Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Hjälp: Länka bilder i ett album

Du kan samla dina bilder i ett "album" genom att hänvisa till den första bilden i albumet du laddar upp.

Så här gör du:

1. Ladda upp den första bilden i albumet.

2. Gå sedan till "Min sida" på gröna knappen längst upp till höger i sidan och klicka sedan på "Se uppladdade porträtt" under "Mina Porträttfynd".

3. Notera vilket nummer bilden har fått.

4. Gå tillbaka till "Ladda upp fotografi" och i fält "5. Berätta allt du vet om fotografiet" anger du "Ur samma album som #XXXXX" där XXXXX avser numret du noterade nyss. På detta sätt blir alla bilder i detta album automatiskt länkade till varandra.

Gåramålningarna – kulturhistorisk skatt i fara

En artikel ur Släkthistoriskt Forum nr 2/05 skriven av Jonas Hasselrot

Under decennierna före och efter förra sekelskiftet var det vanligt med målande vagabonder på landsbygden. De färdades omkring och erbjöd sig att måla av gårdar och andra ställen mot uppehälle och en mindre kontant ersättning. I en tid då fotografier inte var så vanliga, än mindre färgfoton, fanns det ett stort intresse för en tavla av det egna stället.

Gåramålaren var i allmänhet självlärd och hans alster har därför oftast en naiv karaktär. Detta har medfört att målningarna under lång tid blivit lite förbisedda, trots det vanligen stora måttet av charm. Men idag har de ett stort kulturhistoriskt värde.

Syftet med gåramålningarna var att visa hur fint det avmålade stället var. Vi får se hur husen såg ut och hur de var placerade i förhållande till varandra. Ett typiskt drag hos gåramålningarna är detaljrikedomen. Man kan se hur husen var byggda och utsmyckade, och den botaniskt intresserade kan dra slutsatser om växterna i trädgården. För att allt skall synas ordentligt är perspektivet ofta förvrängt, en trelängad gård kan exempelvis vara utvikt.

Gåramålningarna är i huvudsak dokumentära, men de kan även ha ett inslag av värdeperspektiv. Målaren var angelägen om att beställaren, gårdens ägare, skulle bli nöjd. Även om granngårdens byggnader låg tätt intill, syns inte detta på målningen. Kanske hade beställaren planer på att lägga om taket och bad målaren att gå händelserna i förväg. Flaggan är ofta hissad på gåramålningen, men det är inte alltid som gården hade någon flaggstång.

Vart tog målningarna vägen?

Gåramåleriet levde kvar på många håll under mellankrigstiden, men trängdes så småningom ut av en ny företeelse, färglagda fotografier av gårdarna från luften. De kringvandrande målarna ersattes av försäljare av flygfotografier. Gåramåleriet föll i glömska och många målningar togs ned från väggen.

Det var i Skåne som intresset för gåramålningarna väcktes på nytt, genom en utställning 1970 på Österlens museum i Simrishamn. Det skånska ordet gåramålning lanserades i detta sammanhang och blev så småningom det vedertagna begreppet. Tillräckligt lång tid hade nu gått för att gåramålningarnas kulturhistoriska värde skulle stå klart. Många andra lokala museer och hembygdsföreningar inspirerades att göra liknande inventeringar och utställningar, och en landsomfattande inventering initierades 1971 av Inger Bonge-Bergengren på Nordiska Museet.

Inventering i Grödinge

Mitt eget intresse för gåramålningarna började i min hembygd Grödinge, på Södertörn, där vi har hittat omkring 25 sådana målningar. Nästan alla har samma signatur, O Olsson, och jag blev nyfiken på personen bakom och började med litet släktforskning kring två personer som Inger Bonge-Bergengren föreslagit. Den ena kandidaten kunde snabbt uteslutas medan den andra passade in mycket väl vid jämförelse mellan arkivens data och målningarnas platser och årtal.

Denna person var Hed Olof Olsson, född i Rättvik 1855. Han gifte sig 1874 och fick flera barn, men bara två döttrar uppnådde vuxen ålder. Efter några år i Helgum (nära Sollefteå), Hedemora och Uppsala flyttade familjen till Stockholm 1886. Olof betecknas som målare eller måleriarbetare, men jag har inte hittat någon uppgift om arbetsgivare. Efter några år i Stockholm börjar Olof förses med anteckningen "vistelseort okänd" vid mantalskrivningarna, och 1920 förs han över till registret över obefintliga. 1930 är han återigen mantalsskriven i Stockholm och 1931 togs han in på vårdhem-met Högalid i Stockholm. Där vistades han till sin död 1940. Han efterlämnade endast en dotter, och begravningen ombesörjdes av fattigvården.

