminutiv till Anna.
Antoinetta franskt (Antoinette), diminutiv till Antoine (= Anton).
Antonia latinskt, feminin form av Antonius (= Anton).
I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet.
Apollonia latinskt av grekiskt ursprung; känt i Sverige från 1300-talet, övergick på 1500-talet ofta till former som Abluna (se detta), men återupptogs på 1800-talet i sin ursprungliga form Apollonia.
SMP.
Arina sannolikt tyskt; förekom i Skåne (Emislöv och Vankiva) ännu på 1700-talet, ibland som Arna.
SMP.
Armika oklart ursprung (tyskt?).
Ex: Anna Armika Lilliecrona, född 1706, död 1786 i Gunnarp sn, Halland, vars mormor var Armika Leijoncrantz, död 1718 i Loftahammar sn, Småland (EÄ IV:529 och 685).
Arna fornsvenskt (kortform för namn på Arn-, Arin- 'örn').
Jfr Arina.
Arnborg se Amborg
Asgärd fornsvenskt.
Assarina feminin form av Assar, ganska allmänt i nordvästra Skåne 1750-1850.
Asta kortform för Astrid, Augusta.
I bruk i Sverige sedan 1830-talet.
Astrid nordiskt.
I bruk i Sverige sedan 1820-talet.
Augusta latinskt, feminin form av Augustus (= August).
I bruk i Sverige sedan 1640-talet.
Aurora latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1650-talet.

B

Barbara grekiskt.
Jfr Barbro.
Barbro svensk form av Barbara; vanligast i Dalarna och Norrland.
Batseba bibliskt.
Beata latinskt.
Beatrice franskt.
I bruk i Sverige sedan 1830-talet.
Beda fornengelskt, ursprungligen ett mansnamn.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet. Tidigare i almanackan (27 maj).
Benedikta latinskt.
Jfr Bengta.
Bengta försvenskning av Benedikta; vanligast i Skåne.
Benjamina feminin form av Benjamin.
Bereta dialektal form av Birgitta, förkom i många stavningar: Berita, Berit, Beret, Bäret.
Bernhardina feminin form av Bernhard.
I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet. Jfr Dina.
Berta kortform för forntyska namn på Ber(h)t-.
Betty engelsk smekform för Elisabet; ibland skrivet Betti.
I bruk i Sverige sedan 1670-talet..
Betzy engelsk smekform för Elisabet.
Birgitta keltiskt.
Jfr Bereta, Brita, Britta, Börta.
Blanceflor franskt (från medeltidsdikten Flores och Blanceflor), förekom i Skåne.
Ex: Blanceflor, hustru till Per Olofsson, död 1680, i Östraby, Torrlösa), under 1900-talet vanligt inom ätten Bildt. - Hornby.
Blandina sannolikt tyskt, också stavat Plantina.
Ex: Anna Blandina Tysk, född ca 1714, dotter till löjtnanten Olof Jakobsson Tysk och Anna Plantina von Schwartzenhoff (se Svenska släkter I:2, 1985, sid. 105, och EÄ VII:90).
Blenda oklart ursprung.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Boel skånskt, ursprungligen dansk form av Bothild.
Bolla dialektal smekform för Ingeborg (och ibland Botilla); vanligast i Västergötland.
Bothild nordiskt.
Jfr Boel, Botil, Botilda.
Botil yngre form av Bothild; vanligast i västra och södra Sverige.
Botilda latinisering av Bothild.
Botvi gotländskt, i bruk ännu på 1700-talet som Butvi(d).
Brit(t)a kortformer av Birgitta (äldre Brigitta); ett av de vanligaste namnen i Sverige.
Brynhilda nordiskt.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Börta västsvensk form av Birgitta (ej att förväxla med Berta).

C

C- jfr K-
Camilla latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1810-talet.
Carola feminin form av Carolus, latinsk form av Karl.
I bruk i Sverige sedan 1740-talet.
Cecilia latinskt
Jfr Sissa och Sissela.
Charlotta franskt (Charlotte), feminin diminutiv till Charles (= Karl).
I bruk i Sverige sedan 1600-talet.
Constance franskt, av Konstantia.
Cornelia latinskt.

