Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 21:17

Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista

Aperson namnNDRA UPPLAGAN (1999) / SECOND EDITION (1999). Här ges råd om hur du bäst stavar dina förfäders namn. Efter texten finns en namnlista med rekommenderad stavning (och en del andra uppgifter om namnen). Du kan förflytta dig direkt till namnlistan genom att klicka på namnets begynnelsebokstav nedan. Det här dokumentet är långt. Om du tycker att det är användbart, rekommenderar vi att du skriver ut det på papper. Namnlistan finns också publicerad i Släktforskarnas årsbok 1999, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Första upplagan ingår i 1995 års årsbok.

INNEHÅLL

Inledning

Mansnamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ö

Kvinnonamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ä Ö

INLEDNING TILL ANDRA UPPLAGAN (1999)

I Släktforskarnas årsbok 1995 publicerade jag en första version av Släktforskarförbundets namnlista. Listan har rönt uppskattning från många håll, använts flitigt och även legat till grund för diskussioner kring olika förnamn, bland annat i Nättidningen RÖTTER. Detta glädjer mig förstås.

Här framläggs en andra, reviderad och utökad upplaga av namnlistan, där åtskilliga av de synpunkter som kommit mig till del har beaktats. Åtskilliga nya namn och namnformer har tillkommit samtidigt som några har utmönstrats. Vidare har listan gjorts utförligare. Bland annat har jag i större utsträckning än tidigare angett källor och belägg. Det gäller särskilt för ovanligare namn, som inte förekommer allmänt i namnlitteraturen. Namn som har börjat användas under den tid som listan omfattar (ca 1550–1850) har jag också försökt ange ungefär när namnet kom i bruk.

Inledningen är i allt väsentligt oförändrad sedan första upplagan. Av praktiska skäl trycks den på nytt här, för att läsare ska ha den lätt tillgänglig.

Många personer har bidragit med kompletteringar, tillägg och värdefulla synpunkter under de gångna åren. Jag vill särskilt tacka följande forskare: Ulf Andersson, Jens Arvidsson, Anders Berg, Torsten Berglund, Stefan Björn, Jörgen Blästa, Mats Carlin, Lars Ekblom, Olle Elm, Karl Göran Eriksson, Bo Fredrikson, Conny Gustavsson, Leif Gustafsson, Stefan Hammar, Niklas Hertzman, Kjell Holmåker, Elna Jonsson, Per Linder, Bo Lindwall, C-G Magnusson, Hjördis Nilsson, Annika Otfors, Bo Persson, Ruben Persson, Karin Petersson, Carl Szabad, Christer Svensson, Christine Svensson och Kjell Öhman. De har alla bidragit till en aktiv och stimulerande debatt kring våra förnamn i äldre tider. Av dessa vill jag särskilt framhålla Anders Bergs insatser för att bringa klarhet i den skånska namnfloran.

Några personer har granskat listan och kommit med värdefulla synpunkter innan den gått i tryck. De är Anders Berg, Torsten Berglund, Carl Henrik Carlsson, Karl Göran Eriksson, Bo Lindwall, Torbjörn Näs och Urban Sikeborg. Till dem riktar jag ett varmt tack.

Håkan Skogsjö
april 1999

Inledning

Våra förfäders namn är i gamla kyrkoböcker och andra handlingar stavade på många olika sätt. Om vi bokstavstroget noterar alla belägg för en Per Eriksson kan vi finna stavningar som Pehr Erichson, Pähr Ericksson, Peer Ersson, Per Ehrsson, ja till och med så egendomliga som Phär Ericksånn. En vår anmoder kan vara noterad som Catharina Matthsdotter, Caisa Matsdotter och Carin Matthiasdotter.

De skiftande stavningarna avspeglar ingen vilja eller önskan hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider. För oss släktforskare finns ingen anledning att fästa avseende vid varianter som Pehr, Pär, Pähr, Per, Peer; de uttalades likadant och avser alla exakt samma namn.

I stället gäller det att bringa reda bland alla dessa stavningsvarianter och namnformer – mer eller mindre slumpvis tillkomna – genom att fastställa lämpliga normalformer till förfädernas namn och stava dessa enligt vedertagna regler. Anfadern Per Eriksson, nämnd med alla olika stavningar ovan, noteras inte med någon av dessa på antavlor och stamtavlor, i släktutredningar och andra sammanställningar, tryckta eller otryckta, utan med normalformen Per Eriksson.

Inte minst datorns intåg i släktforskningen har ökat behovet av konsekventa skrivningar av namnen. En forskare som dataregistrerar förfäderna som Pehr, Pär, Pähr och Per, får problem att återfinna dem. Datorn förstår inte att det avser samma namn, och forskaren måste själv komma ihåg att han stavat en ana Pähr, en annan Per och en tredje Pehr.

Kort sagt: en inkonsekvent stavning av namnen gör släktforskningen krångligare, skapar onödiga problem och försvårar kommunikationen mellan forskare.



