Nyheter Innehåll Sakregister Sökning Hjälp Förstasidan Nybörjare Arkiv Källor Böcker Tips&Råd Förbundet Kontakt Länkar KLICKBAR BILD


Avrättade personer
En databas med uppgifter om avrättningar i Sverige

År 1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige i fredstid. Men fram till början av 1800-talet hade döden varit en relativt vanlig bestraffning för grövre brott. 1734 års lag stadgade dödsstraff för inte mindre än 68 olika gärningar. Åtskilliga tusen personer har under århundradena avrättats i Sverige, flertalet genom halshuggning. I den här databasen samlar vi – Nättidningen RÖTTERs läsare – uppgifter om dokumenterade avrättningar (alltså inte dödsdomar).

Hitta i databasen | Visa senast inlagt | Skicka in uppgifter

Allmänt om avrättningar

HITTA I DATABASEN

Avrättningarna är ordnade landskapsvis och i tidsordning, klicka på landskapslänkarna nedan för att läsa i databasen. Med sökfunktionen kan du söka på namn, orter, yrken eller andra ord.

Läs i databasen (klicka på önskat landskap):
Blekinge | Bohuslän | Dalarna | Dalsland | Gotland | Gästrikland | Göteborg | Halland
Hälsingland | Härjedalen | Jämtland | Lappland | Medelpad | Norrbotten | Närke
Skåne | Småland | Stockholm | Södermanland | Uppland | Värmland | Västerbotten
Västergötland | Västmanland | Åland | Ångermanland | Öland | Östergötland
Finland (utom Åland) | Norge
Okänt landskap/land

Sök i databasen. Skriv in den textsträng du vill söka på i rutan ovanför, exempelvis ett efternamn, ett yrke eller en ort. Du kan söka på hela ord, delar av ord eller ord som kommer i följd. Klicka på knappen Sök.
Alla uppgifter i databasen är också sökbara 'Stora Släkt-Sök'(se spalten till vänster).

VISA SENAST INLAGDA AVRÄTTNINGAR

Här nedan visas de fem senast inlagda uppgifterna i databasen. Vill du ser fler nyinlagda uppgifter klickar du på någon av följande länkar:

Visa fler nyinlagda uppgifter:
Senaste / 1 / 2 / 3 / 4 veckorna • Senaste / 25 / 50 / 100 / 200 inlagda

Landskap:Småland
Tidpunkt: 22 sept 1613
Brott: Hor
Text: Nils Rasmusson var knekthövitsman. Levde vid sin död 1613 i Torarp, Odensjö. Dömd till döden 1613-07-23 i Sunnerbo häradsrätt. Dömd till döden för enfaldt hor med pigan Botill Pedersdotter. Han hade två gånger tidigare bedrivit hor och blivit benådad. Hustrun bad för honom, men domen skulle verkställas. Död 1613-09-22.
Källa: http://odensjohistoria.se
  Meddelat av Thomas Lindhqvist 2009-12-31 00:30:55
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Västergötland
Tidpunkt: 28 juni 1854
Brott: Mord
Text: Andreas Segerberg, född den 17 juni 1833 i Starrkärr, Ale härad och son till torparen Jöns Segerberg, var dödligt kär i grannflickan Sofia Josefina Larsson vars moder Britta Stina Börjesson hade en liten handelsbod som låg alldeles intill landsvägen i Älvängen. Butiken var nattetid ofta utsatt för allehanda löskekarlars påhälsningar och den unge torparsonen ombads att ibland sova över för att ge skydd åt mor och dotter i den komb bostaden och affärsrörelsen.

Till en början var allt frid och fröjd mellan de båda ungdomarna. Eller som det ordagrant återges i hovrättsdomen:

"Att för ungefär tre år sedan Segerberg fattat tycke for Sofia Josefina Larsson, hviken äfven, efter hvad Segerberg förstått, för honom fattat tycke tillbaka. Att häraf omsider hos honom uppkommit en liflig kärlek till Sofia Josefina, hviken dock snart visat sig mot Segerberg likgiltig och kall."

På våren 1853 bestämde sig Andreas Segerberg för att ta livet av Sofia Josefina och den utlösande faktorn är enligt folksägen i Göta älvdalen en danstillställning när spelemannen August Olsson från Eskekärr fick en kyss av Sofia Josefina, en händelse som lär ha upprört den försmådde Segerberg så till den milda grad att han började planera mordet.