D

Dammö variant av slaviska Dagmar; förekom i Småland.
Se Släkt och hävd 1987 sid. 248.
Desideria latinskt.
Diana latinskt.
Dina hebreiskt (Dinah, en dotter till patriarken Jakob), men också en kortform av Bernhardina.
Dina förekommer bland samer, där det äldsta belägget ett barn döpt 1657 i Offerdal sn, Jämtland. 1745 föddes en Dina Margareta i Myssjö sn, Jämtland, vars mormor hette Blandina (vilket tyder på att Dina också kunde vara en kortform av detta namn).
Dora kortform av Dorotea, Isidora och liknande namn.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Dordi svensk form av Dorotea; vanligast i mellersta Norrland.
Dorotea grekiskt.
Jfr Dordi.

E

Ebba troligen kortform av forntyska namn på Egil-.
Ebbela tyskt, variant av Hebbla, förekom i Skåne.
Ex: Ebbela Ebbesdotter, 1628-1710, i Hyllstorp, Kropp.
Edborg nordiskt, av äldre Ödhborg, förekom i Skåne; variant Öborg.
Ex: Edborg, nämnd 1698, hustru till Hans Pålsson i Norra Vram och Edborg Larsdotter, nämnd 1694 i Helsingborg. - Modéen.
Edla tysk sidoform till Adela.
Eida ovisst ursprung.
I bruk i Sverige sedan 1730-talet.
Eleonora romanskt, sannolikt av arabiskt ursprung.
I bruk i Sverige sedan 1620-talet.
Elin försvenskad form av Helena.
Elisabet hebreiskt.
Jfr Lisa, Lisbet, Lisbeta, Lisken.
Eljena skånsk form av Helena.
Ella försvenskad form av Helena, men även kortform för namn som Eleonora, Elin, Elisabet och Gabriella.
Ellena variant av Eljena brukad i Skytts härad.
Ellika tysk diminutivform till Elin och Ella.
Elmira spanskt.
Ex: Elmira Ottiliana Enegren, född 1820 i Föglö, Åland, kyrkoherdedotter. - Otterbjörk sid. 153.
Elna sydsvensk form av Elin.
Elsa förkortning av äldre Elzaby.
Elvina oklart ursprung.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Elvira spanskt, troligen av arabiskt ursprung.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Elzaby tysk form av Elisabet.
Emelia franskt (Emelie), sidoform till Amelia, Amelie (Amalia).
Emerentia latinskt.
Emfrid nordiskt; förekom i mellersta Norrland, ibland som Emfre(d) och Emfrö.
Emilia franskt (Emilie), feminin form av latinets Æmilius (Emil).
I bruk i Sverige sedan mitten av 1600-talet.
Emma tyskt, kortform av namn på Irmin-.
I bruk i Sverige sedan 1760-talet.
Engel tysk kortform för namn som Engelborg.
Engelborg tyskt.
Engla ombildning av Engel, men också en variant av Ingel (dialektal form av Ingegärd).
Enny nybildat.
I bruk i Sverige sedan 1810-talet.
Eriana ovisst ursprung (tyskt?).
Namnet förekom inom släkten Jung på Åland: Eriana Jung (1731-71), dotter till postmästaren Lars Jung i Eckerö. På Åland har namnet emellanåt sammanblandats med Iliana (av Juliana).
Erika feminin form av Erik.
Ernestina franskt, bildning av Ernst (äldre Ernest).
Ester bibliskt, troligen av persiskt ursprung.
Estrid fornnordiskt.
Eufemia grekiskt.
I bruk i Sverige sedan 1810-talet.
Eufrosyna grekiskt.
Eugenia feminin form av Eugen.
I bruk i Sverige sedan 1760-talet.
Eva hebreiskt.
Evelina ursprungligen keltiskt.
I bruk i Sverige sedan slutet av 1700-talet.

