Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad fredag, 25 oktober 2013 21:17

Så stavar du namnen – Släktforskarförbundets namnlista

Aperson namnNDRA UPPLAGAN (1999) / SECOND EDITION (1999). Här ges råd om hur du bäst stavar dina förfäders namn. Efter texten finns en namnlista med rekommenderad stavning (och en del andra uppgifter om namnen). Du kan förflytta dig direkt till namnlistan genom att klicka på namnets begynnelsebokstav nedan. Det här dokumentet är långt. Om du tycker att det är användbart, rekommenderar vi att du skriver ut det på papper. Namnlistan finns också publicerad i Släktforskarnas årsbok 1999, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Första upplagan ingår i 1995 års årsbok.

INNEHÅLL

Inledning

Mansnamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ö

Kvinnonamn
A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V W Y Z Å Ä Ö

INLEDNING TILL ANDRA UPPLAGAN (1999)

I Släktforskarnas årsbok 1995 publicerade jag en första version av Släktforskarförbundets namnlista. Listan har rönt uppskattning från många håll, använts flitigt och även legat till grund för diskussioner kring olika förnamn, bland annat i Nättidningen RÖTTER. Detta glädjer mig förstås.

Här framläggs en andra, reviderad och utökad upplaga av namnlistan, där åtskilliga av de synpunkter som kommit mig till del har beaktats. Åtskilliga nya namn och namnformer har tillkommit samtidigt som några har utmönstrats. Vidare har listan gjorts utförligare. Bland annat har jag i större utsträckning än tidigare angett källor och belägg. Det gäller särskilt för ovanligare namn, som inte förekommer allmänt i namnlitteraturen. Namn som har börjat användas under den tid som listan omfattar (ca 1550–1850) har jag också försökt ange ungefär när namnet kom i bruk.

Inledningen är i allt väsentligt oförändrad sedan första upplagan. Av praktiska skäl trycks den på nytt här, för att läsare ska ha den lätt tillgänglig.

Många personer har bidragit med kompletteringar, tillägg och värdefulla synpunkter under de gångna åren. Jag vill särskilt tacka följande forskare: Ulf Andersson, Jens Arvidsson, Anders Berg, Torsten Berglund, Stefan Björn, Jörgen Blästa, Mats Carlin, Lars Ekblom, Olle Elm, Karl Göran Eriksson, Bo Fredrikson, Conny Gustavsson, Leif Gustafsson, Stefan Hammar, Niklas Hertzman, Kjell Holmåker, Elna Jonsson, Per Linder, Bo Lindwall, C-G Magnusson, Hjördis Nilsson, Annika Otfors, Bo Persson, Ruben Persson, Karin Petersson, Carl Szabad, Christer Svensson, Christine Svensson och Kjell Öhman. De har alla bidragit till en aktiv och stimulerande debatt kring våra förnamn i äldre tider. Av dessa vill jag särskilt framhålla Anders Bergs insatser för att bringa klarhet i den skånska namnfloran.

Några personer har granskat listan och kommit med värdefulla synpunkter innan den gått i tryck. De är Anders Berg, Torsten Berglund, Carl Henrik Carlsson, Karl Göran Eriksson, Bo Lindwall, Torbjörn Näs och Urban Sikeborg. Till dem riktar jag ett varmt tack.

Håkan Skogsjö
april 1999

Inledning

Våra förfäders namn är i gamla kyrkoböcker och andra handlingar stavade på många olika sätt. Om vi bokstavstroget noterar alla belägg för en Per Eriksson kan vi finna stavningar som Pehr Erichson, Pähr Ericksson, Peer Ersson, Per Ehrsson, ja till och med så egendomliga som Phär Ericksånn. En vår anmoder kan vara noterad som Catharina Matthsdotter, Caisa Matsdotter och Carin Matthiasdotter.

De skiftande stavningarna avspeglar ingen vilja eller önskan hos våra förfäder, utan är endast ett tecken på bristande stavningsnormer och dålig skrivkunnighet i äldre tider. För oss släktforskare finns ingen anledning att fästa avseende vid varianter som Pehr, Pär, Pähr, Per, Peer; de uttalades likadant och avser alla exakt samma namn.

I stället gäller det att bringa reda bland alla dessa stavningsvarianter och namnformer – mer eller mindre slumpvis tillkomna – genom att fastställa lämpliga normalformer till förfädernas namn och stava dessa enligt vedertagna regler. Anfadern Per Eriksson, nämnd med alla olika stavningar ovan, noteras inte med någon av dessa på antavlor och stamtavlor, i släktutredningar och andra sammanställningar, tryckta eller otryckta, utan med normalformen Per Eriksson.

Inte minst datorns intåg i släktforskningen har ökat behovet av konsekventa skrivningar av namnen. En forskare som dataregistrerar förfäderna som Pehr, Pär, Pähr och Per, får problem att återfinna dem. Datorn förstår inte att det avser samma namn, och forskaren måste själv komma ihåg att han stavat en ana Pähr, en annan Per och en tredje Pehr.

Kort sagt: en inkonsekvent stavning av namnen gör släktforskningen krångligare, skapar onödiga problem och försvårar kommunikationen mellan forskare.



