Startsidan "Avrättade"
Avrättade i Gotland
1651
Här nedan redovisas uppgifter om en avrättning. Om du vill kan du kommentera uppgifterna, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Landskap: | Gotland |
| Tidpunkt:
|
1651
|
| Brott:
|
Barnamord
|
| Text:
|
Konan Ursula kan icke benådas, utan skall Halshuggas och i Båle brännas
Burs och Hoburgs Sättingar
|
| Källa:
|
Burs och Hoburgs Sättingar
|
|
|
Meddelat av Gunnar Sandström, Trekanten, Bara, Gotland 2003-03-21 13:46:25
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Artikel i Haimdagar nr 2 2002:
Arma kvinna
En ryslig historia vid höstetinget 1650
Lars-Olov Eriksson
När man i sitt forskande konsulterar domböckerna för att hitta någon uppgift om sina förfäder, om sina ”anor”, händer det ofta att man fastnar för något människoöde som inte är det man letat efter. Ibland blir man t o m gripen: tragiken sträcker sig ut ur boken, över århundradena och griper tag i en. Följande historia är sådan. Den är nästan overklig, ändå obönhörligt logisk utifrån då rådande förutsättningar och - naturligtvis - sann.
Läs och begrunda två världar på bara 350 års avstånd i tiden. Fundera på vilka eventuella alternativ kvinnan i historien kunde ha haft och vilka följder dessa hade fått. Gör så en modern betraktelse utifrån liknande betingelser (om detta nu alls är helt möjligt).
"Samma dagh framstodh för Rätten domaren uthj Burss Tingh Nilss Kierne wijdh nampn, huilcken gaff tilkienna, och sadhe att een Ogifft kåna i Näär Sochn Ursula Olofzdotter be:dh skolle nu i förgången Sommar fiorten dagar effter Sancte Johannis dagh [den 8 juli 1650], denn tijdh hoen och flehre wore på Näär holm att slå och innbärga höö, haffua der blefuit Siuck och föregiffuit dett wahra Tandwärck, och aff samma Siuckdomb roopet och illa Låthitt, och när såsom hoen, då derifrån strax hoen fördes til sin hussbondes Hans Pederssons gårdh i een Wagn, på wägen eller sedhen hoen i gårdhen hemkom födt dott barn, och ickie för någon bekiänt eller Wppenbarat att hoen war haffuandess eller qwaldess i barnsnödh, antingen på holmen, wägen eller sedhen hoen kom i gårdhen, huarest hoen een halff tijmes tijdh och i Wagnen bleff Liggiandess på sijne Armar och Knää, roopte och gaff sigh illa wijdh, och sadhe för een hustro Giertru Liffur be:dh som henne fölgdhe af holmen sigh plagas aff Tandwärck. Detta föruthan, berättadhe domaren och sadhe sigh haffua hört kånans bekiännelsse att Maatfadhren forbem:dhe Hans Pedhersson een gifft man skulle wara fadher til barnett.
Framhadess kånan Ursula Olofzdotter. Tilspordes, Såsom och flijtheligen förmantes, att hoen wille säga och giffua tilkienna, huilcken som barnefadhren ähr. Dertil hoen så suaradhe att Hussbondhenn forskrefne Hans Pedersson ähr dennsamma.
Der effter framkallades Hans Pedersson huilcken tilspordess om hann ähr som kånan berättar fadhren til barnet. I förstone neekte hann aldeless och sadhe sigh haffua hörtt, att een Wngh drängh Pedher Kulle wijdh nampn i samma Sochn Näär, skulle wara barnefadhren; Pedher war tilstädess och neekte derföre stadigt och sadhe att ingen skulle kunna honom sådant bewijsa, för huilcken S˙ndh och Missgierningh, kånan Peder också frij giordhe; Män dereffter aff Långt tiltaal kom Hans Pedersson til bekiennelsse, Sadhe sigh wara barnefadhren.
