Nyheter Innehåll Sakregister Sökning Hjälp Förstasidan Nybörjare Arkiv Källor Böcker Tips&Råd Förbundet Kontakt Länkar KLICKBAR BILD


Avrättade personer
En databas med uppgifter om avrättningar i Sverige

År 1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige i fredstid. Men fram till början av 1800-talet hade döden varit en relativt vanlig bestraffning för grövre brott. 1734 års lag stadgade dödsstraff för inte mindre än 68 olika gärningar. Åtskilliga tusen personer har under århundradena avrättats i Sverige, flertalet genom halshuggning. I den här databasen samlar vi – Nättidningen RÖTTERs läsare – uppgifter om dokumenterade avrättningar (alltså inte dödsdomar).

Hitta i databasen | Visa senast inlagt | Skicka in uppgifter

Allmänt om avrättningar

HITTA I DATABASEN

Avrättningarna är ordnade landskapsvis och i tidsordning, klicka på landskapslänkarna nedan för att läsa i databasen. Med sökfunktionen kan du söka på namn, orter, yrken eller andra ord.

Läs i databasen (klicka på önskat landskap):
Blekinge | Bohuslän | Dalarna | Dalsland | Gotland | Gästrikland | Göteborg | Halland
Hälsingland | Härjedalen | Jämtland | Lappland | Medelpad | Norrbotten | Närke
Skåne | Småland | Stockholm | Södermanland | Uppland | Värmland | Västerbotten
Västergötland | Västmanland | Åland | Ångermanland | Öland | Östergötland
Finland (utom Åland) | Norge
Okänt landskap/land

Sök i databasen. Skriv in den textsträng du vill söka på i rutan ovanför, exempelvis ett efternamn, ett yrke eller en ort. Du kan söka på hela ord, delar av ord eller ord som kommer i följd. Klicka på knappen Sök.
Alla uppgifter i databasen är också sökbara 'Stora Släkt-Sök'(se spalten till vänster).

VISA SENAST INLAGDA AVRÄTTNINGAR

Här nedan visas de fem senast inlagda uppgifterna i databasen. Vill du ser fler nyinlagda uppgifter klickar du på någon av följande länkar:

Visa fler nyinlagda uppgifter:
Senaste / 1 / 2 / 3 / 4 veckorna • Senaste / 25 / 50 / 100 / 200 inlagda

Landskap:Norrbotten
Tidpunkt: 28 jan 1609
Brott: Blodskam
Text: Den 29 november 1608 står Måns Nilsson från Brändön inför rätta, anklagad för lägersmål med sin styvdotter Kirstin med vilken han avlat barn.Måns Nillson tillstod sin synd och sin gärning och bekände att han lockat och trugat barnet till denna gärning.Måns Nilsson blev som uttrycks i domslutet"uppbränd" på kunglig befallning nästkommande år.Vid denna tid kunde detta betyda levande bränning på bål.

StyvdotternKirstin blev också förd till avrättningsplatsen men eftersom han fortsatte bedyra hennes oskuld benådades hon av konungen (Karl IX) och förskonades straff.
Källa: Luleå tingslag domböcker 1609
  Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-12-15 12:34:19
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Stockholm
Tidpunkt: juni 1575
Brott: Mordbrand
Text: Joel Pöffvelson döms av Stockholm stads rådhusrätt till att brännas på bål för försök till mordbrand, mord och rån.

Enligt tänkteboken såg man särskilt allvarligt på att han försökte bränna ner Knud Hinricksons gård då barn, hustru och tjänstefolk samtidigt låg inne och sov.
Källa: Stockholms tänkebok 1575
  Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-12-15 11:58:17
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Stockholm
Tidpunkt: ca sept 1546
Brott: Mord
Text: Magdalena Asktappare dömdes för mord på sin make till att antigen brännas på bål eller begravas levande för mord på sin make Jörgen Asktappare.Man vet inte vilken avrättningsmetod som slutligen användes
Källa: Stockholms tänkebok 1546
  Meddelat av Mats Ahlbäck 2012-12-15 11:48:50
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Småland
Tidpunkt: 5 mars 1669
Brott: Tidelag
Text: Västbo häradsting 5 mars 1669: "Samma dagh wedh Pass Klockan 11. för middagen skedde Execcution medh Anders Nillson i Håf, som för tijdelagh ähr dömbder till döden, och bekende han sin Syndh för Heela Menigheeten, der på han frijmodeligen gick till döden."
Källa: Västbo härads tingsrätt 1669 - Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:11
  Meddelat av Thomas Lindhqvist 2012-12-06 15:55:43
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
(Västbo härads höstting, 10-11 november 1668 - Källa: Göta Hovrätt, Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:11)

