Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 15:25

Släktforskarnas årsbok 2000

arsb00Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2000

Årsbok Om fattigvård, beväringar och namnet Svantes ursprung. De sociala skillnaderna var stora förr i tiden. Det var skillnad på folk och folk, inte bara mellan ståndspersoner och allmoge utan också mellan besuttna och obesuttna. En torpare var minsann ingen bonde och en daglönare minsann ingen torpare. Längst ner på den sociala skalan hittar vi de fattiga, de som inte kunde försörja sig själva utan tvingades leva som hjon i särskilda fattighus eller inackorderade i bondgårdar och torp. Om hur fattigvården fungerade förr i tiden kan man läsa i artikeln Fattigvård i Torrskog av Berit Fjellman i 2000 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.

Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Ända sedan början av 1800-talet har alla unga män i Sverige tvingats göra värnplikt. Fast förr i tiden kallades de beväringar. Men de bokfördes noggrant ända från starten, och rullorna kan många gånger ge intressanta upplysningar om de vapenövande ynglingarna. Friherrinnan Amalia Palbitzki valde kärleken och gifte sig med en enkel inspektor, trots släktens hårda motstånd. Ett nog så ovanligt val i 1700-talets Sverige, där börden hade mycket större betydelse än personliga kvalifikationer.

I årsboken ingår också flera släktutredningar. Förre riddarhusgenealogen Pontus Möller skriver om en ofrälse gren av släkten af Trolle, vidare utreds adliga ätten Dufva till Hof och Strand, en vitt utgrenad prästsläkt i Bollnäs (där professorn i Paris Jonas Hambræus ingår) och den judiska släkten Gottfarb från Rajgrod i Polen.

Dessutom klarläggs förnamnet Svantes ursprung (det har inte sin upprinnelse i det vendiska namnet Svantepolk), vi får följa en helt vanlig tjänstekvinna genom livet under första halvan av 1900-talet och stifta bekantskap med livstidsfången Carl Nilsson Schreil – en riktigt bråkstake som inte lugnade sig förrän på ålderdomen.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Fattigvård i Torrskog. (sid 9-40)
    Om hur det var att vara fattig i Sverige förr i tiden, och hur fattigvården var organiserad. I artikeln finns många exempel från Torr-skogs socken i Dalsland. Av Berit Fjellman, Bengtsfors
  • Bland beväringsrullor och inskrivningslängder. (sid 41-54)
    Sedan början av 1800-talet har unga män i Sverige varit tvungna att göra värnplikt – fast förr kallades de beväringar. Men noggrant rullförda har de blivit sedan starten. Av Lars Ericson, Stockholm
  • Friherrinnan & inspektorn. Om Amalia Palbitzki och Erik Giers (sid 55-70)
    Mannen av börd, kvinnan av folket. Fast här är det tvärtom. En kärlekshistoria från 1700-talet där friherrinnan ger upp sin sociala position och äktar en enkel inspektor. Av Sven Wallerstedt, Billdal
  • En ofrälse släktgren av ätten af Trolle. (sid 71-78)
    Helt okänt, också för Riddarhuset, var att kommendörsätten af Trolle hade en ofrälse släktgren som fortlevde långt in på 1900-talet. Denna släktgren presenteras här. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Livstidsfången Carl Nilsson Schreil. (sid 79-90)
    Guds bästa barn var han inte, Carl Nilsson Schreil, snarare en riktig bråkstake som inte lugnade sig förrän i 50-årsåldern. Men hur hängde han ihop med släkten Schreil? Eller gjorde han inte det? Av Alan Dufberg, Malmö, och Owe Jacobsson, Lindome
  • Adliga ätten Dufva till Hof och Strand. (sid 91-144)
    Västergötland på 1500-talet. Hur förhåller det sig egentligen med adliga ätten Duva till Hov el-ler frälsesläkten Westgöthe? Den frågan besvaras i denna artikel. Av Nils-Fredrik Beerståhl, Salaholm
  • »en bland tjenare (nu mera) sällsynt trohet och nit». (sid 145-166)
    Det är tiden vi lever i som formar våra liv. Kerstin Eriksson i Uppsala var en helt vanlig kvinna. Men trots att hon dog så sent som 1961 är hennes livsöde en omöjlighet i dag. Av Lars Hallberg, Solna
  • Åke Rålambs hädanfärd. (sid 167-178)
    »Jag dör, hälsa hem». Det var de sista orden legationssekreteraren Åke Rålamb hann yttra innan han sjönk ihop ombord på skeppet Providentia en junidag 1833. Av Jan-Åke Holmbring, Linköping
  • Hjulstamålet i Tälje 1439. (sid 179-212)
    Förnamnet Svante brukar sägas vara en kortform av ett vendiskt namn Svantepolk. Men kan det verkligen stämma? Ett mål om Hjulsta gods år 1439 bildar startpunkten för denna undersökning. Av Magnus Olsson, Lund
  • En vitt utgrenad prästsläkt från Bollnäs. (sid 213-250)
    En rad präster och akademiker – däribland professorn i Paris Jonas Hambræus – kan leda sitt ursprung tillbaka till denna hälsingländska allmogesläkt. Av Lars Nylander, Härnösand
  • Risasläkten i Åmål. (sid 251-306)
    »En av anledningarna till att jag skriver denna uppsats är att jag känner ett personligt identitetsbehov. Jag vill veta vilka mina förfäder var och vad de gjorde, just därför att de är mina förfäder.» Av Markus Pettersson, Uppsala
  • Släkten Gottfarb från Rajgrod, Polen. (sid 307-314)
    Släkten härstammar från en bagare i Rajgrod, men har numera spritt sig över världen, till Sverige, USA och Israel. Flera släktmedlemmar föll offer för nazisternas folkmord. Av Carl Henrik Carlsson, Uppsala
  • Debatt och Repliker. (sid 315-332)
    Om den Alftanska släktkrönikan av Olav Rundt
    Tål Alftanska krönikan en källkritisk granskning? av Urban Sikeborg
  • Sveriges Släktforskarförbund 1999. (sid 333-350)
  • Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 351-352)

