Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 15:47

Släktforskarnas årsbok 2002

arsb02Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2002

Årsbok Om länsräkenskaper, hälsingeprosten Olof Broman och hans ættqvisl samt ett egendomligt dödsfall i Hörja. I våra landsarkiv finns de så kallade länsräkenskaperna, en mycket omfattande källserie vars innehåll kan verka ganska trist: mest bara kvitton och räkenskaper. Men skenet bedrar. Där finns oerhört mycket att hämta för släkt- och hembygdsforskaren, bara man tar sig tid att sätta sig in i de olika längdernas tillkomst och också går igenom handlingarna med viss systematik. Om detta kan man läsa i artikeln Länsräkenskapernas verifikationer – inga tråkiga kvitton av Maud Lindeberg i 2002 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.

Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Hälsingeprosten Olof Broman (1676–1750) var intresserad av nästan allting; han iakttog, undersökte, forskade och skrev mest för jämnan. Men i maj 1721 gick all hans möda om intet under ryssarna anfall mot Hudiksvall. Det dröjde dock inte länge förrän den idoge prosten åter var i arbete. Och det har vi släktforskare anledning att vara glada för: Bromans många utredningar över Hälsingesläkter är fortfarande av mycket stort värde.

Ett egendomligt dödsfall i skånska Hörja 1810 satte häradsrätten på prov. Mycket tydde på att bondsonen Sven Kjerstensson hade blivit förgiftad. Men hade han det? Och i så fall av vem? Kriminalfallet i sig är spännande, men minst lika intressant är de inblickar i skånskt bondeliv för snart 200 år sedan som skildringen ger.

