Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Julnötter 2016

Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:20

Informationssamhället och släktforskaren

Av Ulf Berggren (skapad 1995)

Få artiklar har åldrats så snabbt som denna. Den publicerades i Släktforskarnas årsbok 1995, som utkom på sensommaren. Då visste få vad Internet var, och nästan ingen hade hört talas om World Wide Web. På hösten samma år brakade det lös i press, radio och TV. Överallt talades och skrevs om Internet. Och sedan kom boomen: alla skulle koppla upp sig. Och många gjorde det också.

Det har väl numera knappast undgått någon att vi sägs vara i övergången från industrisamhället till informationssamhället. Det senare kallas ibland också något annat, såsom k-samhället, där bokstaven k kan stå för till exempel kunskap och kommunikation.

Mycket talar för att datoriseringens utbredning kommer att påverka samhället åtskilligt, både genom att förändringarna är stora och genom att de berör så gott som alla områden. Det avgörande för förändringarnas omfattning är spridningen av den nya tekniken. Förutsättningarna är goda för att den kommer att finnas till hands för de allra flesta.

Detta kommer alltså att förändra mycket i samhället, och inte minst släktforskningen. Det är inte möjligt att förutsäga exakt vad detta kommer att innebära, men jag ska i denna artikel försöka skissera några möjliga vägar för denna utveckling. Redan i dag kan man konstatera vissa tendenser, och jag kommer också att diskutera hur några av de senaste idéerna inom dataforskningen skulle kunna påverka framtidens släktforskning. Tyngdpunkten ligger här just på de saker som är centrala inom informationssamhället, ökad tillgång till kommunikation och kunskap. Konferenssystem är ingen nyhet. Jag har redan kört sådana i tio år. De kan antingen vara lokala eller globala. Gemensamt för båda varianterna är att man i systemet kan skriva meddelanden som sedan kan läsas av alla andra med tillgång till systemet. Man stoppar in meddelandena under olika rubriker, och varje sådan avdelning kallas ofta för ett möte.

Konferenssystem runt hela jorden

I det lokala fallet finns systemet på en större dator med många användare, till exempel på ett universitet eller storföretag. Den globala varianten innebär att man sitter på olika ställen och kopplar upp sig. Om man har ett modem kan man då ringa upp systemet från sin egen persondator.

Men den allra intressantaste varianten är när större datorer kopplas samman i nät. Denna utveckling har accelererat under senare år, så att det finns allt fler världsomspännande nät. Redan 1987 fanns ganska många i det nät jag kunde nå från en universitetsdator. Där kunde man hitta möten om olika saker. Ofta var det datoranknutna ämnen, men inte alltid.

När jag hörde ett rykte om att det fanns ett möte för släktforskning avfärdade jag det emellertid omedelbart. Det kunde väl inte vara rimligt med ett möte för ett så smalt ämne? Men ryktet var faktiskt sant. Sedan en tid fanns mötet soc.roots, där man kunda avhandla släktforskning med personer i andra länder, främst amerikaner. Sådana möten är utmärkta för att ställa frågor och diskutera saker med andra.

Även om det numera finns många användare från andra länder är det en tyngdpunkt på amerikaner som har frågor om till exempel sina europeiska rötter. Det publiceras också med jämna mellanrum listor där deltagare presenterar vilka släkter de forskar i, eller vilka platser dessa bodde på. Soc.roots har nu fått ett antal efterföljare. Det finns liknande möten inom andra nät, och dessutom särskilda möten för olika länders släktforskning. Sedan några år har ju också Föreningen för datorhjälp i släktforskningen, DIS, i Linköping ett eget system, Dis Family, där det bland annat finns möten för efterlysningar, diskussioner med mera. Dessutom kan man där numera i ett möte också diskutera med andra nordbor, och man har tillgång till meddelanden från flera internationella möten. Dessutom kan man söka i databasen Disbyt, där man bland annat kan hitta ett stort antal forskares utforskade personer i kortform.

Det här med konferenssystem för släktforskning har alltså uppenbarligen kommit för att stanna. Mest nytta har man förstås av svenska möten, där det finns stora möjligheter att få svar på frågor eller att någon annan kommit in på samma förfäder. Men har man någon ana från ett annat land är det förstås en fördel att lätt komma i kontakt med till exempel danska eller tyska forskare. Möten som soc.roots ger däremot mest möjligheten att läsa enstaka intressanta nyheter, meningsutbyten och en möjlighet att lösa emigrantöden eller hjälpa amerikaner hitta sina rötter här. Den framtida utvecklingen av konferenssystemen torde framförallt innebära fler användare och ökad kapacitet så att man även kan skicka andra saker över nätet och att det sker snabbare.