F

Fanny engelskt.
I bruk i Sverige sedan 1780-talet.
Filippa feminin form av Filip.
Flora latinskt.
I bruk i Sverige sedan slutet av 1700-talet.
Florentina feminin form av latinska Florentinus (helgonnamn).
I bruk i Sverige sedan 1680.
Franciska feminin form av Franciskus, i bruk i Sverige sedan 1750-talet.
Fredrika feminin form av Fredrik.
I bruk i Sverige sedan 1690-talet.
Freja nordiskt (isländskt).
Belagt i Sverige sedan 1818.
Frida nordiskt (även kortform för tyska namn på Fride-).
I bruk sedan 1810-talet.
Frigga nordiskt (isländskt).
Ex: Svea Agnes Frigga Gunilla, född 1824, dotter till regementsskrivaren Per Hallström vid Jämtlands regemente.
Fronika troligen en variant av Veronika.
Ex: Fronika avled 1698 i Garskog, Gåsinge sn, Södermanland, 76 år gammal.
Hennes sondotter Fronika Nilsdotter, född 1700 i Gåsinge, var gift med Gustav Persson i Garskog, enligt meddelande från Carl Henrik Carlsson.

G

Gabriella feminin form av Gabriel.
I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet.
Geneta oklart ursprung, förekom i Härjedalen ännu på 1800-talet som arvnamn.
Den första bäraren är känd, övriga är ättlingar till denna, enligt meddelande från Karl Göran Eriksson i Uppsala.
Georgina feminin form av Georg.
Gerborg tyskt; förekom på Gotland
Gerken förekom i Jämtland ännu på 1800-talet som arvnamn.
Den första bäraren var en tyskättad Gertchen, dvs. Gertrud, enligt meddelande från Karl Göran Eriksson i Uppsala.
Gertrud tyskt.
Gesa tyskt, smekform för namn på Ger-; vanligast i Skåne.
Geska diminutiv till Gesa.
Gisela tyskt.
I bruk i Sverige sedan 1720-talet.
Gloria latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1710-talet.
Gottfrida feminin form av Gottfrid.
Ex: Gottfrida, född 1839 i Tengene, Västergötland (Fem artiklar om personnamn, 1982, sid. 112).
Greta kortform av Margareta; vanligt på 1700-talet.
Gudborg fornsvenskt.
Jfr Gullborg.
Gudlög fornsvenskt; vanligast i Dalarna och Norrland.
Jfr Gölig, Gölin, Göle.
Gudrun nordiskt, förekom i Norrland på 1500-talet.
Jfr Guru. - Modéer sid. 69.
Gullborg yngre form av fornsvenska Gudborg.
Ex: Gullborg Persdotter, död 1743, gift med bonden Lars Persson i Teboda, Kvistbro sn, Närke (SvA 222:73).
Gunborg nordiskt; vanligast i Jämtland.
Gunhild nordiskt.
Gunika sannolikt diminutiv av namn på Gun-, förekom i Jämtland.
Ex: Gunika Hansdotter, född 1821 i Frostvikens svenska.
Gunilla latinisering av Gunhild.
Gunnel yngre form av Gunhild; förekom i en rad dialektala varianter: Gunnel, Gunnela, Gunnil, Gunnila, Gunla.
Gunnur nordiskt (ursprungligen Gunvor); vanligast i Väst- och Sydsverige.
Guru yngre variant av Gudrun; förekom i Bohuslän och Härjedalen.
Gustava feminin form av Gustav.
I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
Gustaviana feminin form av Gustav.
I bruk i Sverige sedan 1640-talet.
Gya smekform för Gyrid, förekom på 1700-talet i Skåne och Blekinge.
Gyrid nordiskt; vanligast i Östergötland och Småland.
Göle ångermanländsk variant av Gudlög.
Gölig variant av Gudlög i Hälsingland.
Gölin yngre form av Gudlög; förekom i Norrland.
Görel nordiskt.
Görvel danskt.
Göta svenskt.
Götilda svenskt.

