Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 15:14

Släktforskarnas årsbok ’98

arsb98Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 342
Utgivningsår: 1998

Årsbok Om källkritik, Palmsköldska samlingen och etik inom forskningen. Källkritik är en central del i all historisk forskning, och släktforskningen är inget un-dantag. Den som saknar kunskaper och insikt i källkritiken kan helt enkelt inte släktforska. Men källkritik är varken något märkvärdigt eller komplicerat. Grunderna kan läsas i en artikel av den välkände släktforskaren Urban Sikeborg i 1998 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.

Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Carl Henrik Carlsson presenterar Svenskt biografiskt lexikon, det näst största upp-slagsverket i Norden och en mycket viktig källa för alla släktforskare och per-sonhistoriker. En annan källa, tyvärr ofta förbisedd, är den så kallade Palmskiöldska samlingen i Carolina rediviva i Uppsala. Upphovsmannen Elias Palmskiöld levde för 300 år sedan och ägnade hela sitt liv åt att skriva av viktiga dokument och handlingar. För samlingens betydelse för släktforskare redogör Olof Cronberg.

Flera släktutredningar ingår i årsboken, skrivna av erfarna och skickliga forskare. Den medeltida Ängaätten, som levde i Småland, reds ut av fil. dr Hans Gillingstam och Stockholmssläkten Sasse behandlas av förre riddarhusgenealogen Pontus Möller. Vidare finns utredningar om släkterna Watz och von Stoisloff.

Kyrkoherden Olof Montén i Söderhamn var en färgstark person med ett hett temperament, som gärna råkade i delo med folk. Men han var också en god förkunnare och skicklig konstnär. Hans spännande liv tecknas i en artikel, skriven av hans ättling Lars Nylander.