Kapaciteten ökar hela tiden

När det gäller vad man kan skicka lätt till andra användare så sker i dag en spännande utveckling så att man snart ska kunna skicka såväl bilder, filmer som ljud obehindrat över nätet.

För släktforskaren är foton och andra bilder det som i första hand verkar intressant. Om man lika snabbt som man kan ställa en fråga kan skicka med en belysande illustration tycks ju bara vara en fördel. Kanske gäller det om någon kan läsa en ovanligt svårtydd text eller om någon känner igen en person på en bild. Den internationella nyttan är säkert främst att amerikaner kan få hjälp med svårlästa texter från andra språk, men som vanligt berör det också till exempel de svenskar som har rötter i andra länder.

Att kunna skicka ljud utan bild torde inte ha någon större betydelse för släktforskaren, men däremot videofilm. Men den största betydelsen får då knappast sändning av inspelade filmer, däremot kan direktvideo vara praktisk. Det handlar alltså om en slags bildtelefoni, men i den intressantare varianten videokonferenser.

Att kunna sitta på olika ställen och se varandra är speciellt intressant vid distansundervisning, och släktforskarkurser är inget undantag. En uppenbar fördel är att man kan få ihop fler kurser genom att samtidigt ha kursen på flera platser, samt att folk kan följa kursen i sina hem. Till detta kommer att kursledaren kan ha tillgång till mer material genom att kunna sända från lämplig plats, istället för att ta med sig så mycket som möjligt – inte minst kan man på det viset förbättra tillgången till läsapparat för att visa saker på mikrokort. Man kan också ha distanskontakt med specialister som kan berätta mer om särskilda ämnen.>P> Den ökade kapaciteten innebär också möjligheter att ta hem mycket data snabbare än i dag. Om det går fort att föra över en hel databas till sin egen dator är detta en intressant möjlighet. Men eftersom databaser över forskningsresultat hela tiden utökas är det samtidigt inte så intressant. På samma sätt kan man tänka sig en marknad för CD-skivor inom en nära framtid. Men om man vill ha en aktuell version av databasen bör man i så fall prenumerera så att man hela tiden har den senaste versionen i sin dator.

Det är mycket möjligt att ökad snabbhet vid sökningar gör att det aldrig blir en ordentlig marknad för CD-skivor med denna typ av information. Redan i dag börjar alltmer information finnas snabbt tillgänglig i den del av nätet som kallas World Wide Web (WWW). Där finns inte bara textinformation utan också bilder med mera. Även om utveckligen skulle gå mer och mer mot vissa kostnader för sådana tjänster, är det ju åtminstone ett starkt alternativ om man inte behöver databasen så ofta.

En annan intressant del av nätet är de elektroniska tidningarna. Än så länge handlar det framförallt om tidningar som bara innehåller text, men även här går utvecklingen mot mer avancerad överföring, och på sikt kan de bli svåra konkurrenter för papperstidningar. Inte minst för att det blir billigare. I dag är de vanligtvis till och med gratis, man behöver bara meddela sin datorpostadress, så skickas varje nummer dit så länge man vill. Eftersom det mesta i släktforskartidningar är text, torde det inte dröja länge innan sådana med enbart text också börjar förekomma på nätet, ja vissa embryon finns redan internationellt. Så småningom lär bilderna också dyka upp. Kanske blir det också som det redan är inom andra branscher – att etablerade papperstidningar etablerar sig elektroniskt, men i en mindre avancerad form för att inte konkurrera ut pappersalternativet. Det kan bli svårt för de elektroniska tidningarna att hålla jämna steg mot konkurrenterna, så man kan tänka sig en utveckling där nätets tidningar satsat mer på innehåll där sökbarheten är en fördel, som efterlysningar.

Fler användare ger ökad kvalitet

På ett sätt är fler användare en nödvändighet för att förbättra kvalitén på detta medium. Från början var det ju framförallt datorintresserade personer som hade tillgång till dem. Numera är det till stor del datorintresserade släktforskare. I framtiden kan man räkna med att de allra flesta får dessa möjligheter, och om tekniken känns tillräckligt lättanvänd kommer även många släktforskningsspecialister utan datorintresse att utnyttja den.

