Startsidan "Avrättade"
Avrättade i Skåne
29 nov 1816
Här nedan redovisas uppgifter om en avrättning. Om du vill kan du kommentera uppgifterna, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
29 nov 1816
|
| Brott:
|
Dråp
|
| Text:
|
”Tal hållit af soldaten Lars A. Modeer på afrättsplatsen, då han den 29 nowember 1816 wid Åsum skulle undergå dödsstraff, för det å bonden Truls Håkanson begångne dråp. Författadt af honom sjelf under desz arrest i Malmö, och till trycket inlemnadt af Carl F. Bering ... Malmö 1817. Tryckt uti Berlingska boktryckeriet.” (Från Libris, enl Eva Leksell)
Avrättningen omtalas också i Malmö slottsförsamlings kyrkobok 1745–1831: 1816 November d: 27 utfördes Soldaten Lars A Modérus, för att d: 29 i samma månad, vid Åsum, undergå Dödsstraff för begånget Dråp å Bonden Truls Hansson. Bland Delinqventer, som välberedde och med Christelig frimodighet gått till Döden, bör Denne med allt skäl räknas. På Afrättsplatsen höll han till Åskådarne, med mycken styrka, ett af honom sjelf, under arresten, författadt tal, som med största bifall afhördes, och af den församlade Folkhopen till trycket begärdes. Samma tal blef tryckt i Malmö i början af 1817, och inom samma års utgång flera gånger uplagdt. (Bernt Blank)
Om denna avrättning, och brottet som föregick den, finns en artikel i Släkthistoriskt Forum nr 4/2000, skriven av Gunnar Ståhl. Artikeln kan också läsas i sin helhet här. Gunnar Ståhl meddelar också följande i ett mejl till Nättidningen RÖTTER:
»Bakom den artikel jag skrev i ShF om Lars Moderus har jag ett antal excerpter. Jag skickar ett par som Du kan använda om Du tycker att de är tillräckligt intressanta. Anm: För att få skarprättaren Sjögren till avrättningsplatsen tillskrivs även KB i Blekinge som KB i Kristianstad, för att dessa ska tillse att resan för skarprättaren ordnades. Obs! Att M-läns landskansli anger fel dag (datum). Almanackan visar att den 27 november är en onsdag! På slutet blir det dock rätt.
Den 4 november 1816 (M-läns landskansli, utg skr. 1816, fol. 918 ff). Skarprättaren Sjögren får följande:
Öppna Ordre
Skarprättaren Sjögren boende vid Lyckeby inom Blekingen anbefalles härmed, att sig infinna senast torsdagen den 27 innevarande November på föremiddagen för att dagen efter eller fredagen den 28 förrätta Execoution å Soldaten vid Konungens Egit verfvade Regemente Lars Moderus som enligt Kongl Majts Nådiga utslag den 25 sistl September kommer att mista lifvet och Halshuggas å afrättningsstället för Färs Härad, belägit vid Sjöbo Gästgifvare gård [= vid Tingsstället i Sjöbo] inom samma Härad.
Under vägen som tages om Hörby och i trackten hvar af Lyby der HBf. i orten är boende finnes belägit och hvarest Skarprättaren sig hos honom anmäler för den handrä[c]kning, som kan erfordras, äger Skarprättaren att begagna Krono Skjuts efter en häst, den i vägen varande kronobetjente och fjerdingsmän vid anfordran genast framskaffar, på det han i behörig tid må fortkomma för sin förrättning. Wid framkomsten till Christianstad uppvisas dessa order hos KBHde härstädes, till undfående af nödig påskrift för fortkomsten inom berörde Län. Malmö LandsCantslie den 4 November 1816// F?
L Cronsjöe, F N Hoffman
Den 7 november 1816 (M-läns landskansli, utg. skr., fol. 937)
KBefl. Barfoth
Sedan jag uti särskild skrivelse skrifwelse förordnat om soldaten Moderi afrättande fredagen den 29 innevarande November har jag härmed welat gifwa Tit[ulus]: tillkänna, att det blifwit Moderii slägtingar tillåtit, att sedan straffet å honom blifwit werkstäldt, nedlägga den döda kroppen uti likkista och den samma afsides i Kyrkog. i tysthet, i jorden nedsätta, dock att härwid iakttagas att sådant icke skall under Folksamlingen utan wid mörkningen, sedan den är skingrad, och sådant utan att med uppmärksamhet kan för sig gå och .. någon Krono Fjerdingsman qwarlämnas, att härå hafwa tillsyn.
Malmö Lands Cantsli den 7 Novemb 1816. //V af Klinteberg /F N Hoffman
Den första skrivelsen belyser systemet med ”pass” vid resa inom olika län och ”traktamentssystemet”, där det fanns en rad olika klasser, den lägsta med rätten till ”en häst”, medan t ex en överste eller biskop hade rätt till ett antal hästar.