H

Hamfrid sidoform till Holmfrid; förekom i Västergötland.
Hanna hebreiskt namn, men vanligare kortform för Johanna.
Harriet engelsk form av franska Henriette.
Hebbla tyskt, förekom i Östergötland och Finland.
SMP.
Hedda smekform för Hedvig.
Hedvig tyskt.
Jfr Hedda.
Helena grekiskt.
Jfr Elin, Eljena, Elna, Lena.
Helga feminin form av Helge.
Helvig tyskt.
Henrietta franskt (Henriette), feminin form av Henri (= Henrik).
Henrika feminin form av Henrik.
Hilda nordiskt.
Hildegard tyskt.
Jfr Hillegärd.
Hildur nordiskt.
Hilla försvenskning av danska Helle.
Hillegärd tyskt, ett tidigt inlån av Hildegard, förekom i Småland och Blekinge.
SMP.
Hillevi dansk ombildning av Helvig.
Hilma troligen feminin form av Hilmar.
Holmfrid fornsvenskt.
Jfr Hamfrid.
Hulda nordiskt.

I

Ida tyskt.
Id(d)e förekom i Jämtland ännu på 1800-talet som arvnamn.
Den första bäraren är känd, övriga är ättlingar till denna. Namnet ska inte förväxlas med Ida; se SAS 1994 sid. 75.
Iliana variant av Juliana, men också associerat med helgonnamnet Ilian; förekom på Åland.
Ilja kortform av Iliana; endast känt från Åland (1600-1700-tal).
Ex: Ilja Eriksdotter (1703-32) i Hästö, Kökar sn, Åland.
Inga kortform av fornsvenska namn på Inge-.
Ingar sydsvenskt, antingen yngre variant av Ingi(w)ara eller av Ing(e)gard, en sidoform till Ingegerd.
Ingeborg nordiskt.
Jfr Bolla.
Ingefrid nordiskt; förekom i Östergötland.
Jfr Ingrid.
Ingegärd nordiskt; dialektala varianter: Ingerd, Ingiärd, Inger, Inggiäl, Ingiel, Ingel, etc.
Ingelöv nordiskt; förekom i Småland.
Ingemo fornsvenskt; förekom i Småland.
Inger i södra Sverige en ombildning av Ingegerd, i östra och norra Sverige en talspråksform för Ingrid.
Ingrid sammandragning av Ingefrid
Irene grekiskt.
I bruk i Sverige sedan början av 1800-talet.
Isabella spansk-portugisisk form av Elisabet.

J

Jakobina feminin form av Jakob.
I bruk i Sverige sedan 1630-talet (Otterbjörk sid.146).
Jana kortform av Juliana, Mariana, Ottiliana, även feminin form av Jan.
Janna smekform för Johanna.
Jannika tysk diminutiv av Johanna, vanligt i borgerliga släkter i t.ex. Helsingborg.
Jenny engelsk smekform för Jane (= Johanna), även smekform för Eugenia.
Johanna feminin form av Johannes.
Jfr Hanna, Janna.
Jorid nordiskt.
Josefina feminin form av Josef.
Judit hebreiskt.
Julia feminin form av Julius, även kortform av Juliana.
Juliana feminin form av Julianus (romerskt kejsarnamn).
Jfr Iliana, Ilja, Julia.
Justina feminin form av Justus och Justinus.

K

Kajsa smekform för Karin.
Karin svensk form av Katarina.
Karna sydsvensk form av Karin.
Karolina latinskt.
Katarina grekiskt.
Jfr Karin, Kajsa, Karna.
Kerstin nysvensk form av Kristina.
Kerstina skånsk form av Kristina.
Kjella feminin form av Kjell eller kortform av Kjellög; förekom i Värend; stavningarna varierade, exempelvis Käla, Kjelu.
Kjellög yngre form av fornsvenska Kettillög.
Jfr Kjella.
Klara latinskt.
Kornelia latinskt.
Konstantia latinskt.
Kristensa romansk diminutiv till namn på Krist-; förekom i Skåne.
Kristiana latinskt.
Ex: Kristiana Jansdotter, född ca 1751, död 1780 i Viks ryttaretorp, Västra Vingåker, Södermanland.
Kristina av äldre Kristiana.
Jfr Kerstin, Kerstina, Stina.