Samma dagh framstältes för Rätten drängen Anders Nilson bodt på Sätisgården i Stora Håff i Bålmsöö Sn huilken ähr kommen uthi itt uppenbart Rychte för Tijdelagh med itt stoo och ähr först uthaf sådant tillfälle uthkommit i dätt att drängen Anders Nilsons Morbröder Thor i Håff och Oluff i Torp kommo till Cronones Befal: och rådfrågade sigh hos honom huru drängen Anders Nilson skulle komma uthur sådant Rychte då Befal: dem frågade om dee ueta huem som dätt tahlet först haf:r låtit uthkomma då dee hafa suarat sigh itit hueta af huem man sådant tall går om honom omkringh i hela Bålmsöö Sn och annorstädhes och framkallades Knut Larson i Husaby der i Neyden boendes förmanades honom till en son bekännelse om han uiste Någon som sådant gräseligit rychte haf:r låtit uthkomma då han i förstöne alt nekade sadhe sigh haf:a hört talet där i Bygden men huem och af huem dätt ähr uthkommit wart han intit doch lijkuäll enähr han bleff slitteligen derom frågat och påmint om han wiste sådan syndh wara bedrifuin aff Anders Nilson han uille sådant uppenbara elliest samkar han öf:r sigh Gudz wredhe då han bekenner att 3 wekor eftter Kyndelsmässo gik han ifrån sin husbonde gårdh Sonnery och kom in uppå Stora Håffs gerde wijdh en lijten ahleskogh ett stycke ifrån Giärdzgården råkade han Anders Nilson enähr han sådan ochristelig gerningh hade för händer medh ett gråt stoo och enähr som han sin onda begiärelse fullbordat haf:r fick Anders Nilson see Knut Larson i Husaby der medh han gick sin wägh till giärsgården och togh en kierfue spingestickor som han där lagt haf:r Jmedler tijdh gick Knut Larson sin dätta Knut medh handh å bok /: Efter en flijtigh förmaningh at betänkia huadh han uthi en sådan groff sak wittnar som gäller lijff och wällferdh :/ Edeligen bedyrade sant war och badh sigh så sant Gudh hiälpa till liff och siäll här till bemte Anders Nilson alldeles nekar och säger att Knut Larson skall wara medh honom något oense men kundhe honom intit skiäligit tillbiuda Wijdare bekänner Knut Larson att i förleden wåras att han i förleden wåras tillijka medh Pehr Getorson i Lilla Håff gingo till bem:te Anders Nilsson och frågade honom huar han uill komma ifrån sådant uppenbart Rychte då Anders Nilson suarade, om dätt kommer ingen som uill ståå wijdh samma Rychte eftter iagh samme beuis bekommit haf:r så kan dätt fuller slömben(?) öf:r frågades för den skull Anders Nilson om han sådanna ordh sagt hade som Knut Larson Edeligen berättat haf:r der till han neckar såger sigh aldrigh hafa sådan giordt som de beskylla honom före: sendan inkallades Pehr Getorson i Lilla Håff först påminte honom ähn han afflägger sin Edh, men han i förstonne neka dhe sigh willia Något wittne om denna sak dock lijkuäll eftter afflagdh Edh å bok wittnade på sin siäll sahlighet, sade sigh ey kunna suäria sin siäll b(?) för en annan uthan bekändher att han i förleden wåras gick i Stora Håffs giärde och letade eftter sina får och enähr han då kom fram till Stora Håffz ladhegårdh råkade han Anders Nilson ihop med itt grått stoo uth uidh lauäggan och bedreff sin otucht men Anders Nilson sågh intit Pehr i Håff sedan bekenner han att han tillijka medh Knut Larson i Husaby gingo till bem:te Anders Nilson i Stora Håff och frågade honom huru han will komma ifrån sådant ondt Rychte, men säger sigh intit minas huadh han då suarade, sedan frågades honom om han uiste någon mehra som hadhe sedt Anders Nilson medh stodt till sammans der till han nekade men talet går omkringh hela bygden om honom mehra wett han intit att berätta der medh han giorde afträdhe, sedan fram