Avrättade personer
En databas med uppgifter om avrättningar i Sverige
År 1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige i fredstid. Men fram till början av 1800-talet hade döden varit en relativt vanlig bestraffning för grövre brott. 1734 års lag stadgade dödsstraff för inte mindre än 68 olika gärningar. Åtskilliga tusen personer har under århundradena avrättats i Sverige, flertalet genom halshuggning. I den här databasen samlar vi – Nättidningen RÖTTERs läsare – uppgifter om dokumenterade avrättningar (alltså inte dödsdomar).
Hitta i databasen | Visa senast inlagt | Skicka in uppgifter
Allmänt om avrättningar
HITTA I DATABASEN
Avrättningarna är ordnade landskapsvis och i tidsordning, klicka på landskapslänkarna nedan för att läsa i databasen. Med sökfunktionen kan du söka på namn, orter, yrken eller andra ord.
Läs i databasen (klicka på önskat landskap):
Blekinge | Bohuslän | Dalarna | Dalsland | Gotland | Gästrikland | Göteborg | Halland
Hälsingland | Härjedalen | Jämtland | Lappland | Medelpad | Norrbotten | Närke
Skåne | Småland | Stockholm | Södermanland | Uppland | Värmland | Västerbotten
Västergötland | Västmanland | Åland | Ångermanland | Öland | ÖstergötlandFinland (utom Åland) | NorgeOkänt landskap/land
Sök i databasen. Skriv in den textsträng du vill söka på i rutan ovanför, exempelvis ett efternamn, ett yrke eller en ort. Du kan söka på hela ord, delar av ord eller ord som kommer i följd. Klicka på knappen Sök.
Alla uppgifter i databasen är också sökbara 'Stora Släkt-Sök'(se spalten till vänster).
VISA SENAST INLAGDA AVRÄTTNINGAR
Här nedan visas de fem senast inlagda uppgifterna i databasen. Vill du ser fler nyinlagda uppgifter klickar du på någon av följande länkar:
Visa fler nyinlagda uppgifter:
Senaste / 1 /
2 /
3 /
4 veckorna •
Senaste / 25 /
50 /
100 /
200 inlagda
| Landskap: | Norrbotten |
| Tidpunkt:
|
28 jan 1609
|
| Brott:
|
Blodskam
|
| Text:
|
Den 29 november 1608 står Måns Nilsson från Brändön inför rätta, anklagad för lägersmål med sin styvdotter Kirstin med vilken han avlat barn.Måns Nillson tillstod sin synd och sin gärning och bekände att han lockat och trugat barnet till denna gärning.Måns Nilsson blev som uttrycks i domslutet"uppbränd" på kunglig befallning nästkommande år.Vid denna tid kunde detta betyda levande bränning på bål.
StyvdotternKirstin blev också förd till avrättningsplatsen men eftersom han fortsatte bedyra hennes oskuld benådades hon av konungen (Karl IX) och förskonades straff.
|
| Källa:
|
Luleå tingslag domböcker 1609
|
|
|
Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-12-15 12:34:19
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
juni 1575
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Joel Pöffvelson döms av Stockholm stads rådhusrätt till att brännas på bål för försök till mordbrand, mord och rån.
Enligt tänkteboken såg man särskilt allvarligt på att han försökte bränna ner Knud Hinricksons gård då barn, hustru och tjänstefolk samtidigt låg inne och sov.
|
| Källa:
|
Stockholms tänkebok 1575
|
|
|
Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-12-15 11:58:17
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
ca sept 1546
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Magdalena Asktappare dömdes för mord på sin make till att antigen brännas på bål eller begravas levande för mord på sin make Jörgen Asktappare.Man vet inte vilken avrättningsmetod som slutligen användes
|
| Källa:
|
Stockholms tänkebok 1546
|
|
|
Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-12-15 11:48:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
5 mars 1669
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Västbo häradsting 5 mars 1669: "Samma dagh wedh Pass Klockan 11. för middagen skedde Execcution medh Anders Nillson i Håf, som för tijdelagh ähr dömbder till döden, och bekende han sin Syndh för Heela Menigheeten, der på han frijmodeligen gick till döden."
|
| Källa:
|
Västbo härads tingsrätt 1669 - Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:11
|
|
|
Meddelat av Thomas Lindhqvist 2012-12-06 15:55:43
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| (Västbo härads höstting, 10-11 november 1668 - Källa: Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:11)
Samma dagh framstältes för Rätten drängen Anders Nilson bodt på Sätisgården i Stora Håff i Bålmsöö Sn huilken ähr kommen uthi itt uppenbart Rychte för Tijdelagh med itt stoo och ähr först uthaf sådant tillfälle uthkommit i dätt att drängen Anders Nilsons Morbröder Thor i Håff och Oluff i Torp kommo till Cronones Befal: och rådfrågade sigh hos honom huru drängen Anders Nilson skulle komma uthur sådant Rychte då Befal: dem frågade om dee ueta huem som dätt tahlet först haf:r låtit uthkomma då dee hafa suarat sigh itit hueta af huem man sådant tall går om honom omkringh i hela Bålmsöö Sn och annorstädhes och framkallades Knut Larson i Husaby der i Neyden boendes förmanades honom till en son bekännelse om han uiste Någon som sådant gräseligit rychte haf:r låtit uthkomma då han i förstöne alt nekade sadhe sigh haf:a hört talet där i Bygden men huem och af huem dätt ähr uthkommit wart han intit doch lijkuäll enähr han bleff slitteligen derom frågat och påmint om han wiste sådan syndh wara bedrifuin aff Anders Nilson han uille sådant uppenbara elliest samkar han öf:r sigh Gudz wredhe då han bekenner att 3 wekor eftter Kyndelsmässo gik han ifrån sin husbonde gårdh Sonnery och kom in uppå Stora Håffs gerde wijdh en lijten ahleskogh ett stycke ifrån Giärdzgården råkade han Anders Nilson enähr han sådan ochristelig gerningh hade för händer medh ett gråt stoo och enähr som han sin onda begiärelse fullbordat haf:r fick Anders Nilson see Knut Larson i Husaby der medh han gick sin wägh till giärsgården och togh en kierfue spingestickor som han där lagt haf:r Jmedler tijdh gick Knut Larson sin dätta Knut medh handh å bok /: Efter en flijtigh förmaningh at betänkia huadh han uthi en sådan groff sak wittnar som gäller lijff och wällferdh :/ Edeligen bedyrade sant war och badh sigh så sant Gudh hiälpa till liff och siäll här till bemte Anders Nilson alldeles nekar och säger att Knut Larson skall wara medh honom något oense men kundhe honom intit skiäligit tillbiuda Wijdare bekänner Knut Larson att i förleden wåras att han i förleden wåras tillijka medh Pehr Getorson i Lilla Håff gingo till bem:te Anders Nilsson och frågade honom huar han uill komma ifrån sådant uppenbart Rychte då Anders Nilson suarade, om dätt kommer ingen som uill ståå wijdh samma Rychte eftter iagh samme beuis bekommit haf:r så kan dätt fuller slömben(?) öf:r frågades för den skull Anders Nilson om han sådanna ordh sagt hade som Knut Larson Edeligen berättat haf:r der till han neckar såger sigh aldrigh hafa sådan giordt som de beskylla honom före: sendan inkallades Pehr Getorson i Lilla Håff först påminte honom ähn han afflägger sin Edh, men han i förstonne neka dhe sigh willia Något wittne om denna sak dock lijkuäll eftter afflagdh Edh å bok wittnade på sin siäll sahlighet, sade sigh ey kunna suäria sin siäll b(?) för en annan uthan bekändher att han i förleden wåras gick i Stora Håffs giärde och letade eftter sina får och enähr han då kom fram till Stora Håffz ladhegårdh råkade han Anders Nilson ihop med itt grått stoo uth uidh lauäggan och bedreff sin otucht men Anders Nilson sågh intit Pehr i Håff sedan bekenner han att han tillijka medh Knut Larson i Husaby gingo till bem:te Anders Nilson i Stora Håff och frågade honom huru han will komma ifrån sådant ondt Rychte, men säger sigh intit minas huadh han då suarade, sedan frågades honom om han uiste någon mehra som hadhe sedt Anders Nilson medh stodt till sammans der till han nekade men talet går omkringh hela bygden om honom mehra wett han intit att berätta der medh han giorde afträdhe, sedan fram kom Måns Månson i Lija frälse medh han å bok Edeligen bedyrade på sin siähl sahl: de(?) han i förleden wåras gick medh Knut Larson i Husa by i Håffs giärde, och då sågh han Anders Nilson hos stot huarest flere hästar och stoo gingo men om han bedreeff någon otukt medh stodt sogh han intit, och då lågh spingestickorna på giersgården der till med bekänner han att han icke kunde så grant see om Anders Nilson hadhe någon otuckt att bedrifua medh stoot som Knutt Larson ty han gick affsijdes aff wägen lijtit stycke men Knut gik wägen ähnna fram mehra haf:r han intit att berätta här till Anders Nilson nekar och säger sigh wara till sådan groff beskyningh alldeles oskyldigh men bekänner och säger dätt kunde lätteligen skee att han hadhe warit och tagit tagell aff hästerna till fijske redskap men intit sådan skam bedriffuit, sedan eftter afflagdh edh å bok wijtnade Erich Erichson i Lilla Håff sigh intit hafa sedt Anders Nilson något tijdelag medh något Creatur föröffua men berättadhe att han en gångh i wåras tillijka medh Pehr Geterson i Lilla Håff woro på siön och fiskade då Pehr Getorson för honom bekiände att han haf:r sedt Anders Nilson ihop med stot wedh Stora Håffz ladugårdh enähr han gick och letade eftter sina gettor mehra haf:r han intit här om att berätta; Eftter nu inga flere witnen woro som om denna sak någon wettenskap hadhe och der om wittna kunde förmantes Anders Nilsson till en san bekännelse men der till alltstadigt nekar säger att dee som wittnadt hafa skulle ståå för Gudz domstoll honom till suars och uplästes för honom huadh som witnen bekiändt hafa fast han dera sbekännelse hördt haf:r huar för sigh och fördes han uthi Cronones fängsle till Morgonen eftter dätt ledh fram på afftonen.
Andre dagen fördes bem:te Anders Nilson för Rätten och giffuer profossen Jöns i Rimma sampt tings allmogen tillkiänna huru såsom han i afttons enähr dee skolle hafa honom i Cronones fängelse haf:r ahn rycht bådha sina händer uthur Jernen och sökt tillfälle att fly sin kos men för mökenhet aff almoge fingo dhe honom strax igen huarföre begiärte Rätten att han welle bekänna sin syndh bedia Gudh om sina synders förlåtelse men lijkuäl framherde i samma bekännelse som han i går nekades alldeles till Tijdelagit.
Denna sak togz aff Rätten i Noga Consideration och betiänkiande och bleff eftter nämbdens skiäliga ompröfuande resolverat. Eftter dee edelige witnen som i ranskningen annoterade ähro huilka hafa råkat och sedt Anders Nilson enähr han sådan wederstyggeligit medh stodt förhänder hadhe såsom och för dätt han beut(?) Cronones hechtelse der medh tänkiandes sigh kunna komma på flychten: dy fölgde denne nedrigare Rättens meningh och dom att Anders Nilsson mister liffuit och i Båle brännas eftter den anledningh som Gudz lagh Exod: L.L: och B(?) 20 densom haf:r skaffa medh oskiäligh diur han skall döden döö och diuret skall man dräppa såsom och eftter högmåhls balkens 14 Cap: L:L: doch hemställes i underdånighet till Kongl: Giötha Rijkes Håffrätz wijdare omdöme och höguisa förklaringh.
Kommentar av Thomas Lindhqvist 31 dec 2012 kl 15:06
|
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
20 okt 1802
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Torparen Jan Jansson var en av flera som lejdes av Inspektor Anders Dahlin för att mörda Brukspatron Per Ludvig Eneström. De låg gömda i skogen och sköt honom när han passerade med sin vagn på vägen den 2 okt 1801. Avrättningen av Jan Jansson skedde drygt ett år senare vid avrättningsplatsen söder om Högforsbruk vid Abbortjärn.
|
| Källa:
|
Långvattnets Land av Helmer Linderholm
|
|
|
Meddelat av Malin Malmenström 2012-11-17 10:11:51
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
20 okt 1802
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Torparen Jan Jansson var en av flera som lejdes av Inspektor Anders Dahlin för att mörda Brukspatron Per Ludvig Eneström. De låg gömda i skogen och sköt honom när han passerade med sin vagn på vägen den 2 okt 1801. Avrättningen av Jan Jansson skedde drygt ett år senare vid avrättningsplatsen söder om Högforsbruk vid Abbortjärn.
|
| Källa:
|
Långvattnets Land av Helmer Linderholm
|
|
|
Meddelat av Malin Malmenström 2012-11-17 10:11:00
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
20 okt 1802
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Torparen Jan Jansson var en av flera som lejdes av Inspektor Anders Dahlin för att mörda Brukspatron Per Ludvig Eneström. De låg gömda i skogen och sköt honom när han passerade med sin vagn på vägen den 2 okt 1801. Avrättningen av Jan Jansson skedde drygt ett år senare vid avrättningsplatsen söder om Högforsbruk vid Abbortjärn.
|
| Källa:
|
Långvattnets Land av Helmer Linderholm
|
|
|
Meddelat av Malin Malmenström 2012-11-16 20:06:32
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
10 maj 1749
|
| Brott:
|
Stöld
|
| Text:
|
Södra Roslagens fördubblingsbåtsman nummer 132 för Värmdö socken Olof Larsson Harberg antagen 1747 5 maj blev enligt GMR 1750;hwilken sedermera blifwit uphängd utom Stockholms stads Södra tullport för tiufnad efter kungl: hofrätts dom.
|
| Källa:
|
Stockholms Station XIII:C:80
|
|
|
Meddelat av Roland Skoglund 2012-11-03 21:00:16
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
1724
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Den första april 1724 begravdes i Tensta Pär Pärsson ifrån Hålmossen avrättad på Vendelsvarv för begånget tidelag.
|
| Källa:
|
Tensta C:2 (1718-1743) Bild 23 / sid 19 (AID: v126172.b23.s19, NAD: SE/ULA/11538)
|
|
|
Meddelat av Daniel Widler 2012-10-21 20:37:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
9 nov 1831
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
"[1831 november] 9. Drängen Martin Christiansson Halshuggning. 27 år".
|
| Källa:
|
Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv, volym FIa:7, s. 111 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-21 11:37:08
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
26 febr 1817
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
"[1817 februari] 26. Afrättades på Wämö, Mandråparen Arrestanten Anders Bergstedt 47 år g.".
|
| Källa:
|
Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv, volym FIa:5, s. 449 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-21 11:35:49
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
25 jan 1814
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
"[1814 januari] 25. Afrättades på Wämö, Mandråparen förra Arbetskarl. Alexius Ernstedt, 31 år g."
|
| Källa:
|
Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv, volym FIa:5, s. 405 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-21 11:34:48
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
20 maj 1807
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
"[1807 maj] 20. afrättades på Wämö förra Volontairen mandråparen Lars Wallin 50 år g.".
|
| Källa:
|
Karlskrona amiralitetsförsamlings kyrkoarkiv, volym FIa:5, s. 273 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-21 11:33:13
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
17 juni 1778
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
"[1778 juni] 17. Aflifwades och nedsattes Pär Josephsons lik från Istaby".
|
| Källa:
|
Mjällby kyrkoarkiv, volym CI:3, s. 239 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-21 11:28:23
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
14 dec 1739
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Luggude häradsrätt hade rannsakat och dömt drängen Sven Hansson, 22 år gammal, som med sin husbonde Ingvar Bengtssons i Frillestad svarta sto anklagats för tidelag.
"Utslag. Kong. Håfrätten pröfwar rättwist at gilla Tingzrättens dom; Så at drängen Sven Hansson, som friwilligen tillstådt och bekjändt at han med twenne sto haft Tidelag, uti hwilken missgiärning Edeliga wittnet Pehr Månson, honom en gång funnit, skall sig till wäl förtient straff, och androm till sky och warning, i förmågo af Guds Lagh, 3dje Mosieboks 20 cap. 15 v., samt 10 cap. missgierningz b. halshuggas och å båhle brännas; börandes de twenne sto, med hwilcka han Tidelag bedrifwit äfwenwäl dödas och upbrännas.
Jönkiöping d. 9 octob. 1739.
[...]
denna dom är i min närwaro Exequerad d 14 Decembris på wanliga rättareplatzen i Mörarp:
Carl. von Bergen."
|
| Källa:
|
Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIaa:4 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-19 23:58:11
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
28 nov 1739
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Skytts häradsrätt hade rannsakat och dömt Jöran Jönsson, 18 år, som av gossen Hans Gabrielsson blivit funnen i juni månad 1739, då han kört gödsel för Anders Holgersson i Söda Håslöv, föröva tidelag med ett bemälte bonde tillghörigt brunbläsigt sto. Jöran hade först förnekat men sedan erkänt.
"Utslag
Kongl. Håfrätten pröfwat rättwist, at gilla TingzRättens dom, så at Jöran Jönsson, som blefwit befunnen föröfwa Tidelag med ett sto, hwilken missgerning han jemwäl sielf bekänt sig hafwa begått, skall i förmågo af Gudz lag Tredje Mosisboks 20 Cap. 15 v. samt 10 Cap. Missgb. sig till wälförtjent straff och androm till sky och warning halshuggas och å båle brännas; börandes stoet likaledes dödas och upbrännas. Jönkiöping d 15 Octobris 1739.
[...]
Att föregående Kongl. Håfrättens utslag är ricktigt wordat exeqverat onsdagen d 28 Nov: warder efter begäran intygad af Hammarlöf by:
P Hegardt P: Wankif. Christoph: Billingh
Past: i Håslöf Past: i Reng Comminist: i Dahlköp:
Mich: Aspelin."
|
| Källa:
|
Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIaa:4 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-19 23:56:37
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
12 jan 1739
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Torna häradsrätt hade rannsakat och dömt över drängen Christen Nilsson, 21½ år, som inte bara i närvaro av vittnet hustrun Mätta Rasmusdotter inför kyrkoherden Tiliander, utan även för rätten frivilligt erkänt att han under sin tjänst hos rusthållaren Per Olofsson i Hardeberga på våren 1738 vid plogningstiden vid slutet av mars eller början av april månad, då han varit i stället, fattat syndiga tankar att med sin husbondes svartbruna sto begå tidelag. Han hade därför "till den ändan tagit en råskorg ock klifwit uppå, men när han då war i högsta begrep att fullfölja sitt onda upsåt, ock jemwäl S: V: haft sin hemlighet utom byxorne, har matmodren Metta Rasmusdotter tillkommit, ock honom den gången ifrån giärningens fullbordande hindrat, ock strax efter andra gången warit ihop med berörde swartbruna sto, och enligit des otwungne bekiännelse, med det samma fullkommeligen ock i sielfwa wärcket sin otuckt bedrifwit och fullbordat [...]".
Christen Nilsson dömdes därför av Torna häradsrätt (domen fastställdes av Göta hovrätt 1738 25/11) till att halshuggas och brännas på bål, samt att stoet "med hwilket wederstyggelsen är bedrifwen" även skulle dödas och brännas. Kyrkoherdarna Carl Tiliander och Johan Hedenskog intygar på avrättningsplatsen i Dalby den 12 januari 1739 att Christen Nilsson blivit halshuggen och bränd på bål samt att stoet dödats och uppbränts.
|
| Källa:
|
Malmöhus läns landskanslis arkiv, volym DIIaa:4 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-10-19 23:53:38
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
31 mars 1802
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Halshöggs barnamörderskan Maja Stina Ersdotter från Forssjö, 28 år gammal
|
| Källa:
|
Stora Malm, F:1
|
|
|
Meddelat av Camilla Eriksson 2012-10-08 18:23:06
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
1 nov 1831
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
Hustrun Marit Andersdotter, f 1769-06-10, halshuggen och i bål bränd för det hon föregivet mannen, avskedade soldaten Lars Nilsson Kläpp. Kläpp avled 1831-02-22.
|
| Källa:
|
Födelsebok Algutstorp C:2, sid 189
|
|
|
Meddelat av Sverker Ivarsson 2012-09-30 20:15:13
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
29 maj 1734
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
"[1734] 3. Billinge by. NB. NB. NB. Torsdagen d: 14 Februarij skjedde en grufwelig och faselig gierning här i Billinge by, i dy glasmästaren wid namn Johan Swart /: ja både til namnet och gagnet swart nog :/ mördade sitt egit lilla Piltebarn Johan, skjärandes jemmerl:n halsen af honom med en tälge-knif. Gud omgjer oß med sin helige Ande städse, och beware wårt sinne och Samwete wäl för Jesu skull!!!
Detta mördade barnet begrofs den 2dra Söndagen i Fastan. /: d 10 Martii :/ deß ålder war 2 åhr, 6 månader och 8 dagar ungefähr.
NB. NB. NB. denne Mißdådaren och barnemördare utstod sitt straff d 29 Maii i detta åhr 1734, wid Annælöf, Blef halshuggen och steglad. Sådan lefnad, sådan ände. Serva nos O! Clementissime Deus!!!".
|
| Källa:
|
Billinge kyrkoarkiv, vol. CI:2, s. 254 (LLA).
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2012-09-19 18:42:48
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
maj 1669
|
| Brott:
|
Trolldom
|
| Text:
|
Sju personer dömdes i mars 1669 och i maj avrättades och deras lik brändes på bål.
Det s k 'häxväsendet' började i Älvdalen där "flera tiotal personer rannsakades för trollerikonster och bortförande av barn till Blåkulla. I mars 1669 dömdes sju av de anklagade att 'androm slikom till sky och varnagel halshuggas och sedan å båle brännas.' Dödsdomarna gick i verkställighet i maj 1669."
Källa: http://www.leksand.se/sv/Startsida/Kultur-och-fritid/Kulturhuset/Traditioner/Pasken/Las-mer-om-haxprocesser-i-Dalarna/
|
| Källa:
|
http://www.leksand.se/sv/Startsida/Kultur-och-fritid/Kulturhuset/Traditioner/Pasken/Las-mer-om-haxprocesser-i-Dalarna/
|
|
|
Meddelat av Björn Sonesson 2012-08-22 14:44:15
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
ca sept 1580
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Hans Joenssons även kallad Hans Jönsson dömdes att "för en sådene ond misgärning" till att "smökes och brennes ihjel" av Stockholms rådhusrätt för mordbrand och fadersmord.Domen skulle enligt protokollet skulle avskräcka andra att vara lydiga mot sina föräldrar.Hans Joenssons menade att det egentliga uppsåtet var att mörda sin bror men rätten antog inte detta som en förmildrande omständighet.Man antar att han brändes på bål på Söder.
|
| Källa:
|
Stockholms tänkeböcker 1580
|
|
|
Meddelat av Mars Ahlbäck 2012-07-19 12:05:21
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
7 febr 1620
|
| Brott:
|
Häxeri
|
| Text:
|
Lussi i Svärstorp dömd till att brännas på bål för trolldom av häradsrätten i Hällestad. Den hårda domen fastställdes av Svea hovrätt samma år.
|
| Källa:
|
Bladh Christine, Tidiga trolldomsprocesser i Östergötland, Folkets historia nr 4, 1992
|
|
|
Meddelat av Mars Ahlbäck 2012-07-17 12:04:33
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
20 sept 1595
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Den tyskättade kvinnan Mojken Bärent döms av Stockholms rådhusrätt till att brännas på bål för giftmord på sin make "tunnbindare Bärent".
Innan avrättningen skulle "androm till varnagel" hennes högra hand huggas av och därtill skulle hon nypas med glödande tänger på vägen till avrättningsplatsen. Mordet planerades och utfördes tillsammans med Hans Ladehoff, makens arbetsgivare som dömdes till stegling.
|
| Källa:
|
Stockholms tänkebok 1595
|
|
|
Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-07-06 19:57:31
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
19 sept 1629
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
Olof Nilsson döms av rådhusrätten i Stockholm att kastas levande i elden för sodomistiskt våldtäkt under knivhot på ett minderårigt barn samt därtill omoraliskt leverne med två "lösa kvinnor". En resolution den 11 september 1629 innan avrättningen avvisar benådning och uttrycker tydligt detta straff. Olof Nilsson ska innan avrättningen ångrat sig djupt och uttryckt att han inte längre vill leva. Erkände också ytterligare en våldtäkt på en minderårig i Arboga.
|
| Källa:
|
Stockholms tänkebok 1629
|
|
|
Meddelat av Mars Ahlbäck 2012-07-06 19:39:45
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Ångermanland |
| Tidpunkt:
|
20 mars 1734
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Olof Göransson i Flärke har medelst sten ihjälslagit sin styvsvärfader Johan Persson i Flöärke. Dömd att halshuggas och kroppen steglad på två stegel huvudet uppsatt på en påle.
|
| Källa:
|
Gävleborg Länskansli DIIa:24 kort 1/19
|
|
|
Meddelat av Bengt-Erik Näsholm 2012-05-29 09:41:54
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Ångermanland |
| Tidpunkt:
|
17 nov 1732
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Barnamördeskan Elisabet Hansdotter, lägrad av syskonabarn Per Nilsson i Kjäl
|
| Källa:
|
Gävleborg landskansli DIIa:22 1731-32 kort 11/14
|
|
|
Meddelat av Bengt Erik Näsholm 2012-05-23 14:48:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Ångermanland |
| Tidpunkt:
|
2 nov 1731
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Drängen Olof Eriksson från Klofsta 25 år gammal avrättad för tidelag
|
| Källa:
|
Gävleborgs landkansli volym DIIa:22 1731-32 kort 3/4
|
|
|
Meddelat av Sune Menker 2012-05-23 12:16:03
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
27 nov 1842
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Avskedade husaren Ola Schills dotter Helena som under besök hos sina släktingar i Rigatorpet vid Skillinge Gård beläget blev på det mäst fasansvärds sätt mördad av drängen Christian Andersson.
Helena var 10 år gammal.
|
| Källa:
|
Arkiv Digital AD AB
|
|
|
Meddelat av Agneta Lindau Persson 2012-04-21 18:35:41
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Källa till ovanstående är Tåstarps kyrkoarkiv C:3 dödbok 1842 uppslag 111, men där nämns ingenting om någon avrättning. Enligt husförhörslängden Munka-Ljungby AI:3 sid 303 blev Christian Andersson dömd till livstids fängelse i januari 1844.
Kommentar av Lennart Flodin 27 april 2012 kl 22:34
|
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
13 nov 1805
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Soldaten Jonas Stålt blef halshuggen på Heby mo, för det han til döds strypt Anders i L. Högen.
Mordet på Anders Andersson skedde enligt dödboken 8 maj samma år, ovanför Prästtorp
|
| Källa:
|
Stora Malm, F:1
|
|
|
Meddelat av Camilla Eriksson 2012-02-15 11:20:33
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
29 jan 1759
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Text från Nora Födelse- och dopbok:
Barnamörderskan Kersten Persdotter i Hedkarsbo undergick, efter en mycket gudsberedelse, med stor frimodighet sitt dödsstraff, på avrättelseplatsen vid Långbråttåsen den 29 januari då hon var 33 år och 3 månader gammal.
Källa:
Nora C:2 (1725-1791) Bild 104 (AID: v73524.b104, NAD: SE/ULA/11093)
|
| Källa:
|
Nora C:2 (1725-1791) Bild 104 (AID: v73524.b104, NAD: SE/ULA/11093)
|
|
|
Meddelat av Daniel Widler 2012-01-28 14:30:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
6 april 1837
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Anders Magnus Hindriksson avrättades för att ha knivstuckigt sin fosterdotter, Anna Britta född 1828-02-27, i magen så att hon senare avled.
|
| Källa:
|
Örby KI:4 1823-48 sid 133,134
|
|
|
Meddelat av Jan-Eric Christiansson 2012-01-04 16:17:43
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
19 dec 1833
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Den 19 december 1833 avrättades pigan {Kjerstin Persdotter} från Kävlinge Nr 8, 33 år gammal, som "mördade medelst förgift sin egen 8.åriga Dotter, boende i Högestorp. Afrättades och brändes wid Annelöf".
|
| Källa:
|
Kävlinge kyrkoarkiv, vol. C:2, s 143
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2011-11-25 03:50:58
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
20 jan 1832
|
| Brott:
|
Rån
|
| Text:
|
"den 20 Januarii Afrättades vid Mörarp afskedade gifte Husaren {L: Olsson Rubin} efter ett års fängelse för begångit Rån [42 år gammal]".
|
| Källa:
|
Brunnby kyrkoarkiv, vol. C:3, s 370
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2011-11-25 03:48:07
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
7 juni 1727
|
| Brott:
|
Stöld
|
| Text:
|
"d:n 7: dito [juni] blef Synderskan {Margareta Pehrs dotter} effter Kongl. Hoffrättens dom, för begången stöld, uppå rättare platzen uthom Staden halshuggen och utj backen nedergrafwen".
|
| Källa:
|
Helsingborgs stadsförsamling kyrkoarkiv, vol. FI:1, s 97
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2011-11-25 03:46:19
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Ur Malmöhus läns landskanslis arkiv, vol. DIIaa:1 (Göta hovrätts insända domar 1719-1728):
"Resolutio.
Aldenstund qwinfolket Margretha Persdotter, twenne gånger tillförende sig med så store ock grofwe stölder förbrutit, att hon derföre af underrätterne, warit till döden dömd, men dödsomarne af Kong: Hofrätten lindrade till Risslitande, ock hon intet låtit sig förberörde straff till wahrning och sitt okynnes förbättrande lända; utan nu tredie resan, uti samma förbrytelse fortfarit, och från åtskillige personer stuhlit allehanda saker till en Summa Etthundrade Åttatjo femb dahlr 26 /: Smt; fördenskull pröfwar Kong: Hofrätten rättwist, att gilla Rådstugurättens öfwer henne fattade dom, så att hon Margretha Pehrsdotter, i förmågo af 1653 åhrs straffordningz 3. §. sig till wählförtiänt straff ock androm till wahrning, skall mista Lif sitt, halshuggas och i rättareplatsen nedergrafwas.
[...]
Föregående Högl. Kong: Hofrättens resolution, öfwer qwinfolcket Margretha Persdotter, samt hustruerna Lucia och Johanna Persdotter, är sålunda efter des innehåll uti behörig Execution stält, att qwinfolcket Margretha Pers dotter d: 7. Junii sidstl:ne är blefwen hallshuggen och i Rättareplatsen nedergrafwen, och hustruerna Lucia och Johanna Persdotter äro blefne hwardera med åtta dagars fängelse afstraffade, hwilket härmed attesterat warder. Helsingborg d: 31: Julii A:o 1727:
På RådstuguRättens wägnar.
Johan Cöster."
Kommentar av Markus Gunshaga 19 okt 2012 kl 16:49
|
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
22 mars 1705
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
A:o 1705 d 22 Martii blef Matts Ericsson ii Yttersbenning halshuggen här på Wallen hwilcken war 86 åhr
gl, födmådde intet sielf gå. utan måste bäras til stupstocken, dess missgerning och dom fins antecknadt
utiij Kyrkiboken fol: 32.1
Den 1 mars 1705
Underrätt: Två rannsakningar, den förra från Hedemora av d. 10, 11, 12 maj 1704 och den senare från
Folkare av d. 22, 24 och 25 oktober samma år.
De anklagade: Mats Ersson i Ytterbenning 86 år.
Brott: Dråp av fjärdingsmannen Anders Andersson i "Hambra" d. 25/4 1704 när denne ville hämta hans
son till militärtjänst.
Underrättens dom: Dömes enl. 35 kap. Edsöres. och 2, 18 och 20 kap. Dråpmb. m. vilja L.1. till döden.
Hovrättens resolution: Skall halshuggas.
Kopparbergs länstyrelses arkiv,
kansliet: Svea hovrätts brev 1705
|
| Källa:
|
[Garpenberg C:1,s.23] + Rättegångsprotokoll Hedemora/Gapenberg och Folkare
|
|
|
Meddelat av Lars Snith 2011-11-16 18:52:47
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Det måste ha varit den äldste som någonsin blivit avrättad i Sverige, va?
Världen?
Kommentar av Tomas Tidén 09 mars 2012 kl 23:49
|
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
14 april 1803
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
"[1803] d: 14 April aflifwades Enkan Kjerstina Jönsdotter 38 år gl: för begångit Barne-mord. Se mera härom det som är anfördt för år 1802 d: 30 Julii" (Stehags kyrkoarkiv, vol CI:1, s 115).
Händelse är beskriven i samma kyrkobok några sidor bakåt:
"[1802] d: 30 Julii födde afledne Smeden Grams efterlämnade Enka Chirstina Jönsdotter, 37 år gl:, et gosse-Barn uti Hultseröds hus och Billinge Sochn, hwilket barn hon strax efter födslen förqwafde och mördade. Denna rysliga gerning blef dagen derpå uptäckt. Hon gick genast till bekännelse, och blef gripen d: 1 Aug: samt förd till Åkarp, der hon wid Extra-Ting d: 4 Aug: blef dömd till döden, och sedan till LandsCrona Slott bortförd. Barnet blef d: 5te Augusti begrafwit i Billinge. Ofwan nämde Enka hörde till denna församling, fastän hon födde barnet i Billinge Sochn. TingsRättens dom blef både af Håf-Rätten och Konungen stadfäst. Hon blef halshuggen och å båle bränd d: 14 April 1803 på Annelöfs Afrättsplats. Collega Scholæ Hr Pehr Abrah: Asping ifrån LandsCrona predikade, och jag Joh: Magn: Palm höll Skrifftermåls Tal och Talade på Afrättsplatsen" (Stehags kyrkoarkiv, vol CI:1, s 113),
|
| Källa:
|
Stehags kyrkoarkiv CI:1, s 115
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2011-10-15 22:10:12
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
27 juni 1749
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Anna Nilsdotter, soldatänka, blev död den 27 sedan hon fött och mördat sitt oäkta foster. Hon blev efter laga dom av skarprättaren på Österstad? ... nedgräven.
|
| Källa:
|
Ekebyborna C:4 sid 585
|
|
|
Meddelat av Siv Johansson 2011-10-05 22:07:20
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Öland |
| Tidpunkt:
|
3 mars 1842
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Drängen Anders Beting i Mysinge halshuggen för begånget mord på tvenne gamla inhyseshjon i Stenåsa socken. Ur Resmo dödbok C:4 (1842-1859)
|
| Källa:
|
Resmo (H) C:4 (1842-1859)
|
|
|
Meddelat av Mats Åsenius 2011-07-19 22:36:13
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
20 dec 1837
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Jan Håkansson och hans yngre bror Sven avrättas på Hullaryds tingsplats den 20 Dec 1837 för dråp på deras mellersta bror Peter Håkansson.Jan och Sven hade bråkat med sin bror Peter som satt på sin häst antingen ryckts eller fallit ner från hästen och omkommit.Han hittades senare död på marken varpå de andra bröderna anklagades vara skyldiga för dråp på Peter.
|
| Källa:
|
Adelövs dödsbok 1827-1862
|
|
|
Meddelat av Kent Jansson 2011-06-07 13:07:08
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Rättelse
Jan och Sven Håkansson avrättad i Hullaryd 20 december 1837: "Jönköping d 23 Dec. Till följd af Kongl. Maj:ts nåd. dom, halshöggos, den 20 dennes, å Norra Wedbo härads afrättsplats vid Hullaryd, 2:ne bröder, bönderne Jan Håkansson i Åsen och Sven Håkansson i Bållaro af Adelöf socken, hvilka blifvit lagligen öfvertygade derom att under hemvägen från Adelöfs marknad den 23 September sistl. år, hafva begått dråp å hemmansbrukaren Johannes Jansson från Berg i Flisby socken."