Senaste nytt

2016-06-29 09:15
vad-blev-det-av-svenskarna-over-there
"The Three Lucky Swedes" – Eric Lindblom, John Brynteson och norrmannen Jafet Lindeberg. Foto: Okänd En svensk gav namn åt Bronx, en annan la grunden till jukeboxen och en tredje dömdes i ett uppmärksammat fall till döden. Många grävde...
2016-06-28 14:51
sommarnyheter-i-roetterbokhandeln
Släktforska med KARTOR - Handbok nummer tre i ny och reviderad upplaga! Boken ger en introduktion till svenska lantmäteriets och kartografins historia. Här redogörs också för hur man kan dokumentera hembygdens gårdar utan datorns...
2016-06-28 11:39
shf-nr-3-2016
Känner du till Jonas Berntsson Lambert? När kaparkaptenen från Umeå gick bort under den senare delen av 1800-talet var det många som hoppades på ett jättearv. Problemet var bara att de ofantliga rikedomarna till största delen fanns i en koloni...
2016-06-28 07:44
vinnare-till-slaektforskardagarna
Tio vinnare har dragits från tävlingen inför Släktforskardagarna, vinnarna blir kontakade av arrangören Nolia och får varsinn inträdesbiljett till Släktforskardagarna i Umeå hemskickad. Ett stort grattis till vinnarna! Vinnare Gunn...
2016-06-23 11:38
midsommarstaengt
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt den 23 och 24 juni vi öppnar igen måndagen den 27 juni. Går att beställa Vill du beställa under midsommar går det bra att göra det direkt i Rötterbokhandeln Dina varor kommer att packas och...
2016-06-23 11:18
hollywoodstjaernorna-med-svenska-roetter
Vad har Scarlett Johansson, Matt Damon och Julia Roberts gemensamt? På www.moviezine.se hittar du listan som förklarar sambanden. Bilden: Uma Thurmans mormor Birgit Holmquist var skånska och känd modell under det tidiga 1900-talet....
2016-06-23 10:29
skanes-slaektforskarfoerbund-loeser-faderskapsgator
I tidningen ETC kan du läsa om projektet Oäkta barn, som har startats av Skånes släktforskarförbund och som går ut på att skapa en databas med uppgifter om Skånes utomäktenskapliga barn. Registret ska omfatta de som föddes från det att...
2016-06-22 09:35
bok-om-kullabygdens-sjoefarare
Våra liv är inte bättre än de andras – Om sjöfarande kullabor under de seglande handelsfartygens sista epok är en samling berättelser, skrivna av en redaktörernas mostrar, Gunvor Svensson (1926–2002) som tar upp sjöfarten och livet...
2016-06-21 16:27
slaektforskarfoerbundet-och-hembygdsfoerbundet-vill-utoeka-samarbete
Släktforskning och hembygdsforskning har många beröringspunkter. Den kunskap om till exempel bygder och gårdar som hembygdsforskare förvaltar är av stort intresse för släktforskare, som i sin tur kan bidra med kunskap och bygdens människor och...
2016-06-21 11:31
bb-register-kan-ge-viktiga-upplysningar
För dig som inte lyckats hitta församlingen föräldrarna till ett fött barn varit upptagna i kan förteckningarna över barn födda på ortens barnbördshus (BB) ta dig vidare i forskningen. Annika Gylling, aktiv i Blekinge släktforskarförening och...
2016-06-20 16:19
Framöver ska det bli enklare att välja och byta namn – i alla fall om regeringen får igenom sitt förslag på en ny namnlag som nyligen lades fram till Lagrådet. Snart kan det därmed bli fritt fram för dig som vill byta efternamn till bland...
2016-06-17 16:05
om-ogifta-moedrar-under-slaektforskardagarna
Har du ogifta mödrar i ditt släktträd? Att föda barn utanför äktenskapet har varit både kriminaliserat och starkt tabubelagt under större delen av vår moderna historia. Det gjorde förstås livet komplicerat för de kvinnor som "råkade i olycka"...
2016-06-17 09:59
arsboken-i-roetterbokhandeln
Nu finns Släktforskarnas årsbok 2016 i Rötterbokhandeln. Årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa till kunskap och inspiration till dig som släktforskar. Om...
2016-06-16 11:37
groenlands-koloniala-historia-har-lett-till-slaekttragedier
I årtionden skyddade dansk lag män från konsekvenserna av att ha skaffat utomäktenskapliga barn med grönländska kvinnor. Tusentals grönländare har i dag därför inte någon arvsrätt efter sina fäder. Journalisten och debattören Tida Ravn anser...
2016-06-16 10:12
det-var-som-att-laesa-en-spionhistoria
Genom tidigare hemligstämplade dokument fick Linda Kvist, Helsingborg, plötsligt ny kunskap om sin estniska släkt, som kom till Sverige som båtflyktingar under andra världskriget. Linda Kvist vet det mesta om sin svenska släkt, men det fanns...