Om ryske soldaten Zacharoff i Göteborg vet vi inte särskilt mycket. Men tack vare en del ovanligare källor, som kämnärsrättens protokoll, brödmönsterrullor och rapportjournaler, har det varit möjligt att kasta mer ljus över hans liv och härkomst. I årsboken ingår också flera andra artiklar. Där finns en utredning över släkten Moderus och Modéer, en lista över svenskar som avled i kolonin Saint-Barthélemey och dessutom får vi veta mer om spanska sjukans härjningar.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Länsräkenskapernas verifikationer – inga tråkiga kvitton. (sid 9-22)
    Länsräkenskaperna är mäktiga volymer, ofta på flera tusen sidor, som förvaras i landsarkiven. De är fyllda med olika räkenskaper och kvitton. Det låter tråkigt, men är en guldgruva för släktforskare. Av Maud Lindeberg, Stockholm
  • Släkten Moderus och Modéer. En prästsläkt från Moheda i Småland. (sid 23-82)
    Släkten Moderus och Modéer har ända sedan slutet av 1700-talet intresserat släktforskare. Men allt som skrivits har inte varit riktigt. Här presenteras nya rön om släktens historia. Av Gunnar Ståhl, Bromma
  • Prosten Olof Broman och hans ættqvisl. (sid 83-104)
    Han var en mångsysslare av stora mått, men ryssarna förstörde 1721 nästan allt han åstadkommit. Men snart var den idoge prosten åter i arbete. I dag känner vi honom mest för hans släktutredningar. Av Lars Nylander, Söderhamn
  • Hur tolkar man gamla släktutredningar? (sid 105-130)
    Hur avgör man värdet på en äldre släktutredning? Vad kan man exempelvis säga om gamle prosten Bromans uppgifter om släkten Djurbergs äldsta led? Här ges källkritiska råd och tips. Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • En soldat vid namn Zacharoff. (sid 131-138)
    Ibland är det inte i de vanliga källorna som svaren på forskarens frågor finns. Soldat Zacharoffs öden kunde kartläggas med hjälp av kämnärsrättsprotokoll, brödmönsterrullor och rapportjournaler. Av Ted Rosvall, Falköping
  • Arsenik och gamla anor. Historien om en bondsons hastiga död. (sid 139-172)
    I skånska Hörja inträffade 1810 ett egendomligt dödsfall, som blev upptakten till en omfattande rättegång. Bondsonen Sven Kjerstensson verkade ha blivit förgiftad – men blev han verkligen det? Av Erik Kjellsson, Helsingborg
  • Avlidna nordbor på Saint-Barthélemy. (sid 173-180)
    Kyrkböckerna för svenska kolonin Saint-Barthélemy i Västindien är bevarade och förvaras i Aix-en-Provence i Frankrike. Här publiceras en avskrift av dödboken till hjälp för forskare. Av Peter Heimbürger, Bromma
  • Väderölotsar räddade Britt G. Hallqvists farfar. (sid 181-216)
    Den som söker lundaförfattarinnan Britt G. Hallqvists (1914–1997) rötter hamnar ganska snart i ett dramatiskt skeppsbrott på svenska västkusten som leder vidare till Österbotten i Finland. Av Inger Rudberg, Lund
  • »Om dig Pettersson...» i ett tvistemålsprotokoll från Mora år 1830. (sid 217-220)
    Kanslisvenskan i gamla protokoll ter sig vid en första anblick ofta helt oläslig med sina invecklade satser. Men den som läser mer noggrant kan faktiskt finna genialt koncentrerad fakta. Av Exbiörn Henricson, Solna
  • Herrarna till Aspanäs – medeltida stormän i Sommabygden. (sid 221-268)
    Den heliga Birgitta tillbringade på 1300-talet några barndomsår hos sin moster på sätesgården Aspanäs i Malexander i Östergötland. Det är ägarna till denna gård som skildras i denna artikel. Av Göran Sparrlöf, Vadstena
  • Skilsmässor på 1830-talet i Linköpings stift. (sid 269-286)
    Skilsmässor var synnerligen ovanliga i äldre tider. Det är nog en allmän uppfattning. Men den som läser domkapitlens protokoll får en lite annan bild; där är skilsmässomål faktiskt inte alls ovanliga. Av Elisabeth Thorsell, Järfälla
  • En inblick i några 1700-talsfamiljers hårda liv. (sid 287-312)
    Vi får stifta bekantskap med familjerna Rosenberg på Fullerstad och Westerberg i Stockholm. Det är en historia kantad av skandaler som inbegriper förgiftning, skällsord och otrohet. Av Nils Hård af Segerstad, Bromma
  • Dödsorsaker i Arbrå 1910. (sid 313-328)
    Farfars far skulle ha dött en dramatisk död, och dessutom på samma dag som sin egen far. Det var omständigheter som lockade till denna undersökning om dödsorsakerna i Arbrå 1910. Av Jan Erik Hallström, Sundbyberg
  • Spanska sjukan i Vikmanshyttan. (sid 329-336)
    För bara drygt 80 år sedan drabbades Sverige av en smittosam sjukdom som på kort tid tog närmare 40.000 liv. Om spanska sjukans härjningar i Vikmanshyttan handlar denna artikel. Av Thord Holst, Vikmanshyttan
  • Sveriges Släktforskarförbund 2001. (sid 337-350)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 351-352)