Kommentar av Kent Jjansson 08 juni 2011 kl 16:41
Jan Håkansson som Kent Jansson berättar om var min mormors mormors far, det var mycket intressant att läsa om. Vet Kent något om hur det gick för Jans gravida hustru/fästmö Katarina Johansdotter? Barnet som föddes i mars 1837 hette Inga Lovisa och fick väl aldrig träffa sin far. Min e-post-adress är tinua12@hotmail.com och jag heter Eva Sjödin
Kommentar av Eva Sjödin 07 sept 2011 kl 17:50
Jag har nu fått reda på att Inga Lovisa , hennes mamma Katarina och Inga Lovisas 3 äldre systrar klarade sig hyfsat efter avrättningen av Jan. Inga Lovisa gifte sig så småningom och fick många barn. Familjen bodde i Åsens by vid Adelöv, den lär finnas kvar än i dag!
Eva Sjödin
Kommentar av Eva Sjödin 16 sept 2011 kl 17:51
|
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
7 dec 1853
|
| Brott:
|
Rånmord
|
| Text:
|
Den f.d. gästgivaren Anders Rundqvist från Kringlarp Övergård i Börstigs församling halshöggs den 7 december 1853 på Redvägs härads avrättningsplats vid hemmanet Knallen.
Anders hade på natten mellan den 16-17 oktober år 1852 skjutit ihjäl posiljonen Anders Johansson som kom med post ifrån Jönköping, Rundqvist sköt ihjäl Johansson på "Timmelheds hed" i syfte att stjäla posten.
Tre av Rundqvist söner besökte honom i Wernersborgs cellfängelse för att ta farväl innan avrättningen. Rundqvist sades vara beredd att gå sitt öde till mötes.
Källor:
Börstig dödlängd F:2
Tidningen "Folkets röst" 1853-03-30 och 1853-12-10
|
| Källa:
|
Börstig dödlängd F:2
|
|
|
Meddelat av Mårten Swärd 2011-05-19 12:24:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Värmland |
| Tidpunkt:
|
31 maj 1760
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Borgviks dödbok 1759:
"Den 21 dec. igenfants uti Borgviks ström ett fullgångit flickebarn som blifwit mördat af Sin Moder en qvinsperson ifrån Borgviks bruk benämnd Britta Jonsdotter och lades norr om kyrkan och hvarföre det?"
I dödboken finns ingen anteckning om vem fadern till barnet var, däremot i domboken får vi besked om att den man som ”lägrade” pigan Britta Jonsdotter var den ökände fänriken Bengt Ekenström ( ?-1761) på Borgvikstorp. ( I dag benämnt Västra Borgvik).
Vem var nu denne Ekenström? Jo, make till Sara Maria Borgström (1709-1764), yngsta dotter till brukspatronen Erik Nilsson Borgström (1660-1720) och hans hustru Catarina Juliana Ysing (1672-1751) på Borgviks bruk.
Bengt Ekenström var tydligen en ovanligt råbarkad och hänsynslös person. Grums häradsrätts gamla domböcker innehåller på 1730-40-talet åtskilligt om hans ogudaktiga, hårdföra liv och supgillen på Borgvikstorp, hustrun blev slagen och misshandlad vid ett flertal tillfällen, men det här lägersmålet blev väl grädden på moset, så att säga.
Häradsrätten kunde inte helt fastställa att Ekenström var fadern till det mördade barnet, då det i förhören framkom att Britta Jonsdotter ungefär vid samma tidpunkt även hade haft samlag med en kolardräng från bruket.
Ekenström tog i alla fall enligt domboken på sig faderskapet och i ett protokoll för kyrkostämman står att " Palmsöndagen den 8 april 1760 intogs på nytt uti Guds församlings gemenskap Fendriken Bengt Ekenström och för det sagda lägersmål betygad ånger och utlofvad bättring uti 3:e manna vittnens närvaro undfick aflösning (förlåtelse) uti Borgviks kyrkas sachristia".
Britta Jonsdotter fick också kyrkans förlåtelse för otukten och barnamordet, men sedan tog den världsliga domstolen över och Britta Jonsdotter dömdes till döden för barnamord genom halshuggning. Domen verkställdes den 31 maj 1760 vid avrättningsplatsen på Borgviksfjället, där den gamla stenen fortfarande står kvar som ett monument över denna ruskiga händelse.
Borgviks dödbok 1760:
"Undergick barnamörderskan ifrå Borgviks bruk
Britta Jonsdotter, det ådömda dödsstraffet och blef hals huggen samt å båhle bränd, 33 åhr på Borgviksfiellet.
Källor:
Borgviks dödbok C:2 (1759 samt 1760)
Grums härads domböcker
Boken Borgvik av Domar Skafte (1983)
|
| Källa:
|
Borgviks dödbok C:2 sid. 375 samt 377
|
|
|
Meddelat av Peter Borg 2011-05-12 21:42:05
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
28 mars 1798
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
ifrån Gärdslösas dödlängd:
Barnamörderskan Kjerstin Eliasdtr ifrån Hagby halshuggen och i bålet brend för begångit brott den sista bönedagen sistl. år, under kyrkotiden, uti Sörby eller Hagby Gärde, hvareft fostret, ett gossebarn, nedlades uti ett rör, der korset står upprest, med i munnen instoppadt eklöf.
|
| Källa:
|
Gärdslösa dödlängd C:2 sidan 319
|
|
|
Meddelat av Mårten Swärd 2011-05-04 16:56:08
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
11 nov 1737
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
1737 d. 9 November blef volunteuren Andreas Damberg? ifrån Carlscrona halshuggen och stäglad för det han tagit lifwet af en Möllare och des hustru i Nättraby sockn och Äsketorp.
Nättraby dödbok F:1 1736:
14 December
död mölnarens Anders Pärssons hustru i Esketorp, som blef hielslagen i Stufwan och begrafwen d. 19 dito i Fredlefstad.
26 December
död Mölnaren Anders Pärsson i Esketorp, som blef ihielslagen och begrafwen i Fredlefstad
Fridlevstad CI:3 begravningsbok:
1736 [dom. 4 adv.(19 december)jordfäst] hust. Sissa Andersses som blef mördat wid Äsketorps Qwarn
1737 dom. P. circum. (2 januari) Jordfäst Anders Pärsson Krook som blef mördat i Äsketorps Qwarn
xxxxxxxxxxxxx
|
| Källa:
|
Listerby C:1 sid 122
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-26 22:12:34
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
4 juni 1740
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
1740 d. 4 junij uppå rättarepaltzsen är Barnamörderskan Elin Håkansdotter som hos Anders Berg i Runneby warit i tienst, blefwen halshuggen och Bränd.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv C:1 sid 122
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-26 21:33:15
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
29 nov 1750
|
| Brott:
|
Mordbrand, Rån
|
| Text:
|
Åhr 1750 d. 29 Novemb. wardt Båtzman Sven Pehrson Giök ifrån Hillerslätt och Hiortzberga sockn uppå Rättareplatzsen, halshuggen och uti Hiortzberga kyrckiogård begrafwen, för det han warit mordbrännare på Hillerslät gård, samt om en söndag röfwat en afskiedad Båtzman på kyrckiowägen.
Hjortsberga dödbok C:1 1750 29 november:
Indeln. Båtzm. Sven Giök frå Illerslätt halshuggen på Rättareplatzen efter Hofrättsdomm af d. 22 october, och det för Mordbränning och Råhn. Han blef begrafen på kyrckogården på Norra sidan efter H. LandzHöfds ordres af d. 8 Novemb. Han war 25 åhr gammal, gifter man.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv C:1 sid 122
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 22:23:40
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
19 mars 1735
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Anno 1735 d. 19 Martij halshöggs och Brändes qwinfolket Karin Nelsdotter ifrån Holmsiö och Frillestad Sockn, för det hon mördade sitt barn.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv C:1 sid 122
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 22:06:57
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
5 jan 1732
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Anno 1732 d. 5 Januarij Blef soldaten Carl Lekare i Sutaremåhla och Twing Sockn halshuggen och sträijlad på rättareplatzen wed Listerby, för det han hadde ihielhuggit sin hustru med En yx.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv C:1 sid 122
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 22:03:40
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
25 febr 1726
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Anno 1726 d. 25 Feb blef bonden Knut Erlanson ifrån Stockarshult och Wåkstorp Sn halshuggen på Rättare Platzen wid Listerby, för det han hade ihiälstuckit sin gårbon Håkan Tufwason i Stockarshult
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv C:1 sid 122
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 21:56:00
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
3 sept 1777
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Anno 1777 den 3die september enligt Kongl Majts och Riksens högl. Giöta hofrätts utslag under den 15 julii, undergick förre frälsebonden Pär Johnsson ifrån Stuwemåla och Edestad Sockn dödsstraff på Listerby Åsar och detta häradetz afrättareplats. Halshögs och steglades för det han i försåt dräpit och mördat sin Gårdbo (granne) Swen Pärson derstädes.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv CI:2 sid 483
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 21:45:57
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Byn i Edestad socken heter Skuremåla.
Kommentar av Annika Gylling Otfors 14 aug 2011 kl 18:45
|
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
15 juni 1774
|
| Brott:
|
Barnamord, Mord
|
| Text:
|
Anno 1774 d. 15 Junii, enligt Kongl. Majts och Riksens höglofl. Giötha hofrätts utslag d. 20 april sidstlidne led qwinspersonen Kierstin Pärsdotter ifrån Spetssamåhla och Fridlefstad Sockn dödsstraf på Listerby Åhsar och Rättare Platssen, Nembligen mista högra handen, halshuggas och i Båhle Brännas, för begångit mord på egit Barn samt pigan Nilla Gummessdotter ifrån Spitzsamåhla
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv CI:2 sid 483
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 21:39:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
23 mars 1757
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Anno 1757 d 23 martii halshöggs och på Båhle Brändes tidelagaren drängen Ola Swensson ifrå Allatorp och Nettraby socken
Enligt Nätraby dödbok F:1 var Ola 19 år.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv CI:2 sid 483
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 21:35:11
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
9 jan 1754
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Anno 1754 d. 9 januari halshögs och Brändes på Båhl, Barnamörderskan Karin Månsdotter ifrån Backary församling och Långsjöry.
|
| Källa:
|
Listerby kyrkoarkiv CI:2 sid 483
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-25 21:28:17
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
27 febr 1765
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
1765 d. 27 febr. Christina, 24 år gammal, ifrå Skeptuna och Lunda, för mord på egit Barn, halshuggen och bränd på Långåsen i Lunda socken. Skarprättaren Maitner ifrå Stockholm gorde syslan oförswarligit med 5 hugg.
|
| Källa:
|
Barnhusförsamlingens kyrkoarkiv CI:2 sid 400
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-16 13:31:00
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
5 april 1775
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Östra Ryds församlings dödbok:
1774 d 11 augusti
drängen Elias Andersson ifrån Söderby, som af unge bonden Erik Andersson därstädes blifwit i bröstet stucken med en tälgknif, hwaraf han lefde endast några minuter, men blef efter Landshöfdingeämbetets gifna tilstånd d. 21 augusti ärligen och Christeligen begrafwen på Ryds kyrckogård. 26 år.
1775 d 5 april
Unga bonden Erik Andersson från Söderby halshuggen på Danderyds afrätsplats, för det han med en knif mördat drängen Elias Andersson ibidem; men dess kropp uppå nådigt tilstånd lagd på norra sidan i Östra Ryds kyrckogård. 28 år.
|
| Källa:
|
Östra Ryds kyrkoarkiv CI:3, dödbok 1774, 1775
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-14 23:09:27
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
9 nov 1803
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Den 13 mars 1803 blev smeden Carl Olsson Hjelmberg i Tjusta torp, 39 år, mördad av torparen Erik Olson i Östertorp. Mordet skedde under uppkommen träta då de bägge voro av brännvin druckna, och Erik Olsson utkastat smeden, samt slagit honom med en knölig liten påk i huvudet flera djupa hål, varav han strax dog. /Skånela dödbok EI:1/
Den 9 november samma år blev Erik Olsson halshuggen på häradets avrättningsplats
/Skånela dödbok LI:3/
Barnhusförsamlingen dödbok CI:2, Afrättade personer, till döden beredde på Smedjegårdshäcktet, sid 413:
1803 d. 15 Martii
Torparen Erik Olofsson för begångit mord på sin granne, dömd at halshuggas vid Skålla /Skånella/, bereddes till döden af Mr A Hvalström, 43 år gl
|
| Källa:
|
Skånela kyrkoarkiv dödböcker 1803, EI:1 och LI:3
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-14 21:54:15
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
22 maj 1772
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
Inrikes tidningar 1772-06-18
Skara, d. 22 Maji
Krögaren Jonas Swensson från Gennewed, som ej allenast af Skånings Härads Tings-Rätt d. 6 Martii sistl., utan äfwenwäl af K:gl. Götha Håf-Rätt, d. 24 i samma månad, för det han, natten imellan d. 9 och 10 Febr. nästl. å allmänna Landsvägen, wid hemmanet Wånga Äng, röfwat den härifrån afgågne Stockholms Posten, blifwit dömd at lif sit och högra hand mista, halshuggas och steglas; fördes hit till staden d. 14 hujus, at härstädes af wederbörande Prästerskap til döden beredas, som han skolat undergå d. 20 i denna månad; men som Prästmän, hwilka öfwer denna Röfware hade Själawården, icke funno honom wara beredd till dödens undergående, och igenom skriftelig ansökning hos detta Länets Landshövdingeämbete sökt och medelst Resolution wunnit anstånd med Executionens wärkställande til denna dag, hwilken Resolution, d. 20 förledne eller sistl. Onsdags, ankom til Afrättsplatsen kl. 10 förmidd., då både domen war afkunnad och Spitsgården upstäld. Så blef, i anseende därtil, benämnde Poströfware, idag före middagen, på Skånings Härads vanlige Afrättsplats, Långeskogen kallad, på det sätt afrättad att han först miste högra handen, sedan hufwudet, och någre minuter därefter parterades kroppen samt uppspikades på 5 Stegel. Nu kunde ej annat märkas än att denna missgärningsman war wäl beredd til döden, hälst han både frimodigt bad närwarande Åskådare för honom fälla trogna förböner, samt lagade sig til och beredwilligt lade sig på Stupestocken.
|
| Källa:
|
Inrikes tidningar 1772-06-18
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-08 23:06:27
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
2 april 1845
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Gustafs kyrkoarkiv F:3 dödbok 1845:
Soldaten Nils Fredrik Boman från Solfverbo No 73 blev till följe af Kongl. Majts Utslag den 23 jan 1845 straffad till lifvet genom halshuggning den 2 april, för dråp å sin moder.
Post- och inrikes tidningar 1845-04-07:
Sistlidne gårdag kl 5 på morgonen, affördes soldaten Boman (hvilken under rusigt tillstånd genom misshandling vållade sin moders död) till Gustafs sockens afrättsplats, der han undergick det honom ådömda dödsstraffet.
Dråpet skedde den 25/1 1844 och modern hette Catharina Romberg enligt husförhörslängden AI:14 b sid 257
|
| Källa:
|
Gustafs kyrkoarkiv F:3 dödbok 1845
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-06 11:13:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
22 maj 1761
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Torshella, den 30 maji
Den 22 i förledne månad undergick barnamörderskan Catharina Skrodd detz döds straff och blef enligit Kongl. Swea Håfrätts dom halshuggen och i Båhle bränd.
|
| Källa:
|
Inrikes tidningar 1761-06-15
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-05 20:43:09
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
27 nov 1771
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
Gardes Soldaten Johan Ekström, som för kort tid sedan röfwade den härifrån till Finland afgående Posten, blef d. 27:de nästl. Nov. till följe af Kongl. Håf-Rättens Dom, på det sätt afstraffad, att han på Danderyds Afrättsplats miste högre hand, halshöggs och kroppen lades på 5 Stegel.
|
| Källa:
|
Inrikes tidningar 1771-12-05
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-05 18:52:05
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
18 maj 1796
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Drängen Jan Hansson från Walsätra för begångit barnamord på sit egit barn d. 8 augusti förledit år, enligit Kongl. Majts Nådiga Utslag af d. 11 sidstledne Mars på Danderids härads afrättsplats d. 18 Maji i sit 32 år halshuggen och steglad.
Pigan som war i samråd om detta mord, sedan hon födt barnet, benådades med lifwet och straffades med 30 par ris, en söndags uppenbar kyrkopligt i Ö. Ryds kyrka, och 6 års arbete på Tukthuset i stockholm.
|
| Källa:
|
Östra Ryds kyrkoarkiv C:3 döda 1796
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-04-05 18:02:07
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
5 aug 1772
|
| Brott:
|
Rånmord
|
| Text:
|
Gräsö församling wid Öregrund, d. 12 augusti.
Sedan en Kronobåtsman ifrån denna församling, wid namn Eric Nordberg, wid wederbörligen anstälde Ransakningar, blifwit förwunnen til flere, med och utan inbrott, samt ute på Marken begångne stölder, och det jemwäl yppats, at han år 1768 om hösten, en kringgående tiggande Yngling, som warit döf och dumb, och en afton kommit till hans torp, at där begära hus öfwer natten, ihjälskutit, och dess sammantiggde Penningar, som skola utgjordt 8 Dal. 12 öre K.mt, til sig tagit, samt den mördade kroppen först uti Jorden nedgräft, men 2 år efteråt uptagit och upbrändt.
Så blef denne Missgerningsman d. 5:te Aug, til dess wälförtjenta straff befordrad, i det han på Frösåkers Härads Afrättsplatts för ärelös förklarad blef, miste högra handen, halshöggs och steglades.
|
| Källa:
|
Inrikes tidningar 1772-09-17
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-03-26 20:24:24
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
11 juni 1766
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
1766 den 2 februari blev Gillis Permans 13- årige son i Alby mördad av sin far.
Den 11 juni samma år miste Gillis Perman högra handen, halshöggs och steglades på galgberget vid Nyköping.
|
| Källa:
|
Runtuna kyrkoarkiv EI:1 dödbok 1766
|
|
|
Meddelat av Lennart Flodin 2011-03-25 21:10:11
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Närke |
| Tidpunkt:
|
29 juli 1752
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
I dödboken för Askersunds landsförsamling står följande:
11 januari 1752. Mördades af thess egen man Pål Niclasson på Sigridtorp dess hustru Maria Olsdotter. 32 år.
29 juli 1752. Afrättades Pål Niclasson på Snaflunda Mon för mord på sin hustru. 25 år.
|
| Källa:
|
Askersunds landsförsamling C:3 sid 205
|
|
|
Meddelat av Siv Johansson 2011-03-18 18:36:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
19 dec 1764
|
| Brott:
|
Blodskam
|
| Text:
|
Simtuna Sockn i Wessmanland, den 27 Dec.
Den 19 af innewarande Månad blef, i följe af Höglofl. Kongl. Hof-Rättens utfalne Dom af den 27 October, gifte Bonden Anders Ersson uti Marby och hans Brors Dotter Qwinspersonen Anna Ersdotter därsammastädes, å wanlig Afrätts Plats, halshuggne, han steglad på 2:ne Stegel och hon i Båle bränd, för med hwarannan bedrifwen blod-skam.
|
| Källa:
|
Inrikes tidningar 1765-01-14 sid 2
|
|
|
Meddelat av Katarina Sohlborg 2011-03-14 14:09:49
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
25 nov 1761
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Fahlun, den 26 November.
Den i desse Tidningar tilforene omtalte Mordbrännaren Anders Ersson från Tuna, som begådt Mordbrand härstädes, fick för 14 dagar sedan Höglofl. Kong. Swea Håf-Rätts Dom, at 2 dagar å rad stå på Påla och skämmas med Tafla öfwer hufwudet, hwaruti hans brott war beskrifwit, samt af Bödels-Kneckten hudstrykas med 15 par Spö, hwardera dagen, och sedan halshuggas och steglas, Hufwudet slås på en Påla och kroppen lägges på et Stegel. Det förra af Domen wärkstältes på honom den 20 och 21 på Stadsens Torg, och sedermera undergick han döds-straffet på Afrätts-platsen i går eller den 25, honom til wälförtjent straff, och androm til skräck och warnagel.
|
| Källa:
|
Inrikes tidningar 1761-11-30 sid 1
|
|
|
Meddelat av Katarina Sohlborg 2011-03-14 14:06:57
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
18 juni 1755
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
"Avrättades på Torget volontären Jonas Björn."
Nån som vet varför han avrättades?
|
| Källa:
|
Karlskrona amiralitetsförsamling FIa:3 (1746-1768) Bild 32 / sid 57
|
|
|
Meddelat av Fredrik Salomonsson 2011-03-13 08:39:24
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
3 aug 1830
|
| Brott:
|
Rån, Stöld
|
| Text:
|
Rudolph Samuelsson född 9 februari 1801 i Västorps by, Furuby socken, son till soldaten Samuel Olin och hans hustru Kirsti, blev inte ens trettio år gammal innan han avrättades på galgbacken i Ingelstad, dömd av Häradsrätten i Konga Härad till döden pga. stölder och rån.
Den brottsliga banan började tidigt för Rudolph. Redan som 13 år gammal blev han anklagad för stölder. Rudolph skulle vara en skomakare behjälplig.
” Men han kunde icke länge behålla Rudolph, eftersom han var mycket wanar-tig och begifen på tjufnad, ändskjönt han derföre strängt blef agad både af hans Far och wittnet, som omtalade widare, att Rudolph en gång hade tagit en liten Metallkanon från Ingenjöen Morén, den han likwäl blef tvingad att åter-lämna. Rudolph fortfar att neka och han påstår att dragonen själf tog den lilla Metallkanonen, men med mycket stryk och hotelser förmådde Rudolph, att er-känna detta brott." (Utdrag ur domprotokoll)
Rudolph anklagades för ett flertal stölder i Västorp, men blev ej dömd, beroen-de på att tillräckliga bevis saknades. Stölderna lär ha varit bl. a. i Amundsgård, Trångsgärde, Klerebohult och även i Hovmantorps kyrka.
År 1816, då Rudolph var drygt 15 år, blev han dömd att straffas med 40 par spö för en stöld han gjort på Wäxiö Biskopsgård. Värdet av det stulna uppgick till 106 Riksdaler Banko. Han insände böneskrift till Kongl Hofrätten och straffet förwandlades (med tanke på hans låga ålder) till ”fängelse wid watten och bröd”. Många anklagelser riktades mot honom för tjuvnadsbrott och han var åtalad vid ett flertal Rätter,
”men han har endast lärt sig, denna tidens tjuwars wanliga språk, att oför-skämt neka; Hwarför han i brist på bewis ej heller kunnat till answar fällas." (Utdrag ur domprotokoll)
Vid 19 års ålder beskrivs Rudolph, i ett domprotokoll, enligt följande:
”Han är liten till wäxten, men hans kroppsbyggnad är fast och stark. Hans ansigkte är rundt, med något blek och hwit, men icke sjuklig hy, mörka hår och ögonbryn samt stora blå ögon, som utmärka dumhet, sammanparad med en framfusig tilltagsenhet."
Som sjöartillerist nr 36 i Hans Blomstedts kompani vid 2:a Sjöartilleriregemen-tet i Karlskrona skrev Rudolph, enligt 1823 års rulla, den 30 oktober 1820 på för 6 års tjänstgöring. Upplysningarna från hans tjänstgöring är mycket knapp-händiga men under en kolumn ”Hantverk” står Snickare o skomakare. I 1826 års rulla för Sparres kompani vid Sjöartillerikåren i Karlskrona finnes följande anteckning: ”utstruken enl. Resol. D. 21 mars, 1826 för rymning och wahn-fräjd."
En mycket omfattande rannsakning och domstolsförhandling, där Rudolph var inblandad, gällde ett rån hos Enkefru Prostinnan Colliander på Bramstorp i Tegnaby socken natten mellan 28 och 29 januari 1821. De andra anklagade var förutom Rudolph arbetsfången Nicolaus Fredric Bergelin, förre RegementsMu-sicanten Johan Raffel och hans hustru Britta Svensdotter. Protokollet är mycket omfattande och avslutas med att HäradsRätten överlämnar målet till Kongl. Hofrättens pröfning. Utslaget blev friande då de anklagade hade svärtat sina ansikten och kunde på så sätt inte med tillräcklig säkerhet utpekas.
Rudolph tycks ha varit på riktiga stöldturnéer med lite olika kumpaner och dömts i olika ting. Han har även rannsakats för förfalskningsbrott, fast han har sagt sig ”ej kunna läsa och skriva”. Rudolph återfinns i handlingarna under olika namn - Samuelsson, Olin, Rudell, Samuelsson Dag eller Peter Sirfing. Det sista rånet, som Rudolph var med om, var mot ett äkta par i Säljerydstorp, som var lumpsamlare. Kumpanerna var då klädda i kvinnokläder. I detta rån var även Rudolphs hustru Maria Helena inblandad.
Rudolph rannsakades vid urtima ting i december 1828 för förfalskningar och 14 stölder. De fyra kumpanerna dömdes för detta och tidigare brott till att mista livet genom halshuggning. De dömdes efter en lag som hette Missgärningsbal-ken. Domen fastställdes av Göta Hovrätt och en nådeansökan sändes till Carl XIV Johan. Utslaget på nådeansökan blev att Rudolph och en medbrottsling fick avslag, den tredje fick straffet förvandlat till 40 par spö, kyrkplikt och livs-tids arbete på fästning och den fjärde dömdes till ”ärans förlust” och tio års arbete på Malmö fästning.
Enligt Kronohäktets fångrullar transporterades Rudolph den 22 juli1829 till Karlskrona och den 15 augusti 1829 fastställdes Rudolphs dom, när nådeansö-kan avslogs av kung Carl XIV Johan. Därmed skulle alltså dödsdomen verk-ställas.
I häktet fördes fångjournaler där det för varje månad antecknades några rader om situationen för varje fånge. Av den kvartett som dömdes samtidigt – Ru-dolph Samuelsson Dag, Fredrik Bergelin, Carl Ekeroth och Maria Helena Fred-riksdotter finns antecknat i fångjournalen i juni 1829 följande:
”Juni 1829
Rudolph
Genom Kungl Majts och rikets Göta Hofrätt utslag den 26(?) april dömd Ru-dolph Samuelsson Dag att för rån, förfalskningsbrott och flera stölder genom halshuggning mista lifvet – qvar i arresten.
Ekeroth och Bergelin – Kungl Majts och Hofrätt 26 april – se ovan
Dömd för rån och stölder att genom halshuggning mista lifvet. qvar i arresten.
Maria Helena – genom Kungl Majts utslag den 6 april ankom den 2 dennes har frikänt Maria Helena Fredrikdotter ansvar å tilltalade brott. Dito den6:e den-nes undgått canulliiförhör – qvar i häktet.”
I juli 1829 noterades att Rudolph avförts till Karlskrona och övriga rapporteras som kvar i häktet. Först i september samma år rapporterades utslaget för Eke-roth och Bergelin där de fick sina dödsstraff omvandlade till spöstraff, kyrko-plikt och arbete på Malmö fästning.
”September 1829
Ekeroth
För omfattande brott är Ekeroth genom nådigt utslag den 15 augusti dömd till 40 par spö, uppenbar kyrkoplikt samt 10 år å Malmö Fästning. Den 26 dennes har Ekeroth genomgått spöstraff och dagen därpå uppenbar kyrkoplikten samt hit återkommen den dagen afförd till Malmö.
Niklas Fredriksson Bergelin
Dito dömd till 40 par spö, uppenbar kyrkoplikt samt lifstids arbete å Malmö Fästning. Detta straff undergick Bergelin den 26 och 27. Denna sistnämnda dag återkommen samt denna dag afförd till Malmö.”
Ekeroth och Bergelin blev ganska omedelbart förda till Ingelstad där de fick utstå sitt spöstraff utanför kyrkan och sedan direkt transporterade till Malmö fästning.
Rudolph antecknas i fångjournalerna åter i häktet i Växjö den 19 november 1829 och varje månad konstaterar man i anteckningarna att Rudolph ”avbidar” i häktet i avvaktan på Kungliga Hofrättens utslag.
I ytterligare ett utslag från kung Carl XIV Johan i juni 1830 konstaterade man att verkställandet av dödsdomen uppskjutits på grund av att Rudolph uppgivits vara medbrottsling i ett rån genomfört den 7 och 8 november 1825 i Jacobstorp. Medelstads Häradsrätt konstaterade att man inte var övertygad om Rudolphs delaktighet i rånet och anbefallde därför att verkställigheten av den tidigare domen (dödsstraffet) genomförs. På själva utslaget från Carl Johan finns an-tecknat att domen ”afkunnats för Rudolph Samuelsson den 14 juli 1830”.
I juli 1830 noteras i häktets fångjournal:
”Juli 1830
Kungl majt har uti nådig skrifvelse den 19 sistlidna juni anbefallt att det i juni månad fånglista sista år antecknade Rudolph Dag ådömda dödsstraff skall å honom verkställas och af sådan anledning qvarhålles Rudolf under beredelse i häktet.”
Förberedelse till det slutliga...
Förberedelsen för avrättningen finns till viss del beskriven i olika dokument. Dokumentationen från Kronohäktet är vid denna tidpunkt ganska sparsam (el-ler sparsamt sparad för eftervärlden) liksom för övrigt all dokumentation kring själva avrättningen.
Fångarna var normalt ”skodda” i järnkrage och kedjor och genom räkningar kan man konstatera att Rudolph vid något tillfälle under tiden i häktet fick nytt järn. Inför avrättningen finns noterat kostnaden för att ta av järnbeslagen.
Via Länsstyrelsen och Landskontorets räkningar kan man spåra Rudolphs resa till avrättningsplatsen. Hur denna sista transport skulle genomföras finns noga beskrivet i fångpasset. Där beskrivs den på detta sätt:
”Som förre sjöartilleristen Rudolf Samuelsson Dag enligt Kongl Majts nådiga befallning kommer att idag för begånget rån mista lifvet genom halshuggning; så kommer han att afföras till avrättsplatsen vid Ingelstad under bevakning af gevaldigarne Nilsson och Erikson som bör vara ridande.
Rudolf föres å en med 2ne hästar bespänd vagn, hvarvid även prästerskapet kan åka om så åstundas.
Fången som är fängslad med järnbult, bör vid ansvar på det nogaste bevakas.
Traktamente för dagen är honom tilldeldt. Växiö Landscanulli den 3 augusti 1830.
På Landshöfdingeämbetets wägnar
I.Leander N J Lång
Att ofan nämnde till döden dömde Rudolf Samuelsson Dag av fånggevaldigarne Eriksson och Nilsson blivit riktigt framförd hit till Ingelstad så att han undergått dödsstraffet betygas. Ingelstad den 3 augusti 1830
C Ströberg (häradets kronofogde)."
Rudolph skulle alltså transporteras med vagn dragen av två hästar, beva-kad av två beridna vakter, eventuellt i sällskap med prästen. Av detta (och kostnaden för skjutsen tillbaka till Växjö) kan man uttyda att präs-ten verkligen reste tillsammans med Rudolph. Fortfarande befann sig Rudolph under skjutsen till viss del fängslad med järn och man ansåg att han borde noga bevakas för att inte rymma (han hade rymt från häktet vid flera tillfällen under åren). Till sist konstaterar man att han fått sitt traktamente för avrättningsdagen och i räkenskaperna kan man finna att han verkligen fått mat sin sista dag i livet. Kostnaden för stadskjutsen med vagn, sadel och fyra hästar till Ingelstad var 2,27 riksdaler och för landsskjuts med vagn och sadel och fyra hästar för prästens och gevaldi-garnes resa tillbaka till Växjö 2,03 riksdaler.
I häktets fångrulla för augusti månad 1830 finns Rudolfs namn en sista gång:
” Augusti 1830
Rudolf Samuelsson Dag undergick det honom ådömda dödstraff å Konga Hä-radsrätts afrättsplats vid Ingelstad d 3 dennes meddelst halshuggning.”
I Justierevisionens arkiv finns en bekräftelse som sänts till Stockholm på att avrättningen verkligen ägt rum. Detta finns också redovisat den 10 augusti 1830 som Koncept Nr 1006 i Brefbok vid Wexiö landskansli för år 1830.
”Justitierevisionens besvärsdiarium 17 augusti 1830
Konungens befallningshavare i Wexiö med anmälan om verkställt döds-straff å förre sjöartilleristen Rudolf Samuelsson Dag
Inkom 17 augusti 1830
Stormäktig Allra Nådigaste Konung
Eders Kungl Majt:s
Sedan Eders kungl. Majt:s i nådig skrifelse den 19 sistlidna juni befallt att det dödsstraff som genom nådigt utslag den 15 augusti 1829 blivit ålagt förre sjöartilleristen Rudolf Samuelsson Dag för rån, torde sättas i verkställighet så blev Dag den 3 i denna månad avrättad vid Konga Hä-rads Tingsställe Ingelstad.
Med djupaste undersåtlig vördnad, vet och trohet framhärdad intill dödsstunden.
Underdånigaste tjänare
Carl Mörner
/ Leander”
Källor:
Handlingar från Medelstads häradsrätt. Landsarkivet, Lund
Hofrättens handlingar. Landsarkivet, Vadstena
Koncept Brefbok vid Wexiö landskansli för år 1830. Landsarkivet, Vadstena
Konga Häradsrätts domböcker. Landsarkivet, Vadstena
Konga fögderis specialräkningar. Landsarkivet, Vadstena
Kriminalvårdsanstaltens i Växjö Arkiv 1827-1995. Landsarkivet, Vads-tena
Länsstyrelsens i Kronobergs län landskontorets arkiv. Landsarkivet, Vadstena
Nedre justitierevisionens diarium och handlingar. Riksarkivet, Stockholm
|
| Källa:
|
Källor: Domprotokoll från Häradsrätt, Hofrätt och Kunglig Majt.
|
|
|
Meddelat av Kerstin och Lennart Gynnerstedt 2011-03-06 22:00:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
1 mars 1775
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Soldaten Petter Carling avrättades vid avrättningsplatsen i Vånga den 1:e mars 1775 för begånget mord.
Källor är Generalmönsterrullan för första Livgrnadjärregementet 1777-1780, Östanstångs kompani, soldat nummer 1001.
samt
Skedevi dödlängd C:3 sidan 631
|
| Källa:
|
Första Livgrenadjärregementets Generalmönsterrulla 1777-1780
|
|
|
Meddelat av Mårten Swärd 2011-02-23 09:24:30
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Petter Carling var boende i Kalbo soldattorp, Skedevi församling och avrättningsmetoden var halshuggning.
