Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 15:25

Släktforskarnas årsbok 2000

arsb00Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2000

Årsbok Om fattigvård, beväringar och namnet Svantes ursprung. De sociala skillnaderna var stora förr i tiden. Det var skillnad på folk och folk, inte bara mellan ståndspersoner och allmoge utan också mellan besuttna och obesuttna. En torpare var minsann ingen bonde och en daglönare minsann ingen torpare. Längst ner på den sociala skalan hittar vi de fattiga, de som inte kunde försörja sig själva utan tvingades leva som hjon i särskilda fattighus eller inackorderade i bondgårdar och torp. Om hur fattigvården fungerade förr i tiden kan man läsa i artikeln Fattigvård i Torrskog av Berit Fjellman i 2000 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.

Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Ända sedan början av 1800-talet har alla unga män i Sverige tvingats göra värnplikt. Fast förr i tiden kallades de beväringar. Men de bokfördes noggrant ända från starten, och rullorna kan många gånger ge intressanta upplysningar om de vapenövande ynglingarna. Friherrinnan Amalia Palbitzki valde kärleken och gifte sig med en enkel inspektor, trots släktens hårda motstånd. Ett nog så ovanligt val i 1700-talets Sverige, där börden hade mycket större betydelse än personliga kvalifikationer.

I årsboken ingår också flera släktutredningar. Förre riddarhusgenealogen Pontus Möller skriver om en ofrälse gren av släkten af Trolle, vidare utreds adliga ätten Dufva till Hof och Strand, en vitt utgrenad prästsläkt i Bollnäs (där professorn i Paris Jonas Hambræus ingår) och den judiska släkten Gottfarb från Rajgrod i Polen.

Dessutom klarläggs förnamnet Svantes ursprung (det har inte sin upprinnelse i det vendiska namnet Svantepolk), vi får följa en helt vanlig tjänstekvinna genom livet under första halvan av 1900-talet och stifta bekantskap med livstidsfången Carl Nilsson Schreil – en riktigt bråkstake som inte lugnade sig förrän på ålderdomen.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Fattigvård i Torrskog. (sid 9-40)
    Om hur det var att vara fattig i Sverige förr i tiden, och hur fattigvården var organiserad. I artikeln finns många exempel från Torr-skogs socken i Dalsland. Av Berit Fjellman, Bengtsfors
  • Bland beväringsrullor och inskrivningslängder. (sid 41-54)
    Sedan början av 1800-talet har unga män i Sverige varit tvungna att göra värnplikt – fast förr kallades de beväringar. Men noggrant rullförda har de blivit sedan starten. Av Lars Ericson, Stockholm
  • Friherrinnan & inspektorn. Om Amalia Palbitzki och Erik Giers (sid 55-70)
    Mannen av börd, kvinnan av folket. Fast här är det tvärtom. En kärlekshistoria från 1700-talet där friherrinnan ger upp sin sociala position och äktar en enkel inspektor. Av Sven Wallerstedt, Billdal
  • En ofrälse släktgren av ätten af Trolle. (sid 71-78)
    Helt okänt, också för Riddarhuset, var att kommendörsätten af Trolle hade en ofrälse släktgren som fortlevde långt in på 1900-talet. Denna släktgren presenteras här. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Livstidsfången Carl Nilsson Schreil. (sid 79-90)
    Guds bästa barn var han inte, Carl Nilsson Schreil, snarare en riktig bråkstake som inte lugnade sig förrän i 50-årsåldern. Men hur hängde han ihop med släkten Schreil? Eller gjorde han inte det? Av Alan Dufberg, Malmö, och Owe Jacobsson, Lindome
  • Adliga ätten Dufva till Hof och Strand. (sid 91-144)
    Västergötland på 1500-talet. Hur förhåller det sig egentligen med adliga ätten Duva till Hov el-ler frälsesläkten Westgöthe? Den frågan besvaras i denna artikel. Av Nils-Fredrik Beerståhl, Salaholm
  • »en bland tjenare (nu mera) sällsynt trohet och nit». (sid 145-166)
    Det är tiden vi lever i som formar våra liv. Kerstin Eriksson i Uppsala var en helt vanlig kvinna. Men trots att hon dog så sent som 1961 är hennes livsöde en omöjlighet i dag. Av Lars Hallberg, Solna
  • Åke Rålambs hädanfärd. (sid 167-178)
    »Jag dör, hälsa hem». Det var de sista orden legationssekreteraren Åke Rålamb hann yttra innan han sjönk ihop ombord på skeppet Providentia en junidag 1833. Av Jan-Åke Holmbring, Linköping
  • Hjulstamålet i Tälje 1439. (sid 179-212)
    Förnamnet Svante brukar sägas vara en kortform av ett vendiskt namn Svantepolk. Men kan det verkligen stämma? Ett mål om Hjulsta gods år 1439 bildar startpunkten för denna undersökning. Av Magnus Olsson, Lund
  • En vitt utgrenad prästsläkt från Bollnäs. (sid 213-250)
    En rad präster och akademiker – däribland professorn i Paris Jonas Hambræus – kan leda sitt ursprung tillbaka till denna hälsingländska allmogesläkt. Av Lars Nylander, Härnösand
  • Risasläkten i Åmål. (sid 251-306)
    »En av anledningarna till att jag skriver denna uppsats är att jag känner ett personligt identitetsbehov. Jag vill veta vilka mina förfäder var och vad de gjorde, just därför att de är mina förfäder.» Av Markus Pettersson, Uppsala
  • Släkten Gottfarb från Rajgrod, Polen. (sid 307-314)
    Släkten härstammar från en bagare i Rajgrod, men har numera spritt sig över världen, till Sverige, USA och Israel. Flera släktmedlemmar föll offer för nazisternas folkmord. Av Carl Henrik Carlsson, Uppsala
  • Debatt och Repliker. (sid 315-332)
    Om den Alftanska släktkrönikan av Olav Rundt
    Tål Alftanska krönikan en källkritisk granskning? av Urban Sikeborg
  • Sveriges Släktforskarförbund 1999. (sid 333-350)
  • Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 351-352)