Det var ett intressant men tragiskt levnadsöde som tonade fram. Det var en man med stor konstnärlig talang, men han kom från enkla förhållanden och fick nöja sig med ett liv som kringvandrande målare. Hans talang gav inte mera än mat för dagen och han slutade sitt liv omhändertagen av fattigvården. Men hans målningar finns kvar och nu även kunskapen om hans person.

Fram till 1917 vandrade Hed Olof runt i Dalarna och kringliggande landskap och hans verksamhet under denna tid var genom Bonge-Bergengren redan ganska väl känd. Sedan flyttade han sin verksamhet söderut, men från den perioden har inte så mycket varit känt. Nu vet vi betydligt mera. Tack vare ett flertal lokala inventerare finns nu 80 av hans målningar dokumeterade i Sörmland, 20 i Östergötland och 50 i Västergötland.

Rädda gåramålningarna

Alla dessa målningar som på kort tid kommit fram pekar på att det finns många gåramålningar kvar att upptäcka runt om i Sverige, med varierande upphovsmän.

Det är min förhoppning att enskilda och föreningar runt om i Sverige ska känna sig inspirerade att ta hand om denna enastående informationskälla om hembygden. Gåramålningarna är nämligen en kulturskatt som lever farligt. Det är lätt att förväxla gåramålningar med massproducerad "hötorgskonst", och många gåramålningar har genom okunskap gått förlorade vid flyttningar och arvsskiften. Det är därför viktigt att skapa uppmärksamhet kring detta måleri, och där är inventeringar och utställningar mycket betydelsefulla.

En inventering kan göras med enkla medel och arbetet är både spännande och roligt. Från vår egen inventering i Grödinge socken kan jag berätta om ett storartat intresse och engagemang från sockenborna och alla andra inblandade. Flera personer har berättat om hur undanställda tavlor nu kommit upp på väggen igen.

shf0522

 

Så här gjorde vi i Grödinge

Undersökningen i Grödinge gjordes i samarbete med Grödinge hembygdsförening. Redan vid kontakten med personer i styrelsen erhölls flera napp. Upprop gjordes i föreningens tidskrift Grödingebladet. Som komplement togs direkt kontakt med tänkbara ägare av gåramålningar. Varje funnen målning fotograferades, liksom motsvarande miljö av idag. Genom intervju med målningens ägare insamlades data om målningen och om den avbildade gården och dess historia. Resultatet av undersökningen redovisades fortlöpande i Grödingebladet och så småningom gavs skriften "Gåramålningar i Grödinge" ut. Torekällbergets museum i Södertälje intresserade sig för målningarna och ordnade en utställning sommaren 2003. Grundmaterialet från undersökningen finns deponerat i hembygdsföreningens arkiv.

Jag ber alla som äger en gåramålning eller har något annat att berätta i ämnet att ta kontakt med mig, tel 08-550 182 40 eller e-post jonas.hasselrot@telia.com

Jag samlar på mig så mycket information som möjligt och har för avsikt att så småningom deponera materialet i Nordiska museets arkiv. Där så är möjligt förmedlar jag gärna kontakt med någon lokal inventerare. För den som tycker att det skulle vara spännande att göra en egen inventering i hemtrakten berättar jag gärna vad jag vet och ger litet bakgrund.

Lästips

  • Bonge-Bergengren, Inger, Gåramålningar, ett folkligt kulturarv. Fataburen 1998 (1997) 193–209.
  • Hasselrot, Jonas, Gåramålningar i Grödinge, Grödinge hembygdsförenings skriftserie nr 3 (2003) 55 s. Innehåller även Olof Olssons levnadsbeskrivning samt en utförlig litteraturförteckning.

Fotnot:
Denna artikel har varit publicerad i Släkthistoriskt Forum nr 5 2004.

Hjälp: Berätta allt du vet om fotografiet

Det är viktigt att vara så utförlig som möjligt. Berätta allt du vet om personen eller personerna på bilden (namn, yrke, hemort, födelsetid- och plats, etc.) och annat som kan vara av intresse vad gäller motivet.

Du bör också redogöra för hur du fått veta vem bilden föreställer. Viktigt är också att berätta om kortets historia så långt du känner till, exempelvis var det har påträffats, särskilt ifall personerna inte är identifierade. Om du inte har något att berätta skriver du "Okänd person" eller liknande.

Skrivregler

1. Undvik alla förkortningar. Förkorta inte i den löpande texten och inte heller i uppgifterna om ägare och uppgiftslämnare (detta gäller alla förkortningar, skriv ”född”, inte ”f”, skriv ”så kallad”, inte ”s.k.”, etc). Förkortningar används bara i direkta citat när källan använder förkortningar.