Kommentar av Mårten Swärd 24 febr 2011 kl 23:33
|
|
| Landskap: | Öland |
| Tidpunkt:
|
17 aug 1836
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Den 22 februari 1835 mördade Nils Persson i Kolstad n:o 8 i Köping sin hustru Lisa Nilsdotter född 1801(AI:7 sidan 133 Arkiv Digital)Nils Persson blev halshuggen i Köping den 17 augusti 1836(C:I 6 sidan 63 Arkiv Digital)
|
| Källa:
|
Arkiv Digital:AI:7 sidan 133,CI:6 sidan 663
|
|
|
Meddelat av Kaj Gräns 2011-01-25 15:07:19
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
12 jan 1724
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
"12. Blef Soldaten af Guarnizon i CarlsCrona Åke Eskman effter Kongl. HofRättens dom för begångit tijdelag, och bolande med en ko här i Sochnen i N: Biörstorp hwilket han sielf först för Lagl. Rätt i CarlsCrona sehn här för TingzRätten i Brösarp sielfwilligt bekänt och tilstådt, här Hals huggen och å båhl bränd. Gud [...] woro hans siäl nådig för Christi skul, [...]medan i sina hand, det wij hoppas, och näpsa Satan och bewara denna försambling och hwaren(?) des lem för Satans list bedrägrij och grymhet at han eij må få macht med någon at honom förföra i sådana slijka förderf, wet före utan Gud regera hwaran med sin H Ande at lefwa i Herrans fruchtan effter hans willia wandra så med rättning o hierta för Herran at de må bewara trona och godt samwet at de må få trons ande[...] siälens salighet!
|
| Källa:
|
Brösarps kyrkoarkiv, volym C:1, s 133v.
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2011-01-23 23:48:06
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Närke |
| Tidpunkt:
|
14 mars 1755
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
1754 16/11: "Brita Månsdr i Kieltorp med en yxa af afskiedade soldaten Petter Täman wåldsamp mördad. Skal wara född i Knista sn år 1683. Blef gift med änklingen Jöns Andersson i Kielltorp som afsomnade 1753. I sitt änkestånd har hon inlåtit sig med bemälte Täman som henne mördat för det hon inte welat blift hans hustru. Begrafs d. 24/11. Left 66 år."
1755 14/3: "Petter Täman, afskiedad soldat halshöggs och steglades på Örebro härads rätteplats för det dråp och mord som han begick d.16/11 1754 på änkan Brita Månsdotter i Kielltorp. Left merendels illa medelst allehanda lasters bedrifwande."
|
| Källa:
|
Täby, Örebro län, C:1, döde
|
|
|
Meddelat av L.J. Hjalmarsson 2011-01-18 12:27:00
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Närke |
| Tidpunkt:
|
mars 1669
|
| Brott:
|
Kyrkstöld
|
| Text:
|
Avrättningen avser Måns Hemmingsson i Lunthyttan i Hammars socken. Text i dödboken:
Måns Hemmingsson i Lunthyttan steglad wid Kolbroen, den der haar föröfwat wålzwerkan, öfrwåld och röfweri. Igenom gallestigs(?) fönstret medh en stångh bortstulit en Messehake och Messesärk i Hammars Kyrkia.
|
| Källa:
|
Dödbok för Hammar C:1
|
|
|
Meddelat av Siv Johansson 2011-01-16 18:00:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
31 okt 1854
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Den 31/7 1852 mördade Johan August Bank sin hustru Catarina Maria Öman i Kalmar (75.127.69900).Bank hade flyttat från Ålem 1846 i december månad,I flyttbetyget står det att Bank var förtjust i starkvaror. Johan August Bank blev halshuggen den 31/10 1854 (75.127.70800)Det finns ingen uppgift om VAR halshuggningen ägde rum.
|
| Källa:
|
Gid 75.127.70800
|
|
|
Meddelat av Kaj Gräns 2011-01-06 14:41:04
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| “Kalmar den 1 Nov. I går förmiddag mottog hustrumördaren Bank dödshugget på den omkring ¼ mil fran staden belägne afrättsplatsen. Som man vet, föll Bank ett offer för bränvinet och lönnkrögeriet. Under inverkan af bränvinet ihjelpiskade han neml. långsamt, under flera timmer, sin hustru, för det hon, hvilken idkade lönnkrögeri, i fyllan råkat sönderslå ett krus, innehållande en kann brännvin.” (Post- och Inrikes-Tidningar, Tis 7/11 1854)
Kommentar av Christian Schrepper 09 jan 2011 kl 21:44
|
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
29 juni 1809
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
Olof Svensson från Källunga blev "Halshuggen på Långskogen och begrafven" den 29 juni 1809. Tyvärr saknar kyrkoboken uppgift om vilket brott han avrättades för eller var avrättningsplatsen Långskogen låg.
Vid avrättningen var Olof 48 år och inhyses med hustru Anna Nilsdotter och sonen Jan i nybygget Fäderåsen, fram till 1796 hade de varit grannar på Ballaberget. Änkan bodde kvar som inhyses till 1817.
|
| Källa:
|
Skölvene pastorat kyrkobok 1770-1818 (GLA/13486/C:3) p 294
|
|
|
Meddelat av Lina Libell 2010-12-15 17:44:56
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
11 dec 1717
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
"Anno 1717 d: 8 Junii utfördes till Landscrona fästning Qvinfolket Marna Persdoter, hwilken medan hon d 31 Maji födt sitt Barn å lönn, samt effter häradz Rättens Ransakning icke allenast lagt det bort utan att naflat, utan och icke kunnat neka, att ju klädet i hwilket hon det inswept tryckt och har tagit Barnet andan, hälst som, effter bem:te Ransakning, det war lefwande född, såg upp med ögonen rörde kroppen, och pustade samt gret, är hon påföljande Onsdagen d: 11 Decemb:r effter Höglofl: Kongl: Hofrättens dom wed Annelöf worden halshuggen och bränt å Båhle. Ledde ut af Pastore loci och Comminister i Asmundtorp och Toffta Hr Otto Bilberg, war på sidstone wäl berred, och upofrade sin Siäl med Stephani Ord: Herre Jesu annama min Anda!"
|
| Källa:
|
SE/LLA/13381 Svalöv C:1 (1690-1751) Bild 195 / sid 191
|
|
|
Meddelat av Magnus Lindskog 2010-11-13 13:20:14
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
30 april 1783
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Dömd till döden av Hova häradsrätt 1782-09-05 för att ha dödat 16-årige Oluv Jansson vid Hova Gästgivargård i "Besynnerlig öfwerilning och sinnesställning" då han "ej warit sig sielf utan blifwit af diäfwullen därtill förförd och uphetsad". Halshuggen 1783-04-30 i Hova "för ett mord begånget på en gosse derstädes".
|
| Källa:
|
Släktforskning
|
|
|
Meddelat av Magnus Pålsson 2010-11-10 15:08:20
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
15 nov 1749
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Pigan Annika Svensdotter, 54 år och boende i Stubbestugan i Kvarsebo socken (E), blev mördad av båtsmannen Pehr Knutsson den 22 mars 1749. Han avrättades genom halshuggning i (Östra) Husby socken den 15 november 1749.
|
| Källa:
|
Kvarsebo dödbok F:1 s.21 och 23
|
|
|
Meddelat av Benno Magnusson 2010-11-07 19:48:00
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
20 nov 1771
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Den 20 november avrättades och i bål brändes, på Svinskogen i Munktorp, tidelagaren Hans Olsson från Rävnäs. 17 år och 6 månader gammal.
|
| Källa:
|
SE/ULA/11258 Ramnäs FI:1 (1730-1774) Bild 57
|
|
|
Meddelat av Daniel Widler 2010-11-05 19:02:14
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
18 jan 1758
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Den 20 oktober har brukskarlen Mårten Gaudes änka - Anna Isacsdotter i Vattholma mördat ett piltebarn - som blev upptäckt den 27 oktober hvaröfver hölts rannsakning i Vattholma d 17 november - tå hon bekiände uppå sig att barnamord till som skedt 3 år förr, hvartill --- Soldat Carl Orre bekändes vara barnafader som tå var i Pommern. Undergick dödsstraffet den 18e januari 1758 på Viksta heden.
|
| Källa:
|
Lenas Död och Begravningsbok 1754-1789 C:3 sidan 187
|
|
|
Meddelat av Daniel Widler 2010-11-03 15:06:39
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
4 juni 1766
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Kjerstin Jacobsdotter begravdes i Funbo efter att hon undergått det i Svea Hovrätt ådömda livsstraffet, halshuggen och bränd på bål, för det att hon, 24 år gammal, å lönn lagt ett framfött fullgånget foster,
|
| Källa:
|
SE/ULA/10291 Funbo C:3 (1737-1780) Bild 133 / sid 129
|
|
|
Meddelat av Åke Granberg 2010-09-18 18:25:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
30 okt 1811
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Mordbranden i radbyn i Norra Åloppe
Norra Åloppe ligger ca 12 km nordväst om Örsundsbro i Uppland och var 1811 en tätbebyggd radby.Norra Åloppe hörde till Nysätra socken och Lagunda härad. Den 2 maj 1811 började Carl-Henrich Sundmans hemman i Norra Åloppe by att brinna, det s.k. rusthållet, som bestod av två tätsammanbyggda gårdar. Elden började i stallbyggnaden och fortsatte i ladugården. Även 2 logar med 4 golv, 2 fähus och en spannmålsbyggnad, ett svinhus, ett redskapslider och åkerredskap brann upp.
Elden var anlagd och den som utpekades som skyldig var pigan Lena Andersdotter från Södra Åloppe gård. Hon försökte även att tända på manbyggnaden, men blev då upptäckt och den kunde räddas. Detta går att läsa i Svea hovrätts dom från 8 augusti 1811. Enligt domen skulle hon ha hämtat skuren halm och ett eldkol för att åstadkomma branden. I lantmäterihandling från 1813 över Norra Åloppe står det om en vådeld som ödelade byn.
Domarna
Den 31 maj 1811 dömdes Lena Andersdotter av Lagunda häradsrätt till att halshuggas och brännas. Pigan Stina Schenning och drängen Carl Ersson blev anklagade som delaktiga i mordbranden. Lagunda häradsrätt dömer den 31 maj 1811 även Stina och Carl. Av domen framgår att dagen innan hade Stina sagt till Lena att hon önskade hämnas husbonden (Carl-Henrich) ”måttagande”. Måttagande bör förstås som att Stina uppfattade husbonden som petig. Enligt domen hade Lena ett häftigt humör och att detta uttalande och liknade prat tidigare hade lagt grund till att Lena gjorde detta brott emot sin husbonde. Häradsrätten dömer förutom halshuggning att kroppen skulle brännas.
Stina döms för att med sitt prat om husbonden lagt grund till Lenas häftiga humör. Hon döms av häradsrätten till risstraff ”tio par av riset, tre lag av paret”, dvs 30 slag. Carl döms också. Han döms för att han inte hade berättat vad han hade hört Stina sagt till Lena dagen innan branden och för att han inte försökt stoppa det senare försöket till mordbrand (troligtvis menas Lenas försök att tända på manbyggnaden) och efter branden uttryckt; ”att inte manbyggnaden också hade brunnit”. Han dömdes av häradsrätten till 30 slag av spö . Hovrätten ändrade Carls dom till åtta dagars fängelse på vatten och bröd , men Stinas dom står fast. Hovrätten tar på nytt upp ärendet den 16 oktober 1811, men domarna står fast. Vilket innebar att Lena inte fick nåd av kung Carl XIII, utan konungen gillade domen.
Halshuggningen
Den 30 oktober 1811 verkställs domen av Lena. Lagunda härads avrättningsplats låg belägen på åkermark vid Sjövik väster om Örsundsbro i Enköpings kommun, dvs vid nuvarande Alstabadet. I Uppsala fanns det en utsedd bödel för Uppsala län. Han hette Niclas Öberg ,med stor sannolikhet var han skarprättare. I husförhörslängden vid Lenas namn har prästen skrivit i kolumnen för flyttning denna korta notering: ”Evigheten 1811”. I kolumnen för omständigheter står det: ”avrättad för mordbränneri 1811”
Vad hände med Stina och Carl?
Av husförslängden för Nysätra församling framgår att Stina lämnade Södra Åloppe 1812 och kom till Uppsala. Carl flyttar med sin familj till Tibble enligt husförslängen. Troligtvis var det till Skogstibble socken som gränsar i norr till Gryta och Nysätra församlingar. Av uppgifterna i husförslängderna drar jag slutsatser att de efter sina straff levde vidare på annan ort.
Vad hände med Norra Åloppe by efter branden?
Enligt handling från Lantmäteriet så utstakades en ny, mera oregelbunden bytomt åt ägarna. En av gårdarna hamnade nu väster om Lillån och en annan längre norrut på andra sidan vägen. Några av gårdarna hamnade söder om vägen, där byn förut legat. Branden fick alltså stora konsekvenser för byn och gårdarnas ägare. Även om inte allt brann upp, så fanns det sannolikt en stor rädsla att något liknade kunde hända igen och därför beslöts man sig för att förändra gårdarnas placering.
Hur gick med Carl-Henrich?
Carl-Henrich Sundeman levde kvar på i Södra Åloppe och dör 1818. Hans hustru Magdalena Hernberg bor kvar på gården fram till sin död 1833.
Enligt Carl-Henrichs bouppteckning så hade familjen gott om tillgångar. Totalt uppgick tillgångar till 14.613 kr och skulder till 512 kr. Det visar att mordbranden inte skadade familjen Sundeman så stort, utan de hade det bra ställt sju år senare. Hans gård i Södra Åloppe drabbades ju inte av branden. Vid denna tid fanns ett brandförsäkringsväsende , uppställt sockenvis, så han kan ha fått ersättning därifrån.
|
| Källa:
|
Svea hovrätt huvudarkivet AIbI:73 och EVIb3bb:52. Riksarkivet
|
|
|
Meddelat av Sven-Gunnar Hultman 2010-06-30 12:42:24
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
3 juni 1810
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Enkan Karin Andersdotter på Koppartors ägor i Åby socken,Kalmar län,blev mördad och innebränd af Kronobåtsman Jaen Stille från Koppartorp.(GIDnr 203.34.10900.)Jaen Stille var född 1776 i Bäckebo,Åby socken var gift med Karin Abrahamsdotter född 1762 i Åby,och en dotter Maja >Stina född 17990226 i Åby.Jaen Stille avrättades den 3 juni 1810,hur han avrättades framgår inte.Likaså var han blev begravd.
|
| Källa:
|
203.34.11000
|
|
|
Meddelat av Kaj Gräns 2010-05-20 08:20:13
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Enligt Åby(H) EI:1, sidan 154, avrättades båtsman Jaen Stille från Koppartorp 1812-06-03, inte 1810.
Änkan Karin Andersdotter dog 1812-01-28 enl. Åby EI:1 sid 152.
Kommentar av Lotta Nordin 02 juli 2010 kl 17:08
|
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
4 aug 1758
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Madesjö dödsbok: 1758 4/8 blev båtsmannen för Ekery Clas Kiöl för mandråp halshuggen i Wassmolösa, 30 år gammal
|
| Källa:
|
Madesjö dödsbok 1754-1781, CI:3 s 171
|
|
|
Meddelat av Lena Tottie 2010-05-13 14:10:32
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
8 mars 1718
|
| Brott:
|
Kyrkstöld, Annat
|
| Text:
|
Anno 1718
dh. 8 Martii uphängdes twenne X kötslige bröder födde i Gårfweda Sn Asbo-
landz Härad, Nembligen Erich Olufson Dahlström, och Gustaff Olufson
Dufwa för begånget Kyrkiotiufwerij, uthom thet hade och then äldre gifft sig
med twå Hustrur then förra Hust. Ingebor Håkonßdotter i Bockholm och Alßheda
Sn och then senare Märta N uthi Bergz Ormesberga Sn, och sedan Begge til-
förena römt ifrån Smålandz Tredingz Regemente.
[i vänster marginal:]
X Soldater
under detta
Cronobergz Infan-
terie och bägge
|
| Källa:
|
VaLA, Växjö kyrkoarkiv DII:1 (1704-1724) s 309
|
|
|
Meddelat av Niclas Rosenbalck 2010-04-10 08:39:07
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
20 jan 1832
|
| Brott:
|
[ej angivet]
|
| Text:
|
Artilleristen Lars Ohlsson/Rubin och Husaren Sone Ohlsson från Brunnby? och avrättade i Mörarp för Rån
|
| Källa:
|
landskansliets i Malmö skrivelse 18320102 till KMt i Carlskrona
|
|
|
Meddelat av lindblom_rolf@yahoo.se 2010-04-06 14:16:44
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| I Brunnby dödlängd (C:3 sidan 371) så finns Lars Ohlsson Rubin. "Den 20 januari afrättades vid Mörarp afskedade gifte husaren L Olsson Rubin efter 1 års fängelse efter begångit rån"
Kommentar av Mårten Swärd 08 sept 2010 kl 19:29
|
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
1772
|
| Brott:
|
[ej angivet]
|
| Text:
|
Jag hittade en uppgift i Tabellverket(Demografiska databasen) om att en man i Botkyrka socken hade lidit dödsstraff 1772. Närmare detaljer är inte kända för mig.
|
| Källa:
|
Mortalitetsrapport, Tabellverket
|
|
|
Meddelat av Stefan Lundgren 2010-04-03 17:39:52
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
22 sept 1613
|
| Brott:
|
Hor
|
| Text:
|
Nils Rasmusson var knekthövitsman. Levde vid sin död 1613 i Torarp, Odensjö. Dömd till döden 1613-07-23 i Sunnerbo häradsrätt. Dömd till döden för enfaldt hor med pigan Botill Pedersdotter. Han hade två gånger tidigare bedrivit hor och blivit benådad. Hustrun bad för honom, men domen skulle verkställas. Död 1613-09-22.
|
| Källa:
|
http://odensjohistoria.se
|
|
|
Meddelat av Thomas Lindhqvist 2009-12-31 00:30:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
28 juni 1854
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Andreas Segerberg, född den 17 juni 1833 i Starrkärr, Ale härad och son till torparen Jöns Segerberg, var dödligt kär i grannflickan Sofia Josefina Larsson vars moder Britta Stina Börjesson hade en liten handelsbod som låg alldeles intill landsvägen i Älvängen. Butiken var nattetid ofta utsatt för allehanda löskekarlars påhälsningar och den unge torparsonen ombads att ibland sova över för att ge skydd åt mor och dotter i den komb bostaden och affärsrörelsen.
Till en början var allt frid och fröjd mellan de båda ungdomarna. Eller som det ordagrant återges i hovrättsdomen:
"Att för ungefär tre år sedan Segerberg fattat tycke for Sofia Josefina Larsson, hviken äfven, efter hvad Segerberg förstått, för honom fattat tycke tillbaka. Att häraf omsider hos honom uppkommit en liflig kärlek till Sofia Josefina, hviken dock snart visat sig mot Segerberg likgiltig och kall."
På våren 1853 bestämde sig Andreas Segerberg för att ta livet av Sofia Josefina och den utlösande faktorn är enligt folksägen i Göta älvdalen en danstillställning när spelemannen August Olsson från Eskekärr fick en kyss av Sofia Josefina, en händelse som lär ha upprört den försmådde Segerberg så till den milda grad att han började planera mordet.
Fredagnatten till den 15 april 1853 begav sig Andreas Segerberg hemifrån, utrustad med en täljkniv i fickan. I skydd av mörkret förde han oväsen utanför handelsboden och fick Britta Stina Börjesson att tro att det var löskekarlar i farten. Han blev ombedd att komma in i stugan och erbjöds en säng. För, som det heter i hovrättsdomen, vinnande av styrka av den beslutade gärningen, begärde han och fick ett halvt qvarter cognac blandat med vin plus ytterligare ett halvt qvarter vin. Intet ont anande gick modern till sängs i ett angränsande rum och släckte ljuset. I mörkret tillfrågades Sofia Josefina om det vore sant "att hon några dagar förut gifvit en annan person en kyss och då hon dertill nekat bedt henne att gifva Segerberg en kyss, att när hon sådant vägrat och jemväl afslagit Segerbergs därpå framställda begäran, att hon skulle uppstiga samt lägga sig hos honom, Segerberg, tillkännagifvande att han skulle gå upp och lägga sig hos henne, lemnat sig lägerstad och bortgått till Sofia Josefina Larssons soffa samt under yttrande: känn, här är kniven* (Citat ur hovrättens dom.)
Det som sedan följde var en brutal människoslakt. Andreas Segerberg skar vilt och besinningslöst med sin kniv. Modern vaknade upp och försökte fly ut ur huset för att hämta hjälp, blev stoppad och knivhuggen. Knivbladet gick av. Segerberg fick tag på en stor kökskniv. Sofia Josefina bad för sitt liv medan modern låg med avskuren hals på golvet och även dottern fick sin hals avskuren. Det var ett grymt blodbad som upptäcktes av drängen Jon Jonasson i granngården på morgonen den 15 april.
Misstankarna riktades genast mot Andreas Segerberg. Först nekade han, men blodfläckar på hans kläder tvingade fram ett erkännande och den 17 maj 1853 dömdes han till döden i Ale härad urtima ting. Segerberg hade innan han lämnat sina offer stulit 77 riksdaler banco och en del andra saker i syfte att få dubbelmorden att se ut som ett rånöverfall av lösdrivare. Hovrätten fastställde domen den 13 september och en nådeansökan hos Kungl. Maj:t avslogs den 31 oktober samma år. Fram till avrättningsdagen den 28 juni 1854 satt Andreas Segerberg fängslad i Karlstad. När Segerberg fördes till stupstocken på Tingbergs kulle i Ale härad skedde det inte utan uppmärksamhet. Den unge dubbelmördaren halshöggs i närvaro av en stor folkmassa. Bödeln hette Johannes Jansson och kom från Göteborg. Det var han som höll i den yxa som nu finns till allmänt beskådande i Göteborg.
Källor:
Tidningsartikel i GP och/eller Ny-Tid från 1990-talet.
|
| Källa:
|
SE/GLA/13498 Starrkärr C:7 (1851-1860) Bild 54
|
|
|
Meddelat av Göran Nilsson 2009-12-08 14:20:30
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
28 juni 1854
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Andreas Jönsson Segerberg f.17/6 1833 i Frälseborgsliden, Starrkärr (P),Död 28/6 1854 I Sankt Peder,Lödöse(P)
Dömd för mord på sin fästmö (Sofia) och hennes moder. Orsaken var att Andreas trodde att fästmön hade varit otrogen.
Införd i Starrkärrs dödbok 28 juni 1854.
"Hemmasonen Andreas Jönsson Segeerberg i Svenstorp. Hade den 15 april 1853 mördat kvinnopersonerna Britta Christina Börgesdotter och Sofia Petersdotter i Elfängen.Ålder 21 år o 11 dagar.Halshuggen på Tingbergskulle"
|
| Källa:
|
Sveriges Radio (Karl-Erik Andersson, Alingsås)
|
|
|
Meddelat av Carl-Olof Carlsson 2009-11-10 10:53:54
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
ca 10 mars 1728
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Råkade se den här avrättningen eftersom jag har en förfader längre ned på sidan. Hustrun Kirsten Jönsdotter och drängen Johan Gunnarsson (Gummesson)ströp hennes man Pärsson. För detta brändes hon på bål och han mistet först sin högra hand, halshöggs och steglades. Varför han mistet sin högra hand förstår jag inte.Annars kan man väl kalla detta för makaber kuriosa.
|
| Källa:
|
Gid 20.14.59300 Kalmar Dörby CI:1 1713-1752 0/245
|
|
|
Meddelat av Nils Nilsson 2009-10-02 13:14:18
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Halland |
| Tidpunkt:
|
30 juli 1788
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Sammandrag av protokoll vid urtima ting Quibille 12/1 1787
Närvarande voro utom pigan Maria Mathisdotter från Wilshärad och enkan Lena Pehrsdotter (Lena på Bjeret) i Plönninge torp, Täppet kallat, bl a Marias fader Mathis Mathisson i Wilshärad och hennes fästman Anders Jönsson i Skee mölla samt Lenas egen son MagnusOlufsson 11 år och hennes s k fosterson Pehr Andersson på 10 året (fader- och moderlös, njuter allmosor av Harplinge socken), vidare pigan Ingeborg Bengtsdotter i Skintaby. Marias moder kunde ej närvara, hon var sängliggande i sorg över dotterns missgärning.
Maria beskrives vara av medelmåttig växt och kropplemmar, ganska blödigt och fromt sinnelag, alltid haft gott namn om sig, hon jämrar sig obeskrivligen över brottet så att domstolen med yttersta saktmodighet måtte tala med henne.
Lena säger sig vara 50 år med goda och starka kroppslemmar begåvad, har gott att tala för sig ., skall ., vandra i bygden för att mottaga och sälja varjehanda samt .. åt folk till stadsborna i Halmstad; ej brott förut; i utfattiga och medellösa villkor; uppgives ha varit hård ett par dagar men veknat efter Marias mångfaldiga tårar.
Maria hade flyttat till Skee mölla till sin tillkommande fästman Anders Jönsson, som i sitt hus hade fadern Jöns Andersson. C:a 14 dagar före jul 1786 hade hon gått ca 1/8 mil till Lena och bett henne skaffa sig av med några marker färskt smör, då hon hade ärende till Halmstad. Det var första gången de träffades. Lena skall ha undrat om det inte var besvärligt med den gamle, dvs Jöns Andersson. Maria skall ha svarat att man får fördrag med gamla även om de är besvärliga. Lena hade så föreslagit att skaffa prästbevis för att på apoteket köpa arsenicum, som Maria kunde ge den gamle vid lägligt tillfälle för att vara fri från huskorset... Maria hade övertalats till detta onda uppsåt och beslutat att Lena skulle köpa giftet och Lena erbjud sig förskjuta med betalningen eftersom Maria ej hade pengar med sig. Så skildes de.
Lena fick av adjunkten Hammar i Harplinge prästbevis för att köpa giftet att användas mot ohyra. Giftet överlämnade Lena genom sina två gossar till Maria 2 eller 3 dagar innan Maria blanda det i gröt som Jöns Andersson fick att äta av. Det överlämnades i en liten klut, bunden med tråd, och Lena hade varnat dem för att röra innehållet i kluten, då de kunde dö därav. Fästmannen Anders Jönsson var närvarande, när Maria fick kluten och på hans undran vad den innehöll svarade Maria att det var peppar, som Lena köpt i Halmstad.
Tisdagen 19/12, då fästmannen var i Halmstad, fick Maria tillfälle blanda giftet i gröt, som Jöns åt av kl 9 f.m. Omkring kl 1 e.m. samma dag började han sjukna och kräkas, så fortsatte han hela nästa dag och han dog något före dager torsdagsmorgonen 21/12.
När fästmannen kom hem från Halmstad tisdagsafton 19/12, trodde han att fadern, med vilken han - liksom Maria före hennes sammanträffande med Lena - stod på god fot, drabbats av sin vanliga passion av sträng colique jämte ålderdomsbesvär. Dricka och vatten kräktes han upp, mjölk varken begärde han eller bjöds honom-: kokt gröt ville han inte ha.
Samma dag som Maria gav gubben giftet kom Lena dit för att få betalt. Lena undrade då om han fått giftet och fick svaret "ja och han ligger med ont i magen". Lena satt hos honom en stund. Den döde begrovs annandag jul, tisdagen 26/12. Rykten med anledning av det oväntade dödsfallet började gå, och prosten Ring /i Harplinge/ slog med anledning härav larm till myndigheterna. Kronolänsman Dahlgren meddelade 4/1 ett allmänt rykte i socknen att J.A. blivit förgiftad, och förordnande hade kommit att liket skulle uppgrävas och provincialmedicus dr Westberg utförde obduktion 5/1.
.....
30/7 1788: Maria Mathisdr avförd till Quibille att halshuggas och å båle brännas. (Skarprättare Hierpe)
Se vidare:
http://www.nanneson.se/Dokument/Text/GS/Brottmal/Brottmal-1.htm
|
| Källa:
|
Sammandrag av protokoll vid urtima ting Quibille 12/1 1787
|
|
|
Meddelat av Tore Nanneson 2009-10-01 15:44:18
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
7 sept 1757
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
"Den 7 september 1757 halshöggs på den vanliga afrättningsplatsen utanför Skanstull Johan Henrik Wikman, häradshöfding i det svenska Savolax, för oloflig correspondence med Ryssland. Han var en man af 50 år, till växten medelmåttig och undersätsig. Han var klädd i svarta kläder med peruque, såg blek ut, något bestört, gick dock alfvarsamt til stupstocken. Finska pastoren Werander förde honom ut"
|
| Källa:
|
Anteckningar af Carl Christopher Gjörvell, ur Samlingar utgifna för De skånska landskapens historisk och arkeologiska förening af Martin Weibull, III, 1875
|
|
|
Meddelat av Magnus Lindskog 2009-08-15 16:16:28
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Öland |
| Tidpunkt:
|
13 april 1836
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Den 13 april som var Onsdag blevo nedanskrivna 3 drängar från Algutsrums socken Halshuggna till straff för det våld de begott med slag i huvudet och söderkrossade ben och lemmar å Bonden Jonas Nilsson i Holmtorp den 28 juni 1833,i följd av ..... misshandling.Jonas Nilsson afled den 3 den på följande juli.Ransakningen hade varit långvarig.Götta Hofrätt hade först dömt blott till manshat,men målet blef återförvisat från Konungen,och Hofrätten dömde sedan till halshuggning vilken ....Dom af Kongl.Majet i nåder fastställa
Drängen Petter Jonsson från Holmtorp 25 år 1 månad 28 dagar gammal
Drängen Carl Magnisson i Hofgården 24 år och 10 månader
Drängen Jonas Jaensson från Häsleby (oäkta född i Algutsrum)34 år 10 månader 25 dagar gammal
Alla 3 tilläts inte att begravas på Algutsrums Kyrkogård.
|
| Källa:
|
Genline GID.3.11.85500
|
|
|
Meddelat av Kaj Gräns 2009-06-20 11:18:35
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Öland |
| Tidpunkt:
|
3 febr 1796
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
d 3 feb.aflivfvades på avrättningsplatsen Båtsmans Örlings från Bierby hustru Christina Jönsdotter för föröfvat mord på sitt fjärde barn
|
| Källa:
|
Genline GID 85.8.14500
|
|
|
Meddelat av Kaj Gräns 2009-06-10 08:42:48
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Kerstin Jonsdotter från Bjärby i Kastlösa avrättades för mord på sitt SPÄDA barn (inte fjärde).
Maken hette Per Örting.
Kommentar av Monica Antonsson 06 sept 2009 kl 10:00
http://slaktbloggen.blogspot.com/2011/02/chierstin-jonsdotter-i-bjarby-ett.html
Kommentar av Monica Antonsson 10 aug 2011 kl 11:28
|
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
7 juni 1721
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Soldaten Tobias Malmberg, född Pehrsson i Västergötland omkring 1694. Soldat från 1714 på nummer 624 i Vansö socken. Var med i Norska fälttåget 1718, rymde 27/6 1719, återfanns 24/5 1720, återinsattes på soldatrote nummer 624 Plongsta i Vansö socken.
|
| Källa:
|
Evert Wahlberg Soldater och Soldattorp i Vansö socken
|
|
|
Meddelat av Lars Thor 2009-04-14 21:38:03
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
23 jan 1734
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
"Januaris d. 23 blef ryttaren Nils Nordstierna aflifwad och praterad på 5 steglar samt högra handen afhuggen ock sedan hufwudet för det mord han föröfwat på sin rusthållares hustru".
Ryttaren Nils Nordstierna blev avrättad på rättareplatsen i Stora Harrie 23 januari 1734, för att han i vredesmod sköt sin rusthållare Jeppa Tuessons 66-åriga hustru Anna i ryggen med en skarpladdad pistol, så att hon senare avled.
|
| Källa:
|
Ullgren, Peter,
|
|
|
Meddelat av Markus Gunshaga 2009-03-10 19:06:18
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Källan ovan föll bort - uppgiften kommer från Peter Ullgrens bok "Det stora nordiska kriget 1700-1721", s. 330-336, där Ullgren beskriver hela dådet och rättegången.
Kommentar av Markus Gunshaga 13 mars 2009 kl 15:20
|
|
| Landskap: | Närke |
| Tidpunkt:
|
18 juni 1746
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Snickaren Olof Holmstedt född omkring 1700-1710 satt på Örebrofängelset 1746 i februari månad för han röfwat påsten, han fick besök av sin hustru Helena (Lena) Robsahm född 1710 vet ej var hon är född, han fick även besök av sin snickargesäll Olof Nyqvist, vet ej när han är född, dessa båda blev mördade inne på Örebrofängelset 10 Februari 1746 av Olof Holmstedt, vet ej hur de mördades, Olof Holmstedt o Hustru Lena bodde i Filipstad, (Källa, Filipstad AI:1.sidan 41, 1743-1749, GID:479.1.47900) här stog det att han mördat dom, här står även Olof Nyqvist, familjen har 4 barn de miste sonen Jakob 12/1 1746, 3 veckor innan morden, han blev 6½ år gammal. Lena var dotter till Bruksarrendatorn av Malingsbo Bruk i Malingsbo (W) Jakob Robsahm född 1673 o hans hustru Brita Trotzig, men deras barn finns ej i Malingsbo födelsebok.
I Fånglista står följande, 1746 i Januari Olof Holmstedt röfwat påsten.
på listan för februari månad står det.
Röfwaren Olof Holmstedt den 10 denna månad äfwen mördat sin hustru och giesäll.
i listorna för mars, april och maj står han som Mördaren Olof Holmstedt, I listan för juni står det:
Mördaren Olof Holmstedt Efter SlottsRättens här i Örebro fälte utslag utförd på Örebro Härads rättesplats att derstädes mista högra handen, halshuggas och steglas 5 stegel.
|
| Källa:
|
Fångrulla 1746 i Örebro Länsstyrelses arkiv (landskontoret G VIIa:3) (Hjälp av Linda Oja där)
|
|
|
Meddelat av Gun-Britt Berg Bankogatn 25 414 80 Göteborg 2009-02-28 15:57:18
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Källa. Fångrulla 1746 i Örebro Länsstyrelses arkiv (Landskontoret GVIIa:3)
(Hjälp av Linda Oja Landsarkivet i Uppsala)
Kommentar av Gun-Britt Berg Bankogatan 25 414 80 Göteborg 06 mars 2009 kl 14:02
|
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
20 dec 1658
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
"Aflifwades Anders Andersson för det han ##### sig
i hustrun, efter en god #############"
|
| Källa:
|
CI:1 Eksjö kyrkoarkiv sid 221
|
|
|
Meddelat av Jonas Magnusson 2009-02-23 13:25:47
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Datumet skall vara 20 november 1658! Med lite mer läsande av denna handstil i bagaget tyder jag nu texten till:
"Aflifwades Anders Anderson för di han tagit sig i huskur, efter en god bekennelse"
Kommentar av Jonas Magnusson 14 april 2009 kl 23:02
20 November 1658
Afliffwades Anders Anderson för det han tagit sig 2 hustrur, effter en god bekennelse.