Fredagnatten till den 15 april 1853 begav sig Andreas Segerberg hemifrån, utrustad med en täljkniv i fickan. I skydd av mörkret förde han oväsen utanför handelsboden och fick Britta Stina Börjesson att tro att det var löskekarlar i farten. Han blev ombedd att komma in i stugan och erbjöds en säng. För, som det heter i hovrättsdomen, vinnande av styrka av den beslutade gärningen, begärde han och fick ett halvt qvarter cognac blandat med vin plus ytterligare ett halvt qvarter vin. Intet ont anande gick modern till sängs i ett angränsande rum och släckte ljuset. I mörkret tillfrågades Sofia Josefina om det vore sant "att hon några dagar förut gifvit en annan person en kyss och då hon dertill nekat bedt henne att gifva Segerberg en kyss, att när hon sådant vägrat och jemväl afslagit Segerbergs därpå framställda begäran, att hon skulle uppstiga samt lägga sig hos honom, Segerberg, tillkännagifvande att han skulle gå upp och lägga sig hos henne, lemnat sig lägerstad och bortgått till Sofia Josefina Larssons soffa samt under yttrande: känn, här är kniven* (Citat ur hovrättens dom.)

Det som sedan följde var en brutal människoslakt. Andreas Segerberg skar vilt och besinningslöst med sin kniv. Modern vaknade upp och försökte fly ut ur huset för att hämta hjälp, blev stoppad och knivhuggen. Knivbladet gick av. Segerberg fick tag på en stor kökskniv. Sofia Josefina bad för sitt liv medan modern låg med avskuren hals på golvet och även dottern fick sin hals avskuren. Det var ett grymt blodbad som upptäcktes av drängen Jon Jonasson i granngården på morgonen den 15 april.

Misstankarna riktades genast mot Andreas Segerberg. Först nekade han, men blodfläckar på hans kläder tvingade fram ett erkännande och den 17 maj 1853 dömdes han till döden i Ale härad urtima ting. Segerberg hade innan han lämnat sina offer stulit 77 riksdaler banco och en del andra saker i syfte att få dubbelmorden att se ut som ett rånöverfall av lösdrivare. Hovrätten fastställde domen den 13 september och en nådeansökan hos Kungl. Maj:t avslogs den 31 oktober samma år. Fram till avrättningsdagen den 28 juni 1854 satt Andreas Segerberg fängslad i Karlstad. När Segerberg fördes till stupstocken på Tingbergs kulle i Ale härad skedde det inte utan uppmärksamhet. Den unge dubbelmördaren halshöggs i närvaro av en stor folkmassa. Bödeln hette Johannes Jansson och kom från Göteborg. Det var han som höll i den yxa som nu finns till allmänt beskådande i Göteborg.
Källor:
Tidningsartikel i GP och/eller Ny-Tid från 1990-talet.
Källa: SE/GLA/13498 Starrkärr C:7 (1851-1860) Bild 54
  Meddelat av Göran Nilsson 2009-12-08 14:20:30
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Västergötland
Tidpunkt: 28 juni 1854
Brott: Mord
Text: Andreas Jönsson Segerberg f.17/6 1833 i Frälseborgsliden, Starrkärr (P),Död 28/6 1854 I Sankt Peder,Lödöse(P)
Dömd för mord på sin fästmö (Sofia) och hennes moder. Orsaken var att Andreas trodde att fästmön hade varit otrogen.
Införd i Starrkärrs dödbok 28 juni 1854.
"Hemmasonen Andreas Jönsson Segeerberg i Svenstorp. Hade den 15 april 1853 mördat kvinnopersonerna Britta Christina Börgesdotter och Sofia Petersdotter i Elfängen.Ålder 21 år o 11 dagar.Halshuggen på Tingbergskulle"
Källa: Sveriges Radio (Karl-Erik Andersson, Alingsås)
  Meddelat av Carl-Olof Carlsson 2009-11-10 10:53:54
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Småland
Tidpunkt: ca 10 mars 1728
Brott: Mord
Text: Råkade se den här avrättningen eftersom jag har en förfader längre ned på sidan. Hustrun Kirsten Jönsdotter och drängen Johan Gunnarsson (Gummesson)ströp hennes man Pärsson. För detta brändes hon på bål och han mistet först sin högra hand, halshöggs och steglades. Varför han mistet sin högra hand förstår jag inte.Annars kan man väl kalla detta för makaber kuriosa.
Källa: Gid 20.14.59300 Kalmar Dörby CI:1 1713-1752 0/245
  Meddelat av Nils Nilsson 2009-10-02 13:14:18
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Landskap:Halland
Tidpunkt: 30 juli 1788
Brott: Giftmord
Text: Sammandrag av protokoll vid urtima ting Quibille 12/1 1787

Närvarande voro utom pigan Maria Mathisdotter från Wilshärad och enkan Lena Pehrsdotter (Lena på Bjeret) i Plönninge torp, Täppet kallat, bl a Marias fader Mathis Mathisson i Wilshärad och hennes fästman Anders Jönsson i Skee mölla samt Lenas egen son MagnusOlufsson 11 år och hennes s k fosterson Pehr Andersson på 10 året (fader- och moderlös, njuter allmosor av Harplinge socken), vidare pigan Ingeborg Bengtsdotter i Skintaby. Marias moder kunde ej närvara, hon var sängliggande i sorg över dotterns missgärning.

