Startsidan "Avrättade"
Avrättade i Södermanland
12 aug 1818
Här nedan redovisas uppgifter om en avrättning. Om du vill kan du kommentera uppgifterna, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
12 aug 1818
|
| Brott:
|
Mord
|
| Text:
|
Hustru Maria Gabrielsdotter och soldaten Hans Wret avrättades för mordet på hennes make, bonden Lars Persson i Vreta, Vadsbro (D).
|
| Källa:
|
Vadsbro, C:4
|
|
|
Meddelat av Camilla Eriksson 2005-12-27 05:57:41
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Bakgrunden till denna dramatiska händelse är den klassiska kärlekshistorien mellan en man och en kvinna – dock redan gifta var och en på sitt håll :
År 1809 kommer Hans Hansson Wret som nyvärvad soldat till Vreta rote i Vadsbro socken. Han flyttar in i soldattorpet tillsammans med hustru Catharina Olofsdotter och den späde sonen Pehr. Helt nära soldattorpet ligger gården Vreta, som bebos av två familjer: Lars Pehrsson med hustru Maria (Maja) Gabrielsdotter och deras tre barn, samt Lars svåger Anders Gabrielsson (d 1810) med hustru Kerstin Eriksdotter och deras barn.
Någon gång under de kommande åren tycks Hans Wret och hustru Maja Gabrielsdotter fatta tycke för varandra och på våren 1816 börjar de verkställa sina planer att ta sina respektive äkta hälfter av daga för att därefter kunna gifta sig med varandra. Rättegångsprotokollet beskriver hustru Maja som den drivande kraften, och hon var också den som skaffade arsenik (mercurium) med vilket målet skulle uppnås. Hans fick i uppdrag att försöka förgifta Lars i samband med denne skulle företa stockholmsresa och då passera Södertälje, där Hans befann sig på kanalarbete. Detta försök gick av olika skäl om intet. Maja försökte själv våren 1817 att förgifta maken med hjälp av arsenikblandat smör på en smörgås. Han blev naturligtvis illamående och Maja, som plötsligt ångrade sig, gav honom rejält med mjölk att dricka. Hans å sin sida påstod inför Maja att han försökt förgifta sin hustru genom att blanda arseniken ena gången i en fiskrätt, andra gången i en pannkaka. Att Catharina Olofsdotter fortfarande levde blev för Maja ett bevis på att Hans inte hade gjort det ordentligt, vilket hon också sa i klartext. På hösten 1817 blandade hon till ett arseniksmör som Hans senare gjorde i ordning en smörgås av och bjöd hustrun – vilket förvånade henne mycket, det hade aldrig tidigare inträffat! Hon fick svåra magsmärtor och berättade för några grannar att hon trodde hon blivit förgiftad.
Årsskiftet kom och fortfarande var såväl Lars som Catharina i livet, men Lars hade planer på att lämna Vreta och flytta mot Nyköping och detta pressade Maja och Hans att skrida till verket. Vid midnatt den 11 januari 1818 kom Lars till Hans med ett lass halm, och när denna var avlastad följde Hans med Lars upp mot Vreta. Lars ställde in sina oxar i fähuset och gick mot sin stuga. Då skyndar Hans ikapp honom, drar omkull honom baklänges. Lars, som är mindre till växten än Hans, faller i snömodden och Hans tar Lars om halsen med höger hand och trycker vänster hand hårt om mun och näsa och kväver honom till döds. För att det skulle se ut som om Lars halkat slår han offrets huvud två eller tre gånger i en stor sten som sticker upp genom snötäcket. Lars är död.
Maja, som sitter inne i stugan, hör Lars ropa två gånger, och när allt blivit tyst skickar hon sin äldsta dotter Margareta att söka efter fadern och flickan gör den hemska upptäckten nere vid grinden.
Misstankarna kom snabbt att kastas på Hans och Maja. Att Lars hade fler blodiga sår i huvudet än ett var ju ett tecken på att någon måste ha slagit honom i nacken. Det var också uppenbarligen väl känt att Maja och Hans hyste varma känslor för varandra och några av vittnena förvånades också över att Lars fogade sig i situationen. Ingen hade någonsin hört hårda ord fällas mellan Lars och Hans.
Rättegången tog sin början den 27 januari 1818 vid Hovby gästgivargård i Blacksta och avslutades den 2 februari med att domen föll: Maja skulle mista högra handen, halshuggas och brännas på bål och Hans skulle halshuggas och steglas. I avvaktan på Svea hovrätts fastställande av domen fördes de båda till Nyköpings slottshäkte, där åtminstone avrättningarna genomfördes den 12 augusti 1818.
(Källa: Oppunda häradsrätt A III:3b)
Kommentar av Pehr Nilsson 01 mars 2006 kl 08:44
|
|
Tillbaka
Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.
|