2. Repetera inte längre texter på många bilder. Man skall inte med klipp och klistra-funktionen lägga in samma längre text på många bilder. I stället bör man lägga in texten på en bild och sedan på de andra skriva en hänvisning, typ ”För mer information, se #10324” (numret blir automatiskt en länk till bilden under förutsättning att tecknet # finns med).

3. Använd inte versaler. Skriv all text med små bokstäver (gemener). Om texten på kortet är skriven med stora bokstäver (versaler) skall man således skriva texten med små bokstäver. Exempel: Om det står ”UPSALA” på bilden skall du skriva ”Uppsala”. Detta gäller både fotografens (ateljéns) namn, ortnamn och gatuadresser. – Undantag: Tilltalsnamn markeras med versaler.

4. Var måttfull med hänvisningar. Det är enkelt att hänvisa mellan olika bilder: Skriv bara bildens nummer föregått av tecknet # (exempelvis: #10234), så blir numret automatiskt en länk till bilden med detta nummer. Men var måttfull med hänvisningar. Att ha 5–10 hänvisningar på en bild är nästan alltid för mycket och tenderar att skapa mer förvirring än ordning. Det viktigt att man tydligt anger varför hänvisningen finns. Läsaren kommer att förvänta sig att finna något när man klickar på länken. Skriv inte: "#10234". Skriv istället: "Bild på föräldrarna, se #10234".

5. Önskvärda personuppgifter. Om möjligt bör följande uppgifter anges för alla personer som kan identifieras:

Fullständigt namn (gärna med tilltalsnamn markerat), för kvinnor även namn som ogift
Bostadsort(er) – by, församling eller stad – samt yrke
Födelse- och dödstid (åtminstone år)
Födelse- och dödsförsamling

Många personer har mycket vanliga namn. För dem är det extra viktigt att ange orter som personen har varit knuten till, annars blir det med tiden omöjligt att hitta bland alla Andersson och Lundberg. Komplettera gärna ofullständiga personuppgifter på befintliga bilder under 'Kommentarer'.

6. Tilltalsnamn skrivs med versaler. Tilltalsnamn markeras med versaler, exempelvis "Lydia MARIA Andersson". Använd inte html-kod eller asterisk för att markera tilltalsnamn, eftersom sökfunktionen läser såväl kod som asterisk som vanliga tecken. Detta innebär att man måste söka på "Lydia Maria* Andersson" om asterisk har använts. Således fungerar inte "Lydia Maria Andersson". Skriv "Tilltalsnamn" i versaler!

7. Inga e-postadresser får förekomma. Porträttfynd är en databas som byggs upp successivt och skall finnas kvar i många år. Därför skall INTE uppgifter som blir föråldrade – typ e-postadresser, telefonnummer och gatuadresser – läggas in i databasen. Den som vill kunna bli kontaktad skall i stället skapa ett konto på Rötter och logga in innan fotografier laddas upp. Genom detta kopplas fotografiet till dig och ditt konto på Rötter.

Fotografer i äldre tider

Äldre tiders fotografer är en spännande yrkesgrupp. Inte bara därför att de bevarat anletsdragen av morfarsmor och farsfarsmor, utan också därför att de representerar den moderna. De tidiga fotograferna tog tag i en av 1800-talets många uppfinningar och gjorde den till var mans egendom. Precis som skedde med tåget och telefonen. I dag självklarheter, för tvåhundra år sedan okända begrepp. I Rötters databas Porträttfynd samlar vi information och data om äldre tiders yrkesfotografer.

Litteratur- och länktips

Hitta böcker om fotografer i kategorierna Fotografier och Fotografer i Litteratur-Sök och hitta länkar i Länk-Sök under kategorin Fotografier

Nationella fotografregistret

nordiska museet

Nordiska museet har utvecklat och underhåller Nationella fotografregistret med information om drygt 3 100 svenska fotografer.

Sök i Nationella fotografregistret

Förteckning över Svenska Fotografer

Lennart Snabb i Uddevalla har skapat en förteckning över alla yrkesfotografer mellan åren 1899 - 1911 i Sverige och sammanställt en lista som man här kan ladda hem. Underlaget är från en förteckning över Svenska Fotografer utgivna 1899 respektive 1911 av Sveriges Fotografers Förbund. Hämta förteckningen här.

Hjälp: Fotograf/adress

Ange fotografens namn och adress som återfinns på kortet.