Kommentar av Ingemar Axelsson 14 febr 2012 kl 10:35
|
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
19 maj 1802
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Göran Persson i Bommersvik avrättades för det brutala knivmordet han begått på sin farbror Jan Göransson den 9 november föregående år.
|
| Källa:
|
Turinge, C:1
|
|
|
Meddelat av Camilla Eriksson 2009-02-22 17:55:01
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
16 sept 1801
|
| Brott:
|
Dråp, Mordbrand, Stöld
|
| Text:
|
Ur dödboken i Lommaryd 1801 "en torpare från Boaplåta under Grimstorp för begånget dråp, röveri och mordbrand å de under den 11 föregående martii antecknade personer, halshuggen och steglad den 16 september. 43 år"
Bengt Larsson, född 1758, mördade natten mellan den 7 och 8 mars 1801 inhyseshjonen Nils Jonsson och Ingeborg Persdotter i Svältebo eller Jerkio under Säldefall medelst en besman och en yxa. Samtidigt stal han också merparten av de mördades tillhörigheter, av vilka han gömde några och bytte bort eller sålde andra.På morgonen den 11 mars satte,han för att dölja mordet, eld på stugan. Efter hustruns påtryckningar erkände han sitt illdåd i början av juni 1801, och vid Häradsrättens sommarting skedde rannskning den 6, 8, 11 och 12 juni, varefter domen,att mista högerhanden samt halshuggas och steglas, föll den 15 juni 1801. I väntan på att domen skulle verkställas fördes Bengt Larsson till Slottshäktet i Jököping.
Undertecknad har inga uppgifter om var avrättningen ägde rum.
|
| Källa:
|
Norra Vedbo häradsprotokoll 1801
|
|
|
Meddelat av Inger Skogwik 2009-01-19 19:21:44
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Jämtland |
| Tidpunkt:
|
1737
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Anna Persdotter född 1690-06-20 i Österåsen Fors Dömd som medhjälplig för mord på sin man Avrättad i Krångede 1737 genom stegling och sedan bränd på bål
Far Per Ersson född omkring 1651 i Österåsen, Fors sn, död omkring 1716 i Österåsen
Mor Ingiäl Jonsdotter född 1651 Mordsjön, Revsunds sn, död 1727 i Österåsen, Fors sn
Källa: Erik Edholm i Täby 1980
Anna Persdotter avrättades 1737 för anstiftan till mord på sin make Jon Jonsson. Enligt sägen finns vid Drogsjön intill Ljungå en sten kallad "Finn-Ollesten" som sätts i samband med händelsen. Detta torde dock inte vara sant då rättsprotokollen visar att mordet skedde då Jon befann sig på fiske i Stora Holmsjön. Mordet förövades av en finne Mickel Johansson som var bonde på en gård intill Jon och Annas Karlsgård. Mickel som var änkeman hade sedan några år ett otillbörligt förhållande med Anna i Karlsgård. De kom överens om att röja Jon ur vägen. En tisdagsmorgon den 10 maj 1737 passade Mickel på Jon vid dennes fiske i Stora Holmsjön. Just när Jon nådde land med sin båt och reste sig upp sköt Mickel honom i ryggen med sin bössa som var laddad med två kulor. Vid rätten yttrade Mickel, "han sjönk ihop som en död hjärpe". Anna och Mickel greps under flyktförsök till Norge vid Gällöbron. De rannsakades och dömdes av Ragunda häradsrätt den 21 och 22 juni, 1737. Mickel dömdes enligt Missgärningsbalken 12 kap att halshuggas och steglas och Anna enligt 14 kapitlet att mista högra handen, halshuggas och brännas. Rättegången finns beskriven i Hällesjö Sockens historia del 1 sid 48 - 54.
Källa genom avskrift av Erik Edholms anteckningar i Täby augusti månad 1980
1737-05-17 blev han mördad av sin hustrus älskare, Mikael Johansson i Byn. Hustrun och hennes älskare blev avrättade för mordet. Jon får de bästa vitsord i rättsprotokollet: ’en stilla saktmodig man med goda kroppskrafter och hälsa, som fastän han kände till makans otrohet och kände hot om livet från henne och grannen, umgåtts väl med denne och haft medlidande med hustrun
|
| Källa:
|
Hällesjö sockens historia samt Erik Edholm, Täby i augusti 1980
|
|
|
Meddelat av Martin Bergman 2009-01-17 09:09:14
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
5 april 1712
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Jälluntofta B:1 (sid 408-409 även med pag 494-495): "Den 18 Februarii [1812] begrofs Erick Nilson i Älghult 30 åhr g, blif ymkeligen mördad med en knijf af Nils i Wingården, som honom oskyldigt afhände lijfvet Han lades hoos Klåkestapeln; och denne mördaren Nils Person i Wingården halshuggen blif uti Ällmestad för samme misgierning den 5 Aprilis 1712. Gud bevare oss alle uti försambl: för slijke och andre grofve missgierningar."
|
| Källa:
|
Jälluntofta B:1 (sid 408-409 även med pag 494-495)
|
|
|
Meddelat av Thomas Lindhqvist 2009-01-04 18:23:40
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Mordet ägde rum den 23 januari 1712 och har av Allan Nilsson beskrivits i Södra Unnaryd-Jälluntofta Fornminnes- och Hembygdsförenings Årskrift 1978 under rubriken "Femte april 1712" (sid 89-94). Artikeln bygger på Västbo Härads Dombok från Vårtinget 1712.
Kommentar av Thomas Lindhqvist 06 jan 2009 kl 19:25
|
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
27 juni 1703
|
| Brott:
|
Barnamord, Hor
|
| Text:
|
(Södra Unnaryd C:1, sid 58)
"Ao 1702 den 2 Junii födde Rangel Jönsd. i Dråspalt et oächta barn, det hon sielf mördade, och derföre 1703 den 27 Junii halshögs och Brändes, och Olof Matthisson i Låkabäck, som först dömdes till döden, emedan de voro bägge gifte, blif af Kongl. Hofrätten benådat med 7. gattulop och exemplar Kyrckioplicht."
|
| Källa:
|
Södra Unnaryd C:1 sid 58 (oäkta barn 1702)
|
|
|
Meddelat av Thomas Lindhqvist 2009-01-03 00:48:49
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Värmland |
| Tidpunkt:
|
17 april 1714
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
April 1714
17. Halshöggs finndrängen Sigfrid Staffansson ifrån Aspeberget på Ulvheden för det han skjutit ihjäl sin granne Mats Mohall. /slut på citatet/
Mohall var kanske av släkten Moilainen. Det finns många fler exempel på att svensktalande präster har förvanskat finska släktnamn.
Enligt ortnamnsregistret som Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala svarar för, fanns Ulvheden som bebyggelse dels i Ljusnästorp, dels i Munkebol. En sökning i CD-databasen "Svenska ortnamn 1999" gav bara en träff, Ulvheden, i Norra Ny, naturnamn 4,3 km SSO Ambjörby. Jag har dock för mig att det fanns en avrättningsplats i Ekshärad som hette Ulvheden. Vid sökning i google kunde inte klarhet i detta bringas.
Allmogepersoner halshöggs med yxa, medan s.k. "finare" folk halshöggs med svärd, vilket inbegriper adliga personer.
Andreas Piscators anteckningar är bevarade genom en avskrift från åren 1700-1717 som kom till Värmlands museum på 1930-talet. Den är idag deponerad på Värmlandsarkiv i Karlstad under "Gårdshandlingar volym 2". Avskriften innehöll så mycket fel att Mats Hellgren därför gav ut denna bok som jag omnämner under "Källa". Författaren har låtit skriva ut förkortningar och modernisera språket.
|
| Källa:
|
Mats Hellgren: En kyrkoherdes vardag. Andreas Piscator och Bengt Piscator Anteckningar 1700-1758 Ekshärad (S), sidan 55.
|
|
|
Meddelat av Björn Sonesson 2009-01-02 13:52:03
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Rättelse!
En avrättningsplats i Ekshärad med namnet Ulfheden/Ulvheden finns inte. Däremot finns en "-heden" i Norra Råda på Edebäcks mark. Denna avrättningsplats hette Kroppheden.
Jag har fått veta detta av en person i Museiföreningen Gamla Edebäck (Aug 2009)
Mvh Björn
Kommentar av Björn Sonesson 25 aug 2009 kl 13:21
Har nu fått svar från en person som bor nära Ekshärad. I Ekshärad finns inget Ulvheden. Utan det är Ulvheden i Norra Ny som gäller.
Däremot finns en plats Kroppheden i Norra Råda socken som har amvänts som avrättningsplats.
Jag har också skrivit om detta i Anbytarforum för en tid sedan. Sök på "Ulvheden" eller "Kroppheden"!
mvh Björn
Kommentar av Björn Sonesson 27 nov 2009 kl 17:11
|
|
| Landskap: | Halland |
| Tidpunkt:
|
26 nov 1778
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Barnamörderska Pigan Anna Nilsdotter från Torpet vid Olofsbo Stafsinge blev halshuggen och bränd på bål. Ålder 28 år.
|
| Källa:
|
DB Stafsinge C:2 sid 358
|
|
|
Meddelat av Margitha Johansson 2008-12-17 19:36:09
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Ändrade uppgifter
Avrättningen skedde 26 nov 1784
Källa DB Stafsinge C2 sid 282
Kommentar av Margitha Johansson 24 jan 2009 kl 14:38
|
|
| Landskap: | Bohuslän |
| Tidpunkt:
|
14 nov 1625
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Thendt 14 novembris er fornede Elinae Andersdatter affhugenn och rettit her paa thorffuit medt en øxe, och hoffuidt och kroppen begraffuit ij Funthins kirckegaardt aff hinders fader, och thuene hinders brøder, Anders och Suendt Anderssen.
|
| Källa:
|
Kongellfwe Byes bog 1615-1648 (ed. Alf Lidholm 1981) s. 429
|
|
|
Meddelat av Jens Lerbom 2008-12-01 12:28:15
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
27 nov 1821
|
| Brott:
|
[ej angivet]
|
| Text:
|
Den 27 november 1821 arkebuserades artilleristen Carl Alex. Enström i Kristianstad garnisionsförsamling. 26 år gammal.
Han begravdes samma dag
|
| Källa:
|
Kristianstads garnisionsförsamling dödlängd C:1 sidan 219
|
|
|
Meddelat av Mårten Swärd 2008-11-16 10:59:44
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
12 aug 1772
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
"1772. NB: d.12te augusti afrättades Qwinfolcket Bereta Bengtsdotter som blef halshuggen och å Båhl uppbränd på Mörarps rättareplats, för begångit barnamord uppå sitt egit foster".
|
| Källa:
|
Brunnby C:2 s.170v
|
|
|
Meddelat av Niklas Hertzman 2008-11-05 15:15:01
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
7 nov 1732
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Bereta Nilsdotter halshuggen och bränd på bål. Avrättningen utförd av skarprättaren Johan Brun.
|
| Källa:
|
SkåneGenealogen 2006:1, artikel av Torsten Nilsson
|
|
|
Meddelat av Magnus Lindskog 2008-10-24 19:43:45
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
9 dec 1753
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
1753 d. 5 September dödde Mårten Nilsson i Selshög, som af en dräng
blef ihjälslagen: 52 år gammal.
1753 d. 7 Decembr blef Knut Jäppsson i Selshög halshuggen för begångit dråp: war 24 år gammal.
|
| Källa:
|
Tryde C:2
|
|
|
Meddelat av Magnus Lindskog 2008-10-14 19:35:48
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
19 nov 1788
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Torparen Anders Olsson född 1748 i Gillermossen, Ramsbergs socken. Han gifte sig 1783 med änkan Stina Matsdotter. Med sina egna och hennes och deras gemensamma hade de 12 barn. De var bosatta i Klotsviken, Ramsberg. Anders Olsson blev avrättad för mord på Anders Stephansson från Östra Kloten i Ramsberg. Han hade slagit ihjäl Stephansson på vägen mellan Gillermossen och Almhöjden den 16:e april 1788. Domen verkställdes den 19 november 1788 och han blev avrättad genom halshuggning på "förorättsplatsen". Uppgifterna är hämtade från Anders Stephanssons dödsnotis i dödboken (GID 300.71.66600) och Anders Olssons dödsnotis ( GID 300.71.67000)
|
| Källa:
|
Örebro, Ramsberg, F:1 Död 1775-1803 GID 300.71.67000
|
|
|
Meddelat av Barbro Halvarsson 2008-08-30 20:46:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
19 maj 1858
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Drängen Johannes Gabrielsson (Gabben) f.6/9 1825 i Vässby,Längjum (R)Icom på hösten 1856 från Malmö fästning. Fick år 1857 hemgå från Långholmen där han avtjänat3 månaders straffarbete för bruk av livsfarligt vapen.
Den 14/4 1857 kom han till Johannes Jansosn o Inga Cajsa Svensdotter torparstuga i Sannerna under Börje Bengtsgården i Norra Vånga (N).
Här kom han i slagsmål med Johnnes. Hans svåger Gustav Svensson försökte avstyra men Johannes dog av knivskärning.
Gabben blev häktad för mord. Blev sedan 29/7 1857 av Skånings häradsrätt dömd för rån och dråp.
Den 19/5 1858 blev Gabben avrättad genom halshuggning av Skarprättaren Dalman från Stockholm på Furubacken i Marum (R)Här ligger han även begravd i ovigd jord.
|
| Källa:
|
Längjumsboken samt Ulla och John Hamilton
|
|
|
Meddelat av Carl-Olof Carlsson 2008-08-13 22:09:47
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Jodå allt är rätt utom namnet på skarprättaren. Det var Magnus Ferm från Göteborg som utförde den.
Kommentar av Bernt Blank, Jönköping 24 okt 2008 kl 22:16
Kuriosa. När jag år 1975 och pratade med Erik Andersson på Asstorp, Edsvära. Berättade att jag sett en rishög i Kronoparken, Marum. Blev kommentaren från Erik. "Jaså Tjuvagabben, min mormor var med när de halshögg honom".
Kommentar av Göran Nyström Skara 18/5 2009 19 maj 2009 kl 08:38
Han är min släkting, min farfars farfars bror
Kommentar av therese 18 dec 2009 kl 18:50
|
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
14 nov 1735
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Simris dödbok 1735
Dom. 10 post Trin begrofs Hindrick Nils lilla dotter i Wiarp, nom. Janna, 2 åhr gl. hwilken af des kötzlige morfader Erik Olofsson /: som hade råkat i swårmodighet och oroliga tankar :/ blef med en knif ihiälstucken, nästföregående lögerdag d: 9 Aug: Hwarföre han, effter Kongl: Götha Hofrätts dom, d: 14 Nov. påfölljande wardt halshuggen på rätteplatzen och der nedergrafwen. Han dödde sal: Gudi ware lof!
|
| Källa:
|
Simris C:1
|
|
|
Meddelat av Magnus Lindskog 2008-07-12 17:33:32
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
11 aug 1749
|
| Brott:
|
Blodskam
|
| Text:
|
Blentarp, Födde,Vigsel,Död 1738-1775
(GID 1187.11.79300)
Den 11 Aug: Hallshöggs och å Båhle Brändes på Dahlby Domplatts qwinfollket Kirstena Lars dotter från Karup, för det hon bedrefwit blodskam med sin Stiuf fader Pär Larson derstädes. 27 Åhr gammal.
|
| Källa:
|
Blentarp Födde,Vigsel,Död 1738-1775
|
|
|
Meddelat av Thomas Lindhqvist 2008-06-26 19:04:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
ca sept 1804
|
| Brott:
|
Blodskam
|
| Text:
|
"I detta mål är det den gamle mannen Gumme Nilsson och hans styvdotters dotter, gifta Catarina Carlsdotter som står åtalade för att ha bedrivit blodsskam.
Häradsrätten dömer dem genom att åberopa 59 kap. 1, 2 och 5 § § i Missgärningsbalken att halshuggas och han steglas och hon på bål brännas, men att det enligt 25 kap. 5 § skall underställas Hovrätten för prövning.
Häradsrätten hänvisar till lagen där det står att ”Lägrar någon sin äkta, eller oäkta blodsfränka i rätt nedstigande eller uppstigande led, såsom fader sin dotter, eller dotterdotter”, ”så skola de bägge halshuggas, och ej i kyrkogård begrafwas”. Samma sak är om en man med sin styvdotters dotter beblandas, och för dessa straffades man med ”warde mannen steglad, och konan i båle bränd”. Då det gäller grövre brott, som ”lägermål i förbudna leder” skall de underställas Hovrätten.
Under februari tar Hovrätten upp ärendet och konstaterar att Catharina Carlsdotter är 30 år och erkänt att hon flera gånger blivit lägrad av sin styvmorfader. Detta har fortsatt efter hon gift sig med Gumme Nilssons systerson Johannes Johansson, och även att Gummes hustru levat. Gumme tillstår att det endast skett två gånger, innan hon gift sig, som de begått köttsligt umgänge. Detta erkännande är fritt och därtill trovärdigt. Vittnen som är hörda talar också om det rykte som spridits i orten om deras olovliga samlevnad, även under den tid då hon blev i sällskap med Johannes Johansson.
Hovrättens dom blev halshuggning och stegling för honom, och halshuggning och bålbränning för henne.
Den 27 februari inkom en handling från de båda åtalade där de förklarar varför de bekände brottet i Häradsrätten. De erkänner att bekännelsen tillkommit, dels förhastat av en förmodan av Catharina, att genom att åtaga sig detta brott kunna skilja sig från sin man Johannes Johansson, och därmed även från den svåra behandlig som hon blivit utsatt för av honom.
De återkallar bekännelsen från Häradsrätten och förklarar sig helt oskyldiga till det erkända brottet, och att de inte hade kunnat föreställa sig vilken påföljd det skulle bli för den oriktiga bekännelsen. De anhåller om att bli befriade från det ådömda straffet.
Den 6 mars tar Hovrätten upp ärendet om återkallandet av bekännelsen i Häradsrätten. Rätten anser att det vore rimligt att de tilltalade personligen själva inför Häradsrätten tog upp den inkomna skrivelsen, så Hovrätten upphäver Häradsrättens dom och återvisar ärendet därmed till Häradsrätten. Den inkomna skrivelsen från de båda tilltalade skall med brev insändas till Häradsrätten för ny prövning.
Ärendet togs åter upp den 14 maj i Häradsrätten och det blev inga större förändringar i domen. Den enda skillnaden var att man hänvisade till 59 kap. 2 och 5 § § i Missgärningsbalken (1 § var borta), samt 25 kap. 5 § Rättegångsbalken. Dessutom hade böneskrifter inkommit från de tilltalade.
Den 5 juni är det Hovrätten som tar upp ärendet, och den inlämnade skrivelsen från de tilltalade tas upp. Det konstateras att Häradsrätten prövat ärendet på nytt och att protokollet från Häradsrätten inkommit till Hovrätten, och att det inte möter något hinder att målet nu avgörs.
Trots insänd skrivelse, så har vid senare undersökning Gumme Nilsson och Catharina Carlsdotter, fritt och otvunget erkänt, att de, innan Catharina var gift, haft köttsligt umgänge. Denna bekännelse har vittnen berättat och styrkt.
I och med detta ansåg sig Hovrätten, till följd av ovan nämnda lagrum, rättmätigt att fastställa Häradsrättens utslag, att döma Gumme Nilsson och Catharina Carlsdotter, sig själv till straff och andra till varning, att mista livet och halshuggas, han att steglas och hon att brännas på bål. I övrigt hänvisades också till Kungliga brevet den 1 november 1778, där svårare brott skulle underställas Konungen för ”Nådig granskning”.
Fallet är dock inte avklarat med detta. Den 13 augusti behandlar Hovrätten en inkommen handling där det framgår att Gumme Nilsson avlidit i häktet. Man gjorde ingen större notis om detta utan konstaterar bara att Catharina Carlsdotter frivilligt och utan tvång erkänt sitt brott, och att hennes dom står fast.
Kungl. Maj:t. som befinner sig i Frankfurt den 16 juli svarar med en kort sammanfattning av ärendet och avlutar ”I hafver Edert förberörde utslag at utfärda”. Detta betyder att han samtyckte till den utfärdade domen och godkände att domen gick i verkställighet, men döden hade förekommit rättvisan genom att hinna före till Gumme och hämta honom redan i Växjö länshäkte.
Denna dom är inte undertecknad av kungen själv, utan avslutas med ”Enligt Kongl. Majts Egit Höga Beslut: Under Hans Kongl Maj:ts, Vår Aller Nådigste Konungs och Herres frånvaro Dess Tillförordnade Regering”.
Här kan man fråga sig om kungens brev från den 1 november 1778 har satts ur spel, när en tillförordnad regering ger klartecken för en avrättning?
Häradsrätten dömde till dödsstraff genom halshuggning, och han steglas och hon i bål brännas.
Hovrätten fastställde dödsdomen.
Kungl. Maj:t. fastställde dödsdomen. Halshuggning och att brännas på bål."
Citatet är hämtat från den nyligen färdigställda D-uppsatsen vid Högskolan På Gotland "Sig själf till straff och androm till varnagel
-Om verkställda dödsdomar på avrättningsplatsen Skarpåsen utanför Lenhovda 1800-1900", författad av Björn Karlsson.
|
| Källa:
|
Göta Hovrätts Arkiv B II A:138 Brottmålsutslag 1804 No 26. Göta Hovrätts Arkiv B II A:138 Brottmålsutslag No 83 1804 No 83. Kungliga Brev och Ressolutioner 1778-1780 Nr 635. Kungliga Brev och Resolutioner 1795-1809 No 707.
|
|
|
Meddelat av Björn Karlsson 2008-06-18 19:59:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
26 aug 1845
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Stina Andersdotter från Onsjö i Västanfors socken.
Hon finns omnämnd i Jan G. Ljungströms bok "Skarprättare, bödel och mästerman" (1996) på sidan 133.
Hon finns EJ med i dödboken, men i husförhörslängden i Västanfors socken A:14a pag 153 Onsjö där det är väldigt svårläst men att hon avrättades den 26 Aug 1845".
Vid ett besök i början av juni 2008 vid Galgbacken vid gränsen mellan Fagersta och Norbergs kommun (läs Norberg och Västanfors socken) fann jag på Galgbacken två stycken nedgrävningar; cirka 2 meter lång, 1 meter bred och 0,5 meter djup. De ligger fyra meter från varandra. Min fråga vem är den andra personen som har blivit nedgrävt vid Galgbacken? Är det någon vet något?
|
| Källa:
|
Husförhörslängden i Västanfors socken A:14a pag 153 Onsjö
|
|
|
Meddelat av Jouni Tervalampi 2008-06-11 14:27:29
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
14 nov 1733
|
| Brott:
|
Blodskam, Hor
|
| Text:
|
Båtsmannen Anders Glada och hans styvdotter Annika Jonsdotter halshöggs på Stigtomtamalmen för begånget lägersmål.
Deras förbjudna förbindelse hade resulterat i sonen Benon Orphan, född 1733 27/4. Enligt föräldrarnas dödsnotis var sonen död före dem, men han saknas i Tunas dödbok.
|
| Källa:
|
Tuna, C:2
|
|
|
Meddelat av Camilla Eriksson 2008-04-05 09:54:37
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Okänt landskap/land |
| Tidpunkt:
|
26 febr 1732
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
I Grythyttan (Örebro) C:2 , försättsblad i början, nämns:
"Fendriken Peter Påhlson Normark blef på Grythytte Gestgifvare
gård ihjelslagen natten emellan d 7 och 8 Sept. 1729, för detta
dråp straffade till döden medelst hallshuggning den 26 Febr
1732 Dragonen Michaël Spanjor, (...?)
Boråsaren Peter Renhultson Holm och dess Dräng Bengt Olofsson.
Normark blef ej begrafven förr än d 31 Maj 1730."
|
| Källa:
|
Grythytte C:2 - försättsblad i kyrkbokens början, opaginerad
|
|
|
Meddelat av Niclas Rosenbalck 2008-03-22 13:09:04
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Finland (utom Åland) |
| Tidpunkt:
|
3 april 1773
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Stina Pettersdotter Scarin f. 1745 "Förbegånget barnamord, halshuggen och bålbränd 3/4 1773"
|
| Källa:
|
Husförhörslängd 1770-1780 sidan 123 för Strömfors
|
|
|
Meddelat av Robert Primus 2008-02-26 12:12:34
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Medelpad |
| Tidpunkt:
|
18 sept 1811
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Beata Roos knivmördade bonden Jon Nilsson från Ensillre, Borgsjö Y.
Dådet utfördes i Östby, Borgsjö Y.
Beata dömdes till döden genom halshuggning och avrättningen ägde rum vid avrättningsplatsen i Johannisberg
|
| Källa:
|
Ivan Johnsson Härnösand
|
|
|
Meddelat av Lars Karlsson 2008-02-03 15:16:25
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Norrbotten |
| Tidpunkt:
|
27 juni 1752
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Utdrag ur Överklalix död- och begravningsbok:
"d 21 Junii begrafdes drängen Mickel Mickelsson ifrå Landsjerf som den 23 Martii blef mördad af Lappdrängen Lars Knutsson. 21 år gl."
"Junii 27 halshöggs och steglades Lappdrängen Lars Knutsson för begånget mord på ofwannämnde Mickel Mickelsson."
|
| Källa:
|
Överkalix död- och begravningsbok (C:2)
|
|
|
Meddelat av Håkan Bergström 2008-01-25 17:45:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
21 juni 1836
|
| Brott:
|
Mordförsök (dubbelt)
|
| Text:
|
Soldaten Erik Lind (född 1798-04-09 Väsbyholm Torshälla) avrättades genom halshuggning efter att tillsammans med änkan Christina Fyrberg vid två tillfällen 1832 ha försökt taga livet av hustrun Anna Maria Westerberg.
Båda försöken misslyckades.
Hela händelsförloppet beskrivs i Högsta Domstolens dom nedan.
Christina Fyrberg benådades således från dödsdomen i HD och dömdes i stället till livstidsarrest på Norra Correctionsanstalten i Stockholm. Även från detta straff benådades Christina Fyrberg 1848 efter en nådeansökan från direkteuren Theofor Munktell i Eskilstuna. Dennes engagemang var förmodligen kopplat till att en dotter till Christina från hennes äktenskap med kronojägaren Nils Hallén var anställd hos honom.
Tolkning av original på Riksarkivet av
Högsta Domstolens utslag 1835-11-14
Sida 1
Kongl Majts
Utslag uti det av Kongl Majt Och Rikets Svea Hof Rätt afdömda samt till Kongl Majts Nådiga pröfning i underdånighet hemstäldta nåd, angående soldaten vid Södermanslands Regemente Erik Lind, samt kronojägaren Halléns Enka Christina Fyrberg i Löfstugan hvilka vid Westra Rekarne Häradsrätt varit --- --- --- för det --- de med varandra begått hor, samt sig emellan aftalat och beslutat, att på det att de skulle komma uti tillfälle, att med varandra ingå ägtenskap, afdagataga bemälte Linds hustru, Anna Maria Westergren, i och för hvilket ändamål Enkan Hallén skall lemnat Lind samt denne senare i två särskilta omgångar i November och December 1832 bibragt hustrun arsenik, dock utan att döden däraf följt blifvit af Wester Rekarne Häradsrätt , genom utslag den 23 sistlidne Martii, i förmåga af 17 Capitlet 1,2 och - - - Missgärnings Balken dömde, att i ena bot mista lifvet och warda halshuggne; och har Hofrätten, genom utslag den 17 juli innevarande år, (sig utlåtit och funnit soldaten Lind)
Sida 2
förklarat att som soldaten Lind och Enkan Hallén frivilligt erkänt att sedan de ingått aftal att med hvaranda bygga ägtenskap eller åtminstonde flytta samman, så snart Linds Hustru Anna Maria Westergren wore död, samt vid ett tillfälle omkring chaeli tiden 1832, bland saker, som tillhört Enkan Halléns aflidne man af henne och Lind tillfälligtvis påfunnit en bit arsenik om en ärtas storlek, inwirad i papper, Lind och Enkan Hallén beslutat att dermed söka bringa hustru Lind om lifvet, i hvilket afseende och enär Enkan Hallén, som till den endan låtit Lind taga arseniken, befarat att denne icke skulle vara tillräcklig för det åsyftade ändamålet, widare öfverenskommit att till desto säkrare winnande deraf och på det inte blott wid kräkningar och illamående måtte bero,från arsenik och vitriol, hvilket sednare Enkan Hallén äfven ansett wara af giftig beskaffenhet, borde sammanblandat bibringas hustru Lind, deruppå Lind, en-
Sida 3
ligt hvad hon i öfrigt erkännt, utfört det sålunda fattade beslutet på det sätt, att hon av arsenikbiten afsöndrat ungefär en tredje part och äfven tagit något af vitriol, samt stött eller gnott sönder dessa ämnen till pulver, hvilka han sedan blandat samman och strött på ett stycke hvetebröd, det han erbjudit hustrun och hon på Linds enträgna uppmaningar förtärt; äfvensom enär detta försök icke medfört den dermed åsyftade påföljd, och enkan Hallén, som derom av Lindh blivit underrättad , jemte det hon, på sätt hon äfven widgått förebrått Lind, att han förfarit oklokt och wågsamt, då giftet i brödbiten lätteligen kunnat upptäckas, gifvit Lind det råd att afwakta ett tillfälle då hustru eljest wore sjuk, Lind en afton omkring jultiden den merberörde år 1832 bibringat hustrun, som då warit illamående, droppar i vilka han iblandat det på enahanda sätt tillredda pulver af arsenik och vitriol, och jämväl i dricka, som hu
Sid 4
strun skolat förtära, imängt sådane pulvwer hvilket sednare bägge blandningar, hvarå inte heller döden följt, enkan Hallén fastän hon nekat att Lind för henne omtalat dem eller för förloppet derwid närmare redogjort, likwhäl medgivit sig hava ägt kännedom och jemväl för --- genom samma försök ------ obetänksamhet tilldelat honom förebråelser altså och då, tillstyrka för dessa bekännelser under ransakningen förekommit , att afhörde --- uplyst flera omständigheter, som utmärkte att ett förtroligare förhållande ägt rum mellan Lind och enkan Hallén; att ett wittne enkan Catharina Andersdotter intygat, att hustrun Lindh wid det tillfälle, då hon av mannen erhållit omförmälte brödbit, blifvit plågad av wåldsamma kräkningar, som fortfor ett par dagar, och att Lind vid det sednare upgifna tillfället, eller något före juletiden 1932, gifvit hustrun droppar ur en matsked, i whilken han rört med en trädpinne, som hustrun vid förtäringen av dropp
Sid 5
arne hastigt frågat hvad det war, som Lind nu åter gaf henne, emedan det gnisslade under tänderne, inom kort blifvit anfallen av enahanda kräkningar; att dagen derefter ej mindre hustrun Lind än hennes bägge barn och torparen Erik Andersson i Wad son, Carl Erik hvilka skolat druckit av det förgiftade drickat, befunnit sig på lika sätt illamående, samt att å den skål hvaruti drickat förwarats, funnits en hvitring, som Lind derå gjord uppmärksam, skyndat sig att borttorka, att Lind, wid det tillfälle, då han hos Nämndemannen Olof Ersson i Hållby bekommit de droppar, hvilka han sedermera förgiftat och givit hustrun in, tillika begärt till lån fyra kannor bränvin, att använda vid begrafningen, efter hustrun, hvars snara död han då med bestämdhet förutsagt, och att Stads Läkaren i Eskilstuna, doktor Alsert på Embetsed förklarat, att de sjukdoms symptomer hustrun
Sid 6
Lind beskrifvit fått följder af de pulver han givit henne in, fullkomligt öfverensstämde med
de deruti, enligt Linds uppgift, innehåller gifterna kända och vanliga werkningar fann Hofrätten soldaten Lind och Enkan Hallén wara lagligen försvurne att, i uppsåt att taga afdaga sin hustru, Anna Maria Westergren, hafa tillredt och bibringat henne giftiga medel samt Enkan Hallén, att i enahanda afsigt, hafva lemnat Lind de anwända giftämnena och i öfrigt i gerningen rådt, så att den derigenom skett; --- och Hofrätten, enär Lind och Enkan Hallén genom egen af omständigheter styrkt bekännelse tillika wara öfvertygad att med hvarandra hafa föröfvat horsbrott, rätten i förmåga af 1. och 2. §§, samt 61. Capitlet Missgärningsbalken, pröfvat rättvist att Lind och Enkan Hallén hvilka gjort sig skyldiga att för horsbrottet böta
Sid 7
Lind åttio och enkan Hallén 40 silfvermynt, samt att undergå enskild skrift, men för uppsåtlig förgiftning gjort sig till dödsstraff förfallne skola i ena bot mista livet och warda halshuggna, deruti Enkan Hallén i underdånighet sökt ändring, under yrkande att målet måtte till ytterligare undersökning wid Härads Rätten förwisas, äfven som Lind i underdånighet anhållit, att från dödsstraff af Gunst och Nåd warda förskonad, thed Kongl. Majts Högste Domstol beslutat; gifvet Stockholms Slott den 14. November 1835.
Kongl. Majt. har i Nåd låtit sig föredragas detta mål rörande handlingar , men finner ej anledning förkomma till bifall af Enkan Halléns yrkande om ytterligare undersökning, och pröfves rättvist att med afslag å de anförda besvären, hos Rättens utslag som lagligen grundadt fastställes
Sid 8
I fråga om Nåd finner Kongl. Majt. icke anledning att Soldaten Lind från dödsstraffet förskonas, men beträffande Enkan Hallén, vill Kongl. Majt. tillåta att hon må af Nåd med förskoning från dödsstraffet i stället får umgälla sitt brott med trettio/30/ par ris, uppenbar kyrkoplikt å en söndag i kyrkan till den församling der brottet är begånget samt lifstidsarrest å Norra Corrections Inrättningen härstädes.
Det vederbörande till underd. efterställighet
1835 den 14. Novemb
Utslag
Angående Soldaten vid Södermanl Reg Erik Lind
Och Enkan Hallén
Carl Johan/
Jac. Ax. Dahlström
1835 den ? Decemb. Underskr
d 8 - Exped
|
| Källa:
|
Riksarkivet Dom i HD 1835-11-14
|
|
|
Meddelat av Claes Gustafson 2008-01-21 17:05:16
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| I det första stycket har ett felaktigt födelsedatum angivits för Eik Lind. Det korrekta skall vara 1798-04-09.
Brottet har angivits som "Annat". En bättre rubricering är: Mordförsök.