Maria beskrives vara av medelmåttig växt och kropplemmar, ganska blödigt och fromt sinnelag, alltid haft gott namn om sig, hon jämrar sig obeskrivligen över brottet så att domstolen med yttersta saktmodighet måtte tala med henne.

Lena säger sig vara 50 år med goda och starka kroppslemmar begåvad, har gott att tala för sig ., skall ., vandra i bygden för att mottaga och sälja varjehanda samt .. åt folk till stadsborna i Halmstad; ej brott förut; i utfattiga och medellösa villkor; uppgives ha varit hård ett par dagar men veknat efter Marias mångfaldiga tårar.
Maria hade flyttat till Skee mölla till sin tillkommande fästman Anders Jönsson, som i sitt hus hade fadern Jöns Andersson. C:a 14 dagar före jul 1786 hade hon gått ca 1/8 mil till Lena och bett henne skaffa sig av med några marker färskt smör, då hon hade ärende till Halmstad. Det var första gången de träffades. Lena skall ha undrat om det inte var besvärligt med den gamle, dvs Jöns Andersson. Maria skall ha svarat att man får fördrag med gamla även om de är besvärliga. Lena hade så föreslagit att skaffa prästbevis för att på apoteket köpa arsenicum, som Maria kunde ge den gamle vid lägligt tillfälle för att vara fri från huskorset... Maria hade övertalats till detta onda uppsåt och beslutat att Lena skulle köpa giftet och Lena erbjud sig förskjuta med betalningen eftersom Maria ej hade pengar med sig. Så skildes de.

Lena fick av adjunkten Hammar i Harplinge prästbevis för att köpa giftet att användas mot ohyra. Giftet överlämnade Lena genom sina två gossar till Maria 2 eller 3 dagar innan Maria blanda det i gröt som Jöns Andersson fick att äta av. Det överlämnades i en li­ten klut, bunden med tråd, och Lena hade varnat dem för att röra innehållet i kluten, då de kunde dö därav. Fästmannen Anders Jöns­son var närvarande, när Maria fick kluten och på hans undran vad den innehöll svarade Maria att det var peppar, som Lena köpt i Halmstad.
Tisdagen 19/12, då fästmannen var i Halmstad, fick Maria tillfälle blanda giftet i gröt, som Jöns åt av kl 9 f.m. Omkring kl 1 e.m. samma dag började han sjukna och kräkas, så fortsatte han hela näs­ta dag och han dog något före dager torsdagsmorgonen 21/12.

När fästmannen kom hem från Halmstad tisdagsafton 19/12, trodde han att fadern, med vilken han - liksom Maria före hennes sammanträffande med Lena - stod på god fot, drabbats av sin vanliga passion av sträng colique jämte ålderdomsbesvär. Dricka och vatten kräktes han upp, mjölk varken begärde han eller bjöds honom-: kokt gröt ville han inte ha.

Samma dag som Maria gav gubben giftet kom Lena dit för att få betalt. Lena undrade då om han fått giftet och fick svaret "ja och han ligger med ont i magen". Lena satt hos honom en stund. Den döde begrovs annandag jul, tisdagen 26/12. Rykten med anledning av det oväntade dödsfallet började gå, och prosten Ring /i Harplinge/ slog med anledning härav larm till myn­digheterna. Kronolänsman Dahlgren meddelade 4/1 ett allmänt rykte i socknen att J.A. blivit förgiftad, och förordnande hade kommit att liket skulle uppgrävas och provincialmedicus dr Westberg utförde obduktion 5/1.
.....
30/7 1788: Maria Mathisdr avförd till Quibille att halshuggas och å båle brännas. (Skarprättare Hierpe)

Se vidare:
http://www.nanneson.se/Dokument/Text/GS/Brottmal/Brottmal-1.htm
Källa: Sammandrag av protokoll vid urtima ting Quibille 12/1 1787
  Meddelat av Tore Nanneson 2009-10-01 15:44:18
 
Kommentera denna avrättning (klicka)

SKICKA IN AVRÄTTNINGAR

Här skickar du in uppgifter om dokumenterade avrättningar (inte enbart dödsdomar) till databasen Avrättade. Kontrollera först att avrättningen inte redan finns i databasen (leta under landskap ovan). Om så inte är fallet, fyller du i fälten nedan så noggrant som möjligt. Det är viktigt att du gör källhänvisningar, alltså anger varifrån du hämtat dina uppgifter.

