Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 15:14

Släktforskarnas årsbok ’98

arsb98Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 342
Utgivningsår: 1998

Årsbok Om källkritik, Palmsköldska samlingen och etik inom forskningen. Källkritik är en central del i all historisk forskning, och släktforskningen är inget un-dantag. Den som saknar kunskaper och insikt i källkritiken kan helt enkelt inte släktforska. Men källkritik är varken något märkvärdigt eller komplicerat. Grunderna kan läsas i en artikel av den välkände släktforskaren Urban Sikeborg i 1998 års utgåva av Släktforskarnas årsbok.

Liksom i tidigare årsböcker spänner artiklarna över ett brett fält. Carl Henrik Carlsson presenterar Svenskt biografiskt lexikon, det näst största upp-slagsverket i Norden och en mycket viktig källa för alla släktforskare och per-sonhistoriker. En annan källa, tyvärr ofta förbisedd, är den så kallade Palmskiöldska samlingen i Carolina rediviva i Uppsala. Upphovsmannen Elias Palmskiöld levde för 300 år sedan och ägnade hela sitt liv åt att skriva av viktiga dokument och handlingar. För samlingens betydelse för släktforskare redogör Olof Cronberg.

Flera släktutredningar ingår i årsboken, skrivna av erfarna och skickliga forskare. Den medeltida Ängaätten, som levde i Småland, reds ut av fil. dr Hans Gillingstam och Stockholmssläkten Sasse behandlas av förre riddarhusgenealogen Pontus Möller. Vidare finns utredningar om släkterna Watz och von Stoisloff.

Kyrkoherden Olof Montén i Söderhamn var en färgstark person med ett hett temperament, som gärna råkade i delo med folk. Men han var också en god förkunnare och skicklig konstnär. Hans spännande liv tecknas i en artikel, skriven av hans ättling Lars Nylander.

Vad kan man egentligen skriva om folk? När det gäller personer som levde för länge sedan är det knappast några problem. Men om morbror var en suput som slog sin fru – hur gör man då? Frågan dryftas i en artikel med en rad olika debattinlägg.