Senaste nytt

2017-02-24 15:44
slaektforska-i-dalarna-i-sommar
Sju dagar, fem föreningar och massvis av spännande programpunkter. Så ser upplägget ut för Dalarnas första släktforskarvecka som går av stapeln den första veckan i juli i år. På sommaren är det många som passar på att gå i anornas fotspår....
2017-02-23 14:11
mikael-hoffsten-bloggar-om-nyttan-med-statistik
Det finns förvisso de som tycker att statistik är det roligaste som finns. Andra blir sömniga bara av att höra ordet. Oavsett vilket läger du tillhör är det ett faktum att du som släktforskare kan ha god nytta av gammal statistik, inte minst...
2017-02-22 09:27
bokrea-i-roetterbokhandeln
Årets bokrea har startat vilket förstås även gäller Rötterbokhandeln. Fynda titlar som "Mantalsforska", "Släktforska med kartor" och "Latin för släkthistoriker" till riktigt bra priser! Kanske finns det något i sortimentet du inte har, eller...
2017-02-21 09:16
dna-och-slaektforskning-i-fokus-i-svt-norrbotten
Boken "Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren" av Karin Bojs och Peter Sjölund fortsätter att fascinera. Med start i dag, tisdag, sänds en serie inslag i SVT Norrbotten som tar avstamp i boken. Fokus ligger på DNA-teknikens snabba...
2017-02-17 16:11
bilda-dig-med-slaektforskarens-lilla-faktabok-2
Äntligen är den här – Släktforskarens lilla faktabok 2! Boken är en uppföljare till Släktforskarens lilla faktabok som gett svar på många nyfikna frågor det senaste året. I nummer två sätts ämnen som befolkning, brottslighet, sjukdomar och...
2017-02-17 11:05
vilken-veckodag-foeddes-morfars-mor
Söndagsbarn var ämnade åt framgång i livet, hette det i gammal folktro. I likhet med torsdagsbarn var de även synska, och hade i vissa fall förmågan att bota sjukdomar. I dag är det inte så många som tror på dylika saker. Men kanske kan det...
2017-02-13 09:38
fullt-oes-pa-rootstech-foer-arkiv-digital
RootsTech i Salt Lake City är över för den här gången. Är du nyfiken på hur det är att gå på släktforskarmässa utomlands? Det var i alla fall vi, så vi slog en signal till Arkiv Digitals vd Mikael Karlsson som varit på plats hela helgen. Hur...
2017-02-10 14:28
ted-rosvall-beraettar-om-slaektforskarnas-arsbok
Släktforskarnas årsbok 2017 är på god väg att färdigställas och kan nu förköpas här i väntan på att den kommer ut i juni. Passa på att säkra ett exemplar av den populära boken, och få den dessutom till ett extra förmånligt pris – 250 kronor i...
2017-02-09 14:34
foeredrag-livesaends-fran-salt-lake-city
Den stora släktforskarmässan RootsTech är nu i full gång i amerikanska Salt Lake City. Mässan som arrangeras av FamilySearch besöks varje år av tusentals släktforskare och samlar drygt 300 utställare. Precis som på våra svenska...
2017-02-06 09:54
fira-samernas-nationaldag-med-roetter
I dag, den 6 februari, är det hundra år sedan samernas första landsmöte hölls i Trondheim. Över hundra personer, varav många kvinnor, samlades över landsgränserna för att diskutera viktiga frågor. I en artikel i Svenska Dagbladet får vi veta...
2017-02-03 11:42
sa-levde-torparna-i-din-slaekt
I början av nästa vecka når årets första nummer av Släkthistoriskt Forum sina prenumeranter. Teckna en prenumeration nu – för bara 250 kronor får du släktforskarvärldens mest oumbärliga tidning i brevlådan under ett helt år. Dessutom får du...
2017-02-02 11:00
jojje-lintrup-bloggar-om-slaektforskning-pa-utomnordiska-anor
Att som svensk släktforskare stöta på emigranter i släktleden är inte ovanligt. Emigrantforskning är följaktligen en populär syssla, och källmaterialet är inte sällan digert och åtkomligt. Migrationens andra sida, immigrationen, får inte lika...
2017-01-31 12:00
solbritt-skrev-en-roman-om-sin-slaekt
Många släktforskare publicerar resultatet av sin forskning i bokform. För Solbritt Furberg, som bor i Örnsköldsvik, föll valet på att skriva en släktroman. "Som linets styrka" bygger på tio års släktforskning kring mormoderns ångermanländska...
2017-01-26 13:10
stort-seminarium-hos-genealogiska-foereningen
Släktforskaråret har startat på allvar och hos Genealogiska Föreningen (GF) är det mycket på gång. Nu på lördag, den 28 januari, håller föreningen släktforskarseminarium i sina lokaler i Huvudsta, Solna. Spännande rubriker Det är andra året i...
2017-01-24 09:48
flygfoton-laeggs-upp-hos-arkivdigital
ArkivDigital kommer under året att digitalisera och publicera flygfotografier från hela Sverige. Det rör sig om flera miljoner bilder som arkivföretaget köpt av Svenska Aero-Bilder AB, och som är tagna från 1950-talet och fram till i...