Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 21:17

Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista

Aperson namnNDRA UPPLAGAN (1999) / SECOND EDITION (1999). Här ges råd om hur du bäst stavar dina förfäders namn. Efter texten finns en namnlista med rekommenderad stavning (och en del andra uppgifter om namnen). Du kan förflytta dig direkt till namnlistan genom att klicka på namnets begynnelsebokstav nedan. Det här dokumentet är långt. Om du tycker att det är användbart, rekommenderar vi att du skriver ut det på papper. Namnlistan finns också publicerad i Släktforskarnas årsbok 1999, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Första upplagan ingår i 1995 års årsbok.

INNEHÅLL

Inledning

Mansnamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ö

Kvinnonamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ä Ö

INLEDNING TILL ANDRA UPPLAGAN (1999)

I Släktforskarnas årsbok 1995 publicerade jag en första version av Släktforskarförbundets namnlista. Listan har rönt uppskattning från många håll, använts flitigt och även legat till grund för diskussioner kring olika förnamn, bland annat i Nättidningen RÖTTER. Detta glädjer mig förstås.

Här framläggs en andra, reviderad och utökad upplaga av namnlistan, där åtskilliga av de synpunkter som kommit mig till del har beaktats. Åtskilliga nya namn och namnformer har tillkommit samtidigt som några har utmönstrats. Vidare har listan gjorts utförligare. Bland annat har jag i större utsträckning än tidigare angett källor och belägg. Det gäller särskilt för ovanligare namn, som inte förekommer allmänt i namnlitteraturen. Namn som har börjat användas under den tid som listan omfattar (ca 1550–1850) har jag också försökt ange ungefär när namnet kom i bruk.

Inledningen är i allt väsentligt oförändrad sedan första upplagan. Av praktiska skäl trycks den på nytt här, för att läsare ska ha den lätt tillgänglig.

Många personer har bidragit med kompletteringar, tillägg och värdefulla synpunkter under de gångna åren. Jag vill särskilt tacka följande forskare: Ulf Andersson, Jens Arvidsson, Anders Berg, Torsten Berglund, Stefan Björn, Jörgen Blästa, Mats Carlin, Lars Ekblom, Olle Elm, Karl Göran Eriksson, Bo Fredrikson, Conny Gustavsson, Leif Gustafsson, Stefan Hammar, Niklas Hertzman, Kjell Holmåker, Elna Jonsson, Per Linder, Bo Lindwall, C-G Magnusson, Hjördis Nilsson, Annika Otfors, Bo Persson, Ruben Persson, Karin Petersson, Carl Szabad, Christer Svensson, Christine Svensson och Kjell Öhman. De har alla bidragit till en aktiv och stimulerande debatt kring våra förnamn i äldre tider. Av dessa vill jag särskilt framhålla Anders Bergs insatser för att bringa klarhet i den skånska namnfloran.

Några personer har granskat listan och kommit med värdefulla synpunkter innan den gått i tryck. De är Anders Berg, Torsten Berglund, Carl Henrik Carlsson, Karl Göran Eriksson, Bo Lindwall, Torbjörn Näs och Urban Sikeborg. Till dem riktar jag ett varmt tack.

Håkan Skogsjö
april 1999

Inledning

Våra förfäders namn är i gamla kyrkoböcker och andra handlingar stavade på många olika sätt. Om vi bokstavstroget noterar alla belägg för en Per Eriksson kan vi finna stavningar som Pehr Erichson, Pähr Ericksson, Peer Ersson, Per Ehrsson, ja till och med så egendomliga som Phär Ericksånn. En vår anmoder kan vara noterad som Catharina Matthsdotter, Caisa Matsdotter och Carin Matthiasdotter.

De skiftande stavningarna avspeglar ingen vilja eller önskan hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider. För oss släktforskare finns ingen anledning att fästa avseende vid varianter som Pehr, Pär, Pähr, Per, Peer; de uttalades likadant och avser alla exakt samma namn.

I stället gäller det att bringa reda bland alla dessa stavningsvarianter och namnformer – mer eller mindre slumpvis tillkomna – genom att fastställa lämpliga normalformer till förfädernas namn och stava dessa enligt vedertagna regler. Anfadern Per Eriksson, nämnd med alla olika stavningar ovan, noteras inte med någon av dessa på antavlor och stamtavlor, i släktutredningar och andra sammanställningar, tryckta eller otryckta, utan med normalformen Per Eriksson.

Inte minst datorns intåg i släktforskningen har ökat behovet av konsekventa skrivningar av namnen. En forskare som dataregistrerar förfäderna som Pehr, Pär, Pähr och Per, får problem att återfinna dem. Datorn förstår inte att det avser samma namn, och forskaren måste själv komma ihåg att han stavat en ana Pähr, en annan Per och en tredje Pehr.

Kort sagt: en inkonsekvent stavning av namnen gör släktforskningen krångligare, skapar onödiga problem och försvårar kommunikationen mellan forskare.



