Nyheter Innehåll Sakregister Sökning Hjälp Förstasidan Nybörjare Arkiv Källor Böcker Tips&Råd Förbundet Kontakt Länkar KLICKBAR BILD
Startsidan "Avrättade"

Avrättade i Södermanland
25 nov 1857

Här nedan redovisas uppgifter om en avrättning. Om du vill kan du kommentera uppgifterna, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).


Landskap:Södermanland
Tidpunkt: 25 nov 1857
Brott: Mord
Text: Hemmansseg. Enkl. August Petersson i Lida Fogdö socken. Halshuggen på Åkers Härads afrättningsplats för mord å SoldatSonen Strid. 33 år 1 månad.
--------
Hustru Erika Ersdotter från Lida, död 30 augusti 1857 å Arbets- och StrffFängelset på Norrmalm i Stockholm, Wattusot, 44 år 6 månader.
-----------
Barnet Sofia Carolina från Lida död 23 mars 1857, 1 år 5 månader 25 dagar, begravd 29 mars.
Föräldrar f.d. Hemmansägaren, nu till döden dömde Aug.Petersson och hans hustru Ulrika Ersdotter äfven dömd till 4 års Straffarbet, mannen för mord och Hustrun för vetskap och samtycke härtill.
Källa: Död- och begravningsbok Fogdö socken
  Meddelat av Lars Thor 2003-09-25 18:45:22
 
Kommentera denna avrättning (klicka)
Under THOR, har införts felaktigt Skåne, skall vara Södermanland. Frågetecken för husmannen... Var har han kommit från?
Kommentar av Lars THOR 27 sept 2003 kl 17:13
Avrättningen den 25 nov 1957 på Biarhällsmon i Länna sn, Åkers Härads avrättningsplats, hade en ganska lång förhistoria. I Strengnäs Tidning den 9 februari 1856 omtalas ett rykte som gör gällande att det i Fogdö sn finns ett ”tjufband” bestående av tre personer där en av medlemmarna nämns vid namn, en tröskverksbyggare Pettersson. Det som är mer graverande än stölderna är ett oförklarligt försvinnande, en ”tjenstgosse” hos Pettersson är oförklarligt försvunnen. Man misstänker att han röjts ur vägen som ev vittne till stölderna och därför skulle kunna tala mot sin arbetsgivare i en kommande rättegång.

Den 16 febr återkommer tidningen med referat från rannsakningen som skett den 12 och 13 febr. Man gör gällande att den fortfarande försvunne gossen fått ett falskt betyg och gett sig av att söka arbete vid Falu koppargruva. Nytt rannsakningsdatum blir satt till 3 mars.

Den 8 mars återkommer nästa rapport från det ”bekanta tjufmålet”. Nu började folk bli nyfikna och strömmade till tingssalen. Samvetet hade gjorts sig påmint och den andra rannsakningsdagen den 4 mars avlade Pettersson full bekännelse.
Den lille gossen hade bragts om livet genom förgiftad pannkaka i matsäcken och därefter sänkts i en upphuggen vak i Mälaren. Trots att mördaren pekat ut var kroppens sänkts kunde man inte finna den.

Den 15 mars återkommer Strengnäs Tidning ånyo med anledning av brottet då kronolänsman lovat några mindre bemedlade en belöning på 10 Rdr R:gs om de kunde få upp kroppen. En bonde råkade höra samtalet och bestämde sig för att tidigt nästa morgon själv dragga med bättre verktyg och lyckades därmed snuva de fattiga på belöningen. Ytterligare en person, skräddare Thuresson, bekände sin delaktighet då man vid besiktning av liket såg att gossen även strypts, inte bara förgiftats.

Den 29 mars tvingas tidningen meddela att man tyvärr inte kan lämna någon redogörelse för utgången av den tredje rannsakningen av brottet som skett den 27 och 28 samma månad men hoppades kunna återkomma med närmare redogörelse efter urtima ting.

Så den 3 maj skriver tidningen om den slutliga behandlingen av målet vid Åkers häradsrätt den 26 och 28 april. De huvudåtalade Pettersson och Thuresson dömdes dels för stöld till 28 dygns fängelse på vatten och bröd, därefter två års fästning. För mordet på gossen dömdes båda att mista livet genom halshuggning. Övriga inblandade dömdes till straff av olika omfattning.

Drygt ett år senare den 16 maj 1857 meddelas att tröskverksbyggaren Pettersson som sedan förra året suttit fängslad i Eskilstuna efter avkunnad dom i Åkers häradsrätt fått avslag på sin nådeansökan av såväl hovrätten som Kungl Maj:t och därför kommer att halshuggas på Biarhällsmon den 27 maj. Skräddare Thuresson hade däremot blivit benådad från dödsstraff men dömts till livstid på fästning. Övriga dömda i målet har fått sina straff nedsatta. Men som tidningen skriver den 23 maj så har landshövdingen med anledning av att anhöriga till den dödsdömde lämnat in ytterligare en nådeansökan till Kungl Maj:t skjutit upp avrättningen tills vidare. Det bör dock inte ”hindra fångens fortsatta beredning till döden”.

Han fick god tid att förbereda sig för den dröjde till nov 1857 då tidningen den 21 meddelar att även de anhörigas nådeansökan avslagits och att dödsstraffet skall verkställas på Biarhällsmon den 25 nov kl 12 på dagen. Hustrun som dömts för medhjälp har dött under tiden eller som det står ”Hans hustru, whilken, såsom delaktig i mordet, dömdes till 4 års tukthus, har före sin man blivit kallad inför den Eviges domstol alldenstund hon i sitt fängelse avlidit.”

Så den 28 nov 1857 skriver Strengnäs Tidningen den sista artikeln i målet. Den börjar med en målande beskrivning av vädret och båttrafiken och att inga varor som vanligt fördes iland för torghandel på onsdagen den 25 nov. Det fanns nämligen inga kunder vilket man tror sig veta beror på att så många istället befann sig på Biharhällsmon i Länna sn som åskådare till avrättningen av tröskverksbyggare Pettersson. Tvåhundra av häradets allmoge var anmodade att bilda spetsgård kring avrättningen. Även om människor kommit både från när och fjärran för att beskåda avrättningen var det med tanke på de flesta närvarandes djupa nedstämdhet ett väl stort antal för att hålla ordning och fortsätter tidningen ”delinquenten sjelf lärer warit wäl beredt att gå döden till mötes”.
Kommentar av Margareta Bergqvist 29 nov 2004 kl 19:20

Tillbaka


Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.