Kommentar av Claes Gustafson 27 april 2010 kl 14:06
|
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
19 okt 1785
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Anders Jansson, bonde i Vretstorp i Länna avrättades genom hängning för "den 24 februari 1785 om morgonen begånget dråp på pigan Maria Jacobsdotter".
|
| Källa:
|
Husförhörslängd och dödbok 1785, Länna
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-13 17:12:10
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Han avrättades inte genom hängning. Så här står det i Länna dödbok 1785:
"19 Octobris hallshöggs Bonden Anders ...sson i Wretetorp för att på Pigan Maria Jacobs dotter d. 24 ... Febr. ... Se sidan 370. Anders war född 1747 d. 29 Maji."
(Genline ID 2122.3.28900)
"24 Febr: Pigan Maria Jacobsdotter war född i Dunker år j1765 d. 25 Julii. Fadren war soldat Jacob Öman och modren [lucka]. Hon mördades d. 24 Febr. om morgonen wid Wretatorp af Bonden därstädes Anders Jansson. Lefwat 19 [år] 7 [månader]."
(Genline ID 2122.3.28700)
Kommentar av Eva Leksell 05 febr 2008 kl 19:52
|
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
14 nov 1827
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Den sista avrättningen på Stickelsberg ägde rum den 14 november 1827.
Då avrättades två kvinnor, Anna Greta Jansdotter Lindgren som med förgift mördat sin man och dotter. Morden ägde rum på Ljusterö. Hon miste högra handen, halshöggs och brändes på bål. Lovisa Bergros dömdes för delaktighet, halshöggs och brändes på bål.
Skarprättare C.G.Hafström verkställde domen. Han övertog tjänsten efter Nidar Plettner som Stockholms stads skarprättare år 1827.
Mera finns att läsa i "Stickelsberg, den sista avrättningsplatsen på Värmdö", som jag själv skrivit efter att jag läst alla rättegångsprotokoll m.m.
Skriften finns i Strömma Hembygdsförening.
|
| Källa:
|
Kyrkböcker i Värmdö, Rättegångsprotokoll och prosten Zielfeldts dagbok.
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-06 21:35:18
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
15 juli 1801
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Den 15 juli 1801. Båtsmannen Lars Frisk 41 år gammal, boende i Östra Skägga och gift, som till döds skjutit och innebränt torparen Johan Walkman i Kåltorpet, undergick den 15 juli på afrättsplatsen Stickelsberg, att mista högra handen, halshuggas och steglas.
Prästens anteckningar i kyrkboken.
|
| Källa:
|
Kyrkböcker Värmdö
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-02 17:31:34
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
19 okt 1795
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Den 19 oktober 1785 blev Hedvig Thomasdotter Salman 31 år från Beatelund, avrättad på Stickelsberg för begånget barnamord.
|
| Källa:
|
Kyrkböcker, Värmdö socken.
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-02 17:24:51
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
19 maj 1773
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Den 19 maj 1773 blev Cajsa Nilsdotter från Fösa kvarn i Boo kapellförsamling avrättad på Stickelsberg för begånget barnamord. Hon erkände att hon fött barnet den 27 augusti och sade själv i rätten "utaf sjukdom och hufvudsvaghet hade hon strax efter födseln qwäfwt sitt barn och stoppat det under sängkläderna".
Carl-Oscar Östling i Boo Hembygdsförening har läst protokoll och skrivit om rättegången i en av deras skrifter.
|
| Källa:
|
Boo Hembygdsförenings skrift.
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-01 17:31:44
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
19 nov 1760
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
19 november 1760 blev Brita Ersdotter 32 år från Glasbruket avrättad på Värmdö kyrkas klockstapelsbacke. "Fick kyrkogård" på norra sidan. Stockholms stads skarprättare Nidar Plettner verkställde domen. Glasbruket är med all säkerhet Björknäs glasbruk.
|
| Källa:
|
Värmdö sockens dödbok
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-01 17:21:47
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
2 maj 1759
|
| Brott:
|
[ej angivet]
|
| Text:
|
Den 2 maj 1759 halshöggs Anders Andersson på Värmdö kyrkas klockstapelsbacke. "Fick kyrkogård" på norra sidan.
Stockholms stads skarprättare Christian Öhlstein verkställde domen.
I husförhörslängden från 1757 kan man läsa att Anders Andersson är 27 år, gift med Lisa och har två barn, Anders 6 år och Jakob 3 år. Familjen är bosatt på Myrholmen som ligger på norra änden av Tynningö.
I husförhörslängden från 1759 finns endast hustru Lisa och de två barnen kvar på Myrholmen.
|
| Källa:
|
Värmdö sockens kyrkböcker
|
|
|
Meddelat av Britt-Marie Ohlsson 2008-01-01 16:58:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
10 sept 1718
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
1718 Onsdagen d:10 Sept: blef Tråtzdrängen under Uplandz fämmännings Regementet till häst, wedh nampn Anthonius __felt, född i Hessel Cassel, hängd här Kiöpinge Sochn på Lilla Kiöpinge Mark, Wästre ifrå Kiöpinge kyrkian uti en half galie, samma ussla krop låg d:16 Sept: Nedfallen på Mage och ansichte. Hade __ bundna händer under sig. Han blef häng för han war på en båth__ Abokåås hithrymd med twå kånor, och lämbnat sin ächta hustru qwar i Skåne. Then Elända kroppen blef några dagar efter han war nedfallen, begrafwen i samma galgebacke af Ystadz Nattman.
|
| Källa:
|
Stora Köpinge C:2 s.55v
|
|
|
Meddelat av Niklas Hertzman 2007-12-27 19:05:46
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
26 april 1726
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
" 1726 d.26 Apr. Tißdagen, afrättades och båhlbrändes wid Dahlby, Qwinfolket Gunnela Andersdr ifrån Östra Odarslöf, för begångit Barnamord d.7 Martii, hon war 25 åhr gammal, war barnfödd i Burlöf Sochn, och hade tient i 9 åhr uthi Östra Odarslöf Byy "
|
| Källa:
|
Odarslöv dödbok 1706-1801 , GID: 1326.14.26200
|
|
|
Meddelat av Ingvar Kristiansson 2007-12-27 13:20:46
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Gästrikland |
| Tidpunkt:
|
17 maj 1820
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Hedesunda dödbok:
1820 nr 18. Den 17 maj "blef Bond. Per Perssons /.../ Hustru Anna Ols Dotter i Jufvansbo, för det att hon med förgift dödadt sin Svärfader – Hallshuggen."
(Genline ID 1593.36.33400)
1819 nr 40. Död den 15 juli, begravd 18 juli "f.d. Bonden Per Persson i Jufvansbo, 69 år, förgif[ven]."
(Genline ID 1593,36,33300)
Kungl Maj:ts utslagshandlingar, enligt kortregister på Riksarkivet, forskarexpeditionen:
Landshövdingen i Gävle greve Erik Sparre med rapport om verkställt dödsstraff å hustru Anna Olsdotter från Jugansbo. Inkommet den 26 maj 1820.
Nr 106 1/2 a.a.
|
| Källa:
|
Hedesunda dödbok
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2007-11-29 19:11:12
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
19 okt 1791
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Bonden Måns Jönsson, 48 år, på Dänningelanda Norregård slog ihjäl bonden på samma gård Nils Jonasson, 37 år, med båhlyxa den 20 april 1791. De hade redan dagen förut bråkat om ett svedjeland. Detaljerade beskrivningar i tingsrättens protokoll, Göta hovrätts protokoll, obduktionsprotokoll, Kmt:s (Gustav III:s)fastställande av dödsdomen.
|
| Källa:
|
Dödboken, Dänningelanda
|
|
|
Meddelat av Åke Svensson 2007-11-22 20:50:03
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
16 juni 1709
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Anno 1709 d. 7 Marty skiedde att kohnan Bängta Ericksdotter i Augrum födde 2ne barn och dem strax myrdade och bortgiömde. Hwarföre hon, efter en Christel. beredellse, uthstodh sitt straff d. 16 Juny, blef halshuggen och bränd på båhle.
|
| Källa:
|
Gammalstorps kyrkoarkiv, märkliga händelser
|
|
|
Meddelat av Ylva Silverbern 2007-10-22 18:52:38
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
22 mars 1705
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Anno 1705 d. 22 Marty uthstodh Älna JönsDoter sitt straff, nembl. blef halshuggen och brändt på båhl för det hon sit eget barn mördade i Ysanna byy.
|
| Källa:
|
Gammalstorps kyrkoarkiv, Märkliga händelser
|
|
|
Meddelat av Ylva Silverbern 2007-10-22 18:45:54
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Halland |
| Tidpunkt:
|
1759
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
\i{Varje gång en livdömd utfördes till Galgberget drogo alltid skaror av människor från när och fjärrand dit. Allmogen i hela häradet var nämligen skyldig att på kallelse infinna sig för ”att stå spetsgård”, men lika många kom av nyfikenhet.
År 1759 flammade bålet på Galgberget och massor av människor samlades för att åse, då en soldathustru från Gällared avlivades och brändes därför att hon förgjort ett oäkta barn, som hon skaffat sig, under det att hennes man varit ute i kriget. Det var naturligtvis barnamörderskor, som dömdes till bålet, men exempel finnas att även andra brottslingar brändes.}
|
| Källa:
|
Johnsson, Elsa (1951). \i{Hembygdsminnen från Okome, Köinge och Svartrå}. Falkenbergs Tidnings Boktryckeri AB. \b{Falkenberg}
|
|
|
Meddelat av Mats Winbro 2007-10-16 11:03:24
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Kvinnan blev aldrig avrättad!
Hon hette Maria Larsdotter och var född 1732 i Mjöbäck (P). Hon dömdes mycket riktigt av Faurås häradsrätt enligt Brottsbalkens 16 kap. 1§ till att ”halshuggas samt i Båle brännas” vid urtima ting i Köinge den 13/8 1759. Men Göta hovrätt fattade den 8/12 1759 beslut att upphäva häradsrättens dom (alla dödsdomar skulle prövas av hovrätten).
Maria Larsdotters make, Lars Svensson, hade 1757 måst avträda sitt gårdsbruk i Gallagärde, Gällared (N) och blivit reservryttare vid Vargeringskåren i Skåne. Men han bodde kvar inhyst i sin by och gjorde dagsverken. Hustrun Maria och en treårig dotter flyttade till Välasjö torp under Normanstorp i samma socken, dels för att makarna inte drog jämt (enligt rättegångsprotokollen), dels för att mannens husbonde inte ville upplåta plats även åt hans familj.
I november 1758 får Maria besök av en skomakare Anders Persson-Höök som våldtar henne. Efter några månader märker Maria att hon är gravid och hennes första tanke är att fara till Danmark och föda barnet där. Hon inser dock att det är ekonomiskt omöjligt att genomföra det och fogar sig därför i sitt öde. Hon döljer inte sin graviditet men pratar inte heller om den. Hennes man, som hon bara träffar vid enstaka tillfällen under våren, vet dock inget. 14 dagar före förlossningen anstränger hon sig kraftigt när hon håller emot ett vedlass. Senare berättar hon för tingsrätten att hon därefter inte märkt att fostret rört sig.
Den 18/7 1759 föder hon, enligt egen utsago, ett dödfött barn när hon gör dagsverken på en gård i närheten av torpet. Detta sker i uthuset där hon lagt sig för att vila. Hon är omtumlad och chockad och märker att barnet är dött. Barnets navelsträng är av och hon lägger det åt sidan och täcker det med ett tråg. Senare, på kvällen, när hon repat sig lite, återvänder hon och hämtar barnet och placerar det i en kista i torpet. Två dagar senare bär hon bort barnet 1/8 mil och gömmer det i ett hål mellan några stenar i marken och lägger sedan stenar ovanpå för att förhindra odjur och andra kreatur att komma åt det.
Hovrätten konstaterade att Maria berättat att hon var gravid, vittnen hade sett henne sy barnkläder, hon hade inte sökt enslighet vid födseln, vilken kommit plötsligt då hon vilade på hörännet, det fanns ingen anledning att tro att barnet levt vid födseln. Man ansåg inte heller att hon begått enfalt hor eftersom det hade skett mot hennes vilja.
Men Maria dömdes ändå till 14 dagars fängelse på vatten och bröd för oförsiktighet vid barnets framfödande och för att inte genast framvisat det.
Meddelat av Torbjörn Nilsson, Ätran, som arbetar med en hembygdsbok om Gällared.
Kommentar av Mats Winbro 12 nov 2007 kl 23:21
|
|
| Landskap: | Halland |
| Tidpunkt:
|
24 jan 1852
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
1852. Den 24 Jan. 1852 afrättades vid Hjälmsryd Enkan Johanna Andersd:r från Kjeddabygget i Enslöfs socken. Hon hade förgifvit sin man.
(Genline ID 1784.39.96300)
Hjälmsryd ligger i Breareds socken
Se även text till avrättning i Halland den 16 augusti 1829
|
| Källa:
|
Breared döda 1820-1861
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2007-10-10 18:37:09
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västerbotten |
| Tidpunkt:
|
19 aug 1818
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Den 29 januari 1818 firade prosten Ström bröllop för sin dotter Lovisa och fänriken A. F. Ridderstrå1e. Högtidligheterna i prostgården pågingo just som bäst, då glädjen helt plötsligt stördes av att prostens loge stod i ljusan låga. Bröllopsgästerna fingo ögonblickligen skynda till släckningsarbetet, men såväl den med otröskad säd fyllda logen som en sädesbod i närheten nedbrunno till grunden. Utredningen gav sedan vid handen, att elden hade anlagts av tvenne illasinnade pigor från Skellefteå kyrkostad, Maja-Stina och Anna Andersdotter, som ville hämnas på prosten Ström för att denne "enligt deras tanka utverkat et kong!. Påbud angående lösa Personers utrymmande ur nämnde kyrkostad". För sitt brott blevo bägge pigorna dömda att mista livet genom halshuggning. Efter ingiven nådeansökan blev Anna Andersdotter visserligen benådad till livet, men hon fick i stället "umgälla sitt brott med femton par ris, uppenbar kyrkoplikt å en söndag samt tio års arbete å tukthuset i Stockholm", medan Kungl. Maj:t däremot ej ansåg sig äga anledning att benåda Maja-Stina Andersdotter. "Sig själv till straff och andra till varning" avrättades hon vid Dalkarlsliden den 19 augusti 1818. Hon var då 42 år gammal. Att prosten Ström efter dessa hemska händelser, som på ett mycket pinsamt sätt måste ha berört honom personligen, inte längre ville upplåta mark för avrättningarna, må ingen förundra sig över. Alla senare avrättningar inom tingslaget kommo också att verkställas å Bureheden.
Läs mer på www.kalle.mbps.se
|
| Källa:
|
C.H. Nyström, Västerbotten 1936. Hembygdsföreningens årsbok.
|
|
|
Meddelat av Kalle Hällgren 2007-10-01 10:55:46
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
15 maj 1839
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Ur dödbok Gagnef Döda 1824-50
1839 nr 172. Drängen Elias Andersson i Gräf. Född 1808 […] Fadr. And. Eliaeson. Modr. Anna Larsd. Begifven på bränvinssupande och under ruset af våldsamt lynne – annars stilla.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga utslag af den 13 februari 1839, för på en Leksands[…] begånget mord, hallshuggen å afrättsplatsen vid Hedemora
Dödsdag: d. 15 sistledne Maj. 31 år
Begrafningsdag: ---
(Genline ID 2201.55.41600)
I Henry Östs bok ”Att plichta med kroppen – eller lifvet” finns en skildring av händelserna (sid 122-135). Där står att den mördade hette Grop Anders Persson från Övermo i Leksand.
|
| Källa:
|
Gagnef Döda 1824-50
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2007-09-26 18:58:58
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
25 nov 1765
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Rättvik Döda 1764-1770
Sid 94
1765 [lucka] November
Anders Andersson Gnola ifrån Sätra, hwilken warit Soldat wid Rättwiks Compagnie och therifrån blifwit afskedad, har ärkändt sitt brott, som han begådt med dråp å dess Faderbroder, hwarom förmäles å följande sida och utstådt sin dom och straff i Wika Sochn d. [lucka] November 1765 der han blifwit på fem stegel steglad. Har niutit en besynnerlig til allas förundran stor nåd af Herranom til slut. Födt på Sätra åhr 1738 d. 15 Ja: ej warit gift, och 27 Åhr 11 m. gammal.
Sid 95:
”Dom: p. Circumcis. Xsti
Uppå thenna söndag morgonstund hafwa wi til grafwen befordrat följande wåra Xstendoms Syskon. […] näm. först […] Olof Anderssons hemförda Ben til följe af höggunstig, ifrån Landshöfdinge Embetet therom ankomna skrifwelse, och är thenna Sochnemannen född hit til werl[den] åhr 1704 af ärliga Föräldrar, Fadren Anders Mattson och modren Anna Jons d:r, h:ke [hwilke] i rättan tid befordrat thenna sin Son til dop och Xstendom, och wid hans tiltagande barna ålder hållit honom i Schola, ther han lärdt sine Xstendoms stycken både läsa och förstå : när han fylt 34 åhr trädde han i ägtenskap med sin efter lefwande maka Anna Matts d:r ifrån Österbiörka med h:ken [hwilken] han lefwat tilsammans uti godt förtroende i 26 åhr och blifwit med 1 Son wälsignad som wistas ännu här i dödeligheten så länge then Högste behagar. Hwad hans lefnad i […] angår så har then warit stilla och sagtmodig, och så mycket man utwärtes kunnat förmärka winlagt sig om en sann gudsfrucktan när han åhr 1764 warit med sin Broders Son förafskedade Soldaten Anders Andersson Gnola ifrån samma By på arbete i Stockholm och the bägge på hemwägen kommit til den ås kallade Knif-Stigen i Wika Sochn, ther the satt sig ned at hwila och få sig mat, blef han af thenne sin Broders Son med en yxa i hufwudet slagen och på ett wåldsamt sätt mördad, samt et litet stycke derifrån uti en myra nedgiömd och med måssa öfwerhölgd. Saknaden af hans hemkomst satte anhöriga i stort bekymmer då […] hela långa tiden utan att få någon […] om hans wistande någonstädz. Misstanckar föllo på dess Kamerad Broder Sonen, och fick man anledning, at tro thet thenne warit bahnemannen; sedan hans Ben wåhren derpå blefwo genom Herrens försyns […] wille hafwa den i en ogärningen rögd, wid stället der de blifwit nedgiömde och af odiur kringspridde, igenom en man som therwid hade sit […] at låta […] igenfundne. Broder Sonen blef på dessa misstanckar upsökt, och stäld för rätta, då han, som hela tiden gått med ett qwäljande Samwete, tillstod sitt grofwa brott, at han warit bahnemannen til det skedda mordet, på dess Faderbroder.”
(Genline ID 2196.76.37800 och 2196.76.37900)
Vika Döda 1732-1774:
1765 Nov. 25 Halshögz och steglades förafskedade Soldaten A: A: Gnola ifrån Rätwik, för det han förledit åhr med yxa mördat sin Faderbroder Olofs Lasse kallad på Knifwestigen, när the woro på hemresan ifrån sit arbete ifrån Upsala, dragit honom i ett kärr, tagit af honom 28 plåtar, samt hans skor m.m. Han bekände at han hela lifstiden giordt illa, och sedan han kom i fängelse och under beredelsen til döden, bekände han upriktigt sine synder them hierteligen ångrade, at med en san förtröstan på sin Frälsare med stor frimodighet och hög röst siöng Psalmer under hela wägen ifrån Wika Kyrkioby til afrätz platsen, och med samma ståndaktighet undergick sitt straff, 25 åhr gammal.
(Genline ID 2160.15.66800)
På nätet finns en del om mördaren Anders Andersson Gnola:
”Dalkarlsvägen – dalfolkets historiska vandringsvägar mellan Dalarna och Stockholm”
www.dalkarlsvagen.se/?show=sidor/artiklar/vagen_till_stockholm
”Lars Toresbo: Knivstigen. Berättelser om en gammal vandringsled. Utgiven av kulturförvaltningen i Falun 1978.”
www.langshyttan.nu/kni.html
|
| Källa:
|
Rättvik döda 1764-1770, Vika döda 1732-1774
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2007-09-21 18:28:47
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Halland |
| Tidpunkt:
|
16 aug 1829
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
En fråga dök upp i år (2007) angående Lars Jönssons i Enslöv avrättning. Jag vill hänvisa till ”Torp och stugor i Breareds församling” upptecknade av Erik Svensson, Breareds kulturhistoriska förening, 1981, där det på sid. 103f står bl.a. följande om avrättningsplatsen:
”På Espereds mark norr om Halmstadsvägen fanns Tönnersjö härads avrättningsplats. Den var belägen mitt emot nuvarande vägen till Björkelund. Det berättas att bödeln brukade övernatta i Skerkered för att utföra sitt makabra hantverk morgonen därpå. En avrättning skedde här omkring 1830, då Lars Jönsson från Tavla i Enslöv, som förgiftat sin hustru Anna Månsdotter, miste livet. Lars hade fattat tycke för en piga på sin gård, den 22-åriga Johanna och beslutade röja hustrun ur vägen. Det skedde med arsenik, men blev upptäckt och Lars dömdes till livets förlust. Fallet beskrives efter gamla rättegångsprotokoll av redaktör Erik Hägge i Hallandspostens julnummer 1967”. Svensson hänvisar vidare till ”På utflykt och promenad i Halland” av Margit och Rolf Lundqvist (1974) samt att i Breareds dödsbok för 1852 står ”Den 24 januari avrättades änkan Johanna Andersdotter från Kjeddabygget i Enslöv. Hon hade förgifvit sin man.”. Troligen var detta den sista avrättningen. Han säger vidare. ”De avrättade begravdes på platsen, eftersom de ej fingo jorda på kyrkogården.”
|
| Källa:
|
Erik Svensson, Torp och stugor i Breareds församling
|
|
|
Meddelat av Lars Unger 2007-09-20 08:56:27
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
20 jan 1847
|
| Brott:
|
Rånmord
|
| Text:
|
Dödsdömde Carl Petersson,
född 20 maj 1819 i Ekeberga
död 20 januari 1847 i Lenhovda.
Carl beskriven som: "lång till växten, har ljusa hår, blå ögon".
På Skarpåsen i Lenhovda avrättades Carl Petersson av bödeln Johannes Jönsson Orädd. Avrättningen skedde med halshuggning enligt domslut i både häradsrätt och hovrätt. Målet drevs av Hof Rätts commissarien G.M. Bergman. Carls nådeansökan hade avslagits av Konung Oscar I i november 1846.
Avrättningen hade därefter fastställts till den 15 januari 1847, men senare ändrats till den 20:e. Orsaken var en planerad större förflyttning av militär personal, vilket krävde mycket resurser. Så kom det sig att "den livdömde fick sin nådatid förlängd med 5 dagar". Frågan är väl om dessa 5 dagar upplevdes som en "nådatid".
Ansvariga för avrättningens genomförande var Kronofogden för Uppvidinge, O.M. Lindergren samt Kronolänsmännen Bergman och Folin.
Brottet, som Car Petersson och kumpanen Gustaf Swensson var anklagade för, var inbrott, mycket grov misshandel som senare ledde till döden, stöld av pengar samt två silverbägare. Den misshandlade mannen återfick aldrig medvetandet utan dog några dagar senare.
Det var länge sedan en avrättning skett på Skarpåsen, så händelsen lockade mycket folk, "tusentals människor". Det hela beskrevs som ett skådespel och en folkfest.
En hörsägen från soldaten Olof Magnusson Bly, som blivit ditkommenderad för att bilda spetsgård: Han såg med avsky, kloka gummor och annat vidskepligt folk, som trängdes kring liket för att samla upp blod, vilket tillskrevs undergörande verkningar. Han säger att när blodet tog slut så "mjölkade" en del kärringar halspulsådrorna för att få ett par extra droppar.
"Aflivad" står det i husförhörslängden men någon begravning i kyrklig regi blev det inte för Carl. Han ligger troligen nergrävd i Skarpåsen med huvudet mellan benen. Men tydligen inte helt övergiven av Kyrkan. En annan hörsägen säger att: ungdomarna fick hålla sig lite i bakgrunden, men ändå kunna delta i psalmsången som föregicks av prosten Anderssons jordfästning av delikventen. De avrättade fick tydligen jordfästas (jordfästning i stillhet?) av präst men inte begravas i vigd jord.
Kloka gummor som "mjölkar" blod, präster och psalmsång, vilka kontraster. Inte undra på att folk tyckte det var ett skådespel.
Bödeln Johannes Orädd skall ha utfört 14 avrättningar, den sista 1850, men denna avrättning år 1847 var den sista avrättningen i Lenhovda. Johannes skall tidigare varit ha grenadjär med soldatnamnet Hök. Johannes Orädd är alltså inte förlagan till Vilhelm Mobergs "Hans i Lenhovda".
Bilan som användes vid avrättningen förvaras numera på Smålands museum i Växjö. Bilan donerades till museet av en ättling till Johannes Orädd. Senaste gången bilan användes var 1977, då någon använde den för att bryta sig in i myntkabinettet på museet.
Carl Peterssons kriminella förflutna:
Första resan stöld samt erlagt böterna och undgått kyrkoplikten och gjort sig känd som oordentlig och våldsam och är nu ansedd som ganska vådlig för allmänna säkerheten.
Domen:
För detta grofva brott, sig själf till straff och androm till varnnagel, genom halshuggning mista lifvet.
Medbrottslingen Gustaf Swenssons kriminella förflutna:
Straffad för innehavande och utprångling av falska Privat Bankosedlar, en gång tilltalad för stöld och flera gånger på skäliga anledningar misstänkt för dylikt brott och är nu här i socknen både avskydd och fruktad, såsom för allmänna säkerheten högst vådlig.
Domen:
Väl göra Gustaf Swenssons medbrottslighet högst sannolik men ej kunna derom mot hans nekande anses innefatta full bevisning, alltså förklarar Häradsrätten att Gustaf Swensson ej kan åt saken fällas.
Händelseförloppet på Signelstorps gård nyårsafton 1845:
Efter en kanna brännvin kommer man fram till att det är väldigt orättvist att gubben och gumman, som bor i lägenheten under, har en massa pengar. Man bestämmer sig för att ändra på detta. Man går ner och försöker bryta sig in hos paret, men detta misslyckas. Då kommer man på att man kan gå upp i Carls lägenhet och bryta upp golvet där och på så sätt ta sig ner i lägenheten under. Detta lyckas bättre och därefter startar en grov misshandel för att få nyckel till kistan där pengarna förvaras. De lyckas till slut både komma över pengar och ett par silverbägare.
Carl gräver ner silverbägarna i sin foderlada och gömmer pengarna bakom spismuren och går och lägger sig. Detta är nog ett typiskt fyllebeteende, bryta upp golvet i sin egen lägenhet, gömma silvret i sin egen foderlada och gömma pengar och blodiga kläder hemma hos sig. Att tro att man skall klara sig från detta är naivt i överkant. Carl erkände också brottet men hävdade att han blivit övertalad och provocerad av Gustaf. Domstolen nöjde sig dock med erkännandet och såg inga förmildrande omständigheter.
Kompisen Gustaf var nog lite smartare eller lite nyktrare, efteråt tog han sig till Åseda, till sin syster och svåger och fick på så sätt lite försprång. Han hade nog lite mer erfarenhet och erkände aldrig något. Han skyllde allt på Carl och menade att han blivit övertalad att delta men att han inte varit aktiv och inte heller fått något av bytet.
Pengatvätt för mer än 150 år sedan (dock ej bevisad i domstolen):
När personerna, som sökte efter Gustaf, kom in till systern och svågern så smusslar Gustaf över något till systern, som hon stoppar i barmen och går ut i köket. Därefter ropar hon på sin man. Strax efter kommer mannen ut, går fram till en byrå, tycks ta fram pengar ur byrån och går fram till Gustaf och säger "här är pengarna som jag är skyldig dig".
Att Gustaf Swensson inte var så populär framgår i ett protokoll från Sockenstämman, riktat till Hof Rätts commissarie Bergman, där anges att: de enhälligt har önskan, att han icke mera måtte lösgifvas. De fruktade den hotelse som han yttrat om att hämnas.
Min anknytning till detta är min Farfars Far, som var oäkta barn till Carl Petersson och Anna Stina Petersdotter. Kumpanen Gustaf hörde också till släkten, han och Anna Stina var kusiner. Samtliga var uppväxta på Signelstorps gård i Lenhovda.
Anna Stina och sonen gick det bra för senare i livet. Hur det gick för Gustaf Swensson vet jag inte något om.
Källor:
Domstolshandlingar
Ekeberga Hembyggdsarkiv
Smålands museum
Wäxjö tidning
Växjöbladet
Smålandsposten
Kronobergaren
Kyrkböcker
|
| Källa:
|
Domstolshandlingar från Häradsrätt och Hovrätt
|
|
|
Meddelat av Carl-Johan Gustafsson 2007-08-22 23:51:45
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
29 nov 1738
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Jag har hittat följande notering i Åryds kyrkbok (Åryd C:1): Den 29 Novemb 1738 Bnd Måns Månsson Från Merserum Efter Högl. Swea Giöta Hofrätts dom sitt dödsstraf wid Assarums rättarplats som d 15 nästg Maii brände upp alla Per Gammalssons uthus i Merserum Halshugen och i Åhryds kyrkogård begrafen 37 år 2 månader.
|
| Källa:
|
Åryd C:1
|
|
|
Meddelat av Stefan Borg 2007-07-16 14:36:59
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
7 nov 1781
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Lindesberg FI:2 1777-1786 sid 251.
1781-05-6 Nr 54.
Piltebarnet som pigan Stina Olsdotter hos mäster Brogren i Staden födde och mördade den 6 maj.
Mördad af modren. Begravd 18 maj.
1781-11-07 Nr 285.
Barnamörderskan pigan Stina Olsdotter hos Mr Sv. Brogren i Staden.
Född: 29 nov. 1761 i Linde. Ogift.
Barn: Ett mördat.
Uppförande: Lefvat illa men led sitt straff med mycken undergifvenhet och förtröstan till nåden i Jesu.
Dödsdag och ort: d. 7 november avrättades hon och brändes i Båle.
Ålder: 20år 11m.
Begrafningsdag: d. 7 nov. brändes hon på avrättningsplatsen
|
| Källa:
|
Lindesberg FI:2 1777-1786.
|
|
|
Meddelat av Åke Bjurström 2007-07-10 19:11:09
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
21 jan 1829
|
| Brott:
|
Mordbrand
|
| Text:
|
Den 26 mars 1805 föddes ett flickebarn i Normlösa socken i Wifolka Härad. Hennes stund på jorden blev 23 år, 9 månader och 25 dagar, detta enligt komminister Ljungholms anteckningar i boken över avlidna personer under januari månad 1829 i Flistad församling. Där står också att läsa: ”Avlivad för mordbrand enligt Kongl Göta Hovrätts dom.”
Den unga kvinnan som slutade sitt liv på detta fruktansvärda sätt var Maja Cajsa Månsdotter. Vid sju års ålder blev Maja Cajsa föräldralös. Hon tjänade sedan som piga på flera ställen runt om i bygden. Hennes sista hjontjänst blev hos fanjunkare Widoff, Gamla Kulla, Flistad.
Vid 5-tiden om morgonen, söndagen den 2 december 1827, brandhärjades flera byggningar på fanjunkare John Widoffs ägor. Förödelsen blev stor. Tätt stående ladugårdar, stall, vagnslider, fähus m m brann ned till grunden.
Skvallret kom igång och det spekulerades om hur branden uppstått. Misstankar riktades mot pigan Maja Cajsa, som sades ha kommit på kant med fru Widoff.
Den 10 december förhördes därför Maja Cajsa av rusthållarna Peter Persson och Jan Andersson, närvarande var också fanjunkare Widoff. Pigan nekade först men erkände till sist, inför de tre herrarna, att hon anlagt branden som hämnd mot sin matmoder.
Efter bekännelsen tillkallades Commisarien Nylander som tog över förhören tillsammans med fanjunkare Wiger från Sjögestad samt komminister Ljungholm i Flistad.
Vid detta förhör uppgav Maja Cajsa att hon vid 5-tiden om morgonen gick ut för att ge kreaturen foder. Hon hade tagit med sig en lykta och gått till foderladan för att hämta hö. Lyktan hade fallit omkull och antänt några halmstrån. Hon hade emellertid lyckats släcka elden. När hon lite senare tittade ut från boningshuset såg hon att det brann i foderlada. Hon hade då genast väckt fanjunkare Widoff.
Maja Cajsa påstod att det hon nu sa, under detta förhör, var sanningen. Hon fördes därefter till länsfängelset i Linköping i avvaktan på rättegång.
Vid urtima ting i Husbyfjöl (Borensberg) den 28 februari 1828 var Peder Larsson förordnad till ordinarie Domhavande från Göta hovrätt och som åklagare kronolänsman Wettermark. Efter diverse personuppgifter om pigan Maja Cajsa redogjorde fanjunkare Widoff för den förstörelse som skett på gården. Värdet av alltsammans beräknades till 4199 riksdaler och 21 skilling.
Under rättegången vidhöll Maja Cajsa dock sin berättelse om att branden uppstått genom olyckshändelse när lyktan fallit omkull.
Kronolänsman Wettermark ville höra flera vittnen och begärde uppskov av förhandlingarna för att kunna kalla dessa.
Nytt urtima ting utsattes till den 9 maj 1828. Maja Cajsa hölls i häkte i Husbyfjöl fram till detta datum.
Många vittnen hördes den 9 maj. Ingen hade sett något som motsade pigans berättelse, men några hade tidigare hört Maja Cajsa säga att hon var arg på sin matmoder. Orsaken sades vara att pigan vid ett tillfälle nekats ledighet.
Kronolänsman Wettermark ansåg sammanfattningsvis i sitt slutanförande att Maja Cajsa erkänt gärningen och att andra omständigheter styrkte hennes missgärning.
Efter överläggning i häradsrätten meddelades och avkunnades dom med slutlämmen:
”…finner rätten att den anklagade för detta grova brott i förmåga av 11 Cap 2 § Missgiernings Balk rätteligen dömd att ta sig till straff och andra till varning, Lif sitt mista och halshuggas”. På Urtima Tings Rättens vägnar, Peder Larsson.
Hovrätten och Konungen fastställde häradsrättens beslut och dom. Någon nåd gavs inte.
På morgonen onsdagen den 21 januari 1829 verkställdes domen vid avrättningsplatsen Åkersstolpe, Trehörna strax norr om Husbyfjöl. Kronolänsman Wettermark och några nämndemän såg till att allt gick rätt till och domen lästes upp. Som brukligt var hade det även infunnit sig ett antal åskådare från bygden. För slikt skådespel fick ofta tjänstehjonen ledigt, ibland till och med ditkommenderade.
Skarprättaren utförde sitt jobb och blev sju daler rikare.
Maja Cajsa miste sitt huvud och liv.
Lagen hade fått sin hämnd. Rättvisa var därmed skipad.
