Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 21:17

Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista

Aperson namnNDRA UPPLAGAN (1999) / SECOND EDITION (1999). Här ges råd om hur du bäst stavar dina förfäders namn. Efter texten finns en namnlista med rekommenderad stavning (och en del andra uppgifter om namnen). Du kan förflytta dig direkt till namnlistan genom att klicka på namnets begynnelsebokstav nedan. Det här dokumentet är långt. Om du tycker att det är användbart, rekommenderar vi att du skriver ut det på papper. Namnlistan finns också publicerad i Släktforskarnas årsbok 1999, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Första upplagan ingår i 1995 års årsbok.

INNEHÅLL

Inledning

Mansnamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ö

Kvinnonamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ä Ö

INLEDNING TILL ANDRA UPPLAGAN (1999)

I Släktforskarnas årsbok 1995 publicerade jag en första version av Släktforskarförbundets namnlista. Listan har rönt uppskattning från många håll, använts flitigt och även legat till grund för diskussioner kring olika förnamn, bland annat i Nättidningen RÖTTER. Detta glädjer mig förstås.

Här framläggs en andra, reviderad och utökad upplaga av namnlistan, där åtskilliga av de synpunkter som kommit mig till del har beaktats. Åtskilliga nya namn och namnformer har tillkommit samtidigt som några har utmönstrats. Vidare har listan gjorts utförligare. Bland annat har jag i större utsträckning än tidigare angett källor och belägg. Det gäller särskilt för ovanligare namn, som inte förekommer allmänt i namnlitteraturen. Namn som har börjat användas under den tid som listan omfattar (ca 1550–1850) har jag också försökt ange ungefär när namnet kom i bruk.

Inledningen är i allt väsentligt oförändrad sedan första upplagan. Av praktiska skäl trycks den på nytt här, för att läsare ska ha den lätt tillgänglig.

Många personer har bidragit med kompletteringar, tillägg och värdefulla synpunkter under de gångna åren. Jag vill särskilt tacka följande forskare: Ulf Andersson, Jens Arvidsson, Anders Berg, Torsten Berglund, Stefan Björn, Jörgen Blästa, Mats Carlin, Lars Ekblom, Olle Elm, Karl Göran Eriksson, Bo Fredrikson, Conny Gustavsson, Leif Gustafsson, Stefan Hammar, Niklas Hertzman, Kjell Holmåker, Elna Jonsson, Per Linder, Bo Lindwall, C-G Magnusson, Hjördis Nilsson, Annika Otfors, Bo Persson, Ruben Persson, Karin Petersson, Carl Szabad, Christer Svensson, Christine Svensson och Kjell Öhman. De har alla bidragit till en aktiv och stimulerande debatt kring våra förnamn i äldre tider. Av dessa vill jag särskilt framhålla Anders Bergs insatser för att bringa klarhet i den skånska namnfloran.

Några personer har granskat listan och kommit med värdefulla synpunkter innan den gått i tryck. De är Anders Berg, Torsten Berglund, Carl Henrik Carlsson, Karl Göran Eriksson, Bo Lindwall, Torbjörn Näs och Urban Sikeborg. Till dem riktar jag ett varmt tack.

Håkan Skogsjö
april 1999

Inledning

Våra förfäders namn är i gamla kyrkoböcker och andra handlingar stavade på många olika sätt. Om vi bokstavstroget noterar alla belägg för en Per Eriksson kan vi finna stavningar som Pehr Erichson, Pähr Ericksson, Peer Ersson, Per Ehrsson, ja till och med så egendomliga som Phär Ericksånn. En vår anmoder kan vara noterad som Catharina Matthsdotter, Caisa Matsdotter och Carin Matthiasdotter.

De skiftande stavningarna avspeglar ingen vilja eller önskan hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider. För oss släktforskare finns ingen anledning att fästa avseende vid varianter som Pehr, Pär, Pähr, Per, Peer; de uttalades likadant och avser alla exakt samma namn.

I stället gäller det att bringa reda bland alla dessa stavningsvarianter och namnformer – mer eller mindre slumpvis tillkomna – genom att fastställa lämpliga normalformer till förfädernas namn och stava dessa enligt vedertagna regler. Anfadern Per Eriksson, nämnd med alla olika stavningar ovan, noteras inte med någon av dessa på antavlor och stamtavlor, i släktutredningar och andra sammanställningar, tryckta eller otryckta, utan med normalformen Per Eriksson.

Inte minst datorns intåg i släktforskningen har ökat behovet av konsekventa skrivningar av namnen. En forskare som dataregistrerar förfäderna som Pehr, Pär, Pähr och Per, får problem att återfinna dem. Datorn förstår inte att det avser samma namn, och forskaren måste själv komma ihåg att han stavat en ana Pähr, en annan Per och en tredje Pehr.

Kort sagt: en inkonsekvent stavning av namnen gör släktforskningen krångligare, skapar onödiga problem och försvårar kommunikationen mellan forskare.



