Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 21:17

Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista

Aperson namnNDRA UPPLAGAN (1999) / SECOND EDITION (1999). Här ges råd om hur du bäst stavar dina förfäders namn. Efter texten finns en namnlista med rekommenderad stavning (och en del andra uppgifter om namnen). Du kan förflytta dig direkt till namnlistan genom att klicka på namnets begynnelsebokstav nedan. Det här dokumentet är långt. Om du tycker att det är användbart, rekommenderar vi att du skriver ut det på papper. Namnlistan finns också publicerad i Släktforskarnas årsbok 1999, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Första upplagan ingår i 1995 års årsbok.

INNEHÅLL

Inledning

Mansnamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ö

Kvinnonamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ä Ö

INLEDNING TILL ANDRA UPPLAGAN (1999)

I Släktforskarnas årsbok 1995 publicerade jag en första version av Släktforskarförbundets namnlista. Listan har rönt uppskattning från många håll, använts flitigt och även legat till grund för diskussioner kring olika förnamn, bland annat i Nättidningen RÖTTER. Detta glädjer mig förstås.

Här framläggs en andra, reviderad och utökad upplaga av namnlistan, där åtskilliga av de synpunkter som kommit mig till del har beaktats. Åtskilliga nya namn och namnformer har tillkommit samtidigt som några har utmönstrats. Vidare har listan gjorts utförligare. Bland annat har jag i större utsträckning än tidigare angett källor och belägg. Det gäller särskilt för ovanligare namn, som inte förekommer allmänt i namnlitteraturen. Namn som har börjat användas under den tid som listan omfattar (ca 1550–1850) har jag också försökt ange ungefär när namnet kom i bruk.

Inledningen är i allt väsentligt oförändrad sedan första upplagan. Av praktiska skäl trycks den på nytt här, för att läsare ska ha den lätt tillgänglig.

Många personer har bidragit med kompletteringar, tillägg och värdefulla synpunkter under de gångna åren. Jag vill särskilt tacka följande forskare: Ulf Andersson, Jens Arvidsson, Anders Berg, Torsten Berglund, Stefan Björn, Jörgen Blästa, Mats Carlin, Lars Ekblom, Olle Elm, Karl Göran Eriksson, Bo Fredrikson, Conny Gustavsson, Leif Gustafsson, Stefan Hammar, Niklas Hertzman, Kjell Holmåker, Elna Jonsson, Per Linder, Bo Lindwall, C-G Magnusson, Hjördis Nilsson, Annika Otfors, Bo Persson, Ruben Persson, Karin Petersson, Carl Szabad, Christer Svensson, Christine Svensson och Kjell Öhman. De har alla bidragit till en aktiv och stimulerande debatt kring våra förnamn i äldre tider. Av dessa vill jag särskilt framhålla Anders Bergs insatser för att bringa klarhet i den skånska namnfloran.

Några personer har granskat listan och kommit med värdefulla synpunkter innan den gått i tryck. De är Anders Berg, Torsten Berglund, Carl Henrik Carlsson, Karl Göran Eriksson, Bo Lindwall, Torbjörn Näs och Urban Sikeborg. Till dem riktar jag ett varmt tack.

Håkan Skogsjö
april 1999

Inledning

Våra förfäders namn är i gamla kyrkoböcker och andra handlingar stavade på många olika sätt. Om vi bokstavstroget noterar alla belägg för en Per Eriksson kan vi finna stavningar som Pehr Erichson, Pähr Ericksson, Peer Ersson, Per Ehrsson, ja till och med så egendomliga som Phär Ericksånn. En vår anmoder kan vara noterad som Catharina Matthsdotter, Caisa Matsdotter och Carin Matthiasdotter.

De skiftande stavningarna avspeglar ingen vilja eller önskan hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider. För oss släktforskare finns ingen anledning att fästa avseende vid varianter som Pehr, Pär, Pähr, Per, Peer; de uttalades likadant och avser alla exakt samma namn.

I stället gäller det att bringa reda bland alla dessa stavningsvarianter och namnformer – mer eller mindre slumpvis tillkomna – genom att fastställa lämpliga normalformer till förfädernas namn och stava dessa enligt vedertagna regler. Anfadern Per Eriksson, nämnd med alla olika stavningar ovan, noteras inte med någon av dessa på antavlor och stamtavlor, i släktutredningar och andra sammanställningar, tryckta eller otryckta, utan med normalformen Per Eriksson.

Inte minst datorns intåg i släktforskningen har ökat behovet av konsekventa skrivningar av namnen. En forskare som dataregistrerar förfäderna som Pehr, Pär, Pähr och Per, får problem att återfinna dem. Datorn förstår inte att det avser samma namn, och forskaren måste själv komma ihåg att han stavat en ana Pähr, en annan Per och en tredje Pehr.

Kort sagt: en inkonsekvent stavning av namnen gör släktforskningen krångligare, skapar onödiga problem och försvårar kommunikationen mellan forskare.