Cirka 50 år före ovanstående rättegång och avrättning skrev konung Gustav III bland annat följande i en Förordning 1779:
”…Sveriges lag, på åtskilliga ställen, belägger brott och missgärningar med sådana straff, vilka alldeles icke svara emot brottens egenskaper och påföljder, samt ännu mindre, i avseende till deras hårdhet, instämma med Vårt Milda och Nådiga Hjärtelag.”
|
| Källa:
|
Boberg Härads Dombok
|
|
|
Meddelat av Roger Thörnroth 2007-07-07 14:19:37
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Kortregister till Kungl Maj:ts utslagshandlingar, Riksarkivet, forskarexpeditionen:
"Landshövdingeämbetet i Linköping med anmälan om verkställt dödsstraff å Maja Cajsa Månsdotter från Gamla Kulla.. Nr 63 1/4 a.a." Anmälan inkom den 13 februari 1829.
Kommentar av Eva Leksell 10 dec 2007 kl 19:08
|
|
| Landskap: | Gästrikland |
| Tidpunkt:
|
maj 1892
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
I en handskriven sångbok från 1897 finns denna sång nedtecknad, med efterföljande berättelse. Familjen finns med på folkräkningen 1890, och delvis 1900.
Blodsdramat i Alfsta
En sång mig lyster sjunga som är aldeles ny
Om hvad som händt i Alfsta just uti Mosbo by
Det var en unger länsman och så en fjärdingsman
Som offer hafva fallit för mördarens hamnska hand
Ja denna hemnska gerning som nyss utöfvats har
Det var uti maj månad som ingick skön och klar
Man hade tängt att billdoning sig trängt till folket ner
Men nu mordlusten tycker ha gripit fleroch fler.
På for ett bud kring norrden hvad hemskt man spörja får
I Helsingland man mördadt två men i olderns vår
Gavell han het den enne den andre Nills Norén
På deras grafvar solen nu lyser med sitt sken.
En far med trenne söner bejingo dessa brott
De sitta nu i cellen och vänta på sin bott
Stor elakhet de viste när de i frihet var
Men många år får gälda hvad stunden brutit har.
I denna sak nu rätten afkunnat har sin dom
Föralltid Karl och Anders blir inom lås och bom
På stupestocken Johan fått mista lifvet sitt
Och fadren Pelle Olsson, blir inne året ett.
Tänk hvilka svåra plågor de skulle nu afstå
I mörka kalla cällen de skola vandra få
Nu får de sitta inne lik fågeln i sin bur
Och kanske aldrig skåda Guds heliga natur.
Ja nu till sist vill nämna ett orde till hvar och en
Låt aldrig någon locka från rätta vägen hän
Låt aldrig dryckenskapen med dig få öfver magt
Gör aldrig hvad som ondt är var ständigt på din vagt.
Berättelse
I början af maj 1892 såg man i hela Svenska tidningspressen följande teligram!
Söderhamn den 2 maj enligt meddelande hit blef kronolänsmannen O.A. Gavell i Alfsta i går då han tillstälde stämning för lönkrögeri till en illa känd lönkrögare Per Olsson i Mossbo ihjälskjuten och honom åtföljande fjärdingsmannen dödlig sårad. Olsson och hans fyra söner, alla beväpnad hade hotat att nedsjuta hvarje annalkande.
Länsmannen i en närgränsande socken har från Bollnäs fått hanräkning af flera med skjutvapen beväpnade personer och är påresan hit. Äfven kronofogden Holm har ditrest.
Ett senare telegram af samma datum hade följande lydelse.
Söderhamn den 2 maj Per Olsson och hans fyra söner hektades i morse af länsmannen Sundberg i Ofvanåker som förklädd till arbetare, öfverraskade dem. De närmaste omständigheterna vid detta, om den första råhet och sedernas förvildning vittnade bloddåd
|
| Källa:
|
En 200 sidor tjock handskriven sångbok från 1890-talet
|
|
|
Meddelat av Anders Nylander 2007-07-02 17:45:56
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Den så kallade Alftamördaren, Per Johan Pettersson, avrättades den 17 mars 1893 i Gävle. Avrättningen finns rapporterad här i databasen under det datumet.
Kommentar av Eva Leksell 15 aug 2007 kl 21:27
|
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
14 nov 1696
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
"den 14 Novemb afrättades här af församlingen 2 personer, Mannen Johan Olofsson och hans swägerska Karin Olofsdotter i Andersboda efter Kungl hofrättens dom, derför at dhe bakat förgift uti en bulla och gifvit sin Mohrfader at upäta, hwilket han och giorde men kom strax til at kasta densamma up och således salverades."
/Christine Hanefalk (christine.hanefalk@gmail.com)
|
| Källa:
|
Leksands kyrkoarkiv F:3, Genline ID 2191.37.9300
|
|
|
Meddelat av Christine Hanefalk 2007-06-26 17:53:41
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Ångermanland |
| Tidpunkt:
|
7 april 1676
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
7.aprille
Joensdotter som affrättades på mon
Det finns inga kommentarer om avrättningen i död/begravningsboken.
|
| Källa:
|
2030.6.73300, [Västernorrland] Arnäs, C:1, Födde,Dop,Begravning, 1668 - 1747, 0/0, Bild 232 av 263 GID: 2030.6.73300
|
|
|
Meddelat av Marie-Louise (Lisa) Edlund 2007-06-05 18:44:23
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Värmland |
| Tidpunkt:
|
5 juli 1797
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
År 1797 d 5 Julli halshögs Barnamördeskan Pigan Lisa Abrahamsdotter ifrån Finerstad och Botelsetters Socken och undergik sidt dödsstraff på Olofs ås_. Godwilligt och med möcke(?) frimodighet och __ _____ dödsberedelse med ___ och ___ gick hon på sin dödsplats(?) oförskräckt.
|
| Källa:
|
Millesvik F:1 p 98
|
|
|
Meddelat av Kjell Croné 2007-04-26 21:23:38
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Tack vare Anbytarforum har vi kommit fram till att texten ska vara:
År 1797 d 5 Julli halshögs Barnamördeskan Pigan Lisa Abrahamsdotter ifrån Finerstad och Botilsetters Socken och undergick sidt dödsstraff på Olofs åss. godwilligt och med möcke frimodighet och Christilig döds beredelse med bön och sång gick hon på sin dödsplats oförskräckt.
Enligt en artikel i Värmlands Folkblad 2007-02-28 var Olofs ås häradets avrättningsplats och kallas idag för Lisas ås.
Kommentar av Kjell Croné 28 april 2007 kl 11:01
|
|
| Landskap: | Västmanland |
| Tidpunkt:
|
4 aug 1802
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Eric Jansson Ramström, född 1777-06-30 i Norbergs socken var botfärdig för sin gärning när han halshöggs. Halshuggningen verkställdes på Norbergs härads afrättningsplats och blef sedan afjordad på kyrkogården.
|
| Källa:
|
Dödboken 1802 och GID 2372.15.46600
|
|
|
Meddelat av Ulla Hedlund 2007-04-26 01:02:39
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Källan är Norbergs sockens dödbok. Där står att drängen Eric Jansson i [svårläst plats], född 1777 den 3 juni i Norbergs [...] blev halshuggen på Norbergs härads avrättningsplats för begånget dråp. I kolumnen för Uppförande: "botfärdigt". Begravdes 4 augusti avsides på kyrkogården.
I Norberg födda 1777 den 3 juni finns Eric med. Föräldrar: gruvarbetaren Johan Svensson vid Mohgruvan och dess hustru Margareta Hindricsdotter.
Kommentar av Eva Leksell 26 april 2007 kl 23:05
|
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
1661
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Det står beskrivet i "Skara stifts herdaminne" att prästen Gunnar Berginus son Erik Bergin huggit ihjäl sin yngre bror Daniel Bergin, och som straff blivit halshuggen.
"Anledningen till Gunnar Berginus sorg var följande: Sonen Erik, som var faderns adjunkt, friade till en illa beryktad flicka i Skövde, hustru Reginas dotter; varemot hans broder Daniel var förlovad med en adlig änka. Detta gav anledning till tvist emellan bröderna, ”hvilkens hustru skulle sitta främst”, då Daniel sade, att ”såsom de äro qvinnor till, få de fuller skålerne”. Erik, häröver uppretad, grep en kniv och stötte Daniel 5 gånger i ryggen så att han nedföll död inför faderns kammardörr den 22 juli 1660. Mördaren flydde till Danmark, kom tillbaka och ämnade sig åt Norge, men blev gripen, förd till Skövde, dömd till döden och halshuggen 1661. Både fadern och andra trodde att Erik fått en trolldryck av hustru Regina."
|
| Källa:
|
"Skara stifts herdaminne" av Warholm
|
|
|
Meddelat av Helena Johansson 2007-04-16 18:58:53
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
3 aug 1762
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
En ordväxling denna dag på Israel Rydbecks kaffehus i Stockholm med kornetten Carl Lorentz Fägerhierta föranledde en strid i förstugan till samma hus, var vid Olof Samuel blev så illa stucken, att han efter en halvtimme avled. Fägerhierta, som K. Maj:ts dom 28.7 fick livsstraff, arkebuserades på Hötorget mot Rännarebanans mur 3.8.
Källa: Adliga ätten von Heinnes släktbok
|
| Källa:
|
Adliga ätten von Heinnes släktbok
|
|
|
Meddelat av Helena Johansson 2007-04-16 18:48:45
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Avrättningen redovisas i Inrikes Tidningar den 5 augusti.
Kommentar av Ingemar Oscarsson 12 okt 2010 kl 16:24
|
|
| Landskap: | Närke |
| Tidpunkt:
|
11 dec 1793
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Kungl; Majts och rikets Svea Hofrätts utslag uppå en af Sundbo Härads rätt å urtima Ting Hållen och af Herr Lagmannen och Härads Höfdingen Wälborne Carl Bergenschöld insänd ransakning med Urtima Tings Rättens den 10de sistlidne September fäldte utslag öfver Drängen Pehr Pehrsson från Kedjan. Hvilken för det han morgonen den 20 Augusti innevarande år efter någon imellan honom och hans Morbroder Bonden Jonas Pehrsson dersammastädes upkommen ord wäxling med en gödsel-grep slagit Jonas Pehrsson i hufvudet så at han några få timmar efter slaget döden ljutit är i förmåga af 24 Capitlet 9 § Missgärnings Balken dömd at mista lifvet gifvet i Stockholm den 3 October 1793.
Kungl: Hofrätten har den instämda ransakningen sig föreläses låtit. Och alldenstund drängen Pehr Pehrsson genom egen med omständigheter och vitnens berättelser styrkt bekännelse är förvunnen, at sedan han som jemte flera personer bittida om morgonen den 20 sistledne Augusti varit sysselsatt at på åkern utköra gödsel kommit i ordväxling med sin morbroder, Bonden Jonas Pehrsson då denne något senare på morgonen til gödsel-körningen sig infunnit, angående det skulle efter Pehr Pehrssons förmanande Jonas Pehrsson hustru hafva varit inne och gjort skada uti Pehr Pehrssons faders Bonden Pehr Börjelssons rågfählt , samt Jonas och Pehr Pehrssöner under denna ordväxling bägge blifvit förifrade och Jonas Pehrsson slutligen under visad ondska anmant Pehr Pehrsson at komma til sig, Pehr Pehrsson har af denna anmaning, än mera uphissad sprungit til Jonas Pehrsson som stått et litet stycke ifrån honom och med en gödsel-grep med tre jernpinnar slagit Jonas Pehrsson i hufvudet så häftigt at den ena järnpinnen af grepen fastnat uti hufvudet på Jonas Pehrsson , dervid han fallit framstupa och genast förlorat all sansning, samt få timmar derefter döden ljutit.
Fördenskull och då vederbörande läkare efter förrättad besiktning å Jonas Pehrssons döda kropp, intygat at bland de flera Jonas Pehrsson i hufvudet tilfogade åkommor äfven funnits at blodsår under vänstra ögat af två tums bredd som tagit sin början öfver mellersta delen af kindbenet och sedermera gått med olika bredd inåt ögon-gropen och strax bredvid vänstra ögonvrån in och upåt samt igenom hjernan, och at dessutom flera benskärfvar utaf ögongropens benhvalf varit löslagen, hvaraf Jonas Pehrsson död oundvikligen blifvit förordsakad, pröfvar i förmågo af 24 Capitlet 1 och 9 §§ Missgärnings Balken,
Kungl: Hofrätten med Urtima Tings Rätten rättvist det skall Pehr Pehrsson för detta af honom begångne dråp, sig själf till straff och andra til varning, gifva lif för lif och varda halshuggen.
|
| Källa:
|
Kungl: Majts Justitie-Revisions Protocoller Andra delen för år 1793
|
|
|
Meddelat av Ingemar Johansson 2007-04-12 20:05:14
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Uti det brottmål som kronolänsman CF Gahl låtit instämma mfl i Ködjan rörande förövat mord på deras nära släkting Jonas därstädes får jag på anmodan av bemälde kronolänsman anföra vad mig i denna saken kan vara bekant. Redan flera timmar innan jag kom till stället var denna olyckliga gärning begången å ingen baneman kan således av mig med säkerhet uppgivas icke heller några upplysningar som kunna upptäcka honom, men Jonas Perssons hustru kom till mitt hem vist ½ mil … samma dagen kl 6 om morgonen blodig och sönderslagen i huvudet och begärde medikamenter för sig och sin man, som hon trodde inte kunna leva till sin hemkomst, nämnandes tillika att hennes granne Peter Börjessons hustru åstadkommit dessa våldsamheter … Jag gav henne så många tjenliga medikamenter jag hade och gick till Ködjan sedan jag avsänt bud till Aspa för att få flera. Vid min ankomst till Ködjan fann jag Jonas av sina unfångne slag utan sansning mållös och redan arbetande med döden. Jag gjorde dock anställ om någon åderlåtare men bud som kunde uppsöka någon sådan var knappt från lensen förrän Jonas var död.
Alla närvarande gingo av bestörtning … väg men jag bidade någon stund i det rummet där som dödade Jonas låg, gick dock sedan i det misstänkta Peter Börjessons hus i tanke att de av sinnets oro jag trodde dom nu bara fått kanske uppgiva hur det tillgått. Vid min ankomst i detta hus fann jag hustrun därstädes sängliggande men såväl hon, Peter hennes son, man och son betygade sin oskuld föregivande att Jonas fallit ifrån en trappa vid sitt fähus och då fått det dödande slaget av gödselgrepen. Av fruktan att de … vilket … hade kunnat verkställas emedan jag som en stund var där allena intet kunnat … det vågade jag inte göra många förfrågningar i saken utan låtsade vara nöjd med den oskuld de föreburo.
Gödselgrepen kunde de dock inte neka tillhöra dem. Någon stund efter sedan jag åter gått i Jonas Perssons hus kom väl drängen Peter och frågade mig om han inte borde hålla sig undan till dess han finge se vad utgång saken kunde taga men då jag svarade att sådant vore stridande mot den oskuld han föregivit, att lagarna inte fördöma den oskyldige, att … vore att taga saken på sig blev han vid … och gick … på min begäran utburit den dödade Jonas Persson till en bod där han blev till dess bokhållaren Christiernsson gårds… Lars Ångström på Aspa och nämndemannen Anders Eskilsson i Södra Algrena dem jag låtit efterskicka kommo och avbehämtade honom
Om Fadern Peter Börjesson … vet jag intet
Johan Möller
Brukspredikant vid Aspa
Kommentar av Gunnel Cunei 22 okt 2007 kl 17:34
Är det här en bekräftad avrättning? Han kunde ju begära nåd hos kungen. Finns det någon anteckning i dödboken i hans hemförsamling.
Jag tycker inte det här är en bekräftad avrättning bara en dom i Hovrätten innebär ju inte att den är verkställd
Kommentar av Ola Karlsson 24 okt 2007 kl 15:16
Avrättningen är verkställd 1793 den 11 Dec enligt Askersund L församlings död och begravningsbok ingående i Lysnings och vigselböcker E:1 (SVAR) I en förteckning över fångskjutsar vid Sundbo härad i Dec 1793 gör Pehr Pehrsson sin sista resa från Askersund till avrättningsplatsen
Kommentar av Ingemar Johansson 25 okt 2007 kl 15:20
I Askersunds landsförsamling döda 1793 står på 11 december (utan begravningsdatum) vad jag av den suddiga texten i Genline tyder som:
Son Peter Persson fr. Ködjan afrättad för det han med en grep mördat sin morbror. 33 år.
(Genline ID 403.44.87400)
20 augusti, begravd 26 augusti
Åboen i Ködjan Jonas Pehrson ihjälslagen af sin systerson Pehr Phrson. 44 år.
(Samma GID som ovan)
I husförhörslängden 1789-99 sid 365 Ködjan:
Åbon Jonas Pehrson född 17.. ihjälslagen 17 xx/xx 93 af Pehr Börjessons son Peter här nedan …
Längre ner på sidan:
Petter [son till Pehr Börjesson och Karin Pehrsdotter] född 1760. Anmärkning: S. Peter … 11/12 93 för det han mördat Jonas Petersson här ofvan. Han dödade honom med en gödselgrep under det de arbetade tillsammans.
(Genline ID 403.28.40700)
Kommentar av Eva Leksell 29 nov 2007 kl 18:55
|
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
8 sept 1779
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
I Norra Åsarp Död och begravningsbok har jag funnit följande:
1779-09-08 Katarina Larsdotter Piga Bredegården Bredene. Avrättad. Blev för begånget mord å Petter Söderholms hustru Maria Eriksdotter vid Djurarör avlivad
|
| Källa:
|
Norra Åsarp död och begravningsbok
|
|
|
Meddelat av Lilian Janson 2007-04-09 17:48:35
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
8 sept 1779
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
I Norra Åsarp, död och begravningsbok finns följande notering:
1779-09-08 Petter Söderholm Soldat Kullagården Kolbrandstorp Avrättad. Blev för begånget mord å Petter Söderholms hustru Maria Eriksdotter vid Djurarör avlivad
|
| Källa:
|
Norra Åsarp död och begravningsbok
|
|
|
Meddelat av Lilian Janson 2007-04-09 17:43:44
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Djurarör borde rimligen vara det Djurarör
som är upptecknat i ortnamnsregistret, på
Lillegården, Mönarp, Kinneveds s:n.
Rimligen också samma som "Jura rör" i en
tidigare avrättning.
Jag har inte hittat platsen på äldre kartor.
Kommentar av Jörgen Grahn 04 sept 2008 kl 20:28
|
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
22 juli 1761
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
I Norra Åsarp, död och begravningsbok finns följande notering:
1761-07-22 Sara Bengtsdotter, Barnamörderska Skägga kvarn
|
| Källa:
|
Norra Åsarp död och begravningsbok
|
|
|
Meddelat av Lilian Janson 2007-04-09 17:38:46
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Ur Bert Johanssons (Rutagården) anteckningar från Norra Åsarp har jag funnit följande:
Sara Bengtsdotter var född 1729-06-18 i Västergården Döve och dotter till Bengt Svensson (1692-17640309) och Ebba Andersdotter (1697-17431028) när han avled bodde han på Skägga kvarn. Bengt stod som bonde och var omgift med Lispädda Olufsdotter
När Saras barn föddes och avled har jag inte kunnat få fram.
Kommentar av Lilian Janson 09 april 2007 kl 19:07
Ur Inrikes tidningar 10 augusti 1761, sid. 1
Ulricehamn, den 25 Julii
Den 22 i denna Månad, blef Qwinspersonen Sara Bengtsdotter halshuggen och i Båle bränd en half Mil härifrån Staden, för begånget Barnamord.
Kommentar av Christina Skagerborg 23 dec 2009 kl 17:48
|
|
| Landskap: | Hälsingland |
| Tidpunkt:
|
1 sept 1773
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
Drängen Paul Jonsson i Kolsta blev angiven av Jacob Hanssons hustru Karin Svensdotter i Kolsta, som såg honom ha syndigt umgänge med sin faders sto. Han hade också tidigare haft umgänge med 2 kor och blev dömd att halshuggas och "i bole brännas".
Han avrättades på gränsen mellan Söderala och Norrala. Märren hade också avlivats i närheten vid en halvcirkelformad väg kalad Hästvålsvägen, där den sedan synts spöka.
|
| Källa:
|
Minestrialboken C:3 för Norrala
|
|
|
Meddelat av Sigvard Bodin 2007-04-01 22:41:13
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
7 nov 1810
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
"Ridderbjelke, Metta Charlotta, gift med
sergeanten Henrik Johan Fock, förgjorde 1802 sin man jemte tvänne sina barn genom gift, för att få gifta sig med sin amant, gifte skogvaktaren, sedermera roteringskarlen, Johan Fägercrantz, sedan Lilja kallad, som dömdes till 28 dygns vatten och bröd. Efter flera års sittande på bekännelse å Carlstens fästning, blef hon slutligen dömd att mista högra handen, halshuggas och å båle brännas, hvilket allt försiggick d. 7 Nov. 1810 å Fägredsmon i Westergöthland".
Källa:\link{http://runeberg.org/sqvinnor/0350.html,Wilhelmina Stålberg, "Anteckningar om svenska quinnor" 1864}.
Skall även ha dokumenterats i bokform, se Yngve Lyttkens: "Trefalt mord" (1956).
|
| Källa:
|
Wilhelmina Stålberg
|
|
|
Meddelat av Peter Funke 2007-03-28 18:16:08
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Hälsingland |
| Tidpunkt:
|
1706
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Fördubblingsbåtsmannen Erik Olsson Borg mördade sin hustru Elin Olofsdotter i byn Källene, Norrala. Han steglades vid Källan norr på skogen på gränsen mot Enånger
|
| Källa:
|
Kyrkobok öfver födda 1673-1707
|
|
|
Meddelat av Sigvard Bodin 2007-03-27 21:50:36
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
ca 27 nov 1722
|
| Brott:
|
Hor
|
| Text:
|
Hösten 1721 började talet gå bland kvinnorna i Malungsbyn Idbäck att den 32-åriga soldathustrun (Göllors) Kerstin Larsdotter var havande. Men hennes man soldaten vid överste Horns tremänningsregemente Erik Olsson Idström, hade varit borta i nästan två år från orten. Vem kunde vara barnafader? Skvallret utpekade drängen Olof Ersson i byn. (Möjligen identisk med bonden Knut Olof Ersson i Idbäck, död 1771, se Josef Sjögren 1963: Acta Malungensia, Idbäck nr 35.)
Nämndemannen Gabriel Persson i Idbäck, tillika uppsyningsman (troligen en kyrklig förtroendepost), var bekymrad. Han gick till drängens far, bonden Erik Olsson, en man i 50-årsåldern, tidigare uppsyningsman, och rådgjorde med honom "om det icke vore nödwändigt att kalla hela byalaget tillsammans och förhöra Kerstin". Natten därpå rymde Erik till Norge. I ett brev från Sätra gård i Hof socken i Norge hem till hustrun Kerstin Halvarsdotter tog han på sig faderskapet och bad hustrun om förlåtelse.
Vid rannsakningen om dubbelt hor (d.v.s. att bägge parter var gifta) vid tinget i januari 1722 fick alltså den höggravida Kerstin Larsdotter förhöras ensam. Hon berättade att en kväll strax före såningstiden förra våren hade Erik kommit in i hennes stuga berusad "så att han knappt kunde gå" och frågat om hon haft något att dricka. Då Kerstin sagt att hon inget drickbart hade, hade han frågat om han "finge hafwa sin willia med henne". (sidan 57)
Kerstin bad då Gud bevara honom från sådana tankar och sade till honom att låta bli henne. Men Erik lyssnade inte utan fick omkull henne på bänken och genomförde ett samlag. Det var enda gången de legat med varandra och upprepades aldrig. När Kerstin upptäckte att hon var gravid, berättade hon det för Erik, som blev mycket ängslig. (s. 57-58)
Kesrtin klagade vid tinget över sin stora olycka. Hennes man soldaten Idström framträdde också och "jämrade sig mycket at hans hustru.. sig så grufweligt försedt". Han sade att han hela tiden under de två åren han varit borta lämnat underrättelse om hur han hade det. Kerstin medgav det, men sade att hon aldrig förr hade varit otrogen. Soldaten sade att han gärna förlät henne, bara hon blev förskonad från dödsstraff. (s, 58)
Också den förrymde Erik Olssons hustru Kerstin Halvarsdotter framträdde. Hon var Eriks andra hustru och hade varit gift med honom i sexton år. Deras enda gemensamma barn hade dött, men hon hade tre barn i ett tidigare gifte. En dotter var gift i Gärdås, där hade hon varit på besök den kväll mannens lägersmål inträffade. Kerstin Halvarsdotter sade ocksåatt hon aldrig förnekat mannens hans äktenskapliga rättigheter, "utan att hon sig alltid gudeligen skickat". Så hon förstod därför inte hur det onda kunnat förleda honom. Också hon sade att hon förlät sin make och sockenmännen intygade att bägge paren före lägersmålen "fördt ett stilla och sachtmodigt lefwerne". (s. 58)
Rätten dömde Kerstin Larsdotter till döden med hänvisning till konung Gustav II Adolfs förklaring av år 1615, och Kungl. Maj;ts brev 1698 22/10. Erik Olsson skulle rannsakas när han ertappades. (s. 58)
Kerstins barn, om pojke eller flicka framgår inte, föddes Kyndelsmässoafton, d.v.s. den 1 februari 1722. (Fram till 1773 inföll Kyndelsmässodagen alltid den 2 februari.) Kungl. Maj:t gav den 14 mars samma år Erik Olsson ett brev om fri lejd hem till rättegången. Brevet skickades av Landshövdingämbetet i Falun "med några värmlänningar" till Hof socken i Norge. Erik kom hem, men först den 3 juli hölls extra ordinarie ting. (s. 58)
Nu gav Erik sin version av förloppet. Jo, han hade kommit drucken hem till Kerstins stuga. Hon hade givit honom lite brännvin i en tennkopp, men inte för mer än 3 öre kmt (daler kopparmynt). Sedan mindes Erik ingenting mer än att han kommit hem till sig, där ingen var hemma. Han hade kastat sig på sängen med kläderna på och sen sovit av sig ruset. Erik kom inte ihåg vad som hänt den där kvällen, förrän Kerstin berättade att hon var gravid. Han försökte inte skylla på någon annan, utan erkände faderskapet och Kerstins beskrivning av händelseförloppet. Efter rymningen till Norge, som tagit tre dygn innan han var över gränsen, hade han uppehållit sig i Hof socken och försörjt sig på skinnarbete. (s. 58)
Hans hustru Kerstin Halvarsdotter upprepade "med gråtande tårar" att hon förlät mannen, Soldaten Idström däremot var inte närvarande. Han hade strax efter tinget i vintras begivit sig till Norge, också han på skinnarbete. Men trots att han bara hade fått permission från regementet i tre månader hade han änn inte återvänt. (s. 59)
Kerstin Larsdotter, som hade sitt lilla barn med sig, förhördes på nytt. Hon sade att hon inte givit Erik någon anledning till synden, utan först så småningom givit sitt samtyckte, "efter hennes ord ej skulle noga". Det dröjde också lång tid innan hon upptäckte att hon var gravid, eftersom menstruationen redan sen tidigare uteblivit. Det skedde först när barnet "quicknade" (började röra sig). Hon trodde att hennes man säkert ville stå vid sitt löfte att återta henne och barnet. (s, 59)
Nämndens ledamöter intygade att Erik Olsson alltid förut varit "gudfruchtig, nychter, samt stilla och sachtmodig", men vid samkväm lätt blev drucken. Trots de goda vittnesbörden om hans karaktär och trots hustruns förböner dömdes också han till döden. Att han var så berusad att han inte visste vad han gjorde ansågs inte som någon förmildrande omständighet. (sidan 59)
Målet gick till Svea hovrätt, som den 17 november 1722 fastställde dödsdomarna för Erik och Kerstin "sielfwom till wälförtient straff och andra till skräck och warnagel". Det allmänt preventiva i domen betonas alltså. I den påpekas att Kerstins man, soldat Idström, vistades i närheten av Stockholm, d.v.s. inom landet, och att han hela tiden hållit kontakt med hemorten. Hade han varit utomlands med ovisst öde hade hovrätten kanske sett lindigare på brottet. (s. 59)
Domen nådde den 22 november Landshövdingämbetet i Falun och skickades redan den 24 november till befallningsman Erik Floraeus i Västerdalarna. Troligen bara några dagar senare halshöggs Kerstin Larsdotter. Erik Olsson däremot, som ju återvänt til landet med kungligt lejdebrev, hade haft sex veckor på sig att bege till "sin förra säkerhet". Hans försiktighet att rymma till Norge hade räddat hans liv. Man får gissa att han snarast begav sig dit igen. (s. 59-60)
Vid tinget 1723 frågade Olof Larsson i Idbäck rätten vem den egendomen bör tillfalla som tillhörde hans syster Kerstin Larsdotter, som "sistlidne höstas för någon sin missgärning undergick dödsstraffet." (s. 60)
Kerstins enda barn var "det i hordom aflade". Det hade dock som oäkta enligt 20 kapitlet i Ärvdabacken ingen rätt till arv. Kerstins man, soldaten Idström hade fortfarande inte återvänt från Norge. Han hade således olovligen avvikigt från regementet. Kanske hade skammen satt in en alltför svår fläck på honom. Det blev alltså Olof Larsson, hennes enda syskon, som ärvde all Kerstins egendom efter att ha betalt hennes skulder. Olof avstod frivilligt från en ko och all den gröda som skördats på Kerstins jord priet före, till en släkting, Per Olson i Tällbyn, som omhändertagit Kerstins lilla barn. (s. 60)
Källor och litteratur;
(1) Originaldombok 1722, ordinarie ting 5/1, extra ordinarie ting 3/7, s 627 ff. (KLHA: XXVII:A1.) Landsarkivet i Uppsala.
(2) Renoverad dombok 1723, 13/3, paragraf 8 (Svea Hovrätts arkiv. Kopparbergs län, härads- m.fl. rätter, volym 80.) Riksarkivet.
(3) Länsstyrelsens i Kopparbergs län. landskansliet: DII:34 (1722) (ink. skrivelser från bl.a. Svea Hovrätt. Innehåller både hovrättens dom och Erik Olssons lejdebrev). Landsarkivet i Uppsala.
Björns kommentar: Jag har studerat mantalslängderna för Idbäcks by under 1700-talet. Därför anser jag att hon var av Göllorsslökten som ägde gården Göllors i Idäck. Denna släkt flyttade bort från gården under förra hälften av 1800-talet, men ättlingar finns såväl i Malung som på andra håll.
|
| Källa:
|
Henrik Bramsjö: Ur Arkiven - Malungskvinna avrättad för hor 1722 Mannnen flydde till Norge och fick fri lejd. Artikeln är tryckt som sidorna 57-61 i Skinnarebygd 1995 som är Malungs Hembygdsförenings årsbok.
|
|
|
Meddelat av Björn Sonesson 2007-03-19 02:14:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
ca 1711
|
| Brott:
|
Landsförräderi
|
| Text:
|
Lars Trölsen (Trylsen,Trulsson). Länsman, Rusthållare, Åbo å Almaröd 4. Född c:a 1660 i Skivarp (Almaröd 1). Död 1711 å Tullstorps galgbacke. Lars Trulsson anklagades vid ett extra häradsting den 17/3 1711 för förräderi, då han trätt i dansk tjänst som länsman under svensk/danska kriget i Skåne. Ett replikskifte som citeras i tingsprotokollet förtjänar att återges. Lars Trulsson höll på att driva in skatt i en av byarna i Vemmenhögs härad när en bonde frågade honom: "Tänker Du inte de svenske skall komme tillbags igen?". På frågan svarade Lars: "När mina stutar, som jag slaktade för två år sedan, står upp ur saltbyttan och äter gräs bland Almaröds fänad, kommer di svenske igen". Som alla vet blev framtiden inte riktigt som Lars Trulsson förutspådde, ty "di svenske" kom igen. Detta yttrande låg honom i fatet så till den milda grad att han faktiskt avrättades (på Tullstorps galgbacke??) 1711. Hans broder, Anders Trulsson, som under många år varit nämndeman och häradsdomare i just den häradsrätt som utfärdade dödsdomen var emellertid död sedan något år, då avrättningsdomen avkunnades.
|
| Källa:
|
CD-skivan "Länssjukuset i Ystad"
|
|
|
Meddelat av Christer Åkesson 2007-03-04 12:46:21
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
21 nov 1792
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Vid Priarps avrättningsplats i Eksjö halshöggs den 30-åriga kvinnan Maria Jonsdotter född i Ryssby socken i Kalmar län,dömd vid Södra Vedbo häradsrätt för att i lönndom i Alvestorps kohage i Ingatorps socken ha framfött ett flickebarn,som hon genom att sticka sina fingrar i barnets hals hade kvävt till döds,virat in barnet i ett kläde och undangömt under en gran,hon ertappas av ortsbor och förs med det döda barnet till Ingatorps prästgård där kyrkoherden skriver ett målsägandebevis varefter Maria omgående förs till slottshäktet i Jönköping.Efter rannsakning avkunnas dom den 26 juni 1792 vilken lyder till sig själf till välförtjänt straff och androm till varning,lif sitt mista,halshuggas och i båle brännas.
Domen underställs Kungl.Göta Hovrätt och Kungl.Majts prövning,båda instanser anser domer skälig.
ovanst.är mycket förkortat,själva rättegången omfattar c:a.14 sidor plus Hovrättens och Kungl.Majts.utsslag
|
| Källa:
|
Kyrkoböcker Ingatorp och Ryssby, Domboken för Södra Vedbo häradsrätt , Göta hovrätts domböcker
|
|
|
Meddelat av Stig Karlsson 2007-02-03 17:22:25
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Finland (utom Åland) |
| Tidpunkt:
|
27 sept 1762
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Död Begravd By Gård Person Dödsorsak år m. v. d.
25.9.1762 1762 L. Bde. Mats Henr:s (Ifrån Ilmola Socken.) afrättad
original - ALKUPKOMM: afrättad medels halshugning och stegling för delaktighet i ett under fitt äktenskap med annan gift qvinna Caisa Joh.dr aflat barns mördande.
|
| Källa:
|
HisKí
|
|
|
Meddelat av Robert Primus 2007-01-31 14:48:50
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
ca 1800
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
I dödboken för Habo 1755-1800 sid 209 står, direkt efter summering av antal döda år 1800, en odaterad notering (GID 635.53.14900):
Halshuggne vid Vestra Kerr
Kerstin Larsdotter Hestra Stugan 65 [år]
Gunnilla Nilsdotter ibidem 33 [år]
Tvänne änkor efter dom för det de med förgift dödat Jöns Jönss. i Hestra Stugan [.....] aflifvade.
Dödboken den 1 april 1800 (GID 135.53.14800):
Jöns Jöns. Hestra Stufvan. Med förgift afdagatagen af dess egen Hustru Kerstin i samråd med der sammastädes boende Änkan Gunnilla.
|
| Källa:
|
Habo F:1, döda 1755-1800
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2007-01-24 21:46:22
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Avrättningen skedde den 8 oktober 1800 och genomfördes av skarprättaren Lars Hjerpe, Göteborg. Änkan Kerstin Larsdotter fick höger hand avhuggen, halshöggs och brändes, medan änkan Gunilla Larsdotter, som var inneboende hos den förra, kom lindrigare undan - hon halshöggs och brändes! Kerstin dömdes för anstiftan, medan Gunilla dömdes för själva dådet. Avrättningen skedde, som nämns i kyrkoboken, vid Västra Kärrs avrättningsplats. Denna finns utritad på Mårten Bosells karta över V Kärr redan 1718, och har sannolikt använts redan långt innan dess. Detta var den sista avrättningen på denna plats.