 

 

 

 

Senaste nytt

2016-09-26 09:39
nytt-lexikon-oever-svenska-ortsnamn
Har du också träffat på förbryllande ortsnamn när du släktforskat? Eller behöver du hjälp på traven att tyda de kråkor prästen plitat ned? Lagom till bokmässan, som ju nyss avslutats i Göteborg, lanserade Institutet för språk och folkminnen en...
2016-09-22 13:48
minister-foerskingrade-900-miljoner
I augusti publicerade Rötter en artikel om de många gamla porträttfotografier som går att hitta hos webbtjänsten Flickr. Exemplet, danska Rigsarkivet, illustrerades med en drygt hundra år gammal bild från Horsens fängelse på Jylland. Fången på...
2016-09-21 17:15
bouppteckningar-1980-2001-tillgaengliga-digitalt
Digitaliseringen av bouppteckningar 1980-2001 är nu avslutad för hela Sverige, meddelar Riksarkivet. De handlingar som har publicerats är dödsboanmälningar samt bouppteckningar respektive tilläggsbouppteckningar; allt beroende på vad som...
2016-09-21 09:55
var-med-och-bidra-till-wiki-roetter
I höst fyller Wiki-Rötter sex år! Sidan fungerar som en liten version av Wikipedia, men med ett strikt släktforskningsperspektiv. Uppslagsorden (artiklarna) handlar uteslutande om släktforskning, och för närvarande innehåller Wiki-Rötter hela 1...
2016-09-20 11:11
loes-fotografiska-gator-med-hjaelp-av-kluriga-knep
Bläddra i klädlexikon, zooma in på majblommor och närstudera ansiktsdrag. Det är några av Ann-Mari Bäckmans bästa tips på hur du tidsbestämmer gamla porträttfotografier – och i bästa fall identifierar personerna på dem. Ann-Mari Bäckman, som...
2016-09-19 14:07
nytt-nummer-av-slaekthistoriskt-forum-finns-ute-nu
Äntligen finns årets fjärde nummer av Släkthistoriskt Forum ute! Här köper du det som lösnummer, och här tecknar du ett förmånligt prenumerationserbjudande där "Släktforskarens lilla faktabok" kommer med på köpet. Nedan ser du ett litet...
2016-09-16 14:10
foerelaesningsfrossa-pa-ur-play
Missade du Släktforskardagarna i Umeå? Eller var du där och vill återuppleva några av de spännande föreläsningarna? Nu har du chansen, då tio inspelade föreläsningar har lagts upp på UR Play. Föreläsningarna som finns att se är: Arja Rantanen...
2016-09-14 15:59
slaektforska-i-solna-i-helgen
Den som befinner i sig i Stockholmstrakten i helgen har på lördag, 17 september, möjlighet att komma till Anderstorpsvägen 16 i Solna där fyra föreningar håller gemensamt öppet hus. Dessa är Genealogiska Föreningen, DIS-Öst, StorStockholms...
2016-09-14 10:05
irlaendska-folklbokfoeringsuppgifter-tillgaengliga-online
Goda nyheter för dig med irländska anor! Över 2,5 miljoner uppgifter om födslar, vigslar och frånfällen finns nu tillgängliga i digital form på IrishGenealogy.ie. Sidan drivs av det irländska kulturarvsdepartementet och innehåller uppgifter som...
2016-09-13 13:45
laes-mer-om-bakgrunden-till-familysearch
Att Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, vanligen kallad Mormonkyrkan, gjort enorma insatser för den globala släktforskningen råder det väl knappast tu tal om. Redan 1894 grundades The Genealogical Society of Utah, som sedermera kom att...
2016-09-12 10:11
actionfylld-jakt-pa-jaehkels-anor
"Verkligen en intressant historia" och "ett av de bättre avnitten i serien". Förra veckans avsnitt med Martina Haag var, av kommentarerna på Facebook att döma, en riktig fullträff. I kväll är det dags för ännu ett avsnitt av "Vem tror du att du...
2016-09-09 09:35
folkroerelser-lyfts-fram-under-kulturarvsdagen
Söndagen den 11 september äger Kulturarvsdagen 2016 rum. Vissa evenemang smygstartar till och med dagarna innan, 9-10 september. I år är temat "Tidens rörelser", vilket innebär att folkrörelser som kvinnorörelsen, arbetarrörelsen, scoutrörelsen...
2016-09-07 14:07
fragetecken-raetades-ut-med-dna
Att SVT:s "Vem tror du att du är?" är i gång med en ny säsong har väl knappast undgått någon. Måndagens avsnitt, där författaren Martina Haag fick hjälp med att släktforska, bjöd bland annat på en spännande faderskapsgåta där den muntliga...
2016-09-06 16:00
60-000-oaekta-barn-registrerade
Projektet Oäkta barn tuffar på i Skåne. 15 personer är just nu engagerade i att kartlägga alla utomäktenskapliga födslar i vår sydligaste landsända, rapporterar P4 Malmöhus. Syftet är förstås att underlätta för släktforskare genom att skapa en...
2016-09-01 11:44
utsatta-emigranter-skildras-i-ny-roman
Författaren Ola Larsmos reportage om Swede Hollow, den svenska slummen i Minnesotas huvudstad Saint Paul, väckte mycket uppmärksamhet när det publicerades i Dagens Nyheter för tre år sedan. Nu kommer Ola Larsmo med en roman som följer några...