Samtidigt börjar man redan i dag stöta på problemet med informationsexplosionen. Det börjar bli så mycket meddelanden i vissa släktforskarmöten att det är svårt för deltagarna att hinna med att läsa allt. En utveckling kan då vara att dela upp mötena, men det är ofta svårt att göra denna uppdelning, och det löser inte problemen för den som är intresserad av samtliga delar. Utvecklingen går möjligen mot att använda hjälpprogram som till exempel söker efter de meddelanden som handlar om de ämnen man är intresserad av. För att detta skall fungera krävs att den rad där ämnet anges, ärenderaden, beskriver innehållet korrekt. I dag är det ofta inte så (eftersom en diskussion glidit över i en annan utan att ärenderaden ändrats), och mina erfarenheter från nätet säger mig att det blir svårt att få någon disciplin på denna punkt. Man riskerar alltså att missa en hel del av det man är intresserad av. Men kanske går det att jämföra med att man inte kan läsa alla Sveriges dagstidningar, trots att det säkert finns intressanta artiklar i många av dem.

Ett annat problem är att för mycket meddelanden gör att de som har ont om tid inte hinner läsa allt, eller slutar läsa helt av just denna anledning. Ett speciellt problem med detta torde vara att det ofta är de mest kunniga som har ont om tid. Man riskerar alltså att inte få svar på sina frågor för att de som kan svara inte ser ens meddelande. Det finns uppenbara brister med en dominans av datorintresserade som inte kan så mycket om släktforskning. En viktig aspekt är till exempel att datornäten är en spridning av makten. Normalt finns ingen som bestämmer vad någon annan får skriva. Det finns inget monopol på sanningen. Detta kan samtidigt innebära problem för en sådan faktaorienterad sysselsättning som släktforskning. Man kan med lätthet sprida gamla uppgifter, som för länge sedan vederlagts i tryckt litteratur. Därför är det allvarligt om man inte får med de kunniga i näten, så att felaktiga uppgifter där inte korrigeras snabbt eller inte alls.

Kunskapsnät – en ny sorts nät

En lösning på dessa problem skulle kunna vara kunskapsnät (KnowledgeNet), en ny sorts nät som man nu börjat diskutera intensivt. Problemet är ju till stor del att den frågande inte fick kontakt med den kunnige, han vet inte ens vem som kan svara. I ett kunskapsnät har man istället en stomme av »experter», som alla angett vilka områden de är kunniga i, så att andra kan fråga dem. I ett kunskapsnät för släktforskare kunde man till exempel ha någon soldatexpert, någon emigrantkunnig, andra som är specialister på att läsa gammal stil eller forskning i en viss trakt.

I ett avancerat kunskapsnät kan man också se om experterna är tillgängliga just nu eller inte. Om det finns flera soldatexperter och man ser att en kör i samma ögonblick kan ju denne vara den rätte att fråga, då kan man kanske få svar direkt. Annars kan man ställa frågan till valfri soldatspecialist.

Man kan tänka sig att förbundets föreläsarbank i framtiden skulle finnas som kunskapsnät. Vare sig man behövde en föreläsare i ett ämne eller bara svar på en kort fråga kunde man söka där. Ett problem med kunskapsnäten är vilka som ska ha tillgång till dem. En variant vore att alla deltagare måste vara experter på något, men det tycks inte så realistiskt. Men om en expert överhopas av frågor från nybörjare finns även här en risk att denne tröttnar. Det kan bli en svår balansgång.

Sammanfattningsvis är datornäten något som kommit för att stanna. De är ett nytt medium som kommer att öka möjligheterna att skaffa oss information, och göra oss mer oberoende av var vi befinner oss. Men det finns också problem, där vi ännu inte säkert vet lösningarna.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i Släktforskarnas årsbok 1995, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Läs mer om årsboken här.

 