Kommentar av Bernt Blank, Jönköping 25 jan 2007 kl 20:34
|
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
21 febr 1698
|
| Brott:
|
Okänt
|
| Text:
|
1698 den 21 februari "blef fangn Niels Willumssen [Re...?] up satt på 5 Stegl på mulle bachn, gud [...] hans Sield; och [...] [hiert?] Christz [...] frå sådan ond gierning och [fatzlig?] dödh."
|
| Källa:
|
Mårten Jönssons almanacksanteckningar 1679-1703 (KB handskriftsavdelningen)
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2007-01-23 17:51:11
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Uppland |
| Tidpunkt:
|
14 febr 1835
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Bonden Anders Andersson i Krisslinge i Danmarks socken mördade 1834 17/5 sin hustru Maja Greta Danielsdotter, och blev dömd till döden för detta.
Enligt Danmark AI:13, s. 216 hoppade han ut genom fönstret på fängelset på Uppsala slott och slog ihjäl sig fyra dagar före den planerade avrättningen.
Anders var född 1796 22/11 i Danmarks sn, och hustrun 1797 10/2 i Lagga sn.
|
| Källa:
|
Danmark AI:13, s. 216
|
|
|
Meddelat av Elisabeth Thorsell 2007-01-03 16:15:21
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Borde ju inte vara med i databasen eftersom det inte är någon avrättning.
Kommentar av Jonas Dahlgren 05 jan 2007 kl 22:23
|
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
12 jan 1858
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
Dödboken för 1858 i Malingsbo församling berättar att Dagkarlen Anders Andersson f. 1819 7/7 i Djurlången, bosatt i Busktorp ( svårläsligt ?) och gift 1852 med efterl. Stina Ersdotter från Jernboås efterlämnade en son och en dotter, när han 1858 12/1 halshöggs på "afrättsplatsen vid Söderbärkes gräns till Norrbärke.
Anders Andersosn hade 1856 21/9 förgiftat kolaren Anders Andersson i Röjningen (född 1814 16/2 därstädes) med arsenik, varav han avled den 22/9.
|
| Källa:
|
Dödboken 1856 resp 1858 för Malingsbo församling. F: 3 - 1845-91
|
|
|
Meddelat av Margaretha Hedblom 2007-01-02 15:23:34
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Jag vet, eftersom min släkt har bott i röjningen i några generationer, att personen i fråga fick giftet i sin pannkaka.
Kommentar av Tommy karlsson 25 nov 2008 kl 00:34
Det var min farfars morfar som avrättades
Kommentar av Håkan Johansson 22 dec 2010 kl 00:43
Det var min mormors morfar som avrättades
Kommentar av Börje Blomberg 17 jan 2011 kl 15,30 17 jan 2011 kl 15:27
Hej Börje, då måste vi vara 4-männingar.
Håkan
Kommentar av Håkan Johansson 28 febr 2012 kl 13:47
|
|
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
4 aug 1777
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
30-årige drängen Erik Andersson hade tagits på bar gärning då han begick tidelag. Han dömdes av Villåttinge häradsrätt till döden och avrättades angivet datum.
Texten i dödboken går tyvärr inte att läsa i sin helhet, då en del har försvunnit vid inbindningen.
|
| Källa:
|
Helgesta, C:3
|
|
|
Meddelat av Camilla Eriksson 2006-12-19 07:43:20
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
12 nov 1819
|
| Brott:
|
Bedrägeri
|
| Text:
|
Hängdes delingen (delinkvent=brottslining, ofta dömd till döden) Allm. arb. Karl Ekström för förfalskningsbrott.
|
| Källa:
|
Dödbok, Karlskrona Amiralitetsförsamling, GID1760.180.54200
|
|
|
Meddelat av Roy Johansson 2006-12-10 16:28:37
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalsland |
| Tidpunkt:
|
14 dec 1757
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Ur födelsebok Färgelanda C:3
Bärböle 10 december 1756
Föddes ett oäkta piltebarn och mördades af konan Ingrid Larsdotter, som bekände Barnfadren wara Fourieren Joseph Forssell.
Ur Färgelanda C:3 dödbok
1757
Den 14. December blef Barnamörderskan Ingrid afrättad på Hällemon, halshuggen och i båle bränd, hade bedrifwit sin missgierning wid samma tid året före ut i Bärböle, war 24 år gammal; gick til döden wäl beredd.
|
| Källa:
|
Färgelanda C:3 dödbok
|
|
|
Meddelat av Lennart Andersson 2006-11-26 15:07:00
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Värmland |
| Tidpunkt:
|
26 jan 1674
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
"Mördaren Anders Hansson öfwergick execution den 20 Januarij, han halshögs och lades på 5 stegell, eftter Kongl: Håfrättens Höga resolution."
Anders Hansson hade slagit ihjäl skomakaren Håkan Håkansson i Filipstad med en sten, då han blivit påkommen med att försöka göra inbrott i Håkans gård på natten.
Det visar sig att Anders Hansson kommer från Lindesberg, bror till Johan Hansson borgare, och att han tidigare tjänt hos Arendt Adrikas i Livland. Han har även bott i Stockholm och även där blivit dömd till galgen för stöld.
Anders har gjort inbrott hemma i Lindesberg, och stått för en rad inbrott i Filipstad, av vilket det senaste nu gick som det gick.
Anders hävdar att han begick dråp på Håkan genom att slå honom i huvudet med en sten, medan de som besiktigat Håkans kropp och var den återfanns, menar att han blev strypt med sin egen nattskjorta. Mordet skall ha skett om natten den 18 november 1673.
|
| Källa:
|
Filipstads renoverade rådstugurätt
|
|
|
Meddelat av Monica Fogelqvist 2006-11-16 11:45:42
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västerbotten |
| Tidpunkt:
|
23 juli 1704
|
| Brott:
|
Blodskam
|
| Text:
|
"Oluf Svensson i Grimsmark gift karl och hans å möderne halfbroders Erik Thomsons Fiskares hustru Anna Olufsdotter i Grimsmark som begått dubbellt hoor" - dom 4/7 1704.
De avrättades av Västerbottens skarprättare Johan Lillia som enl. räkningen kom nedresande från Öjebyn, Piteå lfs för exekutionen.
(Hämtat ur Kenneth Mossbergs cd om soldater i Västerbottens regemente (Majorens kompani)
|
| Källa:
|
Västerbottens länsräkenskaper 1704
|
|
|
Meddelat av Håkan Bergström 2006-11-10 18:30:10
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
13 nov 1734
|
| Brott:
|
Giftmord
|
| Text:
|
GID 1770.10.50300
Register: En halshuggen och bränd, se förra
bladet. (hänvisning till GID 1770.10.50200.
Död: Britta Pärsdottet Körning i Nättraby, som efter dom blev halshuggen och bränd vid
Listerby för det hon förgav sin man, Christopher Blom, med förgiftn.
GID 1770.10.24800:
1734, 3 augusti. Död: Christopher Blom i v.
Nättraby och begraven d. 9 d:o. ..........
|
| Källa:
|
Genline, se siduppgifter i fritext.
|
|
|
Meddelat av Roy Johansson 2006-11-04 18:55:23
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Källan är Nättraby dödbok.
Kommentar av Eva Leksell 25 okt 2007 kl 19:02
Listerby CI: 1, sidan 122
Anno 1734 den 13 November, halshogdes och Brendes Britta Kiörnings ifrån Nättraby by för det hon förgaf sin man till döds med Markurjum.
[Merkurium=innehåller kvicksilver och arsenik]
Kommentar av Annika Gylling Otfors 13 aug 2011 kl 22:37
|
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
1724
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Boel Bengtsdotter, född omkring 1694, dotter till Bengt Gudmunsson f ca 1643 och Kjerstina Persdotter f ca 1661 i Vessmantorp, Riseberga. Boel vigdes 15/11 1713 med Eskil Lagasson i Vessmantorp och fick med honom en son Lage den 28/3 1714. Eskil Lagasson dog den 10/6 1717.
Boel dömdes till döden för två barnamord, hade fött ett barn 1721 och ett 1723. Hon dömdes att mista sitt liv, halshuggas och brännas på bål. I väntan på detta satt hon fängslad men lyckades rymma natten mellan den 13 och 14 april 1723. Hon hade berättat för profossen Hans Frisk att hennes mor i Vessmantorp grävt ner 60 Dr Smt och om han ville lämna henne i frihet skulle de gräva upp pengarna och dela. Frisk berättade detta för fjärdingsmannen Sven Jönsson som på kvällen spände hästarna för sin vagn, tog såväl profossen som Boel med sig i vagnen och körde mot Vessmantorp. Profossen löste Boels fjättrar så att inget buller skulle höras av dem vid gården där pengarna var nedgrävda. Efter en stunds grävning lyckades Boel avvika men blev sedermera fasttagen och satt i förvar.
För detta blev Frisk straffad med 30 par spö, 3 slag av vart par samt miste sin tjänst. Fjärdingsmannen dömdes till att plikta med 15 par spö, 3 slag av vart par.
Samma dag som hösttinget var, den 6 november 1723 skulle Boel avrättas. Landshövdingen hade gett skarprättaren order om att infinna sig dagen innan i Åby i god tid. När Boel kom till platsen berättar hon att hon är havande och exekutionen blev uppskjuten. Boel fördes under bevakning till Landskrona fängelse.
Efter en tid "besiktigas" Boel av "tvenne jordemoror och tvenne beskedliga hustrur" vilka funno att Boel inte var havande.
Den 17/8 1724 kom order om ny avrättning och denna utfördes också därefter. Skarprättare var Kasper Mÿllhausen.
Ett litet sammandrag av vad Torsten Nilson, Lund forskat fram ur Norra Åsbo Häradsrätts domböcker, Göta Hovrätts arkiv m m.
|
| Källa:
|
Torsten Nilson, Lund
|
|
|
Meddelat av Hjördis Nilsson 2006-10-28 21:55:17
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
ca 25 mars 1734
|
| Brott:
|
Dråp, Misshandel
|
| Text:
|
Flink Alfred citerar med delvis modern stavning ur Svea hovrätts dombok som gick på häradsrättens linje om dödsdom; "Soldaten Påhl Hansson Damb hade den 22 december 1733, sedan han misshandlat sin svärmoder med en yxa, dödat sin svärfader Olof Matsson i Lillmon. Han dömdes till döden, och domen verkställdes af Hofrätten den 5 mars 1734. Enligt Hofrättens utslag skulle delinkventen halshuggas, hufvudet sättas på en påle och den öfriga kroppen läggas på fyra stegel."
Kopparbergs läns landshövding Nils Reuterholm erhöll hovrättens utslag den 14 mars 1734 och följande dag erhöll landsfogden utslaget. Den 16 mars fick skarprättaren order att verkställa utslaget och Pål Damb avskickades till Malung den 20 mars samma år. Avrättningen bör då ha verkställts i slutet av mars månad.
Höghedsbacken som Niss Hjalmar anger låg på södra sidan om och tätt intill landsvägen mellan Lima och Malung, strax söder om dessa socknars sockenrå bör vara namnet på den "åsbacke på västra sidan vägen" som Flink Alfred nämner. Enligt traditioner som bevarats till 1950-talet genom haga Johannes Olsson och Kvarnmyr Erik Matsson fråm Tandö, skulle fyra avrättningar ha skett på Högheden. Den sista som avrättades var soldaten "Dammen" eller Påhl Hansson Damb från Lillmon i Malung. Högheden anges av Niss Hjalmar Matsson vara en "tallhed på skogen mellan Malung och Lima, strax söder om sockenrådet Malung-Lima å KG NV i Malungs socken". Flink Alfred anger bara att avrättningsplatsen var belägen på Högheden vid rålinjen Malung-Lima, tätt invid landsvägen.
Under sin dalaresa sommaren 1734 kommer Carl von Linné förbi platsen och skriver då; "Den 5 augusti. Vid andra fjärdingspålen af slogsmarken Lima Malung var ett faseligt råmärke efter en steglad ogärningsman som starkt stinkte och luktade, ty han var satt nära till vägen."
Enligt en berättelse av Halspa Johannes Magnusson (född 1849 i Rissätra, Lima, och död 1937) hade förre soldaten Olof Perssom Grus (född 1814) för honom omtalat följande; Att Olof Grus en gång gått genom skogen Lima-Malung och vid ett tillfälle vid passserandet av den gamla avrättningsplatsen tagit en avstickare till den tallbevuxna åsbacken. Olof Grus upptäckte en sänka på ett ställe på åsbacken och rände då ned en stör, varpå ett dovt genljud hördes, som om en kista eller trälåda fanns. Någon mer undersökning gjordes inte om orsaken till detta ljud. Flink Alfred kände inte till att någon därefter undersökt platsen.
|
| Källa:
|
Niss Hjalmar Matssons sedeslapp Ortnamn NII: Malung:"Högheden" ang. Högheden och Höghedsbacken läge. För övrigt är Flink Alfred Mattsson "Avrättningsplatsen på Högheden" i Skinnarebygd 1948, Malungs hembygdsförenings årsbok 1948.
|
|
|
Meddelat av Björn Sonesson 2006-09-25 19:36:55
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Niss Hjalmar Matssons forskararkiv med bl.a. sedeslappen, finns på Malungs lokalhisoriska arkiv, f.d. Tingshuset, Storgatan 64, Malung. Se www.malung.se under Kultur.
Arkivet är kommunalt och ligger under Kulturnämnden i Malungs kommun.
Kommentar av Björn Sonesson 26 sept 2006 kl 15:39
|
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
20 mars 1765
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Åhr 1765 d.20 martii afrättades Barnamörderskan Kierstena Nilsdotter från Araslöf i Färlöf församling, här på Broby afrättningsplats.
|
| Källa:
|
Östra Broby C:3 s.434
|
|
|
Meddelat av Niklas Hertzman 2006-09-17 18:32:40
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Följande finns att läsa i Inrikes Tidningar nr 29, 15 april 1765:
"Broby wid Christianstad, den 26 Martii. I följe af Kongl. Håf-Rättens Dom, blef qwins-personen Kierstin Nilsdotter för begångit barna-mord, i dag halshuggen och bränd på Östra Göinge Härads afrätts-plats härstädes."
Observera att dagen i månaden här skrivits som 26.
Kommentar av Mats Nilsson 11 juni 2012 kl 23:19
|
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
7 aug 1755
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Åhr 1755 d.7 augusti afrättades Mandråparen Bengt Storman här på Broby afrättningsplas.
|
| Källa:
|
Östra Broby C:3 s.434
|
|
|
Meddelat av Niklas Hertzman 2006-09-17 18:31:39
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
27 juli 1754
|
| Brott:
|
[ej angivet]
|
| Text:
|
Åhr 1754 d.27 Julii afrättades qwinnfolket Toa Jönsd: här på Broby afrättningsplas.
|
| Källa:
|
Östra Broby C:3 s.434
|
|
|
Meddelat av Niklas Hertzman 2006-09-17 18:30:18
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Åland |
| Tidpunkt:
|
16 april 1701
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
I Saltviks vigselbok 1699 finns f;ljande vigselnotis:
”den 11 oktober vigdes smeden i Germundö Erik Nilsson Ström med konan Kerstin Gunnarsdotter, vilken sedermera för tvegifte blev fängslig förd till Kastelholms slott och äntligen dömd ifrån livet, vilken dom också sålunda med honom fullföljdes att han tisdagen näst före påsk som var den 16 april 1701 vid östra kyrkporten(?) med bila avrättad blev.”
|
| Källa:
|
Saltviks vigselbok 1699
|
|
|
Meddelat av Håkan Skogsjö 2006-09-14 16:18:15
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Östergötland |
| Tidpunkt:
|
16 maj 1750
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Offer
Soldat Nils Börjesson Runberg Soldat i Rote 120 Rönnäs i Asby sn (E) född 1722.
från dödbok Asby sn (E)
"9 mars 1750. Sold Nils Runberg 28 år. Begravd den 24 mars på norra sidan om kyrkan efter häradsrättens dom, som vart ihjälslagen av bonden Isak i Rockarp och dödde den 9 mars uti Rönnäs 28 år gammal.
Den 16 maj samma år avlivades bemärkte bonden Isak Jönsson på Sunds avrättningsplats och begrovs på norra sidan, efter högsta Kungl. Göta Hovrätts dom. 32 år"
Gärningsman
Isac Jönsson var bonde i Rockarp, Asby (E) född 1718 och avrättad på avrättningsplatsen i Sund (E) 17500516
Källa Asby CI:2 sid 510
|
| Källa:
|
Extratinget år 1750
|
|
|
Meddelat av Bo Johansson 2006-08-27 17:05:53
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
ca febr 1671
|
| Brott:
|
Rånmord
|
| Text:
|
I en "brädekoija" i Medskogen, nära gränsen mot Värmland hade två soldater "en vecka före helgamessodagen" mördat norrmannen Ener Johansson, som var "barnfödd widh Falun men uppfödd i Norige".
Ener Johansson företog 3-4 vandringar om året med tobak som han sålde för sin uppdragsgivares i Oslo (Kristiania) räkning. I Nås socken träffade Soldaten Michelsson Broo norrmannen. Förmodligen är det så att denne då vid köpet av tobaken eller när han därefter drack öl tillsammans med norrbaggen att han då sett handelsmannens pengar. När Broo strax därpå träffar sin kamrat soldaten Jöns Persson Dubblare föreslog han att de skulle följa efter "Baggen", som skulle fortsätta norrut och ifrån Malung gå över tiomilaskogen, allt i akt och mening att slå ihjäl honom för pengarnas skull. Dubblare var inte så hågad, men övertalades sedan Broo sagt att månag var skyldiga denne pengar och skulle bli glada att han kom bort. I Idbäcks by strax söder om där Brovägen börjar invid Jägra by, träffade de norrmannen. De slog följe med honom på Brovägen in i tiomilaskogen. Samma afton övernattade de i nyssnämnda koja, där mordet ägde rum sedan Ener somnat. Anders steg upp och hade med sin bössa på "frij hand" skjutit denne i bröstet. Jöns hade stigit upp och fann i baggens kläder en pung med 25 rdr Caroliner, 3 Rdr Specie och en Ducat, vilket de plockade med sig. Soldaterna hjälptes sedan åt att bära norrmannen ett kort stycke i skogen nära "vägen".
Länsmannen sade att en finne under mordnatten befunnit sig ganska nära och "hört en Byssesmäll och folck sorla och olla", vilket fått honom att ana oråd och bege sig över skogen till närmaste gård i "Eekes Härad". Länsmannen tillade att soldaterna vid återkomsten till Malung haft gott om pengar "att köpa Öel för i Prästegården". Det konstaterades att soldaterna hade tagit med klövjehästen "3 småmijhl tillbaka och där aflifwat honom med ett skott ett byssehåll ifrån wäghen". Klöven med en del av de stulna pengarna lämnade de sedan kvar för ett senare tillfälle.
I domslutet noteras att båda gärningsmännen erkänt brottet. Anders Michelsson Broo erkände sig "af berådde Modhe och uppsåth farit (i domboken; "varit" enl Hampus felskrivning) efter sin öfwerdådige hogh och tanka dähr ymkeligen sofwande medh gienom skiutande af daga tagit". Även om Jöns Dubblare först trugat till att bli med på detta företag, så konstaterades det att han följt med Anders hela vägen "i samma mening och tanka om giärningens befräjande gifwit ifrån sigh gräseliga Swar om sin Reesa till Helwetit, och stallbroderskap med Sathan, sedan plundrat den mördades Böxesäckar, Honom sielf jämpte hans Kläder, hjälpt af wäghen att bäära". Dubblare hade också förtigit och döljt mordet fram "intill närvarande tijdh" och hade först nekat till att ha aktivt ha med detta mord att göra, trots vittnen .
Rätten beslutade att "Ty kunna desa bägge för sin wederstyggelige och öfwermodiga giärning af Nembden inthet befrijas från Lijffs straffet; Uthan dömas androm till Sky och warnagel att Halshuggas och å stegel läggias, efetr Lag 42 Cap.. Eedz. ör. paragarf 1 Högm. paragraf 15 Dråpm.".
Enligt den muntliga traditionen har de båda soldaterna i samband med öldrickandet komit att prata obesvärat och även på detta sätt fått misstankarna mot sig. Traditionen berättar också att en folkskara gående och ridande skulle ta sig med soldaterna ut till Medskogen för att enligt sed avrätta dem på själva brottsplatsen. Men då det var mycket snö tröttnade hästarna och bödeln fick lova att göra sitt circka 300 meter väster om en bro över Sangån (vet ej om bron fanns på platsen vid denna tid).
Platsen kom därefter att kallas för Stegelhia, Stegelheden, eftersom man här tillämpade "stegel och hjul". Åtta stolpar restes där mördarnas styckade kroppar fördelades. På två stolpar fästes huvudena, på två andra bålarna och lemmarna på de fyra övriga. Fram till 1900-talets början fanns tydliga fördjupningar i marken efter stolparna och en del av en mördares lårben fanns uppspikat under en lång tid i en fura. Tallen ifråga är borta, men en träbit inristad med årtalet 1670 fanns kavr ännu 1977. Jag är inte säker om den eventuellt finns på Malungs hembygdsgård idag.
Jag vet att ett slags minnesmärke finns på Medskogen över den mördade Ener Johanssons öde.
Källan för dessa uppgifter är originaldomboken för laga häradstinget för Malungs socken den 7 februari 1671. Uppgifterna är dock hämtade från Olof Hampus' lilla men tjocka skrift " Älvdals övre tingslags historia", tryckt 1977, sidorna 187-190. Jag har tittat i domboken, men inte läst hela texten om det aktuella målet.
|
| Källa:
|
Olof Hampus Älvdals övre tingslags historia, 1977, sidorna 187-190.
|
|
|
Meddelat av Björn Sonesson 2006-08-09 19:48:45
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Följande text finns på Nordiska museét genom en av dess informanter, fru Kerstin Engström i Grimsåker (1869-1948). "E.U. 4146", ämne: Marknader, "Nord. Mus. o. Skansen 27 jul. 1932. D. No 1866". (Se sidan 205)(Maskinskriven text, troligen en avskrift efter hennes insända originalanteckningar)
Hennes sages man var Erkgärds (Erkjers)Mats Eriksson (f. 1850 i Grimsåker, Malungs sn).
Året 1670. Blef en "Knalle" mördad i Messkogen Västerut från byn Fors här i Malung. Denna gång var det Dalkarlar, som voro hans baneman. De voro två bröder i sällskap och komma från södra Dalarna och foro uppöver. I Fors skildes de åt. Den ene. Enar Enarsson tog väster och skulle till Vermland. Den andre till Lima. Den förre hade häst och klöfjade sina varor jemte mycke penga, som voro i tunga kopparplåtar. I Dala järna blefvo de iakttagna af tvenne soldater der, som sedan följde dem efter i afvaktan på hur det skulle passa att kunna överfalla och röva dem. När så brodern for ensam då följde de honom efter och upphunnos af dem och dådet fullbordades. Hästen tog de med sig med klöfjen på. Då togs den af, och sedan störtade de hästen i en "å" som heter Sangån och rinner ned i Ellingån. Foro sedan ned till Fors. och fick sig bränvin. När de blifvit nog påstrukna kunde de ej hålla inne allt, än dådet blef derigenom upptäckt. Brodern kom också tillbaka från Lima ty han hade på natten haft en så orolig dröm. Tyckte sig se brodern som blef mördad m.m. (som de ej hade minne om) Ransakning sattes i gång omedelbart. Och de blefvo förda dit och halshöggos, så godt som på samma ställe. Uppsattes på stegel. Dem till straff och andra till varning. Morbroder till Erkgärds Mats. Näsmo Ola; hade berättat händelsen för honom. Sjelf mindes han som liten att hans moder visade honom rester af ben som lågo der. "Som kun gick å knog på. (som korna gick och gnagde på).
Morbrodern hette inte Näsmo utan Nörstmo "Ola" Olof Persson (1817-04-10-1896-07-23) och var vid storskiftet i Malung ägare till littera Nc i Idbäck. Han var gift med Fall Marit Olsdotter från Jägra, men med undantag för en son Per som bara blev några månader gammal, så var paret barnlöst
Moderns namn var Nörstmo Anna Persdotter, född 6/11 1828 Nörstmo, Idbäck och gift till Jernkarls/Erkjers Erik Matsson (f. 1829) i Grimsåker. Hennes far Per Ersson var från Vallerås , men hennes mor Nörstmo Kerstin Persdotter (1787-09-24--1868-11-09) var från Idbäck. Nörstmo Kerstins far och mor var båda födda i Idbäck. Hennes farfar Nörstmo Olof Eriksson var enligt uppgift född i Idbäck 1724 och son till Nörstmo Olof Eriksson. Hennes morfar Göllors Lars Larsson var född i samma by 15/7 1728 av Göllors Lars Larsson och Ingeborg Larsdotter.
Konstaterar att berättartraditionen tycks vara ganska pålitlig, den mördade hette i alla fall Ener både i domboken och i traditionen. Vi får nya uppgifter som inte finns i domboken, bl.a. att Ener hade en bror med sig som sällskap upp till Fors och att rövarna avlivade Eners häst vid Sangån. Svårt att säga vad som är sanningen, om Ener var upp till Fors först eller om han redan i någon av byarna Idbäck, Jägra eller Gärdås svängt in på Brovägen eller till denna väg angränsande mindre stigar. I alla fall ett intressant exempel på muntlig tradition omkring verkliga händelser.
----------------
mvh Björn
Kommentar av Björn Sonesson 24 okt 2006 kl 21:06
Jag kan nu komplettera med några väsentligare uppgifter ur ett tvåsidigt avsnitt, sidan 9-10, ur hans kapitel om "Vägen till Bredsjöberget (Brovägen - Kungsvägen), Knut Paul Olsson "Jägra by" (otryckt, stencil på Kommunbiblioteket, Malung). Vägen finns för övrigt på en karta från år 1678 med kraftigt streck d.v.s. var stora landsvägen vintertid mot Värmland.
Jag kommer här att bara ta med de uppgifter han har som inte varit med förut. Knut Paul Olsson meddelar att han har sett originalprotokollet som finns på Landsarkivet i Uppsala. Jag har dock ändrat hans "y" till "ij" som jag anser att det är frågan om här. Läsbarheten blir också bättre.
Det enda som säger något om soldaternas hemvist, är att Anders Michelsson Broo uppger inför rätten, att när han tog med sin bössa, så hade den laddats hemma i Nås. (Sid. 9)
Citerar detta stycke ín extenso från sidan 9:
"Soldaterna hann upp norrmannen i Idbäck. Han blev troligen överraskad av att träffa dem där, varför han frågade (dem) vart de var på väg, varpå Jöns Persson svarade, "Till Helwetis". Och på fråga vem Jöns hade med sig, skall han ha svarat; "Swarte Fahn". Baggen skulle också ha frågat om de skulle följa med honom varpå de svarat jakande. Samtalet hade åhörts av två Idbäckskarlar och rätten tycks ha fästs stor vikt vid detta samtal. Efter sammanträffandet i Idbäck slog de tre alltså följe över "tiomilakskogen". Soldaterna berättade inför rätten att de "taltz widh både om ett och annat och haft allehanda glam och skämpt för händer hela dagen".
"Brädekoijan" i Medskogen var enligt soldaternas egen berättelse i användning på sommaren när folk "awberga sina Mosseslagor". Här tillägger Knut Paul med att fram till "för några år sedan har här funnits en koja" och att platsen här har varit en viktig korsning både under vintern och sommaren eftersom flera vägar stöter samman här. Medskogen ligger 19 kilometer från byn Jägra. (sidan 9)
Sedan berättar protokollet att de hade gjort eld och alla tre klätt av sig tröjan och skorna och lagt sig alla omkull. Efter en stunds samtal somnade Ener. (sid. 9-10)
Knut Pauls citat från protokollet: "Då Anders opstigit tagit byssan och skjutit honom på frij hand rätt i bröstet, att deth gådt först igenom Wenster sijdan igienom hiertat, och Lodet stannat invith Kroppen mot Ryggen och han ingenting rördt sig sedan, son han kunde see". (sidan 10)
Vi får en ANNAN summa på Eners pengar vad beträffar myntslaget RDR Caroliner, 35 Riksdaler Caroliner istället för 25, men i övrigt är det som i Hampus redogörelse. (s. 10)
Efter plundringen av penningpungen så bär de norrmannen "passs 5 Steegh från Booden, hwilken ligger Ett Muswuethåll (Muskuethåll) ifrån Store vägen, " och lade honom "vijdh en grääne-Roth". (s. 10)
Man konstaterade i protokollet att soldaterna vid återkomsten till malungsbygden hade haft pengar att köpa öl för i prästgården, vilket de inte hade haft vid avresan. Knut Paul tillägger att traditonen omtalar att de båda var på ett bröllop i Fors och där uppträtt ganska berusade, varefter de pratat bredvid mun om det spm hänt i Medskogen. När folk blev varse mordet och dessa två blev misstänkta, försökte de först undfly misstankarna, men de erkände till slut gärningen. (s. 10)
Tinget hölls den 7 februari 1671 i Malungs Sockenstuga med Kronobefallningsmannen Nils Andersson Milander och socknens "wahnlige och Edswohrne" nämndemän. Enligt tidens sed skulle en avrättning ske på platsen för gärningen. Att det inte blev på Medskogen beror på att de som startat tidigt på morgonen blev överraskade av oväder - som måste ha varit ett hårt sådant menar jag Björn. (s. 10)
Björns kommentar; Inte helt sant detta med sedvänjan; det stämmer inte alltid, man avrättade inte på platsen för dådet, om detta skett rum inne i hus eller i byn, däremot om det var mer avsides platser. Flera avrättningar har skett vid rået mallan Lima och Malung, se ett annat inlägg av mig när en annan soldat blev avrättad år 1734.
Avrättningsplatsen Stegelheden ligger ungefär halvvägs mellan Medskogen och malungsbygden och ligger strax sydost om sjön Överhån. Stegelheden är en liten ås alldeles intill Brovägen och även den moderna bilväg som nu går till bl.a. Älgsjöselen. (sidan 10)
Kommentar av Björn Sonesson 18 mars 2007 kl 20:28
|
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
2 dec 1824
|
| Brott:
|
Mord, Rån
|
| Text:
|
1824 2 december
Fiskaren Christen Andersson på Styrsö, 35 år gammal, för mord och rån halshuggen och steglad.
Drängen Anders Andersson på Wrångö, 33 år gammal, för mord och rån halshuggen och steglad.
Detta finns att läsa på sidan 267 i dödbok C:4 sid 267, GID 610.21.112800,
Göteborgs- och Bohuslän, Styrsö församling
|
| Källa:
|
GID 610.21.112800
|
|
|
Meddelat av Eva Pettersson 2006-07-20 17:47:54
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Finns också redovisat under Västergötland
Kommentar av Christer Dahlén 04 nov 2006 kl 16:48
|
|
| Landskap: | Blekinge |
| Tidpunkt:
|
28 febr 1770
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Bengta Andersdotter 38 år från Mummelycke dömd till dödsstraff för begånget barnamord (eget barn) på Listerby avrättningsplats. Bengta Andersdotter var gift 31/5-1752 med Måns Jönsson bonde i Mummelycke Fridlevstads fs.
|
| Källa:
|
Dödboken 1765 - 1860 Blekinge Fridlevstads fs
|
|
|
Meddelat av Cristina Johansson 2006-07-20 16:47:04
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Fridlevstad döda 1765-1860:
28 februari 1770 Undergick Hustru Bengta Andersdotter, eller Måns Jönssons ifrån Mommelycka sitt dödsstraff på Listerby afrättareplats för begånget Barnamord på sitt eget Barn. 38 åhr.
(Genline ID 1751.23.71400)
1769 nr 51.
D:o 1 p.T. jordf. Måns Jöns dotter ifrån Mommelycka och Bäckeg. 1/4 år, blef af dess Moder ihjelskuren med en gammal Lie. 2:dra Böndagen d. 26 maij.
(Genline ID 1751.23.71300)
Trots ordalydelsen i dödnotisen var brottet mord (inte barnamord, eftersom barnet varken var oäkta, undangömt eller nyfött).
Kommentar av Eva Leksell 21 nov 2007 kl 17:50
Göta hovrätts Brottmålsutslag nr 53 1769 (BIIA:75
Inkom 8 augusti 1769
Herrar assessorer Risell, von Schéele, Corin
Herrar häraldshöfdingar Nordenstolpe, Arnell
Kongl Majts och Riksens Giötha Hofrätts Utslag uppå Medelstads härads Tingsrätts hållna ransakning och den 19 juni innewarande år fälta Utslag, lfwer Bonden Måns Jönssons i Mommelycke hustru Bengta Andersdotter, som för thet hon mördat sitt fjorton weckor gamla föickobarn, blifwit domt at uti förmågo af 14 Cap 1 § MissgärningsBalcken, mista högra hand, halshuggas och i båle brännas, warandes gifte bonden Åke Gummasson i Mommelycke som af Bengta blifwit angifwen hafwa med henne twefalt hoor föröfwat, af anförda skjäl, frpn alt answar derutinnan frikjend, hwilcket dock Kongl Hofrättens närmare ompröfwande blifwit understäldt blifwit i Jönköping den 26 octobris 1769.
Detta är ett utdrag ur domen. Som jag förstår det så har Bengta blivit våldtagen av Bonden Åke Gummesson och han är far till barnet. Sorgligt med min släkting. Tur man lever nu.
Kommentar av Cristina Johansson 18 jan 2008 kl 09:52
Det står inget om någon våldtäkt utan bara att de utövat tvefalt hor. De var alltså gifta på var sitt håll, vilket ansågs som ett extra svårt brott.
Kommentar av Eva Leksell 05 febr 2008 kl 19:35
Hej fra Danmark og er i familie med overnævnte. Det ville være godt er få kontakt til Cristina Johansson Min morfar hed Per Edvard Svensson.
Kommentar av Conny Larsen 12 okt 2008 kl 10:14
Hej Conny! Du kan maila till mig crisitna.johansson@hotmail.com
Kommentar av Cristina Johansson 19 okt 2008 kl 16:49
Listerby CI: 2, sidan 483
Anno 1770 d 28 Februarii; Måns Jönssons hustru Bengta Andersdotter ifrå Fridlefstad Sockn och Mommelycke, led sitt dödstraff Enligt Hans Kongl: Maij:ts och Riksens höglof:a Giötha hofrätts dom af d: 19 Decemb: 1769, för mord på sitt egit Barn, ådömd at mista högra handen halshuggas och på Båhle brännas.