Senaste nytt

2017-03-28 12:09
slaektforskning-i-sydost-i-helgen
På lördag, den 1 april, går Släktforskning i Sydost av stapeln i Oskarshamn. Den lokala mässan, som i år arrangeras för tredje gången, är ett samarbete mellan fyra släktforskarföreningar: Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF),...
2017-03-23 15:45
svar-s-betalvaegg-utreds-redan-i-var
I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att ge Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av en fri tillgång till det digitaliserade folkbokföringsmaterial som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Uppdraget...
2017-03-23 09:49
sveriges-slaektforskarfoerbund-startar-tidningsupprop
Är du en av alla dem som fått en intressant sökträff bland Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar – bara för att bli varse att materialet är upphovsrättsskyddat och bara kan läsas i KB:s lokaler? Nu startar Sveriges...
2017-03-20 15:41
filmad-moderskapsgata-som-beroer
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube. I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö...
2017-03-20 12:05
vinnarna-i-tyd-texten-korade
Tävlingen "Tyd texten" är avgjord! Vi fick in över 50 svar, och många av dem var helt eller nästan korrekta. Bland dem som svarat helt rätt har vi slumpat fram tre vinnare som får varsitt exemplar av vår nya handbok "Vad står det?". Dessa är...
2017-03-17 15:19
vad-star-det-finns-ute-nu-firades-med-bokslaepp
Äntligen har "Vad står det?" nått Rötterbokhandeln! Boken som har nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie är skriven av Ulf Berggren och Elisabeth Thorsell. Steg för steg ger de dig alla redskap du behöver för att kunna läsa...
2017-03-17 13:32
taevling-tyd-texten
I "Vad står det?", nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handsboksserie, lär du sig allt om att läsa gammal handskrift. Är du redan en fena på det hela? Då ska du delta i vår tävling "Tyd texten"! Reglerna för tävlingen är enkla: Skriv...
2017-03-16 14:02
programledare-foer-slaektband-gaestbloggar-pa-roetter
Hur är det egentligen – är historien en linje som alltid pekar uppåt och framåt, eller är det snarare så att den ibland snor sig runt sin egen axel och att det rentav händer att utvecklingen går bakåt? Om detta skriver Gunilla Nordlund och...
2017-03-14 13:19
botanisera-i-sjoefartshistoria-i-helgen
Kanelbulledagar, köpfria dagar och kvinnodagar. Kalendern är numera full av bemärkelsedagar av stort och litet slag, och nu på lördag infaller vår favorit: Släktforskningens dag. Det är tolfte gången i ordningen som Släktforskningens dag...
2017-03-13 08:00
extra-kalendarium-3
Lördagen den 18 mars firar vi Släktforskningens dag. Många släktforskarföreningar planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av erfarna släktforskare. Att mötas och diskutera är en ovärderlig källa...
2017-03-10 09:56
svenska-migrationscentret-ansoeker-om-konkurs
Svenska Migrationscentret i Karlstad har ansökt om konkurs. Konkursansökan lämnades in till Värmlands tingsrätt på torsdagen, skriver Nya Wermlands-Tidningen på nätet. Den ideella föreningen har tidigare hetat Emigrantregistret och Sverige...
2017-03-10 09:01
ambitioes-sockenkartlaeggning-i-soermland
Vad göra när det egna släktträdet är kartlagt så långt tillbaka det bara går? Misströsta inte – det finns mängder av utmaningar att ta sig an som släktforskare. Stig Göransson i Nyköping har kartlagt alla som bott i Lunda socken under åren...
2017-03-08 16:37
laer-dig-allt-om-gammal-handskrift
Goda nyheter för dig som sitter hemma och våndas över kråkor i kyrkböcker och andra handskriftsutmaningar – den 17 mars släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok i ämnet! Boken som har titeln "Vad står det?" får nummer 14 i förbundets...
2017-03-06 15:56
uppskattad-samradskonferens-i-uppsala
Närmare 80 representanter för släktforskarföreningar samlades under den gångna helgen på Norrlands nation i Uppsala för att diskutera framtidsfrågor för Sveriges Släktforskarförbund. Till det som dryftades hörde frågan om hur utbildningen för...
2017-03-06 09:21
vallonska-roetter-kan-bli-arets-bok-om-svensk-historia
"Vallonska rötter" är en av åtta böcker som tävlar om titeln "Årets bok om svensk historia 2016". Det är Nättidningen Svensk Historia som för femtonde gången delar ut den fina utmärkelsen till det bidrag som får flest röster. Alla som vill får...