Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:12

Släktforskarnas årsbok ’95

arsb95Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 1995

Visst är släktforskare intresserade av framtiden - också. I Släktforskarnas årsbok 1995 - den åttonde i raden av årsböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund – tar flera framstående forskare upp aspekter kring den nya teknikens intåg i släktforskningen. För datorn håller på att förändra forskningen, på gott och ont. Inte minst etiken är nämligen en svårlöst fråga, som diskuteras i en av artiklarna i boken.

För alla som släktforskar i Ångermanland är just den här årsboken extra intressant. Ett par artiklar redogör för de bästa och mest givande källorna som finns att tillgå för den som har rötter i landskapet, ett par borgarsläkter i Härnösand presenteras och en artikel behandlar resandesläkter (”tattare”) som har haft hemort i Ångermanland.

Dessutom ingår mycket annat matnyttigt i årsboken, Tiondelängderna är den kanske viktigaste släktforskarkällan under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. En artikel beskriver ingående tillkomsten av denna nog ganska okända källserie. Och frågan hur vi bör stava förfädernas namn har många grunnat över. I årsboken finns svaret i ”Sveriges Släktforskarförbunds namnlista”, som ger en rekommenderad stavning för över 700 förnamn som användes i Sverige från 1500-talet till mitten av 1800-talet. Dessutom avslöjas adelsätten som aldrig funnits – trots att den finns med i de genealogiska standardverken!

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken. En del av artiklarna finns publicerade på RÖTTER. Följ bara länken!

  • Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt. (sid 11-30)
    Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga. Av Peter Olausson, Gillberga.
  • Bygg din egen genealogiska databas. (sid 31-42)
    Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Datorn i släktforskningen. Lagar och etik. (sid 43-54)
    Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Informationssamhället och släktforskningen. (sid 55-62)
    Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats. Av Ulf Berggren
  • Personhistoriska databaser. (sid 63-78)
    Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • När släktforskning blir historieförvanskning. (sid 79-94)
    Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
    Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.
    Bilaga 2: Namngivningen på Åland – traditionstyngd eller fantasifylld?
  • Släkthistoriska källor för Ångermanland. (sid 95-106)
  • Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid. Av Carl Szabad, Enskede
  • Fakta om socknarna i Ångermanland. (sid 107-132)
    En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Släkten Häggdahl från Häggdånger. (sid 133-142)
  • Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger. (sid 143-146)
    Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger. Av Thord Bylund, Härnösand
  • En Nordingråprost på 1300-talet. (sid 147-156)
    Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer. Av Carl Szabad, Enskede
  • Resandesläkter i Ångermanland. (sid 157-184)
    Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet. (sid 185-202)
    Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782. (sid 203-214)
    Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne. Av Ingeborg Brunkhorst, Lund
    Släkten Lemnius. (sid 215-224)
    En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon adelsätt med detta namn aldrig existerat. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. (sid 225-252)
    Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret! Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Recensioner och granskningar. (sid 253-264)
    Den Alftanska släktkrönikan – av vilket värde?
    »Clemensson» klarar konkurrensen
  • Sveriges Släktforskarförbund 1995. (sid 265-281)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 282-283)

Släktforskarnas Årsbok 1995 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Senaste nytt