Åther frågades kånan och tilspordess om hoen för någen hadhe bekiänt Sigh haffua warit medh barn, förähn hoen dett föddhe, emedhan dett bleff dödt födt. Neekte och sadhe sigh för ingen dett haffua Wppenbaratt,
Dereffter framkallades Giärtru Liffur som war medh henne i fölghe ifrån Holmen, och Tilspordess om kånan ickie för henne någott Wppenbaradhe huru såssom tilstodh och huadh siuckedom hoen hadhe, Dertil suaradhe Giärtru så, På holmen såwäl som å wägen hemått, sedhen Ursula bleff siuck, frågadhe iagh henne titt och offta huarföre hon så ropte, huadh henne skadhe och huadh för Siuckdom hoen hadhe. Bekom aff henne ingen annan Swar, uthan hoen klagadhe sigh haffua ontt i Tänderna. Berättadhe och att när dee wore hemkompne i Hans Pedhersson gårdh wille hoen haffua Ursula op aff wagnen inn i stugun, men hoen stodh altijdh der emott, och wille ickie utaff Wagnen på huilcken hoen een runn halff tijmes tijdh i gårdhen bleff Liggiandess sigh iamrade och klagadhe for Tandhwärck, På sistone sadhe Giärtru sigh t˙ckia det bliffua för Långsampt, och wille ickie giärna gå i från henne för ähn hoen henne hadhe Ledsagat i Sängh, Sadhe altså til Ursula, om du ickie will L˙dha migh, eller Lijtha mit rådh, då skal iag sändha budh effter Margretha Larssdotter i Andarffue gårdh så skal du giöra wäl och L˙dha henne, Sändhe dermedh budh effter Margretha, huilcken och strax dijtt kom, när hoen då war dijttkommen, steegh Ursula op å wagnen och wille gå inn medh dem, Dermedh föll barnet nedher på marckien dött uthur henness klädher, Sadhe då desse twå hustruer til Ursula, Wrsula, Wrsula huadh haffuer du nu giortt. Ursula sadhe åther til dem igen några gånger, kiere Quinfolck, tijgen stilla och dölien medh migh, för huilcket de badhe sigh Gudh bewara, dermedh toge dee barnet wp aff marckien bahre dett inn i Stugun, swepte dett, och Ledhsagadhe kånan i Sängh, Och sedhen för k˙rckioherdhen, såsom och andra wppenbaradhe huru tilgångit war. Ähnnu Tilspordess desse quinnor, Giärtru såwäl som Margretha, om dee ickie förstodhe eller hadhe förstått dett Ursula war medh barn. Suaradhe först Giärtru som henne fölgdhe af Holmen deertil så, Der iagh sådant hadhe förstått eller förnummitt hadhe iagh ickie så offta hafft behoff til att fråge henne huadh siuckdom hoen haffua skulle, Margretha sadhe sammaledes sigh aldrijgh haffua förnummit henne wara medh barn förähnn hoen sågh barnet föll aff wagnen uthur hennes klädher dött Nedher på marckien. Item frågadess forbem:dhe
hustrur om dee förstodhe eller kunne wetta barnet wara fulgångit eller ickie, til denne frågan dee suaradhe, Såwijtt som dee kunne förstå, Så skulle dett wara fulgångit. Effter afflagder Eedh wittnadhe forbem:dhe hustrur såledess wara tilgångit som offuan bemählt ähr,
Dernäst effter förehadess Ursula och tilspordess, om hoen ickie förstodh eller wiste sigh wara medh barn, Och huarföre hoen sådant ickie för Giärtru Wppenbaradhe eller bekiendhe emedan hoen så offta tilfragades huadh siuckdom hoen skulle haffua. Til denne frågan suaradhe hoen i förstone ickie m˙cket uthan tegh stilla, Men på sistone effter Långt tiltahl gaff hoen denne giensuahr, och Sadhe, Jagh forstodh migh ickie m˙cket der wppå, derföre dierfdess iagh sådant ickie wppenbara, item frågades henne huare hoen föddhe barnet, antingen på wägen när hoen kiördhe ifrån holmen, eller sedhen hoen kom i gårdhen, såsom och om hoen förstodh dett haffua Lijff när såssom dett blef födt. Til