 

 

 

 

Senaste nytt

2017-04-28 15:28
en-miljon-fria-tidningssidor-digitaliserade-hos-kb
Över en miljon gamla tidningssidor finns nu fritt tillgängliga i den digitala tidningstjänsten hos Kungliga biblioteket, KB. Det rör sig alltså om sidor som är från 1901 eller tidigare – den tidpunkt där KB för närvarande drar sin gräns för...
2017-04-26 16:06
big-gust-stoerst-i-sverige-och-i-usa
Släktforskarnas årsbok innehåller i år, förutom de sedvanliga genealogiska uppsatserna, även en rad spännande och kanske lite ovanliga berättelser med släktforskningsanknytning. En sådan är Ulf Eneroths artikel om "Holms-jätten". Mätte 232...
2017-04-25 09:49
halmstad-laddar-foer-slaektforskardagarna
Om fyra månader, så när som på en dag, slås dörrarna upp för Släktforskardagarna 2017. Årets värdförening är som bekant Hallands Släktforskarförening, och förberedelserna är i full gång. – Det känns jättebra, vi har koll på läget. Det är...
2017-04-21 16:00
missa-inte-att-foerkoepa-slaektforskarnas-arsbok
Artiklar om okända källor, underutnyttjade arkiv och levnadsöden av vitt skilda slag. Släktforskarnas årsbok 2017 är, precis som tidigare upplagor, en minst sagt späckad historia! Årsboken har ända sedan 1989 varit något av en institution för...
2017-04-19 11:11
pasktaevlingen-aettelaegg-aer-avgjord
Påsktävlingen ÄttelÄGG lockade många med sina kluriga frågor – snittet låg på över 500 tävlande per dag! Under de åtta dagar som tävlingen pågick drog vi varje dag en vinnare bland dem som svarat rätt på dagens fråga. Dessa vinner varsin...
2017-04-18 15:14
slaektforska-med-dna-ater-i-lager
Intresset för DNA-släktforskning tycks inte vara på väg att plana ut – tvärtom. Samma sak med handboken "Släktforska med DNA" som varit en av Rötterbokhandelns mest efterfrågade produkter sedan den kom ut 2015. Nu finns den åter i lager,...
2017-04-18 11:57
loesning-i-sikte-foer-svenska-migrationscentrets-material
I början av mars gick Svenska Migrationscentret i Karlstad i konkurs med 12,5 miljoner kronor i skulder. Framtiden för föreningens material har sedan dess varit oviss, men nu tycks en lösning vara nära.– Det som händer i dagsläget är att vi för...
2017-04-12 16:08
pasktraditioner-aettelaegg-och-oeppettider-pa-kansliet
I dag är det dymmelonsdag – den dag på året som fått sitt namn av traditionen att vira in kyrkklockans metallkläpp med tyg eller byta ut den mot en trästav, dymmel. Syftet var att markera att påskfriden hade börjat. Dagarna dymmelonsdag,...
2017-04-09 16:02
arvid-lundbaecks-stiftelse-utlyser-stipendier-foer-slaektforskningsprojekt
Nu är det återigen möjligt att söka stipendium från Arvid Lundbäcks stiftelse. Projekt som kretsar kring domböcker har extra stor chans att få pengar den här gången. Fröet till Arvid Lundbäcks stiftelse såddes redan på 1970-talet av Arvid...
2017-04-07 07:30
laer-dig-om-gamla-lagar-och-bestaemmelser
Det är inte alltid vi tänker på dem, men lagar och bestämmelser ramar i stor utsträckning in våra liv. På samma sätt var det förstås för våra anfäder och anmödrar. I dag släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny, fräsch och uppdaterad version...
2017-04-05 14:04
pa-brottets-bana-i-slaekthistoriskt-forum
Om bara några dagar når årets andra nummer av Släkthistoriskt Forum sina prenumeranter. Nummer ett sålde slut i rekordfart – att prenumerera är det bästa sättet att förvissa sig om att inte missa något nummer av tidningen! För bara 250 kronor...
2017-04-03 10:29
kb-svarar-pa-sveriges-slaektforskarfoerbunds-tidningsupprop
Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie och Erland Ringborg, förbundsordförande. Sveriges Släktforskarförbund håller just nu i ett upprop för en friare tillgång till de svenska dagstidningar som digitaliserats av Kungliga biblioteket, KB....
2017-03-31 09:13
pallplats-foer-vallonska-roetter-seger-foer-svenskarna-och-deras-faeder
"Vallonska rötter" kom på en hedrande andraplats i Nättidningen Svensk Historias omröstning "Årets bok om svensk historia 2016". Det tycker vi förstås är roligt – tack till alla som röstat på vår fina handbok! Överlägset flest röster fick...
2017-03-30 16:32
i-vaentan-pa-sveriges-doedbok-7
Går du också och väntar på Sveriges Dödbok 7? I november i år kommer en förhandsutgåva, och målet är att en slutgiltig version – med uppgifter om alla döda 1860-2017 – ska ges ut i november 2018. I dag gästbloggar Anders Berg här på...
2017-03-28 12:09
slaektforskning-i-sydost-i-helgen
På lördag, den 1 april, går Släktforskning i Sydost av stapeln i Oskarshamn. Den lokala mässan, som i år arrangeras för tredje gången, är ett samarbete mellan fyra släktforskarföreningar: Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF),...