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Ge historien liv! Om släktforskning och källkritik. (sid 9-26)
    Ingen blir en duktig släktforskare utan kunskap om källkritik. Det handlar om att kunna avgöra vilka källor som är mest trovärdiga. Grunderna kan du läsa här. Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • Svenskt biografiskt lexikon. (sid 27-46)
    Det näst största uppslagsverket i Norden handlar faktiskt om personhistoria. Och det innehåller ofta de senaste forskningsrönen om de mer kända släkterna i Sverige. Av Carl Henrik Carlsson, Uppsala
  • Släkten Sasse. (sid 47-56)
    Släktens portalfigur Staffan Sasse vann kung Gustav I:s gunst för sina insatser under befrielsekriget mot danskarna och adlades 1524. Här framläggs nya rön om ätten. Av Pontus Möller, Solna
  • En kontroversiell präst. Olof Montén (1673–1737) i Söderhamn. (sid 57-86)
    Olof Montén var en färgstark person med hett temperament. Det skapade problem både i äktenskapen och med underordnade. Men han var också en medryckande förkunnare och skicklig konstnär. Av Lars Nylander, Söderhamn
  • Vad kan man skriva om folk? (sid 87-104)
    Vad kan man egentligen skriva om släktingarna? De som levde för länge sedan är knappast något problem. Men om morbror var en suput som slog sin fru – hur gör man då? Debatt förd i Nättidningen RÖTTER
  • Om Maria Watz och hennes bakgrund. (sid 105-134)
    Maria Watz (död 1665) var stammoder för adliga ätten Brunhielm. Här utreds hennes fäderne, släkten Watz i Östergötland, och möderne, ätten von Stoisloff. Av Olle Elm, Lindome
  • Carl XVI Gustafs härstamning från kungliga huset Vasa. (sid 135-150)
    Sveriges kung, Carl XVI Gustaf, härstammar inte mindre än nittioen gånger från kung Gustav I (Gustav Vasa). Men det är långt från rekordet, som innehas av en grek! Av Magnus Olsson, Lund
  • Palmskiöldska samlingen. En ofta förbisedd guldgruva. (sid 151-172)
    Elias Palmskiöld var en samlare av stora mått. Den så kallade Palmskiöldska samlingen förvaras i Universitetsbiblioteket i Uppsala och innehåller mängder med värdefull genealogisk information. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Om släktforskning i medeltida källor. (sid 173-178)
    Många släktforskare kan leda sin härstamning ner i medeltiden. Men att själv forska i medeltida källor kräver mycket kunskap. Här ger en av Sveriges mest erfarna medeltidsforskare tips och råd. Av Jan Liedgren (†)
  • Gamla brev – ska vi slänga skräpet? (sid 179-196)
    Lars P. Wåhlin var en flitig brevskrivare. Tack vare de bevarade breven kan vi än i dag skönja vardagens bekymmer och glädjeämnen i en skånsk prästfamilj för 200 år sedan. Av Inger Rudberg, Lund
  • Smedsläktsnamn genom tiderna. (sid 197-202)
    Hammarberg, Jernström, Spik och Stålhandske. Det är alla gamla släktnamn bland smeder. Smederna har länge haft fasta släktnamn, och här skissas namnskickets historia. Av Ulf Berggren
  • Rotfast i Uppland. Om Anders Walls härstamning. (sid 203-238)
    Finansmannen Anders Walls ursprung finns i den uppländska myllan, bland bönder, soldater och en och annan riksdagsman. Här utreds en del av hans fädernesläkt. Av Ingrid Ridbäck, Uppsala
  • Okänd fader – men kanske känd. (sid 239-268)
    Barn födda utom äktenskapet vållar ofta släktforskaren problem. Vem var fadern? Ibland uppges fadern i rättegångsprotokollen vara okänd. Men för vem var han det? Av Bernhard Granholm, Grums
  • Ett liv i släktforskning. Hans Gillingstam berättar... (sid 269-288)
    Hans Gillingstam har ägnat sitt liv åt släkt- och personhistorisk forskning. Hans kunnande är imponerande och skicklighet stor. Släktforskarnas årsbok stämde träff med honom hemma i Solna. Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • Ängaätten. (sid 289-296)
    Den småländska frälseätt som numera brukar kallas Ängaätten är känd sedan slutet av 1300-talet. Äldste kände stamfader är häradshövdingen i Allbo Lasse Ölfsson, senare fogde i Värend. Av Hans Gillingstam, Solna
  • Svedjefinnar i konflikt med järnbruk. (sid 297-324)
    Förr i tiden fanns speciella domstolar som handlade ärenden som berörde den viktiga järnhanteringen, så kallade bergsting. Här handlar det om ett mål vid Österbergslagens bergstingsrätt. Av Ragnar Fornö, Uppsala
  • Sveriges Släktforskarförbund 1997. (sid 325-340)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 341-342)

Släktforskarnas Årsbok 1998 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