2017-03-28 12:09
slaektforskning-i-sydost-i-helgen
På lördag, den 1 april, går Släktforskning i Sydost av stapeln i Oskarshamn. Den lokala mässan, som i år arrangeras för tredje gången, är ett samarbete mellan fyra släktforskarföreningar: Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF),...
2017-03-23 15:45
svar-s-betalvaegg-utreds-redan-i-var
I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att ge Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av en fri tillgång till det digitaliserade folkbokföringsmaterial som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Uppdraget...
2017-03-23 09:49
sveriges-slaektforskarfoerbund-startar-tidningsupprop
Är du en av alla dem som fått en intressant sökträff bland Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar – bara för att bli varse att materialet är upphovsrättsskyddat och bara kan läsas i KB:s lokaler? Nu startar Sveriges...
2017-03-20 15:41
filmad-moderskapsgata-som-beroer
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube. I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö...
2017-03-20 12:05
vinnarna-i-tyd-texten-korade
Tävlingen "Tyd texten" är avgjord! Vi fick in över 50 svar, och många av dem var helt eller nästan korrekta. Bland dem som svarat helt rätt har vi slumpat fram tre vinnare som får varsitt exemplar av vår nya handbok "Vad står det?". Dessa är...
2017-03-17 15:19
vad-star-det-finns-ute-nu-firades-med-bokslaepp
Äntligen har "Vad står det?" nått Rötterbokhandeln! Boken som har nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie är skriven av Ulf Berggren och Elisabeth Thorsell. Steg för steg ger de dig alla redskap du behöver för att kunna läsa...
2017-03-17 13:32
taevling-tyd-texten
I "Vad står det?", nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handsboksserie, lär du sig allt om att läsa gammal handskrift. Är du redan en fena på det hela? Då ska du delta i vår tävling "Tyd texten"! Reglerna för tävlingen är enkla: Skriv...
2017-03-16 14:02
programledare-foer-slaektband-gaestbloggar-pa-roetter
Hur är det egentligen – är historien en linje som alltid pekar uppåt och framåt, eller är det snarare så att den ibland snor sig runt sin egen axel och att det rentav händer att utvecklingen går bakåt? Om detta skriver Gunilla Nordlund och...
2017-03-14 13:19
botanisera-i-sjoefartshistoria-i-helgen
Kanelbulledagar, köpfria dagar och kvinnodagar. Kalendern är numera full av bemärkelsedagar av stort och litet slag, och nu på lördag infaller vår favorit: Släktforskningens dag. Det är tolfte gången i ordningen som Släktforskningens dag...
2017-03-13 08:00
extra-kalendarium-3
Lördagen den 18 mars firar vi Släktforskningens dag. Många släktforskarföreningar planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av erfarna släktforskare. Att mötas och diskutera är en ovärderlig källa...
2017-03-10 09:56
svenska-migrationscentret-ansoeker-om-konkurs
Svenska Migrationscentret i Karlstad har ansökt om konkurs. Konkursansökan lämnades in till Värmlands tingsrätt på torsdagen, skriver Nya Wermlands-Tidningen på nätet. Den ideella föreningen har tidigare hetat Emigrantregistret och Sverige...
2017-03-10 09:01
ambitioes-sockenkartlaeggning-i-soermland
Vad göra när det egna släktträdet är kartlagt så långt tillbaka det bara går? Misströsta inte – det finns mängder av utmaningar att ta sig an som släktforskare. Stig Göransson i Nyköping har kartlagt alla som bott i Lunda socken under åren...
2017-03-08 16:37
laer-dig-allt-om-gammal-handskrift
Goda nyheter för dig som sitter hemma och våndas över kråkor i kyrkböcker och andra handskriftsutmaningar – den 17 mars släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok i ämnet! Boken som har titeln "Vad står det?" får nummer 14 i förbundets...
2017-03-06 15:56
uppskattad-samradskonferens-i-uppsala
Närmare 80 representanter för släktforskarföreningar samlades under den gångna helgen på Norrlands nation i Uppsala för att diskutera framtidsfrågor för Sveriges Släktforskarförbund. Till det som dryftades hörde frågan om hur utbildningen för...
2017-03-06 09:21
vallonska-roetter-kan-bli-arets-bok-om-svensk-historia
"Vallonska rötter" är en av åtta böcker som tävlar om titeln "Årets bok om svensk historia 2016". Det är Nättidningen Svensk Historia som för femtonde gången delar ut den fina utmärkelsen till det bidrag som får flest röster. Alla som vill får...