Notera att databasens syfte är att samla uppgifter om avrättningar och avrättade. Det är därför av största vikt att information finns med om själva avrättningen (med källhänvisningar). Naturligtvis kan uppgifter om brottet och rättegången också vara relevanta i sammanhanget, men då som bakgrundsinformation. Huvudsaken är avrättningen, den måste alltid finnas med.

I vilket landskap skedde avrättningen?

När skedde avrättningen. Ange år, månad och dag så noggrant som möjligt och om den angivna tiduppgiften är exakt eller cirka.

År (fyra siffror):
Exakt/cirka?
Uppgifter om avrättningen. Berätta här vad du vet om avrättningen, brottet och de inblandade personerna. Spara inte på orden.
Text:
Ange vilka brott den avrättade hade blivit dödsdömd för, välj från listan.
Markera fler alternativ genom att hålla ner ctrl-tangenten.
Registeruppgifter. Ange här var avrättningen skedde och den avrättades hemort (i båda fallen socken eller stad). Om flera personer avrättades och de hade olika hemort, klicka på länken ”Flera avrättade/hemorter”, så visas ytterligare fält. Obs! Dessa registeruppgifter visas inte för läsaren, därför måste de också finnas med i textfältet ovan!
Avrättad i: (socken/stad)
Hemort : (socken/stad)
Flera avrättade/hemorter
Ange källa. Ange här varifrån uppgifterna har hämtats. Om flera källor har utnyttjats anges huvudkällan här, medan andra källor kan anges i fritextfältet ovan.
Källa:

Uppgiftslämnare. Fyll i ditt för- och efternamn i rutan för Namn. Om du har lagt in forskaruppgifter i Forskarkatalogen kan du här också ange ditt användarnamn och lösenord i katalogen, så skapas automatiskt en länk till dina forskaruppgifter (bra för den som vill ta kontakt med dig).
Namn:
Användarnamn:
Lösenord:

Läs igenom. Läs igenom, rätta eventuella fel och klicka Skicka.

Tack!

ALLMÄNT OM AVRÄTTNINGAR

Så många avrättades
Tabellen nedan redovisar det totala antalet avrättade i Sverige 1761-1910. Den baserar sig på sammanställningen i: Hofer, Hanns v. Brott och straff i Sverige: Historisk kriminalstatistik 1750-1984 Sthlm 1985 (SCB). Tack till Andreas Törnqvist, som meddelat uppgifterna till Nättidningen RÖTTER.

    1761-1770       263
1771-1780       141
1781-1790        62
1791-1800        60
1801-1810        70
1811-1820        96
1821-1830       110
1831-1840       135
1841-1850        57
1851-1860        69
1861-1870        12
1871-1880         4
1881-1890         3
1891-1900         4
1901-1910         1
* * *

Christian Schrepper i Essen, Tyskland, berättar i ett mejl till Nättidningen RÖTTER (maj 2001) att det finns en särskild forskarupplaga av Sveriges Siste Skarprättare A. G. Dalman – Föregångare och Förrättningar i Skandinaviska Pressförlaget, Stockholm, 1934, som innehåller en förteckning av avrättningar i Stockholm 1820-64 och i Sverige 1866-1910 (sidor 119-121):

»Avrättningar i Stockholm 1820-64
Samtliga avrättningar verkställdes vid galgplatsen utanför Skanstull genom halshuggning. I två fall (avr. 1820 o 25) verkställdes stegling å den döda kroppen, i två fall brändes de avrättade kvinnorna (avr. 1827 och 19 sept 1829: H. K. Löv, f. ö. den sista kvinnan som avrättades i Stockholm. På en av delinkventerna avhöggs högra handen omedelbart före eller samtidigt med halshuggning (1820). I de fall då dömen fälldes för annat än rånmord, angives detta. Kanske bör i detta sammanhang omnämnas, att den siste i Stockholm (ej Sverige) hängde var fänrik Olof Odhelii, som för sedelförfalskning avstraffades 22 juli 1818 (ej maj 1817, som Aug. Blanche i sin roman Banditen påstår).