kom Måns Månson i Lija frälse medh han å bok Edeligen bedyrade på sin siähl sahl: de(?) han i förleden wåras gick medh Knut Larson i Husa by i Håffs giärde, och då sågh han Anders Nilson hos stot huarest flere hästar och stoo gingo men om han bedreeff någon otukt medh stodt sogh han intit, och då lågh spingestickorna på giersgården der till med bekänner han att han icke kunde så grant see om Anders Nilson hadhe någon otuckt att bedrifua medh stoot som Knutt Larson ty han gick affsijdes aff wägen lijtit stycke men Knut gik wägen ähnna fram mehra haf:r han intit att berätta här till Anders Nilson nekar och säger sigh wara till sådan groff beskyningh alldeles oskyldigh men bekänner och säger dätt kunde lätteligen skee att han hadhe warit och tagit tagell aff hästerna till fijske redskap men intit sådan skam bedriffuit, sedan eftter afflagdh edh å bok wijtnade Erich Erichson i Lilla Håff sigh intit hafa sedt Anders Nilson något tijdelag medh något Creatur föröffua men berättadhe att han en gångh i wåras tillijka medh Pehr Geterson i Lilla Håff woro på siön och fiskade då Pehr Getorson för honom bekiände att han haf:r sedt Anders Nilson ihop med stot wedh Stora Håffz ladugårdh enähr han gick och letade eftter sina gettor mehra haf:r han intit här om att berätta; Eftter nu inga flere witnen woro som om denna sak någon wettenskap hadhe och der om wittna kunde förmantes Anders Nilsson till en san bekännelse men der till alltstadigt nekar säger att dee som wittnadt hafa skulle ståå för Gudz domstoll honom till suars och uplästes för honom huadh som witnen bekiändt hafa fast han dera sbekännelse hördt haf:r huar för sigh och fördes han uthi Cronones fängsle till Morgonen eftter dätt ledh fram på afftonen.
Andre dagen fördes bem:te Anders Nilson för Rätten och giffuer profossen Jöns i Rimma sampt tings allmogen tillkiänna huru såsom han i afttons enähr dee skolle hafa honom i Cronones fängelse haf:r ahn rycht bådha sina händer uthur Jernen och sökt tillfälle att fly sin kos men för mökenhet aff almoge fingo dhe honom strax igen huarföre begiärte Rätten att han welle bekänna sin syndh bedia Gudh om sina synders förlåtelse men lijkuäl framherde i samma bekännelse som han i går nekades alldeles till Tijdelagit.
Denna sak togz aff Rätten i Noga Consideration och betiänkiande och bleff eftter nämbdens skiäliga ompröfuande resolverat. Eftter dee edelige witnen som i ranskningen annoterade ähro huilka hafa råkat och sedt Anders Nilson enähr han sådan wederstyggeligit medh stodt förhänder hadhe såsom och för dätt han beut(?) Cronones hechtelse der medh tänkiandes sigh kunna komma på flychten: dy fölgde denne nedrigare Rättens meningh och dom att Anders Nilsson mister liffuit och i Båle brännas eftter den anledningh som Gudz lagh Exod: L.L: och B(?) 20 densom haf:r skaffa medh oskiäligh diur han skall döden döö och diuret skall man dräppa såsom och eftter högmåhls balkens 14 Cap: L:L: doch hemställes i underdånighet till Kongl: Giötha Rijkes Håffrätz wijdare omdöme och höguisa förklaringh.
Kommentar av Thomas Lindhqvist 31 dec 2012 kl 15:06
Landskap:Västmanland
Tidpunkt: 20 okt 1802
Brott: Mord
Text: Torparen Jan Jansson var en av flera som lejdes av Inspektor Anders Dahlin för att mörda Brukspatron Per Ludvig Eneström. De låg gömda i skogen och sköt honom när han passerade med sin vagn på vägen den 2 okt 1801. Avrättningen av Jan Jansson skedde drygt ett år senare vid avrättningsplatsen söder om Högforsbruk vid Abbortjärn.
Källa: Långvattnets Land av Helmer Linderholm
  Meddelat av Malin Malmenström 2012-11-17 10:11:51
 