Den andra skrivelsen visar på en ändrad syn om var en avrättad person fick läggas i jorden; i detta fall alltså på kyrkogården! Barfoth är Färs härads kronolänsman om jag minns rätt.»
|
| Källa:
|
(se ovan)
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell / Bernt Blank m.fl 2003-03-21 13:14:31
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Ur Gunnar Ståhls artikel i Släkthistorsiskt Forum 4/2000 om Lars Moderus från Röddinge skriver han i avsnittet -- Två goda res-kamrater--
"Kort efter resan på morgonen stannar Truls och Lars, endast en fjärdedels mil från Åsum och går in på ett ställe där de undfängnas med brännvin."
Jag har läst igenom Färs Härads Dombok avseende Brottsmålsärende No 42 den 8 maj 1816. Här framkommer inte någonting om att Lars och Truls skulle ha besökt någon på vägen från Åsum trots 10 vittnens berättelser.
Var finns källan till ovannämnda berättelse och påstående?
Truls Håkanson var min mormors mors farfar varför jag har ett visst intresse av uppgiften.
Kommentar av Jan-Åke Ericsson 27 sept 2003 kl 15:42
Jan-Åke Ericssons fråga den 27 september 2003, som jag först idag (7 mars 2004) råkat se, eftersom den inte ställts direkt till mig.
Källan till uppgiften är domboken den 8 maj 1816, sidan 2 i det angivna målet. Nu arbetade jag (2000) med en kopia, ganska svårläst, där baksidans text slår igenom och försvårar läsning. - En närmare granskning av den kritiska textdelen som jag gjort just nu (kopian) kan tyda på att det som jag tolkat som baksidans genomslag kan vara strykning av text; jag förmodar att originalet eller ett digitalfoto ger tydligt besked. - Texten (ev. alltså överstruken?) i den kritiska delen lyder med min tolkning (om resan från Åsum till Malmö): "... på vägen och under fredligt körande fram till Omma By, belägen 1/4dels mil från Åsum, der de aftagit och ingått på ett ställe, samt der med bränvin blifvit undfägnade. Sedan ..."
Berättelsen om dråpet är Lars Moderus' egen, till vilken det annars just inte finns några vittnen. I detta fall borde det förstås finnas minst ett vittne (som bjuder på brännvin) och som då enligt vad Jan-Åke påtalar även rimligtvis borde finnas med bland de hörda i målet.
Närmare än så kan jag inte komma. Om (den precisa och utförliga) texten strukits kan man förstås fundera på vad som verkligen sagts i rätten, varför texten strukits och också om vännerna förtärde brännvin redan innan de stannade för att äta fläskpannkaka eller hur det nu var. På den punkten kanske domboken inte hjälper oss. Några andra hänvisningar har jag inte.
Med tack för den kritiska uppmärksamheten som kan föranleda en justering i berättelsen.
Vänligen! Gunnar Ståhl
Kommentar av Gunnar Ståhl 07 mars 2004 kl 08:54
Av en tillfällighet (ett studentjubileum faktiskt) noterade jag att det svar jag skrev för några år sedan inte flutit in här. Kanske klantade jag mig vid inskicket. Till Jan-Åke Ericsson skickade jag dock kort därefter en sammanfattning per e-post.
Min läsning av domboken [Färs häradsrätt 1816, samma text som Jan-Åke hänvisar till]utgår från en papperskopia, delvis svårläst därför att skriften på baksidan tränger igenom (i originalet) och ger ett mönster av lutande staplar över den text man läser på framsidan. – Skrivaren har också gjort strykningar och tillägg till texten. En noggrann granskning visar att strykning av text här och på andra ställen består av ett antal korta streck med samma lutning som den baksidestext som tränger igenom, något som jag inte uppfattade vid läsning av kopian. ”Källan” till uppgiften om uppehållet för ett besök i Omma är därför en på detta sätt överstruken del av texten. Jag har granskat domboksoriginalet i landsarkivet i Lund, som bekräftar denna slutsats och därmed Jan Åkes läsning av den text som inte är struken.
Man kan därför bortse från min uppgift att ett besök skulle ha ägt rum i Omma. – Vid en diplomatarisk återgivning skulle de strukna delarna dock redovisas och en källkritisk granskning skulle då kanske behöva säga något om varför uppgiften alls skrevs in i domboken och sedan ströks. – Med denna lilla utläggning hoppas jag att frågetecknet om min källhänvisning fått en tillfredsställande förklaring. Min erfarenhet är att såväl papperskopior som mikrofiche har en återgivning av källmaterial som i vissa fall är bristfällig – och att digitalfoto i färg är bättre – och jag har fått anledning att tänka mig för innan jag utan förbehåll tar kopior på original som säker utgångspunkt för textläsning.
Kommentar av Gunnar Ståhl 25 april 2006 kl 08:07
|
|
Tillbaka
Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.
|