Vad kan man egentligen skriva om folk? När det gäller personer som levde för länge sedan är det knappast några problem. Men om morbror var en suput som slog sin fru – hur gör man då? Frågan dryftas i en artikel med en rad olika debattinlägg.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Ge historien liv! Om släktforskning och källkritik. (sid 9-26)
    Ingen blir en duktig släktforskare utan kunskap om källkritik. Det handlar om att kunna avgöra vilka källor som är mest trovärdiga. Grunderna kan du läsa här. Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • Svenskt biografiskt lexikon. (sid 27-46)
    Det näst största uppslagsverket i Norden handlar faktiskt om personhistoria. Och det innehåller ofta de senaste forskningsrönen om de mer kända släkterna i Sverige. Av Carl Henrik Carlsson, Uppsala
  • Släkten Sasse. (sid 47-56)
    Släktens portalfigur Staffan Sasse vann kung Gustav I:s gunst för sina insatser under befrielsekriget mot danskarna och adlades 1524. Här framläggs nya rön om ätten. Av Pontus Möller, Solna
  • En kontroversiell präst. Olof Montén (1673–1737) i Söderhamn. (sid 57-86)
    Olof Montén var en färgstark person med hett temperament. Det skapade problem både i äktenskapen och med underordnade. Men han var också en medryckande förkunnare och skicklig konstnär. Av Lars Nylander, Söderhamn
  • Vad kan man skriva om folk? (sid 87-104)
    Vad kan man egentligen skriva om släktingarna? De som levde för länge sedan är knappast något problem. Men om morbror var en suput som slog sin fru – hur gör man då? Debatt förd i Nättidningen RÖTTER
  • Om Maria Watz och hennes bakgrund. (sid 105-134)
    Maria Watz (död 1665) var stammoder för adliga ätten Brunhielm. Här utreds hennes fäderne, släkten Watz i Östergötland, och möderne, ätten von Stoisloff. Av Olle Elm, Lindome
  • Carl XVI Gustafs härstamning från kungliga huset Vasa. (sid 135-150)
    Sveriges kung, Carl XVI Gustaf, härstammar inte mindre än nittioen gånger från kung Gustav I (Gustav Vasa). Men det är långt från rekordet, som innehas av en grek! Av Magnus Olsson, Lund
  • Palmskiöldska samlingen. En ofta förbisedd guldgruva. (sid 151-172)
    Elias Palmskiöld var en samlare av stora mått. Den så kallade Palmskiöldska samlingen förvaras i Universitetsbiblioteket i Uppsala och innehåller mängder med värdefull genealogisk information. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Om släktforskning i medeltida källor. (sid 173-178)
    Många släktforskare kan leda sin härstamning ner i medeltiden. Men att själv forska i medeltida källor kräver mycket kunskap. Här ger en av Sveriges mest erfarna medeltidsforskare tips och råd. Av Jan Liedgren (†)
  • Gamla brev – ska vi slänga skräpet? (sid 179-196)
    Lars P. Wåhlin var en flitig brevskrivare. Tack vare de bevarade breven kan vi än i dag skönja vardagens bekymmer och glädjeämnen i en skånsk prästfamilj för 200 år sedan. Av Inger Rudberg, Lund
  • Smedsläktsnamn genom tiderna. (sid 197-202)
    Hammarberg, Jernström, Spik och Stålhandske. Det är alla gamla släktnamn bland smeder. Smederna har länge haft fasta släktnamn, och här skissas namnskickets historia. Av Ulf Berggren
  • Rotfast i Uppland. Om Anders Walls härstamning. (sid 203-238)
    Finansmannen Anders Walls ursprung finns i den uppländska myllan, bland bönder, soldater och en och annan riksdagsman. Här utreds en del av hans fädernesläkt. Av Ingrid Ridbäck, Uppsala
  • Okänd fader – men kanske känd. (sid 239-268)
    Barn födda utom äktenskapet vållar ofta släktforskaren problem. Vem var fadern? Ibland uppges fadern i rättegångsprotokollen vara okänd. Men för vem var han det? Av Bernhard Granholm, Grums
  • Ett liv i släktforskning. Hans Gillingstam berättar... (sid 269-288)
    Hans Gillingstam har ägnat sitt liv åt släkt- och personhistorisk forskning. Hans kunnande är imponerande och skicklighet stor. Släktforskarnas årsbok stämde träff med honom hemma i Solna. Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • Ängaätten. (sid 289-296)
    Den småländska frälseätt som numera brukar kallas Ängaätten är känd sedan slutet av 1300-talet. Äldste kände stamfader är häradshövdingen i Allbo Lasse Ölfsson, senare fogde i Värend. Av Hans Gillingstam, Solna
  • Svedjefinnar i konflikt med järnbruk. (sid 297-324)
    Förr i tiden fanns speciella domstolar som handlade ärenden som berörde den viktiga järnhanteringen, så kallade bergsting. Här handlar det om ett mål vid Österbergslagens bergstingsrätt. Av Ragnar Fornö, Uppsala
  • Sveriges Släktforskarförbund 1997. (sid 325-340)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 341-342)

 