Om fotografens namn och/eller adress inte finns skriver du "Okänd fotograf".

help punkt 3

Senaste nytt

2016-02-05 09:25
Tack till alla som medverkade i Sveriges Släktforskarförbunds enkät om vilka släktforskarprogram som är de mest använda i dag. Över 5500 släktforskare tog sig tiden att besvara enkäten, som har gett mycket intressant kunskap om dagens...
2016-02-04 10:16
p4-oestergoetland-slaektforskning-med-claes-westling-fran-landsarkivet
Igår fick Stefan Andersson på Vikbolandet veta mer om sina förfäder i P4 Östergötland. Claes Westling, författare till den nyligen utkomna handboken Domstolsforska, arbetar till vardags på Landsarkivet i Vadstena och igår gästade han...
2016-02-04 09:53
kullabygden-har-populaer-slaektforskarfoerening
Kullabygdens släktforskare har god fart på verksamheten. Inte minst de veckovisa forskarträffarna i Höganäs är välbesökta. Det är många som får hjälp av Kullabygdens släktforskare i jakten på rötterna. I föreningens arkiv finns allt möjligt...
2016-01-29 13:45
nu-finns-aentligen-sveriges-doedbok-dvd-foer-bade-mac-pc-anvaendare
Nu är storsäljaren tillbaka på lager, Sveriges dödbok 1901-2013 DVD-skiva fungerar numera både för MAC och PC användare.  Sveriges dödbok (sjätte utgåvan) innehåller uppgifter om alla som avlidit i Sverige från 1901-2013, ur...
2016-01-28 09:23
helgtips-slaektforskarseminarium-i-solna
För släktforskare i Stockholm är det väl värt att ta en tur till Solna nu på lördag. Genealogiska Föreningen anordnar nämligen ett släktforskarseminarium med totalt 7 föredrag av 9 föreläsare. Seminariet håller på lördagen 30 januari mellan kl...
2016-01-27 14:28
slaektforskardagar-i-halland-2017
Nu är det klart med nästa års Släktforskardagar. Hallands Släktforskarförening och Sveriges Släktforskarförbund har undertecknat ett samarbetsavtal som innebär att Släktforskardagarna 2017 kommer att anordnas i Halland, plats...
2016-01-26 13:59
erbjudande-pa-slaekthistoriskt-forum-i-roetterbokhandeln
Just nu får du som handlar över 300 kr i Rötterbokhandeln det senaste numret at Släkthistoriskt Forum för bara 1 krona! Så här gör du: När nu valt dina produkter och klickat dig vidare till kassan får du valet att lägga till tidningen för den...
2016-01-26 10:52
insats-foer-alla-slaektforskare-i-boras
Just nu håller Borås släktforskare på att scanna in och digitalisera cirka 120 000 vigslar från vigselböcker i Sjuhärad och 12 000 journaler från Borås barnbördshus. Föreningen drar sig inte för arbete när den gör material lättare tillgängligt...
2016-01-22 13:02
nyare-kyrkboksmaterial-foer-arkivdigitals-abonnenter
Ett tidigare beslut som innebar att ArkivDigital inte kunde fotografera längre fram än 1935 har nu omprövats av Riksarkivet och inom kort kommer ArkivDigital därför börja fotografera modernt kyrkobokföringsmaterial fram till den...
2016-01-20 09:00
fina-tillbehoer-i-roetterbokhandeln
Kan du inte få nog av släktforskning? Nu finns det äntligen två fina tillbehör i Rötterbokhandeln. Den perfekta presenten till den gedigna släktforskaren, din förening, eller varför inte till dig själv. T-shirt i fin kvalitet Vit T-shirt...
2016-01-19 10:21
vilka-slaektforskarprogram-anvaender-du
Sveriges Släktforskarförbund vill veta mer om vilka program, tjänster och gratisresurser som är mest populära bland släktforskare i dag. Därför har vi satt ihop en enkätundersökning som redan nu har genererat över 3600 svar från släktforskare...
2016-01-18 13:53
Hans Gillingstam, den svenska släktforskningens "ålderman", avled den 16 januari i år, vid en ålder av 90 år. Med sin doktorsavhandling 1952 Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden; släkthistoriska studier lade han grunden till den...
2016-01-18 13:11
hemliga-arkiv-avsloejar-sanningen-om-jane-horney
Jane Horney (1918-1945) var anklagad för spioneri och sköts av den danska motståndsrörelsen i samband med krigsslutet 1945. Men vad hände egentligen de sista dagarna i hennes liv? På Arkivcentrum Syd i Lund har man dragit igång en ny satsning...
2016-01-15 11:32
nya-handboecker-att-se-fram-emot
Under 2016 kommer Sveriges Släktforskarförbund lansera nyheter i Rötterbokhandeln. Under våren kommer vi omarbeta våra tre första handböcker Emigrantforskning, Fader okänd och Kartforskning. De kommer få ett nytt utseende med uppdaterat och...
2016-01-14 13:33
100-000-poster-i-inrikes-pass
Nu har projektet Inrikes pass, som drivs av Genealogiska Föreningen (GF) nyligen kommit upp i över 100 000 poster i det sökbara namnregistret. Passhandlingarna finns på GF:s medlemssidor i form av en digital bilddatabas där man just nu även...