Senaste nytt

2016-05-27 14:45
ungdomar-ska-skriva-skriva-om-kulturhistoria-pa-wikipedia
Nu söker Nordiska museet gymnasielärare som vill delta i pilotprojektet "Att skriva kulturhistoria på Wikipedia". I projektet som pågår under läsåret 2016/2017 kommer gymnasielärare att handleda sina elever i att skriva kulturhistoriska...
2016-05-27 14:09
boedlar-ny-bok-av-annika-sanden
Att bli bödel i början av 1600-talet var ingen barnlek. Den som valts ut till det föraktade jobbet fick först ett öra avskuret för att sedan brännmärkas på kinden med glödande kniv. Som avslutning på ceremonin fick han äran att avrätta sin...
2016-05-26 13:44
noed-och-lust-och-aerbarhet
Varje månad lyfter Riksarkivet fram "Månadens dokument" och maj månads dokument från Landsarkivet i Uppsala ger oss prov på vad man kan få för information från vigselböcker. I det här fallet handlar det om ärbarheten, som förstås var särskilt...
2016-05-24 18:00
populaeraste-programmen-foer-slaektforskare-2016
I dag finns det en uppsjö av program till hjälp för oss släktforskare. Kommersiella företag och volontärbaserade föreningar för mer eller mindre intensiva reklamkampanjer för att vinna släktforskarnas gunst. Men vilka är egentligen de mest...
2016-05-23 16:44
familjeplanering-pa-1800-talet
Det finns en utbredd idé om att familjeplanering är något som bara hör till det moderna samhället. Men de stora skillnader i barnafödandets mönster som visas i en ny avhandling i historia från Göteborgs universitet pekar på en annan...
2016-05-20 16:47
dags-att-planera-arets-slaektforskardagar
Än är det några månader kvar till sensommarens stora höjdpunkt, men det kan ändå vara en god idé att pörja planera dina släktforskardagar i god tid för att vara säker på att inte missa någonting viktigt. Inte mindre än 32 föreläsare och över...
2016-05-20 10:08
hundraaringar-intervjuade-i-dn
Det var inte bättre förr. I alla fall inte enligt några av Sveriges nya hundraåringar. I intervjuer med DN funderar de över vad vi kan lära av historien, och om hemligheten bakom ett långt liv. Här kommer du till artikeln Roland Classon på...
2016-05-16 11:56
recension-svenska-slaektkalendern-2016
Svenska Släktkalendern 2016 har nu sett dagens ljus och är den fyrtioåttonde i den serie, som först hade titeln Svensk Slägtkalender (1885-1888), sedan Svenska Ättartal (1889-1908) och sedan 1912 bär nuvarande titel. Redaktör är sedan 2003 den...
2016-05-13 15:52
Är du en journalist som fascineras av historiens vingslag? Är du särskilt intresserad av släktforskning? Då kan du vara den vi söker som vikarierande redaktör för webbplatsen Rötter och tidningen Släkthistoriskt Forum. Båda är ledande...
2016-05-11 14:52
staengt-foer-planeringsdag-torsdagen-den-12-maj
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt torsdagen den 12 maj p.g.a planeringsdag inför Släktforskardagarna i Umeå. Går att beställa Vill du beställa under dagen går det bra att göra det direkt i Rötterbokhandeln. Välkomna åter...
2016-05-11 09:10
hela-suecian-fritt-tillgaenglig-pa-naetet-24-maj
Suecia antiqua et hodierna, med bilder från 1600-talets Sverige, är ett av de viktigaste bokverk som getts ut i landet. Den 24 maj lanserar KB en databas där bilderna är fritt tillgängliga och nedladdningsbara. Då hålls även vernissage för en...
2016-05-10 15:43
svenskarna-topsar-mest-i-norden
Peter Sjölund var en av de första i Sverige som DNA testade sig för att hitta sina släktrötter. Nu har DNA rörelsen ökat stort och vi i Sverige leder statistiken när det gäller topsning i Norden. Att söka sina djupare rötter med hjälp av...
2016-05-10 12:12
dom-i-malet-med-smedskivan
Den första april i år trädde domen i kraft – det blev 100 dagsböter för den man som utan tillstånd lagt ut Smedskivan på sin hemsida. 2012 uppmärksammade Föreningen för Smedsläktsforskning – FFS att deras smedskiva fanns utlagd på Internet....
2016-05-04 15:42
ted-rosvall-redaktoer-foer-slaektforskarnas-arsbok-2017
Släktforskarnas årsbok är forumet för längre artiklar om släktforskning och angränsade ämnen som ger tips och inspiration till hur du kan komma vidare med din forskning. Välskrivna och initierade artiklar ger nya perspektiv på såväl forskningen...
2016-05-03 08:33
oeppettider-kristi-himmelsfaerd
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt under Kristi himmelsfärd från och med onsdagen den 4 maj från kl. 12:00 och öppnar igen måndagen den 9 maj. Går att beställa Vill du beställa under Kristi himmelsfärd går det bra att göra...