Senaste nytt

2014-04-16 10:37
glad-pask
...och lyckosam släktforskning önskar Sveriges Släktforskarförbund. Kansliets öppettider : Torsdag 17 april öppet kl 9 - 12. Fredag 18 april – t.o.m. måndag 21 april – Stängt Från och med tisdagen den 22 april är kansliet öppet som vanligt igen.
2014-04-17 09:31
Under påskhelgen, den 17 april till och med den 21 april, är det gratis att söka i tre av Ancestrys databaser, nämligen: • Sverige, kyrkböcker, 1500 - 1941• Sverige, namnindexerade födelseuppgifter, 1870 - 1941• Sverige, födelseuppgifter för personer som avled mellan 1901 och...
2014-04-15 14:01
chris-bingefors-aer-ny-roetterbloggare
Chris Bingefors började med släktforskning 2002. Det som från början bara var tänkt som en fritidssysselsättning växte när hon fick kontakt med en utländsk släkting. Idag, mer än tio år och några saftiga telefonräkningar senare, släktforskar hon fortfarande och hon är dessutom med i...
2014-04-11 11:11
nya-foerelaesare-till-slaektforskardagarna
Annika Sandén är ny bland föreläsarna som kommer till årets släktforskardagar i augusti. Hon är fil. doktor i Historia och är verksam vid Stockholms universitet och hon intresserar sig för människors levnadsvillkor, normer och vardag i 1500- och 1600-talets Sverige. Hur kunde livet...
2014-04-09 10:30
roetterbloggen-en-succe
En bred blogg om släktforskning har varit efterlängtad. Rötterbloggen, där för tillfället sex bloggare turas om att i stort sett dagligen förse Rötters läsare med personliga betraktelser kring sin släktforskning, har nämligen sedan starten haft över 30 000 besök. Blandat...
2014-04-08 09:31
Sveriges Radio P4 Värmland sänder just nu en programserie om släktforskning. Det senaste programmet handlar om den guldgruva som rättsprotokoll och dokument från fångvårdsinrättningar kan vara för en släktforskare. Att dyka ned i brottslingens tillvaro förr kan innebära både...
2014-04-04 18:17
migrationscentret-skapar-nya-jobb
Det görs nu en stor satsning i hela Sverige av Svenska Migrationscentret i Karlstad. Målet är att etablera sex regionkontor och 50 lokalkontor i landet. – Det är den största satsningen i Svenska Migrationscentrets historia, säger Mathias Nilsson, verksamhetschef vid...
2014-04-03 17:24
Även Expressen har publicerat en nyhet om den mystiska gravstenen under makarna Gert och Carin Nilssons vardagsrumsgolv. I artikeln nämns en teori om varför gravstenen hamnade där den gjorde. Du hittar artikeln här. Rötterläsaren Lisbet Håkansson har fått fram följande om de som...
2014-04-03 09:23
Renoveringen tog en oväntad vändning – När Gert Nilsson och Carin Nilsson i Trelleborg tog bort det nuvarande golvet i vardagsrummet hittade de en 200 år gammal gravsten. – Vi fattar inte hur den har hamnat här, säger Carin Nilsson till Aftonbladet. Ta reda på mer om de...
2014-04-02 16:00
genealogisk-kongress-i-oslo
Den 31:a internationella kongressen för genealogi och heraldik anordnas i Oslo den 13-17 augusti 2014. Det är en passande plats då Norge i år firar 200 år som självständigt konungarike och Oslo firar 700 år som huvudstad. Kongressens tema blir "Inverkan på genealogi och heraldik av...
2014-04-01 10:23
aprilskaemtet-har-oeverlevt-i-500-ar
Att luras eller skämta den första april är en tradition vars ursprung inte är helt klarlagd. Men så tidigt som under 1500-talet finns det belägg för att det aprilskämtades i Frankrike. Sedan dess har dagen inneburit någon form av lurande eller skojande i den större delen av...
2014-04-01 10:00
Har du judiska anfäder? Då finns en högskolekurs som kan ge din släktforskning en rejäl skjuts. Sedan några år tillbaka ger Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet, en högskolekurs på kvällstid om Judarnas historia i Sverige från 1600-talet till 1970-talet. Kursledare är fil. dr...
2014-03-31 10:51
emigrantinstitutets-samlingar-digitaliseras
Nu görs det en stor satsning på att göra en fullständig digitalisering av våra arkivskatter för emigration och immigration. Bland annat är det Svenska Emigrantinstitutets samlingar i Växjö som ska räddas åt eftervärlden. Resurserna finns – och det är Svenska Migrationscentret i...
2014-03-28 13:40
slaektforskardagarna-2015
Vill er förening arrangera släktforskarsveriges mest efterlängtade årliga evenemang? Ta då chansen och anmäl ert intresse för att arrangera Släktforskardagarna 2015! Under de senaste åren har mässan dragit i genomsnitt omkring 5000 entusiastiska släktforskare och den är utan tvekan...
2014-03-27 11:21
tar-oever-hotad-verksamhet
Svenska Migrationscentret i Karlstad tar över Svenska Emigrantinstitutets Karlskrona-verksamhet.  – Risken var annars stor att hela verksamheten hade avvecklats. Vi fick frågan om vi ville ta över – och det ville vi gärna. Detta är bara positivt, säger Mathias Nilsson,...