 

 

 

 

Senaste nytt

2017-02-21 09:16
dna-och-slaektforskning-i-fokus-i-svt-norrbotten
Boken "Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren" av Karin Bojs och Peter Sjölund fortsätter att fascinera. Med start i dag, tisdag, sänds en serie inslag i SVT Norrbotten som tar avstamp i boken. Fokus ligger på DNA-teknikens snabba...
2017-02-17 16:11
bilda-dig-med-slaektforskarens-lilla-faktabok-2
Äntligen är den här – Släktforskarens lilla faktabok 2! Boken är en uppföljare till Släktforskarens lilla faktabok som gett svar på många nyfikna frågor det senaste året. I nummer två sätts ämnen som befolkning, brottslighet, sjukdomar och...
2017-02-17 11:05
vilken-veckodag-foeddes-morfars-mor
Söndagsbarn var ämnade åt framgång i livet, hette det i gammal folktro. I likhet med torsdagsbarn var de även synska, och hade i vissa fall förmågan att bota sjukdomar. I dag är det inte så många som tror på dylika saker. Men kanske kan det...
2017-02-13 09:38
fullt-oes-pa-rootstech-foer-arkiv-digital
RootsTech i Salt Lake City är över för den här gången. Är du nyfiken på hur det är att gå på släktforskarmässa utomlands? Det var i alla fall vi, så vi slog en signal till Arkiv Digitals vd Mikael Karlsson som varit på plats hela helgen. Hur...
2017-02-10 14:28
ted-rosvall-beraettar-om-slaektforskarnas-arsbok
Släktforskarnas årsbok 2017 är på god väg att färdigställas och kan nu förköpas här i väntan på att den kommer ut i juni. Passa på att säkra ett exemplar av den populära boken, och få den dessutom till ett extra förmånligt pris – 250 kronor i...
2017-02-09 14:34
foeredrag-livesaends-fran-salt-lake-city
Den stora släktforskarmässan RootsTech är nu i full gång i amerikanska Salt Lake City. Mässan som arrangeras av FamilySearch besöks varje år av tusentals släktforskare och samlar drygt 300 utställare. Precis som på våra svenska...
2017-02-06 09:54
fira-samernas-nationaldag-med-roetter
I dag, den 6 februari, är det hundra år sedan samernas första landsmöte hölls i Trondheim. Över hundra personer, varav många kvinnor, samlades över landsgränserna för att diskutera viktiga frågor. I en artikel i Svenska Dagbladet får vi veta...
2017-02-03 11:42
sa-levde-torparna-i-din-slaekt
I början av nästa vecka når årets första nummer av Släkthistoriskt Forum sina prenumeranter. Teckna en prenumeration nu – för bara 250 kronor får du släktforskarvärldens mest oumbärliga tidning i brevlådan under ett helt år. Dessutom får du...
2017-02-02 11:00
jojje-lintrup-bloggar-om-slaektforskning-pa-utomnordiska-anor
Att som svensk släktforskare stöta på emigranter i släktleden är inte ovanligt. Emigrantforskning är följaktligen en populär syssla, och källmaterialet är inte sällan digert och åtkomligt. Migrationens andra sida, immigrationen, får inte lika...
2017-01-31 12:00
solbritt-skrev-en-roman-om-sin-slaekt
Många släktforskare publicerar resultatet av sin forskning i bokform. För Solbritt Furberg, som bor i Örnsköldsvik, föll valet på att skriva en släktroman. "Som linets styrka" bygger på tio års släktforskning kring mormoderns ångermanländska...
2017-01-26 13:10
stort-seminarium-hos-genealogiska-foereningen
Släktforskaråret har startat på allvar och hos Genealogiska Föreningen (GF) är det mycket på gång. Nu på lördag, den 28 januari, håller föreningen släktforskarseminarium i sina lokaler i Huvudsta, Solna. Spännande rubriker Det är andra året i...
2017-01-24 09:48
flygfoton-laeggs-upp-hos-arkivdigital
ArkivDigital kommer under året att digitalisera och publicera flygfotografier från hela Sverige. Det rör sig om flera miljoner bilder som arkivföretaget köpt av Svenska Aero-Bilder AB, och som är tagna från 1950-talet och fram till i...
2017-01-20 15:01
hon-jagar-sina-roetter-med-dna
Allt fler DNA-testar sig i jakten på sina rötter. För de allra flesta av oss är testet snarast ett komplement till den klassiska släktforskningen, men det finns de som har det som sitt enda alternativ. Så är det för Nandini Burman, 31 år, som...
2017-01-18 14:07
fa-kunnig-hjaelp-med-din-slaektforskning
Har du kört fast i din släktforskning, eller finns det något i släktträdet som är så pass klurigt att du vill rådfråga någon som är riktigt kunnig? Om du bor i Stockholmsområdet finns det varje torsdag experthjälp att få på stadsarkivet....
2017-01-16 14:55
lokalt-bildarkiv-goer-succe-pa-webben
Känner du dig duktig som fått ordning på dina egna släktalbum under julen? I jämförelse med Kisa-Västra Eneby Hembygdsförening i Östergötland ligger de flesta av oss i lä. Hembygdsföreningen sysslar nämligen med något som utan tvekan varit...