L

Laura italienskt (kortform av Laurentia).
I bruk i Sverige sedan 1730-talet.
Laurentia feminin form av Laurentius (latinsk form av Lars).
I bruk i Sverige sedan början av 1700-talet.
Laurina romansk dimunitiv till Laura.
Hornby sid. 146.
Lea hebreiskt.
I bruk i Sverige sedan 1770-talet.
Leila persiskt.
I bruk i Sverige sedan 1830-talet.
Lena kortform av Magdalena och Helena.
Lina kortform av namn som Adelina, Evelina, Karolina, Nikolina.
Linda kortform av namn som Belinda, Rosalinda, Teolinda.
Linnea svenskt (av blomnamnet linnea, uppkallad efter Carl von Linné som före adlandet hette Linnaeus, ett namn som tagits efter en åldrig lind vid fädernegården).
Lisa kortform för Elisabet och Lisbeta.
Lisbet(a) försvenskning av Elisabet.
Lisette fransk diminutiv till Elisabet.
Lisken lågtyskt, diminutiv till Elisabet.
Liva kortform av Olivia.
Ex. Liva Eriksdotter (död 1718), gift 1713 med bonden Sven Olofsson i Backen, Oviken sn, Jämtland, och Liva, född 1696, dotter till bonden Anders Olofsson och Kerstin Mårtensdotter i Sota, Rödön sn, Jämtland. - Hornby sid. 146.
Lotta kortform av Charlotta.
Louise franskt, feminin form av Louis (= Ludvig).
Lovisa försvenskad form av Louise.
Lucia latinskt; vanligast i Jämtland.
Jfr Lusse.
Lukretia latinskt.
Lusse smekform av Lucia, vanligast i Götaland; varianter: Lussa och Lussi.
Lydia grekiskt.

M

Magdalena hebreiskt.
Jfr Malena, Malin, Lena.
Magnhild nordiskt; vanligast i Skåne (ibland med formen Magnilla) samt Jämtland och Härjedalen.
Maja svensk smekform för Maria.
Malena svensk form av Magdalena; vanligast i Skåne.
Malin svensk form av Magdalena.
Maren dansk form av Marina; vanligast på Gotland och i Skåne.
Margareta sengrekiskt namn, bildat av ett persiskt ord.
Jfr Greta, Marit, Märet, Märta.
Margit svensk form av Margareta.
Maria grekisk form av ett hebreiskt namn; mycket vanligt i hela Sverige.
Jfr Maja.
Mariana feminin form av latinska Marianus.
Marianne franskt, diminutiv till Maria.
Marina latinskt, bildat till 'mare', hav.
Jfr Maren, Marna.
Marit yngre form av Margit.
Marna skånsk form av Marina.
Marta bibliskt namn, men kan också vara en kortform för Margareta (via Margta, Mareta, Marita) och Martina.
Martina feminin form av Martin.
Matilda latinsk form av forntyska Mahthilt.
Jfr Mektild.
Mektild tyskt, sidoform till forntyska Mahthilt.
Jfr Matilda och Metta.
Melchina sannolikt tyskt.
Ex: Maria Melchina Litzberg, född 1749 i Rommele, Västergötland, dotter till kornetten Lorentz Litzberg.
Metta smekform för Mektild och Märta; vanligast i Skåne.
Mikaela feminin form av Mikael.
Märet sidoform till Märta; vanligast i Jämtland och Härjedalen.
Märta ursprungligen dansk form av Margareta.
Jfr Märet och Metta.

N

Natalia latinskt.
Nilla kortform av Pernilla; vanligast i Skåne.
Nora kortform av Eleonora.

