Startsidan "Avrättade"
Avrättade i Jämtland
4 maj 1858
Här nedan redovisas uppgifter om en avrättning. Om du vill kan du kommentera uppgifterna, exempelvis ge ytterligare information om de nämnda personerna (klicka på kommentera-länken och följ instruktionerna).
| Landskap: | Jämtland |
| Tidpunkt:
|
4 maj 1858
|
| Brott:
|
Rånmord
|
| Text:
|
Sivert Andersson, ursprungligen från Norge, avrättades den 4 maj 1858 i Lit intill den gamla landsvägen, strax söder om brofästet vid Högbroforsen, numera Högfors. Avrättningsplatsen ligger på en tallmo där ett område avröjts från skog och en grav grävts. Intill graven stod stupstocken och där hade även byggts en koja där bödeln, vars namn var Endre Jonssen, höll sig gömd fram till själva avrättningstillfället.
En spetsgård i två led stod placerad runt avrätttningsplatsen. Från byarna och gårdarna runt omkring hade tillkallats en man från varje matlag. Männen hade order att medtaga en spetsad stör av angiven längd, två olika längder var angivna. Spetsgården bestod av två led, det främre ledets män stod troligtvis med ena knät i marken och riktade sin stör snett inåt mot avrättningsplatsen, det bakre ledet stod upp och även de riktade troligtvis sin stör snett inåt. En spetsgård var en vanlig företeelse vid avrättningar.
Sivert Andersson hade blivit dömd till döden för rånmord på en arbetskamrat. Bytet uppgick till omkring 40:-kronor. Efter mordet begav sig Sivert Andersson till Lit där han greps hos sin fästmö. Rättegången var kort och enkel. Sivert Andersson "erkände under stor ånger" sitt dåd. Straffet blev döden, genom halshuggning.
På avrättningsplatsen hade uppförts två kojor av ris, en för Sivert Andersson och en för bödeln, Endre Jonssen som efter en dödsdom för stöld hade benådats till livet mot att han åtagit sig sysslan som Rikets bödel.
Två präster samt länsman och vaktmän fanns även på plats liksom många åskådare från trakterna runtomkring Lit. Både män och kvinnor.
Ledsagad av de två prästerna, en på var sida om sig, trädde slutligen Sivert Andersson fram ur sin riskoja. Prästerna var Kyrkoherden i Lit och Komministern i Häggenås. Sivert Andersson faller på knä och ber en bön intill stupstocken, han var lugn och samlad. När han avslutat sin bön lägger han lugnt huvudet på stupstocken. Bödeln (skarprättaren) stiger fram, han är iklädd sin ämbetsmantel, en röd ankellång sådan. Han lyfter sin bila och hugger och Sivert Anderssons huvud avskiljs från kroppen. Döden var omedelbar. Domen var verkställd.
Liket lades i graven, (troligtvis med huvudet mellan benen vilket var en vanlig tradition efter en avrättning), graven skottades igen och ett litet kors av material från en ungtall restes över graven.
Avrättningsplatsen finns fortfarande kvar. Skogen har vuxit över det område man röjt av vid avrättningstillfället men en liten glänta finns och där finns ett minnesmärke i form av stockar och ett kors. Gravens exakta läge är idag okänd.
------------------------------------------
Som en liten kuriosa följer här en
BÖDELSTAXA FRÅN ÅR 1736
För halshuggning 5 daler
Särskilt för handens avhuggning 2 daler
Rådbråkande och halshuggande samt parterande på tvenne eller flera pålar 15 daler
Halshuggande och steglande på en eller flera pålar 10 daler
Halshuggning och missdådares brännande på bål 10 daler
Upphängade i galge 8 daler
Bråk och hudstrykande 3 daler
Fördrivande utur stad eller härad 2 daler
Knipande med tång, var gång 2 daler
Brännande pannan eller å rygg med stadens eller häradets vapen för att visa att han var en missdådare 2 daler
Tungans avskärande 5 daler
Öronens avskärnade 2 daler
Dessutom ålåg det bödeln eller bödelsknekten att prygla dårarna i dårhuset, men taxa härför är ej nämnd.
För spöslitning vid påle anlitades i regel icke Riksbödeln. En bödelsknekt från orten utförde detta straff, eller, den person som länsmanen eller lagmanstinget utsåg härtill.
|
| Källa:
|
(ej meddelad)
|
|
|
Meddelat av Thomas Löfvenmark 2003-03-28 10:25:29
|
|
|
Kommentera denna avrättning (klicka)
|
| Eftersom denna avrättning var den sista i Jämtland omtalas den fortfarande, och vid korset på platsen läggs blommor ner under sommaren. Det är väl fullt naturligt att berättelsen om avrättningen återges på lite olika sätt, av olika personer (jag har t.ex. hört ett annat namn på bödeln än det som nämns ovan). Därför är det tråkigt att Thomas Löfvenmark återger sin berättelse helt utan källhänvisningar. Han nämner många detaljer, som skulle vara intressanta att läsa "i orginal", t.ex. om riskojorna, bödelns bakgrund, hans klädsel, begravningen m.m. Dessutom anges två olika datum för avrättningen.