 

 

 

 

Senaste nytt

2016-05-03 08:33
oeppettider-kristi-himmelsfaerd
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt under Kristi himmelsfärd från och med onsdagen den 4 maj från kl. 12:00 och öppnar igen måndagen den 9 maj. Går att beställa Vill du beställa under Kristi himmelsfärd går det bra att göra...
2016-05-02 19:06
nr-2-2016
Det är dyrt att släktforska menar många. Men med lite kreativitet och nyfikenhet kan man komma långt, även om det dammar i plånboken. I årets andra nummer av Släkthistoriskt Forum, som precis kommit till de flesta av prenumeranterna hittar du...
2016-04-29 13:00
nadd-projektet-gar-ocksa-mot-nya-tider
Vid halvårsskiftet växlar projektet upp och Anders Berg börjar som projektledare på heltid. Anders känner säkert många igen från hans utmärkta sida ScanGen (www.scangen.se), Svenska Haplogruppdatabasen (www.dna.scangen.se) eller i hans...
2016-04-28 08:00
arvid-lundbaecks-stiftelse-utlyser-moejlighet-att-soeka-stipendier
Har du idéer om släktforskningsprojekt som vårdar kulturarvet och gör det tillgängligt för kommande generationer? Då kan du ansöka om stipendium. Arvid Lundbäcks stiftelse grundades av dåvarande ordföranden i Genealogiska Föreningen, Arvid...
2016-04-27 08:20
ny-historieapp-foer-barn-och-vuxna
För att öka intresset för historia och svenskt kulturarv bland den yngre befolkningen har medlemsföreningen Svenskt Kulturarv tagit fram den utmanande och lärorika appen KulTur. Genom korta intresseväckande filmer, roliga quiz och kluriga...
2016-04-26 19:26
vaestra-maelardalens-slaektforskare-publicerar-unikt-1700-tals-register
Nu kan du med rötter i Västmanlands län forska i ett helt nyligen publicerat lysningsregister för 1733-1748. Registret är en jämförelse mellan Länsräkenskaper och vigselböcker och innehåller, förutom lysningsuppgifterna, en hel del annat av...
2016-04-25 11:03
var-rollo-norsk-eller-dansk
Norska forskare har nyligen öppnat gravarna tillhörande ett par av vikingakungen Rollos ättlingar för att bland annat undersöka kvarlevornas DNA. Målet är att ta reda på om Rollo var densamme som Rolf från norska Møre. Det skulle i sådant fall...
2016-04-22 11:47
kulturnatt-pa-museer-och-arkiv
Nu på lördag, den 23:e april är det dags för Kulturnatt i Stockholm. Är du i krokarna kan du passa på att besöka Stadsarkivet och lära känna döda Stockholmare under en magasinsvandring. De bjuder på föredrag om spännande och hjärtskärande...
2016-04-21 16:47
starka-reaktioner-pa-nya-anbytarforum
För några veckor sedan fick den gamla trotjänaren Anbytarforum en ny plattform och ett nytt utseende. Anbytarforum är det största diskussionsforumet om släktforskning i dag och har funnits sedan 1998. För många släktforskare ligger det varmt om...
2016-04-21 15:51
om-ted-rosvall-i-skaraborgs-allehanda
Den riksbekante släktforskaren, tillika Rötter-bloggaren Ted Rosvall drog fullt hus när han gästade Balteryd i den gångna veckan. Här kan du läsa artikeln i Skaraborgs Allehanda på nätet
2016-04-21 13:15
sista-chansen-att-foerkoepa-arsboken
Du har väl inte missat att du kan förköpa Släktforskarnas årsbok innan den 30 april för oslagbara 250 kr (ordinarie pris 350 kr)? Då årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa...
2016-04-18 08:47
nyhet-i-roetterbokhandeln-slaektforskarens-lilla-faktabok
Vilket år försvann begreppet oäkta barn? Hur många barn födde en kvinna i genomsnitt på 1800-talet och hur lång var man 1890? Hur kallt var det i Sverige för hundra år sedan och när hade landet sin senaste missväxt? Hur många personer bodde det...
2016-04-17 13:03
brandfoersaekringar-i-stor-databas
Centrum för Näringslivshistoria har nyligen lanserat en ny bebyggelsehistorisk söktjänst tillsammans med Brandförsäkringsverkets Stiftelse för Bebyggelsehistorisk Forskning. Spännande inblick Brandförsäkringar kan ge en fantastiskt...
2016-04-14 15:21
60-ariga-flygfoton-oever-1-730-staeder
Söktjänsten Eniro lanserade häromdagen en ny tjänst, som man kallar "En resa i tiden – Sverige då och nu", där du som är nyfiken på hur tiden farit fram kan se hur 1.730 städer och tätorter i Sverige en gång såg ut. Flygfotokartorna är...
2016-04-11 10:53
forskare-slar-hal-pa-otrohetsmyt
Har du hört talas om att minst tio procent har en annan biologisk pappa utan att känna till det? Nu har belgiska forskare kunnat slå hål på myten – med hjälp av genetisk släktforskning. Det allmänt vedertagna antagandet är att barnalstring som...