O

Oleana feminin form av västsvenska Ole (= Olof).
Jfr Olena.
Olena yngre form av Oleana.
Olga ryskt, ombildning av nordiska Helga.
Olivia latinskt.
Belagt i Sverige från 1730-talet. Jfr Liva.
Olu variant av Olöf.
Olöf kvinnlig motsvarighet till mansnamnet Olof; vanligast i Sydsverige.
Oskara feminin form av Oskar.
Ottiliana latinsk form av forntyska Odila.
I bruk i Sverige sedan 1660-talet. Jfr Ottilia och Tilla.
Ottilia variant av Ottiliana.
I bruk sedan 1720-talet.

P

Patricia engelskt (av Patrik).
I Sverige sedan 1830-talet.
Paulina feminin form av latinets Paulinus (Paulus, Paul).
I bruk sedan 1640-talet.
Pernilla yngre form av Petronella; vanligast i Skåne.
Jfr Nilla.
Petronella latinskt.
Plantina se Blandina
Prisca feminin form av latinets Priscus.
Ex: Hustru »Prijssa» i Geta sn, Åland, nämnd vid tinget i Finström 1607 (var då sannolikt död). I almanackan 18 januari före 1901.

R

Ragnborg fornsvenskt.
Jfr Ramborg.
Ragnfrid fornsvenskt.
Jfr Ramfrid.
Ragnhild nordiskt.
Jfr Rangela.
Rakel hebreiskt.
Ramborg yngre form av Ragnborg.
Ramfrid yngre form av Ragnfrid.
Rangela yngre form av Ragnhild; vanligast i Västsverige; varianter: Ragnil, Ragnila, Rangel, etc.
Rebecka hebreiskt.
Regina latinskt.
Renata latinskt.
Rigmor tyskt; förekom i Uppland.
Rikissa diminutiv till namn på Rik- (som tyska Rikhild), förekom i Skåne.
Ex: Rikissa Truedsdotter, nämnd 1689 i Skoglösa, Önnestad sn.
Risa tyskt; förekom i Skåne.
Ronnug västnordiskt, av äldre Ragnveig.
Ex: Ronnug Larsdotter (1694-1731) i Skee sn (Bohuslän). - Personnamn från medeltid och 1500-tal (1957) sid. 118-24.
Rosa latinskt (substantivet rosa 'ros'), även kortform för namn som Rosalia, Rosaura, Rosalinda, Rosamunda, i bruk i Sverige sedan 1700-talet.
Rosina latinskt (avlett av rosa 'ros'), även kortform för Eufrosyna (Eufrosina).
Rosita spansk diminutiv till Rosa och Rosina.
Runa fornsvenskt.
Rut hebreiskt.
Rådgärd fornsvenskt; vanligast i mellersta Norrland (ofta stavat Rågierdh, Rågiähl, etc).

S

Sabina latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1630-talet.
Sally engelsk smekform för Sara.
I Sverige sedan 1780-talet.
Sanna kortform för Susanna, använd sedan slutet av 1700-talet.
Sara hebreiskt; vanligast i Norrland.
Seborg nordiskt (kanske en sidoform till Sigborg); vanligast i Jämtland.
Selina latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1810.
Selma keltiskt.
I Sverige sedan slutet av 1700-talet.
Serafia latinskt, vanligt i Finland.
Ex: Serafia Mattsdotter, född 1801 i Vårdö sn, Åland, gästgivardotter. I almanackan 3 september före 1901. - Hornby sid. 151.
Serafina sannolikt av Serafia, kanske inspirerat av namn på -fina (som Josefina), vanligt i Finland.
Ex: Anna Serafina Nordström, född 1822 i Sottunga sn, Åland, lotsdotter.
Sestrid sidoform till Estrid; vanligast i Sydsverige.
Sibylla latinskt, i bruk i Sverige sedan 1500-talet.
Signe nordiskt, i bruk sedan 1820-talet.
Jfr Sina.
Signild nordiskt.
I bruk som svenskt förnamn i Finland sedan 1400-talet, i Sverige belagt 1838.
Sigrid nordiskt.
Sina en form av Signe, förekom i Skåne; variant: Sine.
Sissa smekform för Cecilia; vanligast i Sydsverige.
Sissela försvenskad form av Cecilia.
Skolastika latinskt.
Ex: Daniel i Gumhem, Horn sn, Östergötland, var gift med hustru Skolastika (Scholastica), enligt mantalslängderna 1662 och 1668. Hon hade prästerligt påbrå, hennes mor Marina Bengtsdotter var dotter till kyrkoherde Benedictus Nicolai Cornucindius i Odensvi, enligt meddelande från Bo Lindwall. - I almanackan 10 februari i äldre tid.
Sofia grekiskt.
Stina kortform av Kristina (men även Justina med flera).
I bruk sedan mitten av 1600-talet.
Sunniva latinisering av ett fornengelskt namn.
Förekom i Härjedalen i former som Syneff, Sunni/Sunne och Sönne, enligt meddelande från Karl Göran Eriksson.
Susanna grekisk form av ett hebreiskt namn.
Svea svenskt.
I bruk sedan 1810-talet.
Svenborg nordiskt (svenskt); vanligast i Småland och Skåne.
Sönne se Sunniva