Bödelstaxan från 1736 är väl lite malplacerad i sammanhanget, men det vore på sin plats att ange en källa även för den. Bödelstaxor finns i olika "friserade" versioner, en del verkar ganska fantasifulla.
Kommentar av Georg Hansson 03 april 2003 kl 14:20
Ovanstående referat synes mig bygga på E.O. Jonssons artikel "En avrättning för 100 år sedan" (Jämten 1954 s. 154). Bödelns namn är genom slarvig läsning densamma hämtad från en helt annan tid och hör inte hit. Vid Sunne ting i september 1621 dömdes en Endre Jonsen för stöld, men som det står i domboken: "..Maa forskonis paa Liffuit, Medt Saadann Conditionn och Willkord, Att hand skall Were Böddell her i Landett [=Jämtland]" (Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll, del I, s. 3, Lund 1933).
Kommentar av Karl Göran Eriksson 03 april 2003 kl 23:21
Jag kan ange varifrån bödelstaxan härtammar ifrån, och det är ifrån Västerbotten/Umeå där det finns upphängt i bödelsstugan invid gamla I 20 området, där det en gång i tiden verkade som bödelsstuga.
Kommentar av Jocke Emanuelsson 16 jan 2004 kl 11:30
Såvitt jag känner till skedde avrättningen 4/5 1857. Jag har följt historien och mordet skedde 13/12 1856. Året därpå föds Märta Sivertsdotter 5/4 1857, en dryg månad innan fadern avrättas.
Kommentar av Britta Rodin 19 jan 2004 kl 16:57
Vore som sagt intressant att veta källan till den ursprungliga artikeln. Så långt fram i tiden fick ingen oberyktad eller staffad person antas till skarprättarsysslan. Enligt Kungl förordning i januari 1699 fick endast "ärliga och oberyktade personer" anställas. Det låter också mycket märkligt om skarprättaren burit en röd ämbetsmantel under exekutionen. Färgad ämbetsklädsel för bödeln finns nämnd vid något enstaka tillfälle, då under medeltiden. Under mitten av 1800-talet fick skarprättaren en mer uniformslik klädsel, kostym, på vissa håll med vita handskar. I undertecknads bok, "Skarprättare, bödel och mästerman", 1996, kan man få en något klarare bild av hans yrkesroll.
Kommentar av Jan G Ljungström 22 aug 2005 kl 00:09
Detta är kompletteringar till "Korset i skogen" av Monica Kämpe och jag tyckte det kunde vara av intresse för flera.
Sivert var född 1832 26/5 i Fiksevald Verdal och han var innan flytten till Jämtland Ridande Jägare. Sivert konfirmerades i Stiklestad 1846 27/9 och växte upp på Fiksevald tillsammans med två bröder Ellef och Anders. Fadern hette Anders Rasmusen Fiksevald och modern Magnil Ellingsdatter. Båda föräldrarna och brodern Anders levde när sonen Sivert avrättades. Brodern Anders var den som tog över hemmanet på Fikseaunet efter föräldrarna och han skulle, enligt prästens noteringar ha gift sig 1858 26/3 men detta gifte sköts upp, sannolikt beroende på broderns föreståene avrättning, och Anders blev inte gift förrän 1861 13/11. Anders fick inga barn i sitt äktenskap.
Siverts fästmö Maria Frid omsider gift (1881) med Bernt Olof Mikaelsen Westberg, som var född i Levanger. De får inga barn.
Marias och Siverts dotter Märta född 1857 5/4 får en oäkta son Magnus Andreas Larsson 1877 22/3, trolig fader bondsonen Lars Larsson i Skickja (Magnus växer upp på gården i Skickja och gifter sig 1901 med Stina Jansdotter från Häggenås).
Märta flyttar så småningom till Östersund, gift med dalmasen Henrik Mårtensson och har dessförinnan en oäkta dotter Augusta Matilda Gustafsson född 1884 i Östersund.
Källor: Norska Digitalarkivet och Hfl för Lit och Östersund.
Kommentar av Björn Kämpe 24 febr 2007 kl 18:41
|
|
Tillbaka
Denna databas ingår i Nättidningen RÖTTER.
Databasen har kunnat skapats tack vare välvilligt ekonomiskt stöd från
Rötters Vänner.
Vi tackar för all fortsatt ekonomiskt stöd för att göra denna databas ännu bättre
samt kunna skapa ytterligare databaser till hjälp för alla släktforskare.
|