  • 1820 8/1 Westerlund, Karl Petter, skomakarlärling.
  • 1825 30/7 Bäckman, Johan Fredrik, soldat, mord å vicekorpral.
  • 1827 28/7 Wanselius, Brita Kristina, änka, mord å ett barn.
  • 1828 15/3 Lundblad, Johan Erik, artillerist, dråp å sin husvärd.
  • 1829 15/7 Malmström, Petter, sekund-korporal, mord å sin älskarinna, beslut att dö tillsammans.
  • 1829 19/9 Löv, Helena Katarina, mord å husbondens barn.
  • 1833 16/11 Sundmark, Anders Jakob, artillerist, mord å av honom okänd 9-åring för att bli avrättad.
  • 1834 11/6 Hovstad, Lars, rotebåtsman.
  • 1835 15/4 Wallander, Johan Fredrik, arbetsfånge på Långholmen, subordination och dråp.
  • 1836 6/8 Persson, Karl, bryggardräng, mord å husbonde Wertmüller. Jmf. Blanche, A.: 'Ett offer för husagan' i 'Hyrkuskens berättelser'. B. nämner ej att P. även begått brottsstöld.
  • 1836 16/11 Blixt, Anders, gardist.
  • 1837 29/3 Lindberg, Anders Gustav, tobaksarbetare. Rå misshandel (bl. a. risbastu) av moder, varav men dock ej följt. Säkerligen sista civila i Sverige som avrättats för annat än mord.
  • 1841 2/6 Vik, Olof, gardist.
  • 1841 27/9 Sundmark, Frans Johan, arbetsfånge, mord å medfånge.
  • 1843 2/8 Breitfeld, Alexander, musiker.
  • 1845 3/9 Sjöholm, Karl Johan, hovslagaregesäll, Lindqvist, Axel Ferdinand. Olika rånmord. Blevo bekanta under förberedelsen och avrättades enl. egen önskan samtidigt.
  • 1862 8/1 Göthe, Per Viktor, gardist. Sista offentliga avr. i Stockholm.

I Sverige från och med 1865 avrättade. (I Stockholm dubbelavrättning 1882 och giljotin 1910.)

  • 1866 14/2 Hedin, Petter. Kallbäcken vid Härnösand.
  • 1866 25/5 Borg, Jonas Magnus Jonasson, f. d. fästningsfånge. Röinge (Kristianstads län).
  • 1872 16/3 Andersson, Karl Otto, fånge, mord å vaktbetjäning, Landskrona.
  • 1876 18/5 Hjert, Gustav Adolf Eriksson. Vittlånge (Södermanland).
  • 1876 18/5 Tektor, Konrad Pettersson Lundkvist. Stenkumla (Gotland).
  • 1879 6/2 Larsson fr. Kvallan, Anders, Västerås länsfängelse.
  • 1882 25/7 Andersson-Sköld, Karl-August, Stockholm, Långholmen.
  • 1882 25/7 Österman, Johan Erik. Stockholm, Långholmen.
  • 1887 29/3 Hagström, Nils Petter. Kristianstads länsfängelse.
  • 1890 7/8 Månsdotter, Anna, fr. Yngsjö. Kristianstads länsfängelse.
  • 1893 17/3 Pettersson, Per Johan, fr. Alfta. Gävle länsfängelse.
  • 1900 5/7 Sallrot, Teodor Julius. Karlskrona länsfängelse.
  • 1900 23/8 Nilsson, Lars, fr. Hörup. Malmö länsfängelse.
  • 1900 10/12 Nordlund, Johan Filip. Västerås länsfängelse.
  • 1910 23/11 Ander, Johan Alfred Andersson. Stockholm, Långholmen. Enda med giljotin. Sista i Sverige.»

Dessa uppgifter har också inordnats nedan under respektive landskap.


DATABASENS HISTORIA

I december 1997 startade Nättidningen RÖTTER en avdelning kallad ”Avrättade personer”, där vi samlade uppgifter om verkställda avrättningar i Sverige. Avdelningen blev snabbt populär, uppgifter om åtskilliga avrättningar skickades in av läsekretsen. Med tiden blev det dock alltför arbetsdrygt att sköta avdelningen manuellt och i mars 2003 gjordes den om till en interaktiv databas, fortfarande med det ganska fantasilösa men informativa namnet ”Avrättade personer”. Att så många uppgifter i databasen anges vara inlagda omkring den 20 mars 2003 beror på att det var då som alla gamla uppgifter lades in i databasen; dessa kan alltså vara inskickade till redaktionen när som helst mellan december 1997 och mars 2003.

Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.