denne frågan Suaradhe hoen i förstone inthett till, uthan beg˙nte at gråta och Jämra sigh, Men aff den eene förmaningen effter den andra kom hoen til denne bekiennelsse och sadhe så, Gudh tröste migh, Barnet hadhe wäl Lijf när dett blef fodt til wärldenn, män iagh må bl˙gass säija att iagh qwäfdhe dett uthi wagnen emellan mine been wnder kläderna. Bekiendhe och sigh den slemma gierningen Langie haffua hafft i Sinnett att bedriffua, derföre hafuer hoen ickie wellat dett wppenbara. Wijdhare frågadess henne om Barnefadhren Hans Pedersson hafuer wethat eller förstått henne wara medh barn, Såssom och om han hafr warit i rådh medh henne att omkomma barnet, derpå hoen såledess suaradhe, wäll haffuer han wethat migh wara medh barn, såssom och migh inrådh den slemma gierningen bedriffua,
Framkallades Hanss Pedhersson och medh een flijtigh förmaningh tilspordess om han wiste sigh dertil wara sk˙lligh, han wille dett bekienna; Neekte ickie för Lägerssmahlet eller wara fadher til Barnet, Men för Mordett neekte han aldeless, och sadhe sigh ickie wetta der aff för ähn att bemälte quinnor honom dett wppenbaradhe, kånan Ursula Titt och offta utaff ringa rätten förmantes hoen wille sanningen bekienna ickie säijandhess mehra på sigh sielff eller någen annan, uthan dett som santt och rättwijst ähr. Effter den förige bekiennelsse som hoen kånan giortt hadhe, sadhe hoen sigh til mordett allena wara sk˙lligh och Hans Pedhersson derföre frijgiordhe.
Aldenstundh s˙ndaren Hans Pedhersson een gifft man, Så och S˙nderskian Ursula Olofzdotter Ogifft ickie neka för Lägerssmahlet uthan den Oloflige gierningen bekienna sigh haffua giortt och bedriffuit, Huarföre kann denna ringa rätt inthett annat om sådana Missdadare döma uthan såsom Gudhz Lagh derom säger, Deut:-22 Capitlet Levit-20 Cap: att hoo som hoor bedriffuer så skall bådhe hoorkarlen och hoorkånan derföre dödhen döö. Huadh Mordet anbelanger finner ringa rätten eij annat döma uthan såssom Lagh formår och säger, Högmålabalcken-2 Capitlet i LandzLagen, att kånan derföre allena skal brännas effter hoen giör Hans Pedersson frij.
Löffte för Hans Pedersson, Nilss Kierne och Erich Jönsson, kånan ähr fördher til Wissborgz slått och fäste."
[Några kommatecken och textbrytningar införda för läslighetens skull. Skrivarens inkonsekventa stavning troget återgiven. Åtskilliga tveksamheter om bruket av stor bokstav föreligger]
Deut = Deuteronomium = Femte Moseboken. Tjugoandra kapitlet, verserna 22-29: Det är oklart hur dessa lagrum kan ha sin tillämpning, för de handlar om kränkning av trolovad eller gift kvinna och om våldtäkt eller annat övergepp, respektive om att mannen är skyldig att äkta en mö som han kränkt.
Levit = Leviticus = Tredje Moseboken. Tjugonde kapitlet, tredje versen: Om någon begår äktenskapsbrott med en annan mans hustru, om han begår äktenskapsbrott med sin nästas hustru, så skola de straffas med döden, både mannen och kvinnan som hava begått äktenskapsbrottet. Det är oklart hur detta lagrum kan ha sin tillämpning.
Man beslutar inte om överprövning och fastställande av domen i Svea Hovrätt, vilket var vanligt vid den här typen av mål.
Källa: Renoverade domboken för mellantredingen, HT 1650 (arkiverad under Gefleborgs län vol 3)
Kommentar av Lars-Olov Eriksson 24 april 2003 kl 23:19
Källa: Gotlands db 1650 st h s. 681
Kommentar av Jens Lerbom 16 nov 2003 kl 17:14
|
|
Tillbaka
Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.
|
