Startsidan "Avrättade"
Avrättade i Västerbotten
ca 1 jan 1827
Här nedan redovisas uppgifter om en avrättning. Om du vill kan du kommentera uppgifterna, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Landskap: | Västerbotten |
| Tidpunkt:
|
ca 1 jan 1827
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Ur "Bureå, en historisk guide: Avrättade på Bureheden i Västerbotten."
( Jan 1827, 4 nov 1830, 9 nov 1836 )
Tre människor fick sätta livet till på avrättningsplatsen på Bureheden. Vid avrättningen berättas det att män från intilliggande byar kallades in för att ”stå spetsgård”. Det innebar att männen höll tillspetsade stänger i en cirkel runt själva avrättningsplatsen. Utrymmet innanför spetsgården reserverades för skolbarn, drängar och pigor. De skulle med egna ögon se och lära sig att brott inte lönar sig.
Två skarprödare verkställde domarna på Bureheden. De två första avrättningarna utfördes av soldat Häll från Innervik och den sista av ”Gammel-Gylln’n” från Umeå. Vid avrättningarna bar de en svart kåpa som tecken på sin yrkestillhörighet samt guldörhängen i form av små bilor.
Den första var en same vid namn Nils Persson, från Arvidsjaurs socken. Han hade slagit ihjäl en nybyggare och miste därför sitt liv i januari 1827, genom att halshuggas och steglas. Stegling innebar att huvudet avskiljdes från kroppen, som därefter stympades och placerades på ett stegelhjul. Huvudet sattes fast på en spetsig påle och fick så sitta kvar i åratal till varnagel för andra. Det var den enda avrättningen på Bureheden, där stegling utdömdes som straff.
--------------------------------------------
Skarprättare Olof Olofsson Häll föddes i Medle. I sin ungdom ska han ha varit soldat - därav tillnamnet Häll. I kyrkoböckerna kan man följa honom som nybyggare i Wargträsk, Kankberg, Bergnäs, Loholm, Långträsk och slutligen i Varuträsk, där han avled 1836. Han var gift med Britta Jonsdotter och tillsammans hade de sju barn.
Vid tre tillfällen fullgjorde han sitt hemska värv som skarprättare. Första gången var i januari 1827, då han avrättade lappen Nils Persson från Auktsjaur, Arvidsjaurs socken, som året innan rånmördat nybyggaren Sivert Nilsson i Storbodan. Den 4 november 1830 fick han åter använda sin bila, då Sara Greta Persdotter avrättades. Sin sista avrättning utförde han 1833,
då han i Norrbotten halshögg en ”rysk man”. Hälls bödelsbila ska ha funnits kvar i Varuträsk in i våra dagar och då använts som ogräshacka.
---------------------------------------------
De tre avrättningarna på Bureheden var ursprungligen meddelade under en rubrik - därför återfinns den allmänna texten ovan även under 1830 och 1836 års avrättningar. /Admin.
|
| Källa:
|
Bureå, en historisk guide: Avrättade på Bureheden i Västerbotten.
|
|
|
Meddelat av Maria Olsson, Göteborg 2003-03-21 13:09:13
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Följande står att läsa i "Västerbotten 1936"
skrivet av C.H. Nyström.
Såvitt man kunnat utröna ha endast tre avrättningar ägt rum på Bureheden. Den första exekutionen gällde lappmannen Nils Persson från Auktsjaurs renland i Arvidsjaurs socken. Han hade den 12 januari 1826 mördat nybyggaren Sivert Nilsson från Arjeplog i avsikt att komma åt dennes medförda egendom. Mordet skedde nära vägen mellan Högheden och Nyträsk vid den s.k. Kusån eller Tvärån i Jörn socken. Enligt Perssons egen berättelse hade de båda männen gått ner till ån och där huggit upp en vak för att släcka sin törst. Därvid tog, Persson sin yxa och slog ihjäl sin kamrat. Han försökte sedan få ner liket i vaken, men då den lilla ån var för grund och liket ej fullständigt kunde döljas av snön, blev brottet upptäckt av några förbipasserande personer. Persson dömdes sedan till halshuggning och stegling, och denna dom fastställdes av Högsta Domstolen den 21 december 1826. När avrättningen ägde rum vet man ej säkert, men med största sannolikhet skedde den i januari eller februari 1827. I Arvidsjaurs kyrkböcker finnes nämligen dödsdatum icke angiven. De endast upplysa, att Persson "förmäles genom ryktet vara avrättad". Enligt en bestämd tradition var denna avrättning den första, som verkställts på Bureheden. Den var också den enda, vid vilken stegling förekommit. Det stegelhjul, varav en del ännu finnes kvar i Skellefteå museum, skulle alltså ha använts vid detta tillfälle. Den stympade kroppen placerades därvid på stegelhjulet och fick ligga där en kortare tid - enligt traditionen i tre dagar -, medan huvudet däremot fastspikades på spetsen aven påle. Där skall det sedan ha suttit i åratal till föda för fåglar och fasa för folk, till dess det till slut ramlade ner av sig självt. Det berättas också, hur skjutspojkar och andra vägfarande med bävan färdades förbi den avskydda platsen och att de genom mörkret tyckte sig höra, hur den steglade kroppen av vinden slog mot steglet. Eller var det kanske en nattuggla, som passade på att förse sig av människoresterna.
Läs mer på www.kalle.mbps.se
Kommentar av Kalle Hällgren 01 okt 2007 kl 12:18
|
|
Tillbaka
Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.
|