Kommentar av Annika Gylling Otfors 14 aug 2011 kl 18:40
Bengta Andersdotters avrättning ledde tydligen till förvirring vid olika församlingar och domkapitel, när det gällde vilken prästman som egentligen skulle beledsaga henne till döden. När hon insåg att hon fick välja vilken prästman hon ville, insisterade hon på att få komministern Andreas Elfving från Fagerhult socken i Kalmar stift och det gick så långt att när komministern Paul Qviding hade besökt Bengta i fängelset hade hon bara pratat om olika präster, och vad som egentligen var skillnaden mellan komminister Elfving och andra präster, istället för att tänka över sin synd och de medel hon borde nyttja till en salig döds erhållande (ur Consistorii ecclesiastici protokoll 1770 31/1, § 5; Domkapitlets i Lund arkiv, vol AI:48, s 60-65):
"Härads Probsten Mag:r Salomon Henschen anmäler hurusom han sedan Konungens Befallninghafwande i Carlscrona honom wid handen gifwit, at Kong:a HofRättens utslag af d 19 Dec: sidstl:ne ankommit, hwarigenom hustru Bengta Anders dotter från Fridlefstadt Sochn för föröfwadt Barnamord blifwit till döden dömd, och begjärt at wederbörande Prästerskap måtte anmodas at bemelte Bengta flitigt besöka och till döden bereda, tillskrifwit Nådårs Predikanten Johan Stare uti Fridlefstad, med begjäran at han såsom hustru Bengtas rätta skriftefader, wille sig därstädes infinna och hennes Själaskjötsell sig åtaga, hwilcket och samma Nådårs Predikant behörigen skolat efter kommit: Men under det bemelte Nådårs Predikant warit i fånga huset skall Comministeren Andreas Elfving från Fagerhult Sochn i Calmare stift till bemelte Härads Probst ankommit, med berättelse, att han just wid afresan från Carlscrona, undfådt ett bref af en dräng wid namn Anders Olsson i Larum och Fridlefstad Sochn, hwaruti blifwit begjärt, at denna Comminister wille besöka hustru Bengta, och henne till döden föllja, hwarwid han äskat samma Härads Probsts råd, huruwida han med hustru Bengta skulle sig inlåta eller icke; Och bekommit sådant swar, at han giort bättre, om han förut skriftligen sig förfrågat härutinnan, hälst nemde Barnamorderska icke ägde rättighet, at öfwergifwa den Själasörjare, som till Fridlefstad församling under Kyrckoherde ledigheten af Consistorio warit förordnad, med det mera. Comminosteren Elfving förmente däremot, det icke wara hustru Bengta betagit, att kalla till sitt biträde, hwilcken Präst hon åstundade, och at intet hinder skulle wara så framt Probsten wille härtill lämna sin skriftel:a tillstädjelse, hwilcket han i det högsta skolat påyrckat, men fådt till swar, at däräst han icke funno merbemelte Härads Probst yttrande nog grundat, kunde han förhålla sig som han funnit den Christeliga försichtigheten likmätigast; Men hwad skriftel:a tillstädjelsen widkom, som han begjärt, at för sin Kyrckioherde upta, så funnot meranemde Probst sig icke wid, at sådant meddela, då ingen brist war på rättsinniga Prästmän inom Häradet, hwarefter Comministeren Elfving nu skolat afrest, men efter afresan gjordt nytt försök, at uti Själawården för Bengta fådt taga, medelst ett henne genom förenemde dräng Anders Olsson tillstält bref som i afskrift blifwit Consistorio tillsändt, wid hwars undfående Bengta skolat yttrat sig det hon wäl wille hafwa Nådårs Predikanten Stare till föllje wid sin utgång till döden; Men om det woro lofl:t wille hon och tillika hafwa Comministeren Elfving. Hwad det angår, att Comministeren Elfving uti samma bref till Bengta omförmält, det han blifwit förbuden at tala med henne; så förmenar Probsten Mag:r Henschen sig till sådant Comministeren Elfvings utlåtande icke hafwa gifwit någon anledning, hälst han icke blifwit ansedt blandt det slags folck, som enligit 17 Cap: 9§ KyrckioLagen ifrån hustru Bengta bordt afstängas, skjönt det berättas at Comministeren Elfving af Amiralitets Consistorio i Carlscrona skall wara förbuden at derstädes predika. Då hustru Bengta sedermera af Comministeren Paul Qviding blifwit besökt, har hon i stället för at låta leda sina tanckar på sin synd och de medel som hon borde nyttja till en salig döds ärhållande, endast talat om Präster, och hwad skillnad som är imellan Comministeren Elfving och andra präster; hafwandes han större ljus at leda Själar, och mera redelighet än alle andre, hwilcken mening Comministeren Paul Qviding oagtadt alla skjäl förgiäfwes sökt att henne betaga. Dock som hon förstådt, at ingen af Häradets Prästerskap den hon äskade, skulle henne förnekas, har hon begjärt at Kyrckioherden Santesson i Hiortsberga måtte warda kallad, hwilcken Probsten Mag:r Henschen äfwen i detta ärendet skolat tillskrifwit; oagtadt det skall blifwit honom berättat huruledes ansökning är worden gjord hos Koningens Befallninghafwande det Comministeren Elfving måtte blifwa utsedd till Bengtas beledsagare till döden. Sedermera har Comministeren Paul Qviding flere gånger besökt hustru Bengta, och sökt öfwertyga henne om sin willfarelse, men hon har anständigt skolat påstådt, det hon icke går till döden förrän Comministeren Elfving henne beledsagar. I anledning häraf utbeder sig Härads Probsten Mag:r Henschen, huruledes han härwid, men i synnerhet i hänseende till Comministeren Elfving bör sig rätteligen förhålla.
Resol:
I anledning häraf finner Consistorium sig föranlåtet, at hos Ven: Consistorium i Calmar anhålla, at det wille genom sin kraftiga Embetes handräkning, tillhålla förenemde Comminister Andreas Elfving, som icke låtit de af walbemelte Consistorio i anledning af detta Consistorii till sig aflåtne skrifwelse af d 19 October 1768 honom gjorde alfwarsamma warningar och föreställningar, lända sig till behörig efterlefnad, utan nu åter genom sitt upförande wid detta tillfället förordsakat oro och förargelse, at hålla skick och ordning, och förblifwa inom sina gräntsor, utan at blanda sig uti några Embetsmåls utöfwande i detta stifts församlingar som honom på intet sätt angår eller tillkomma. Detta gifwes Härads Probsten Mag:r Salomon Henschen wid handen som i fall förmärckas skulle, at något försök hos Konungens Befallningzhafwande i Carlscrona gjöras om tillstånd för Comministeren Elfving, at få hustru Bengta Anders dotter till döden beledsaga, han hos wälbemälte Befallningzhafwande söka sådant förekomma och mota."
Kommentar av Markus Gunshaga 08 okt 2011 kl 23:13
Man finner ytterligare förhandlingar om förvirringen kring Bengtas själasörjare i samma volum (Domkapitlets i Lund arkiv, vol AI:48, s. 82-88 (§§ 7 och 8) och s. 117-121 (§§ 3 och 4).
Kommentar av Markus Gunshaga 09 okt 2011 kl 01:05
|
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
1704
|
| Brott:
|
Hor
|
| Text:
|
Joen Johansson, strafftjänare, förrymd båtsman, dräng hos Södra Möre härads skarprättare Teofilus Nilsson. Gift. Dömd för dubbelt hor med sin arbetsgivares hustru. Båda fick plikta med livet.
|
| Källa:
|
"Till tings i Södra Möre" av Liss-Eric Björkman (1970) s 75
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-28 11:48:52
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
10 juni 1652
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
Nils Persson, gränstullskrivare vid Bröms, dömd för lägersmål med ett stort antal kvinnor. Länsmannen hade hittat en förteckning han gjort över 26 kvinnor han lägrat.
|
| Källa:
|
"Till tings i Södra Möre" av Liss-Eric Björkman (1970)
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-28 11:45:45
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
ca 1787
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Olof Andersson, dräng från Skörebo i Torsås socken, avrättad i Vassmolösa för mord. Han hade den 15 oktober 1786 skjutit ihjäl skogvaktaren Peter Törnberg. Olof och Törnbergs hustru Stina Beata Morén verkar ha haft ihop det. Hon frikändes från att ha varit inblandad i mordet.
|
| Källa:
|
"Vägen till Vassmolösa. Brottmål från Södra Möre" av Laurentius Larsson (1993) sid 7
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-28 11:41:30
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
20 maj 1747
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Olof Andersson, Fagereke, Torsås socken, dömd för mord på sin tjänstepiga hösten 1746. Avrättad i Vassmolösa.
Han var son till bonden Anders Svensson, Gullaboås, Torsås, och Ingrid Sunesdotter. Gift med Ingeborg Persdotter och de hade två barn.
|
| Källa:
|
"Vägen till Vassmolösa. Brottmål från Södra Möre" av Laurentius Larsson (1993) sid 55
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-28 11:34:44
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
1 okt 1690
|
| Brott:
|
Stöld, Annat
|
| Text:
|
Lars Olofsson, "Lönbo-Lasse", i Lönebomåla, Torsås socken, efter hovrättens dom upphängd i galgen den 1 oktober 1690, i Vassmolösa.
Han var född i Lönbo, Torsås socken. Hade i sin ungdom varit soldat i fyra år vid Kalmar regemente. Dömd till döden en gång tidigare, men hovrätten mildrade den domen. Han rymde på väg till Marstrands fästning och hade sedan hållit till i skogen.
|
| Källa:
|
"Vägen till Vassmolösa. Brottmål från Södra Möre" av Laurentius Larsson (1993) sid 20
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-28 11:28:39
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Småland |
| Tidpunkt:
|
26 mars 1850
|
| Brott:
|
Mord, Rån, Stöld
|
| Text:
|
Peter Danielsson, "Köhlmanna-Pelle", avrättades i Vassmolösa för mord, rån och stölder.
(Bara kortfattat nämnt av Marie Hafström i en artikel som annars handlar om den sista avrättningen i Vassmolösa, som ägde rum 1864.)
|
| Källa:
|
"Den sista avrättningen i Vassmolösa" av Marie Hafström i "Till tings i Södra Möre" av Liss-Eric Björkman (1970)
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-28 11:16:21
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Nedanstående står att läsa i boken "Svensk Kavalkad, En rapsodi i klipp" sammanställda av C.G.Swanström och utgiven på Skandiaförlaget i Uppsala 1957.Boken innehåller diverse tidningsklipp från olika tidningar i riket, dessvärre inte alltid angivet ifrån vilken. Klippen är från 1850 till 1957. Klippet i fråga är daterat 1850.
"Afrättning. Den här i orten beryktade mördaren och rånaren Peter Danielsson afrättades i går vid Wassmolösa. Deliquenten var i lifstiden en bandit som bland allmogen gjort sig fruktad ej allenast genom sina illgerningar utan äfven genom de mest vidunderliga berättelser om sin person, hvilka han låtit sätta i omlopp. Han ansågs så t. ex. kunna göra sig osynlig och vara skottfri och osårbar, sedan han ätit upp ett barnahjerta.
Han var blott 25 år gammal till vexten liten och klen och af kvinnligt utseende."
Kommentar av Jonas Magnusson 30 juli 2008 kl 00:20
|
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
22 dec 1651
|
| Brott:
|
Landsförräderi
|
| Text:
|
"Arnold Johan Messenius, den föregåendes son, rikshistoriograf, f. 8 april 1608 i Danzig, afrättad 22 dec. 1651 i Stockholm,fick hösten 1616 medfölja föräldrarna till Kajaneborg, men hämtades 1621 från faderns fängelse till Stockholm för att skild från föräldrarna erhålla en rent luthersk uppfostran. Han studerade i Uppsala med kungligt stipendium, men flydde 1623 därifrån öfver Danzig till Polen, sannolikt närmast till följd af ett vådadråp, som han torde ha begått på en annan student. Efter en tids vistelse vid jesuitskolan i Braunsberg och hvarjehanda irrfärder i Tyskland återkom han sommaren 1624 till Sverige som lejd polsk kunskapare, greps kort därpå i Kalmartrakten, uppsändes som fånge till Stockholm, ställdes inför rätta och uppträdde därvid som angifvare såväl mot sin fader som mot den för papistiska förbindelser anklagade Enköpingsrektorn N. Campanius. Af Svea hofrätt (31 juli 1624) dömd som förrädare (päpist, emottagare af jesuitstipendium och spion) till döden, benådades han af Gustaf Adolf från dödsstraffet och sändes, dock först 1626, till Kexholm som fånge på obestämd tid. På försommaren 1640 frigafs han genom bemedling af Finlands generalguvernör, grefve Per Brahe, och begaf sig till Stockholm för att åt sig utverka någon anställning i statens tjänst. Af fruktan att ånyo sättas i fängelse sökte han emellertid rymma ur riket, fasttogs i aug. vid danska gränsen och återfördes fängslad till Stockholm. Han lyckades nu på Per Brahes förord ånyo bli frigifven och erhålla i uppdrag att från Polen återförskaffa manuskriptet till faderns historiska verk, "Scondia illustrata", som hans moder Lucia Gröt-husen utfört till Polen för att hembjuda åt konung Vladislav. Efter lyckligen utfördt uppdrag återkom M. sommaren 1641, och åt honom anförtroddes i nov. s. å. att för trycket öfverse faderns arbete. Han anställdes sålunda i kansliet som aflönad historieskrifvare, fick ytterligare i uppdrag att skrifva en officiell historia om Sigismunds och Karl IX :s regeringstid och vann en frikostig beskyddare i riksamiralen Gyllenhielm. Han utnämndes 1645 till rikshistoriograf och äktade 1646, i sitt 2:a gifte, Karin Nilsdotter, dotter till en förmögen borgare i Nyköping, kusin till riksrådet Bengt Skytte och änka efter Linköpingsbiskopen Johannes Bothvidi. 1648 erhöll han adligt sköldebref. M. hugnades tid efter annan med godsförläningar, bl. a. 1647 i vederlag för de gods, som indragits till kronan efter morfaderns, Arnold Grothusens, död. Mot sina underhafvande uppträdde han despotiskt och var ständigt invecklad i rättegångar, såväl mot dem som mot sin egen syster, Anna Messenia, hvilken i nov. 1649 genom kunglig resolution tillerkändes andel i de åt brodern förlänade vederlagsgodsen. Vreden öfver denna rättstvists utgång bidrog väsentligt att närma M. till den oadliga oppositionen, och vid riksdagarna 1649 och 1650 knöt han förbindelser med oppositionsledarna samt försåg dem med historiskt källmaterial till deras deduktioner emot regeringen och det aristokratiska rådspartiet. Med hans historiska författarskap gick det under tiden skäligen långsamt, ty han saknade visserligen icke historiografisk begåfning, men hade ej ärft faderns sällsporda produktiva kraft. M. invecklades i dec. 1651 i sin son Arnolds högmålsprocess (se M. 3), förnekade, säkerligen med fog, all direkt delaktighet i dennes brottsliga skrift men kunde ej fritaga sig från att genom obetänksamt tal ha oförvarandes gett denne material till skriften, ej heller från att esomoftast ha haft "grofve discurser" med sina politiska meningsfränder om regeringen. För liknande förseelse angaf han äfven - troligen af personlig hämnd till följd af godstvister - den på utländsk resa stadde Bengt Skytte. M. dömdes 19 dec. 1651 af Svea hofrätt till lifvets förlust och halshöggs 3 dagar senare å Norrmalmstorg (nu Gustaf Adolfs torg). - M:s förtjänster om svensk historieskrifning äro ganska betydande. Han Öfversåg och lät till tryckning renskrifva faderns "Scondia" samt författade själfständigt en Historia begripandes orsakerna till den oenighet, som warit hafwer emellan Herr Sigismund... och Herr Carl... den nijonde. Arbetet omfattar åren 1592-94 och 1596-1600, var vid M:s död endast delvis slutredigeradt, blef aldrig af trycket utgifvet, men ligger för åren 1592-94 till grund för J. Werwins;s synnerligen osjälfständiga historia, som först nästan ordagrant afskrifver den yngre M:s och sedan of versätter den äldre M:s historia. En utförlig granskning af M:s arbete lämnas af V. Söderberg, "Historieskrifvåren Arnold Johan M." (1902; i "Upsala universitets årsskrift", 1903). Jfr äfven V. Söderberg, "Högförräderimålet emot Arnold Johan M." (i "Hist. tidskr.", 1901)."
|
| Källa:
|
Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / , sp 227-228
|
|
|
Meddelat av Åke Tilander 2006-06-24 00:25:41
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Göteborg |
| Tidpunkt:
|
1719
|
| Brott:
|
Landsförräderi
|
| Text:
|
"Danckwardt, Henrik, kommendant, den förres
syskonbarn, blef 1697 fänrik och 1703
löjtnant vid Vestgöta-Dals regemente samt
tog sistnämnda år transport till ett
småländskt fem-männingsregemente, der han
avancerade till öfverstelöjtnant. 1716
utnämndes han till öfverste och kommendant
på Karlstens fästning, och d. 15 Juli 1719
uppgaf han denna, utan tvingande nöd, efter
blott några dagars belägring, åt den norske
sjöhjelten Tordenskjold. För denna
omilitäriska handling, om hvars
bevekelsegrund man ej kommit till klarhet,
blef D. af en krigsrätt s. å. dömd till
döden och, vid Göteborg, afrättad."
|
| Källa:
|
Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / , sp. 838
|
|
|
Meddelat av Åke Tilander 2006-06-23 23:46:46
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Västergötland |
| Tidpunkt:
|
ca sept 1802
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Artikeln i NLT berättar om den sista avrättningen på Råda ås. Den 35-årige soldaten Lars Torpengren mördade sin hustru med hjälp av pigan Beata. Lars och Beata var kära och ville göra sig av med hustrun.
Lars avrättades men Beata benådades till 30 par ris, till att sitta i stocken utanför kyrkan en söndag och till livstids straffarbete på spinnhuset i Norrköping.
Soldaten hade tillhört Västgöta-Dals regemente.
|
| Källa:
|
Artikel i Nya Lidköpings tidngen 2005-01-10, författare Tore Hartung.
|
|
|
Meddelat av Henrik Johansson 2006-06-06 23:49:24
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Soldaten Lars Torpengren (Persson) avrättades 1802-09-22
Torpengren hade tillhört Kållands kompani,Torpa rote, N Kedums socken. Återfinns i dödboken i Tådene församling (Genline 1591.15.83200 0/354)
Kommentar av Tommy Mann 09 okt 2007 kl 15:29
|
|
| Landskap: | Öland |
| Tidpunkt:
|
25 jan 1797
|
| Brott:
|
Blodskam, Annat
|
| Text:
|
1797 25 Januarii blef Caisa Larsdotter ifrån St. Westerstad, efter HofRättens dom, för öfwad blodskam med sin Stjuffader Olof Nilsson och fosters fördrifwande, wid [Rysslösa?] afrättad och i båle bränd. Hon war 29 år och 5 månader g.
|
| Källa:
|
Smedby C:3 dödbok
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-06-01 19:37:41
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Med Rysslösa avses troligtvis det nutida Rösslösa i norra delen av Kastlösa socken (dit även Västerstad hör). Avrättningsplatsen, galgbacken, finns ännu uppe på landborgen och är för övrigt Ölands högsta punkt 57 meter över havet.
Kommentar av Mats Åsenius 12 jan 2007 kl 13:35
Caisa Larsdotter bodde i Stora Västerstad i Smedby socken. Rösslösa var mycket riktigt avrättningsplatsen.
Kommentar av Eva Leksell 04 okt 2007 kl 18:03
Post KAS-D-2330
Nilsson, Olof
Bonde (ålder: 50)
Bredinge
Död 25/1 1797 i Kastlösa (H)
Dödsorsak: Halshuggen Och Steglad
Övriga uppgifter
Församlingskod: 84006
--------------
Källa: Kastlösa C:4
Enligt ovan så blev även Olof Nilsson samma dag straffad med halshuggning och stegling. Uppgifterna kommer från PLF:s skiva nr 4 över Öland.
Kommentar av Ingvar Hedbom 23 jan 2010 kl 15:33
|
|
| Landskap: | Finland (utom Åland) |
| Tidpunkt:
|
11 nov 1578
|
| Brott:
|
Annat
|
| Text:
|
Löjtnanten Claes Christersson (Jägerhorn af Spurila), till Spurila i Pemar (Finl.), blev anklagad 1576 att hava 1574 våldtagit sin hustrus syster, Margareta Johansdotter (Stålarm); insatt på Åbo slott och där 1577 av borgrätt dömd till döden samt avrättad 11.11.1578, sannolikt i Åbo.
|
| Källa:
|
Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor.
|
|
|
Meddelat av Robin Easton 2006-05-16 20:11:16
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Närke |
| Tidpunkt:
|
8 april 1771
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Maria Persdotter var piga hos en bonde i Vallby i Ekeby socken (T). Hon blev med barn och sonen i huset var fader. Hon dödade det nyfödda barnet den 6 juni "genom fottrampning uti ett halmsköve". Sköllersta häradsrätt dömde henne till döden 13 aug och Svea hovrätt fastställde domen 5 febr 1772. Hon avrättades vid Källbergsbacken norr om Pålsboda i Sköllersta socken. Barnafadern fick 10 par spö för att han ljugit i rätten. Hans föräldrar fick åtta dagar på vatten och bröd för att de inte "sett efter sin tjänstepiga".
|
| Källa:
|
Protokoll från häradsrätt och hovrätt, Ekeby död- och begravningsbok
|
|
|
Meddelat av Inga Davidsson-Friberg 2006-05-14 19:21:37
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Stockholm |
| Tidpunkt:
|
8 maj 1701
|
| Brott:
|
Stöld
|
| Text:
|
Levander skriver att "f. gardeskarlen Anders Roos, som efter flera års studier i utlandet alldeles i slutet av 1600-talet organiserade ett välordnat tjuvband i Stockholm. Roos gick välklädd omkring, berättar den beundrande levnadstecknaren, och planlade stölderna. Dessa utfördes sedan av de övriga medlemmarna i bandet, varefter Roos i egenskap av köpman drog omkring till Salberget (Sala) och annorstädes och höll marknad. Allt, som stals, delades visserligen lika, men sedan köpte Roos regelbundet delägarnas lotter. [---] All denna organisationstalang och redlighet kunde dock ej hindra att Anders Roos hängdes vid Skanstull den åttonde maj 1701.
Levanders källa tycks vara en liten skrift kallad "Twenne ryktbara swenske stortjufwars lefnad och död", tryckt 1830, som kanske skall tas med en nypa salt. Är något mer känt om Anders Roos och hans bakgrund?
|
| Källa:
|
Lars Levander, Brottsling och bödel, 1933, s. 26-28
|
|
|
Meddelat av Sebastian Casinge 2006-04-24 22:59:58
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
11 april 1759
|
| Brott:
|
Tidelag
|
| Text:
|
1759 den 11 april blev drängen Ola Månsson som tjänte hos klockaren Möller vid Annelöv halshuggen [...] för begånget tidelag, var 23 år gammal.
(För sökbarhetens skull har jag moderniserat språket och skrivit ut förkortningar.)
|
| Källa:
|
Bosarp dödbok 1749-1806
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell 2006-04-23 18:42:33
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| |
|
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
25 aug 1702
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
Per Pellesson.
Före den 9/6 1702 hände följande:
När Pelle Perssons hustru, i Algutorpet, Nilla Hemmingsdotter dog 11 maj 1702 vidtalades denne Per Pellesson om ett "bijert tractament på dem som hade ledsagat eller burit hustruns döda lekamen til grafen". De kom i tvist om detta tractamente. Denne Per Pellesson tog hjälp av sin far Pelle Persson och sin bror Mårten Pellesson för att slå Pelle Persson i Algutorpet.
Pelle, fadern och Mårten ställdes inför ting 25 augusti 1702.
Fadern och Pelle Persson avrättades och Mårten blev fredslös. Född 1670-03-20 in Röke (L). Död 17.. i Röke (L).
|
| Källa:
|
http://www.schmidt-family.biz
|
|
|
Meddelat av Jessica Ohlsson 2006-04-21 13:13:22
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Texten som är från kyrkboken ska vara:
Dom: 2.. da Trin: Wardt begrafwen Pälla Pärson i Algudstorp, hans Graf på dän Wästra sijdan Wapn=huset, på dät rummet Num. 2. i Algudstorp sig tilägnar, Han War föd i HWärsiö af Ächta Föräldrar, Engång Giffter oh med des hustru hafft Twå Söner oh En dotter; Med hans Siukdom til döden, War dät sålunda beskaffat: Dom: Rogate, InneWarande Åhr, begrofs hans Hustru, då han hade Accorderat mäd Pärson i Algudstorp om et Lijtet tractament fr dem som hade ledsagat eller burit Hustruns döda lekamen til Grafwen, råkade han i klammeri mäd bem:te Pärson då Pärsons Fader Pälle i Röge, oh Broderen Mårten Ibm. komme honom til hiälp mäd at slå honom, hwar effter han [ textlucka ] Gick til sängs, döde 8 de dagen där effter, hwarföre Pälle oh Pärson blefwe halshugne Mårten wardt biltogen.
Kommentar av Claes Schmidt 25 april 2006 kl 22:18
Lögnaktig präst!
Texten i ovanstående stycke; Claes Schmidt 2006, finns förvisso i Röke kyrkobok. Slutklämmen om att de två nämnda ”blefve halshugne” är ett rent påhitt av prästen. Flera års forskningar i olika källor och av olika personer i Skåne kan sammanfattas i det följande. Det finns fyra huvudpersoner i denna sak. Offret: Pelle Persson i Algustorp 46 år. Gärningsmännen: Pelle Persson i Röke 54 år, hans båda söner: Person Pellesson i Algustorp 35 år och Mårten Pellesson i Röke 32 år. De 11 maj 1702 misshandlades Pelle Persson i Algustorp svårt av de tre gärningsmännen. Han avled den 19 maj.
I Västra Göinge Härads dombok finns ett flertal dokument i ärendet.
Uppslag 69 - 76. Den 25 - 27 augusti 1702 hölls ett Extra ordinarie ting varvid händelseförloppen klarlades med hjälp av ett flertal vittnen, fältskär och länsman. Även två av de tilltalade var tillstädes: Pelle Persson, Röke och sonen Person Pellesson, Algustorp. Den andre sonen; Mårten Pellesson hade flytt. Vittnena omtalade under ed tämligen samstämmigt om att de tre tilltalade hade slagit och även sparkat Pelle Persson i Algustorp med flera olika tillhyggen. Även några andra personer hade fått mottaga slag. Alla hade varit ”hooslia druckna” efter föregående gravöl. Det framkom att gärningsmännen hade förlikats med offret på hans dödsbädd. Då stämning till detta Extra ordinarie ting inte kommit den flydde Mårten Pellesson tillhanda fälldes inte någon dom vid detta ting.
En särskild stämning(citation) utfärdades på Mårten Pellesson den 27 augusti 1702 av Häradsdomaren Johann Anckerstråhle. Akter och dokumenter F1a 39. Upplästes för och undertecknades av Pelle Persson och sonen Person Pellesson.
Västra Göinge Härads dombok. Uppslag 34 - 36. Den 12 maj 1703 hölls ordinarie Sommarting varvid även den flydde Mårten Pellesson fanns närvarande. Han framlade ett Lejdebrev, daterat 5 december 1702 i Stockholm, utfärdat av en greve och Kunglig Rådsherre i justitieadministrationen. Mårten Pellesson hade vistats i Helsingör. Domstolens utslag vid detta ting blev: med hänsyn till förlikningen med offret och att två av gärningsmännen suttit fängslade i dödsångest fälldes de alla tre enligt ”13 Cap Drååpmåhlabalken”. Domen innebar: att var och en skulle erlägga full mansbot = 100 daler silvermynt, stånda kyrkoplikt, samt därutöver var och en erlägga skadestånd till sina slagna och hårdragna personer på belopp mellan 9 mark och 6 daler silvermynt. Domen hänvisades till Hovrätten över Skåne och Blekinge.
Vid efterforskning i Landsarkivet i Vadstena, som förvarar arkivet för Hovrätten, konstaterades att målet inte togs upp där. Västra Göinge Häradsrätts dom stod således fast.
Hur gick det sen? Troligen fick de sälja sina gårdar för att kunna betala de höga böterna. Efterforskningar tyder på att de flyttade från socknen.
Kommentar av Lars-Erik Josefsson 02 nov 2010 kl 15:30
|
|
SKICKA IN AVRÄTTNINGAR
Här skickar du in uppgifter om dokumenterade avrättningar (inte enbart dödsdomar) till databasen Avrättade. Kontrollera först att avrättningen inte redan finns i databasen (leta under landskap ovan). Om så inte är fallet, fyller du i fälten nedan så noggrant som möjligt. Det är viktigt att du gör källhänvisningar, alltså anger varifrån du hämtat dina uppgifter.
Notera att databasens syfte är att samla uppgifter om avrättningar och avrättade. Det är därför av största vikt att information finns med om själva avrättningen (med källhänvisningar). Naturligtvis kan uppgifter om brottet och rättegången också vara relevanta i sammanhanget, men då som bakgrundsinformation. Huvudsaken är avrättningen, den måste alltid finnas med.
ALLMÄNT OM AVRÄTTNINGAR
Så många avrättades
Tabellen nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910. Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik
1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till Nättidningen RÖTTER.
1761-1770 263
1771-1780 141
1781-1790 62
1791-1800 60
1801-1810 70
1811-1820 96
1821-1830 110
1831-1840 135
1841-1850 57
1851-1860 69
1861-1870 12
1871-1880 4
1881-1890 3
1891-1900 4
1901-1910 1
* * *
Christian Schrepper i Essen, Tyskland, berättar i ett mejl till Nättidningen RÖTTER (maj 2001) att det finns en särskild forskarupplaga av Sveriges Siste Skarprättare A. G. Dalman – Föregångare och Förrättningar i Skandinaviska Pressförlaget, Stockholm, 1934, som innehåller en förteckning av avrättningar i Stockholm
1820-64 och i Sverige 1866-1910 (sidor 119-121):
»Avrättningar i Stockholm 1820-64
Samtliga avrättningar verkställdes vid galgplatsen utanför Skanstull genom
halshuggning. I två fall (avr. 1820 o 25) verkställdes stegling å den döda
kroppen, i två fall brändes de avrättade kvinnorna (avr. 1827 och 19 sept 1829:
H. K. Löv, f. ö. den sista kvinnan som avrättades i Stockholm. På en av
delinkventerna avhöggs högra handen omedelbart före eller samtidigt med
halshuggning (1820). I de fall då dömen fälldes för annat än rånmord, angives
detta. Kanske bör i detta sammanhang omnämnas, att den siste i Stockholm (ej
Sverige) hängde var fänrik Olof Odhelii, som för sedelförfalskning avstraffades
22 juli 1818 (ej maj 1817, som Aug. Blanche i sin roman Banditen påstår).
- 1820 8/1 Westerlund, Karl Petter, skomakarlärling.
- 1825 30/7 Bäckman, Johan Fredrik, soldat, mord å vicekorpral.
- 1827 28/7 Wanselius, Brita Kristina, änka, mord å ett barn.
- 1828 15/3 Lundblad, Johan Erik, artillerist, dråp å sin husvärd.
- 1829 15/7 Malmström, Petter, sekund-korporal, mord å sin älskarinna, beslut att
dö tillsammans.
- 1829 19/9 Löv, Helena Katarina, mord å husbondens barn.
- 1833 16/11 Sundmark, Anders Jakob, artillerist, mord å av honom okänd 9-åring
för att bli avrättad.
- 1834 11/6 Hovstad, Lars, rotebåtsman.
- 1835 15/4 Wallander, Johan Fredrik, arbetsfånge på Långholmen, subordination
och dråp.
- 1836 6/8 Persson, Karl, bryggardräng, mord å husbonde Wertmüller. Jmf. Blanche,
A.: 'Ett offer för husagan' i 'Hyrkuskens berättelser'. B.
nämner ej att P. även begått brottsstöld.
- 1836 16/11 Blixt, Anders, gardist.
- 1837 29/3 Lindberg, Anders Gustav, tobaksarbetare. Rå misshandel (bl. a.
risbastu) av moder, varav men dock ej följt. Säkerligen sista
civila i Sverige som avrättats för annat än mord.
- 1841 2/6 Vik, Olof, gardist.
- 1841 27/9 Sundmark, Frans Johan, arbetsfånge, mord å medfånge.
- 1843 2/8 Breitfeld, Alexander, musiker.
- 1845 3/9 Sjöholm, Karl Johan, hovslagaregesäll,
Lindqvist, Axel Ferdinand. Olika rånmord. Blevo bekanta under
förberedelsen och avrättades enl. egen önskan samtidigt.
- 1862 8/1 Göthe, Per Viktor, gardist. Sista offentliga avr. i Stockholm.
I Sverige från och med 1865 avrättade.
(I Stockholm dubbelavrättning 1882 och giljotin 1910.)
- 1866 14/2 Hedin, Petter. Kallbäcken vid Härnösand.
- 1866 25/5 Borg, Jonas Magnus Jonasson, f. d. fästningsfånge. Röinge
(Kristianstads län).
- 1872 16/3 Andersson, Karl Otto, fånge, mord å vaktbetjäning, Landskrona.
- 1876 18/5 Hjert, Gustav Adolf Eriksson. Vittlånge (Södermanland).
- 1876 18/5 Tektor, Konrad Pettersson Lundkvist. Stenkumla (Gotland).
- 1879 6/2 Larsson fr. Kvallan, Anders, Västerås länsfängelse.
- 1882 25/7 Andersson-Sköld, Karl-August, Stockholm, Långholmen.
- 1882 25/7 Österman, Johan Erik. Stockholm, Långholmen.
- 1887 29/3 Hagström, Nils Petter. Kristianstads länsfängelse.
- 1890 7/8 Månsdotter, Anna, fr. Yngsjö. Kristianstads länsfängelse.
- 1893 17/3 Pettersson, Per Johan, fr. Alfta. Gävle länsfängelse.
- 1900 5/7 Sallrot, Teodor Julius. Karlskrona länsfängelse.
- 1900 23/8 Nilsson, Lars, fr. Hörup. Malmö länsfängelse.
- 1900 10/12 Nordlund, Johan Filip. Västerås länsfängelse.
- 1910 23/11 Ander, Johan Alfred Andersson. Stockholm, Långholmen.
Enda med giljotin. Sista i Sverige.»
Dessa uppgifter har också inordnats nedan under respektive landskap.
DATABASENS HISTORIA
I december 1997 startade Nättidningen RÖTTER en avdelning kallad ”Avrättade personer”, där vi samlade uppgifter om verkställda avrättningar i Sverige. Avdelningen blev snabbt populär, uppgifter om åtskilliga avrättningar skickades in av läsekretsen. Med tiden blev det dock alltför arbetsdrygt att sköta avdelningen manuellt och i mars 2003 gjordes den om till en interaktiv databas, fortfarande med det ganska fantasilösa men informativa namnet ”Avrättade personer”. Att så många uppgifter i databasen anges vara inlagda omkring den 20 mars 2003 beror på att det var då som alla gamla uppgifter lades in i databasen; dessa kan alltså vara inskickade till redaktionen när som helst mellan december 1997 och mars 2003.
Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.
|