Senaste nytt

2016-12-07 13:55
trubbel-i-tomtens-verkstad
Dagens fråga i Julnötter med Rötter är dessvärre felformulerad, något många av er har uppmärksammat. Vi väljer därför att dra en vinnare bland samtliga som svarat på frågan. Vinnaren kommer, precis som vanligt, att meddelas i...
2016-12-06 09:18
fira-finland-med-slaektforskning
Den 6 december 1917 antogs Finlands självständighetsförklaring av den så kallade lantdagen. Självständigheten godkändes den 4 januari 1918 av Ryssland, och erkändes samma dag av Sverige och flera andra länder. Vårt grannland i öst blev i och...
2016-12-02 09:18
grattis-till-tryckfrihetsfoerordningen-250-ar-i-dag
I dag säger vi på Rötter grattis till Sveriges första tryckfrihetsförordning, som liksom offentlighetsprincipen fyller 250 år! Det var den 2 december 1766 som mösspartiet, under ledning av den österbottniske prästen Anders Chydenius, genomdrev...
2016-12-01 15:12
premiaer-foer-gaestbloggar-pa-roetter
Nu börjar vi med gästbloggar här på Rötter! Första inlägget, signerat vår förbundsordförande Erland Ringborg, kan du läsa redan nu genom att klicka här (eller på den brandgula pratbubblan på Rötters startsida). Erland Ringborg berättar i sitt...
2016-11-30 16:11
usb-minne-med-400-000-soekbara-poster
Ännu en förening har gjort ett imponerande arbete med att skriva av och sammanställa uppgifter ur kyrkböcker. Det är Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening i Sörmland som nu lanserar ett USB-minne med alla födda, vigda och döda från 20...
2016-11-29 15:07
var-med-och-utveckla-nationell-arkivdatabas
Brukar du använda dig av Nationell Arkivdatabas, NAD, hos Riksarkivet? Myndigheten söker nu efter engagerade släktforskare och andra användare som vill delta i ett användbarhetstest. Syftet med testet är att skapa en bild av hur databasen...
2016-11-28 15:45
silverfiskar-aeter-upp-unika-dokument-i-riksarkivet
Den cellulosaätande insekten silverfisk har fått smak på handlingar i Riksarkivets lokaler i Marieberg i Stockholm. Nu hotas flera hundra år gamla böcker och dokument, rapporterar Svenska Dagbladet. Att silverfiskar härjar i Riksarkivets...
2016-11-28 13:36
julnoetter-med-roetter-med-start-den-1-december
  Nu är julen äntligen här! Det firar vi varje dag i december med vår populära julkalendertävling "Julnötter med Rötter". Var med och tävla du med! I år har fler chansen att vinna fina priser då vi har utökat vårt vinstbord. Varje dag...
2016-11-25 16:18
tva-tips-infoer-helgen
Så här på fredagen passar vi på att tipsa dig som bor i Stockholmsområdet, eller som kanske har vägarna förbi under helgen, om två intressanta aktiviteter. Temadag om okända föräldrar Genealogiska Föreningen håller i morgon, lördag, i en...
2016-11-25 09:00
angelaeget-2-2018
Nu har årets andra nummer av Sveriges Släktforskarförbunds nyhetsbrev Angeläget kommit. Angeläget nr 2/2016 innehåller information om: Viktiga datum Samrådskonferensen Motioner och nomineringar Nya handböcker Släktforskningens...
2016-11-23 14:01
soek-och-finn-bland-hundratusentals-tidningssidor
I början av november i år lanserade Svenska Dagbladet, som många säkert snappat upp, ett öppet sidarkiv. Alla tidningar från starten den 18 december 1884 och framåt ligger uppe och finns sökbara på www.svd.se/arkiv – med restriktionen att du...
2016-11-23 10:37
ny-skiva-med-193-000-soekbara-uppgifter
Föreningen Släkt och Bygd i Borlänge har släppt en ny, utökad cd-skiva med namnet "Födda vigda döda 1641-1901". Den första versionen av skivan kom 2013, och innehöll uppgifter om födda, vigda och döda i Stora Tuna och Amsberg. Nu har även...
2016-11-22 08:45
emmy-till-allt-foer-sverige
Klockan fyra i natt kom beskedet: "Allt för Sverige" har vunnit en Emmy. – Vi har gjort det hela vägen, och nu är vi här och lyfter pokalen som är något alldeles särdeles, säger programledaren Anders Lundin i en artikel på SVT:s...
2016-11-21 10:32
sjoefolk-temat-foer-slaektforskningens-dag-2017
Temat för Släktforskningens dag 2017 blir Sjöfolk. Kanske var morfars far eldare, och farmors far matros? Många är vi som har havets folk i våra släktled. Lördagen den 18 mars 2017 lägger vi fokus på dem, och uppmanar släktforskarföreningar,...
2016-11-18 15:11
elow-fran-gustavsberg-stupade-i-frankrike
I dag, den 18 november 2016, har det gått 100 år sedan slaget vid Somme avslutades. Slaget, som också kallas Sommeoffensiven, var ett av första världskrigets största och blodigaste. Det räknas som en av världshistoriens värsta...