 

 

 

 

Senaste nytt

2014-04-16 10:37
glad-pask
...och lyckosam släktforskning önskar Sveriges Släktforskarförbund. Kansliets öppettider : Torsdag 17 april öppet kl 9 - 12. Fredag 18 april – t.o.m. måndag 21 april – Stängt Från och med tisdagen den 22 april är kansliet öppet som vanligt igen.
2014-04-16 11:31
Under påskhelgen, den 17 april till och med den 21 april, är det gratis att söka i tre av Ancestrys databaser, nämligen: • Sverige, kyrkböcker, 1500 - 1941• Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1870 - 1941• Sverige, födelseuppgifter för personer som avled mellan 1901 och...
2014-04-15 14:01
chris-bingefors-aer-ny-roetterbloggare
Chris Bingefors började med släktforskning 2002. Det som från början bara var tänkt som en fritidssysselsättning växte när hon fick kontakt med en utländsk släkting. Idag, mer än tio år och några saftiga telefonräkningar senare, släktforskar hon fortfarande och hon är dessutom med i...
2014-04-11 11:11
nya-foerelaesare-till-slaektforskardagarna
Annika Sandén är ny bland föreläsarna som kommer till årets släktforskardagar i augusti. Hon är fil. doktor i Historia och är verksam vid Stockholms universitet och hon intresserar sig för människors levnadsvillkor, normer och vardag i 1500- och 1600-talets Sverige. Hur kunde livet...
2014-04-09 10:30
roetterbloggen-en-succe
En bred blogg om släktforskning har varit efterlängtad. Rötterbloggen, där för tillfället sex bloggare turas om att i stort sett dagligen förse Rötters läsare med personliga betraktelser kring sin släktforskning, har nämligen sedan starten haft över 30 000 besök. Blandat...
2014-04-08 09:31
Sveriges Radio P4 Värmland sänder just nu en programserie om släktforskning. Det senaste programmet handlar om den guldgruva som rättsprotokoll och dokument från fångvårdsinrättningar kan vara för en släktforskare. Att dyka ned i brottslingens tillvaro förr kan innebära både...
2014-04-04 18:17
migrationscentret-skapar-nya-jobb
Det görs nu en stor satsning i hela Sverige av Svenska Migrationscentret i Karlstad. Målet är att etablera sex regionkontor och 50 lokalkontor i landet. – Det är den största satsningen i Svenska Migrationscentrets historia, säger Mathias Nilsson, verksamhetschef vid...
2014-04-03 17:24
Även Expressen har publicerat en nyhet om den mystiska gravstenen under makarna Gert och Carin Nilssons vardagsrumsgolv. I artikeln nämns en teori om varför gravstenen hamnade där den gjorde. Du hittar artikeln här. Rötterläsaren Lisbet Håkansson har fått fram följande om de som...
2014-04-03 09:23
Renoveringen tog en oväntad vändning – När Gert Nilsson och Carin Nilsson i Trelleborg tog bort det nuvarande golvet i vardagsrummet hittade de en 200 år gammal gravsten. – Vi fattar inte hur den har hamnat här, säger Carin Nilsson till Aftonbladet. Ta reda på mer om de...
2014-04-02 16:00
genealogisk-kongress-i-oslo
Den 31:a internationella kongressen för genealogi och heraldik anordnas i Oslo den 13-17 augusti 2014. Det är en passande plats då Norge i år firar 200 år som självständigt konungarike och Oslo firar 700 år som huvudstad. Kongressens tema blir "Inverkan på genealogi och heraldik av...
2014-04-01 10:23
aprilskaemtet-har-oeverlevt-i-500-ar
Att luras eller skämta den första april är en tradition vars ursprung inte är helt klarlagd. Men så tidigt som under 1500-talet finns det belägg för att det aprilskämtades i Frankrike. Sedan dess har dagen inneburit någon form av lurande eller skojande i den större delen av...
2014-04-01 10:00
Har du judiska anfäder? Då finns en högskolekurs som kan ge din släktforskning en rejäl skjuts. Sedan några år tillbaka ger Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, en högskolekurs på kvällstid om Judarnas historia i Sverige från 1600-talet till 1970-talet. Kursledare är fil. dr...
2014-03-31 10:51
emigrantinstitutets-samlingar-digitaliseras
Nu görs det en stor satsning på att göra en fullständig digitalisering av våra arkivskatter för emigration och immigration. Bland annat är det Svenska Emigrantinstitutets samlingar i Växjö som ska räddas åt eftervärlden. Resurserna finns – och det är Svenska Migrationscentret i...
2014-03-28 13:40
slaektforskardagarna-2015
Vill er förening arrangera släktforskarsveriges mest efterlängtade årliga evenemang? Ta då chansen och anmäl ert intresse för att arrangera Släktforskardagarna 2015! Under de senaste åren har mässan dragit i genomsnitt omkring 5000 entusiastiska släktforskare och den är utan tvekan...
2014-03-27 11:21
tar-oever-hotad-verksamhet
Svenska Migrationscentret i Karlstad tar över Svenska Emigrantinstitutets Karlskrona-verksamhet.  – Risken var annars stor att hela verksamheten hade avvecklats. Vi fick frågan om vi ville ta över – och det ville vi gärna. Detta är bara positivt, säger Mathias Nilsson,...