Kommentera denna avrättning (klicka)

SKICKA IN AVRÄTTNINGAR

Här skickar du in uppgifter om dokumenterade avrättningar (inte enbart dödsdomar) till databasen Avrättade. Kontrollera först att avrättningen inte redan finns i databasen (leta under landskap ovan). Om så inte är fallet, fyller du i fälten nedan så noggrant som möjligt. Det är viktigt att du gör källhänvisningar, alltså anger varifrån du hämtat dina uppgifter.

Notera att databasens syfte är att samla uppgifter om avrättningar och avrättade. Det är därför av största vikt att information finns med om själva avrättningen (med källhänvisningar). Naturligtvis kan uppgifter om brottet och rättegången också vara relevanta i sammanhanget, men då som bakgrundsinformation. Huvudsaken är avrättningen, den måste alltid finnas med.

I vilket landskap skedde avrättningen?

När skedde avrättningen. Ange år, månad och dag så noggrant som möjligt och om den angivna tiduppgiften är exakt eller cirka.

År (fyra siffror):
Exakt/cirka?
Uppgifter om avrättningen. Berätta här vad du vet om avrättningen, brottet och de inblandade personerna. Spara inte på orden.
Text:
Ange vilka brott den avrättade hade blivit dödsdömd för, välj från listan.
Markera fler alternativ genom att hålla ner ctrl-tangenten.
Registeruppgifter. Ange här var avrättningen skedde och den avrättades hemort (i båda fallen socken eller stad). Om flera personer avrättades och de hade olika hemort, klicka på länken ”Flera avrättade/hemorter”, så visas ytterligare fält. Obs! Dessa registeruppgifter visas inte för läsaren, därför måste de också finnas med i textfältet ovan!
Avrättad i: (socken/stad)
Hemort : (socken/stad)
Flera avrättade/hemorter
Ange källa. Ange här varifrån uppgifterna har hämtats. Om flera källor har utnyttjats anges huvudkällan här, medan andra källor kan anges i fritextfältet ovan.
Källa:

Uppgiftslämnare. Fyll i ditt för- och efternamn i rutan för Namn. Om du har lagt in forskaruppgifter i Forskarkatalogen kan du här också ange ditt användarnamn och lösenord i katalogen, så skapas automatiskt en länk till dina forskaruppgifter (bra för den som vill ta kontakt med dig).
Namn:
Användarnamn:
Lösenord:

Läs igenom. Läs igenom, rätta eventuella fel och klicka Skicka.

Tack!

ALLMÄNT OM AVRÄTTNINGAR

Så många avrättades
Tabellen nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910. Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till Nättidningen RÖTTER.

    1761-1770       263
1771-1780       141
1781-1790        62
1791-1800        60
1801-1810        70
1811-1820        96
1821-1830       110
1831-1840       135
1841-1850        57
1851-1860        69
1861-1870        12
1871-1880         4
1881-1890         3
1891-1900         4
1901-1910         1
* * *

Christian Schrepper i Essen, Tyskland, berättar i ett mejl till Nättidningen RÖTTER (maj 2001) att det finns en särskild forskarupplaga av Sveriges Siste Skarprättare A. G. Dalman – Föregångare och Förrättningar i Skandinaviska Pressförlaget, Stockholm, 1934, som innehåller en förteckning av avrättningar i Stockholm 1820-64 och i Sverige 1866-1910 (sidor 119-121):

»Avrättningar i Stockholm 1820-64
Samtliga avrättningar verkställdes vid galgplatsen utanför Skanstull genom halshuggning. I två fall (avr. 1820 o 25) verkställdes stegling å den döda kroppen, i två fall brändes de avrättade kvinnorna (avr. 1827 och 19 sept 1829: H. K. Löv, f. ö. den sista kvinnan som avrättades i Stockholm. På en av delinkventerna avhöggs högra handen omedelbart före eller samtidigt med halshuggning (1820). I de fall då dömen fälldes för annat än rånmord, angives detta. Kanske bör i detta sammanhang omnämnas, att den siste i Stockholm (ej Sverige) hängde var fänrik Olof Odhelii, som för sedelförfalskning avstraffades 22 juli 1818 (ej maj 1817, som Aug. Blanche i sin roman Banditen påstår).