T

Taga feminin form av Tage.
Belagt i Sverige första gången 1808.
Tekla grekiskt.
I bruk i Sverige sedan 1760-talet.
Teresia latinsk form av spanska Teresa, möjligen av iberiskt ursprung.
Teodora feminin form av Teodor.
Tilla sannolikt kortform av Ottilia eller Ottiliana; förekom i Dalarna.
Tolla kortform av fornsvenska Torlof; vanligast i Sydsverige.
Tona nordiskt; förekom i Bohuslän.
Tora nordiskt, kortform av kvinnonamn på Tor-.
Torborg nordiskt.
Tova nordiskt, kortform av kvinnonamn som Torfrid, Torvi, Torvar.
Trina kortform av Katarina.
Truen sydsvenskt.
Tullia feminin form av ett romerskt släktnamn, även använt som latinsk form av Tolla.
Tyra latinisering av Tyre.
Tyre nordiskt, ursprungligen Tyrvi; vanligast i Skåne.
Tören variant av Tyre; förekom i Värend och Göinge.

U

Ulla smekform av Ulrika.
Ulrika feminin form av Ulrik.
Una nordiskt (men också feminin form av Uno).
Ursilla variant av Ursula; i Jämtland ibland skrivet Årsil.
Ursula latinskt; variant: Ursilla.

V

Valborg tyskt.
Vendela kortform av tyska namn på Wendel-.
Veronika latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1640-talet. Jfr Fronika.
Vibeke danskt (ursprungligen lågtyskt) namn; sidoform Viveka.
I bruk i Sverige sedan 1640-talet.
Viktoria latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1660-talet.
Vilhelmina latinskt.
I bruk i Sverige sedan 1670-talet.
Virginia latinskt.
Viveka sidoform till Vibeke.
I bruk i Sverige sedan 1790-talet.

Å

Åleta se Aletta
Årsil se Ursilla
Åsa nordiskt; vanligast i Västsverige.

Ä

Ärngunna fornsvenskt; förekom i Småland.

Ö

Öborg se Edborg
Ödborg se Edborg
Ödgun fornsvenskt; förekom i Värend.
Ödgärd fornsvenskt; vanligast i mellersta Norrland.
Modéer sid. 69.
Öllegård danskt.

 