  • 1820 8/1 Westerlund, Karl Petter, skomakarlärling.
  • 1825 30/7 Bäckman, Johan Fredrik, soldat, mord å vicekorpral.
  • 1827 28/7 Wanselius, Brita Kristina, änka, mord å ett barn.
  • 1828 15/3 Lundblad, Johan Erik, artillerist, dråp å sin husvärd.
  • 1829 15/7 Malmström, Petter, sekund-korporal, mord å sin älskarinna, beslut att dö tillsammans.
  • 1829 19/9 Löv, Helena Katarina, mord å husbondens barn.
  • 1833 16/11 Sundmark, Anders Jakob, artillerist, mord å av honom okänd 9-åring för att bli avrättad.
  • 1834 11/6 Hovstad, Lars, rotebåtsman.
  • 1835 15/4 Wallander, Johan Fredrik, arbetsfånge på Långholmen, subordination och dråp.
  • 1836 6/8 Persson, Karl, bryggardräng, mord å husbonde Wertmüller. Jmf. Blanche, A.: 'Ett offer för husagan' i 'Hyrkuskens berättelser'. B. nämner ej att P. även begått brottsstöld.
  • 1836 16/11 Blixt, Anders, gardist.
  • 1837 29/3 Lindberg, Anders Gustav, tobaksarbetare. Rå misshandel (bl. a. risbastu) av moder, varav men dock ej följt. Säkerligen sista civila i Sverige som avrättats för annat än mord.
  • 1841 2/6 Vik, Olof, gardist.
  • 1841 27/9 Sundmark, Frans Johan, arbetsfånge, mord å medfånge.
  • 1843 2/8 Breitfeld, Alexander, musiker.
  • 1845 3/9 Sjöholm, Karl Johan, hovslagaregesäll, Lindqvist, Axel Ferdinand. Olika rånmord. Blevo bekanta under förberedelsen och avrättades enl. egen önskan samtidigt.
  • 1862 8/1 Göthe, Per Viktor, gardist. Sista offentliga avr. i Stockholm.

I Sverige från och med 1865 avrättade. (I Stockholm dubbelavrättning 1882 och giljotin 1910.)

  • 1866 14/2 Hedin, Petter. Kallbäcken vid Härnösand.
  • 1866 25/5 Borg, Jonas Magnus Jonasson, f. d. fästningsfånge. Röinge (Kristianstads län).
  • 1872 16/3 Andersson, Karl Otto, fånge, mord å vaktbetjäning, Landskrona.
  • 1876 18/5 Hjert, Gustav Adolf Eriksson. Vittlånge (Södermanland).
  • 1876 18/5 Tektor, Konrad Pettersson Lundkvist. Stenkumla (Gotland).
  • 1879 6/2 Larsson fr. Kvallan, Anders, Västerås länsfängelse.
  • 1882 25/7 Andersson-Sköld, Karl-August, Stockholm, Långholmen.
  • 1882 25/7 Österman, Johan Erik. Stockholm, Långholmen.
  • 1887 29/3 Hagström, Nils Petter. Kristianstads länsfängelse.
  • 1890 7/8 Månsdotter, Anna, fr. Yngsjö. Kristianstads länsfängelse.
  • 1893 17/3 Pettersson, Per Johan, fr. Alfta. Gävle länsfängelse.
  • 1900 5/7 Sallrot, Teodor Julius. Karlskrona länsfängelse.
  • 1900 23/8 Nilsson, Lars, fr. Hörup. Malmö länsfängelse.
  • 1900 10/12 Nordlund, Johan Filip. Västerås länsfängelse.
  • 1910 23/11 Ander, Johan Alfred Andersson. Stockholm, Långholmen. Enda med giljotin. Sista i Sverige.»

Dessa uppgifter har också inordnats nedan under respektive landskap.


DATABASENS HISTORIA

I december 1997 startade Nättidningen RÖTTER en avdelning kallad ”Avrättade personer”, där vi samlade uppgifter om verkställda avrättningar i Sverige. Avdelningen blev snabbt populär, uppgifter om åtskilliga avrättningar skickades in av läsekretsen. Med tiden blev det dock alltför arbetsdrygt att sköta avdelningen manuellt och i mars 2003 gjordes den om till en interaktiv databas, fortfarande med det ganska fantasilösa men informativa namnet ”Avrättade personer”. Att så många uppgifter i databasen anges vara inlagda omkring den 20 mars 2003 beror på att det var då som alla gamla uppgifter lades in i databasen; dessa kan alltså vara inskickade till redaktionen när som helst mellan december 1997 och mars 2003.

Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.