Senaste nytt

2014-11-26 16:40
intervju-med-christopher-o-regan-i-hd
Historikern och stadsvandraren med passion för 1700-talet, Christopher O'Regan, var en av föreläsarna under årets släktforskardagar i Karlstad. I lördags höll han ett föredrag i samband med att Helsingborgs släktforskare- och...
2014-11-24 11:54
I Uppsala Nya Tidning kan du läsa om de "stamböcker", från 1550-tal till tidigt 1900-tal där studenter samlat signaturer, citat, hälsningar och bilder från personer de träffat och som finns i Uppsala universitets samlingar. Att samla...
2014-11-21 18:11
slaekthistoriskt-forum-nr-5-2014
Årets sista nummer av Släkthistoriskt Forum bjuder på en inblick i det folkliga nöjeslivet förr. Hur kan vi ta reda på mer om musiker, artister och skådespelare i släktträdet? Läs om teaterdirektörer med tvivelaktig talang, landets tidiga...
2014-11-19 16:50
emigrantforum-nylanseras
Rötters Emigrantforum krävde extra omvårdnad i samband med flytten till den nya plattformen. Men den som väntar på något gott – nu finns Emigrantforum på plats i Faktabanken med ett nytt utseende och nya möjligheter. I Emigrantforum samlas...
2014-11-14 14:21
efterlysning-historiska-julbilder
Har du en äldre bild som berättar något om hur man firade jul förr? Eller har du en spännande bild som är tagen i juletid och som du kan berätta mer om? Var med och berätta om hur just din släkt firade julen förr! Hör av dig till...
2014-11-14 11:11
gloem-inte-hembygdsfoereningen
Ny statistik från Sveriges Hembygdsförbund visar att landets 2 000 hembygdsföreningar bidrar till Sveriges historia med sammanlagt över 8 miljoner bilder och ett mer än 2,5 mil hyllmeter arkivhandlingar. Glöm därför inte att undersöka vilka...
2014-11-11 14:43
arkivens-dag-i-helgen
I helgen firades Arkivens dag runt om i landet. Många arkiv hade fullmatade program med föreläsningar, visningar och andra aktiviteter. P4 Sjuhärad rapporterar från Arkivens dag på Borås Stadsarkiv. Där invigdes en ny utställning och gavs...
2014-11-07 09:44
arkiv-digital-oeppet-foer-alla-i-helgen
I helgen firas Arkivens dag. Det firar ArkivDigital med att ge alla gratis tillträde till hela sitt online-arkiv den 8 - 9 november. ArkivDigital har gjort sig kända för sina inskannade bilder i färg av de för släktforskarna viktigaste...
2014-11-06 10:10
I enlighet med beslut av förbundsstämman i Karlstad ska ett nytt pris, "Årets släktbok", delas ut första gången vid Släktforskardagarna 2015. I bok- eller digital form Det nya priset ska uppmuntra och stödja goda exempel på presenterade...
2014-11-04 09:36
fira-arkivens-dag-den-8-november-2
Nu på lördag – den 8 november – är det dags för Arkivens dag. På Arkivens dag bjuder Sveriges arkiv med sina besökare på en djupdykning i arkivskatterna. Vilket erbjuder ett perfekt tillfälle att närma sig släktforskningens...
2014-11-03 10:25
migrationscentrets-fjaerde-lokalkontor-invigt
I fredags invigdes Migrationscentrets nya lokalkontor i Falun. Personalen ska bland annat arbeta med att göra uppgifter från den stora folkräkningen 1930 sökbara på internet. Dalarnas Tidningar (dt.se) rapporterade från invigningen där bland...
2014-10-30 17:45
sveriges-slaektforskarfoerbund-far-ny-kanslichef
Johanna Ekerstrand tar över som kanslichef. Hon efterträder Britta Lepp, som i november i år slutar och går vidare mot nya utmaningar. Johanna Ekerstrand har under de senaste tre åren varit ansvarig för förbundets framgångsrika nätbokhandel,...
2014-10-30 09:58
fira-allhelgona-med-gratis-slaektforskning-online
Lördagen den 1 november är Alla helgons dag och det firar släktforskarföretaget Ancestry genom att öppna upp de tre största svenska databaserna för gratis släktforskning under hela helgen. Följande databaser är gratis under...
2014-10-28 17:44
Många är det som undrar vad det ska bli av Emigrantinstitutet i Växjö. All personal sades upp vid årsskiftet. Beslutet att samlingarna ska stanna kvar i Växjö och att verksamheten ska tas över av Kulturparken i Växjö fattades vid ett...
2014-10-27 09:32
skriv-foer-slaektforskarnas-arsbok-2015
Har du löst knepiga problem i din släktforskning? Har du haft nytta av mindre kända arkiv? Är du kunnig på ett speciellt område inom släktforskning eller historia? I Släktforskarförbundets årsbok 2015 behövs bidrag som är till både nytta och...