| Text:
|
År 1834 d. 8 Juli utfördes från Malmö Slottshäkte och dagen derpå halshöggs på afrättsplatsen vid Hörby, f.d. Soldaten Sven Månsson Rörström, hvilken för en uti Södra Rörums by föröfvad mordbrand blifvit till döden dömd. Han var uti sitt 44 år. Redan i slutet af October 1833 blef hans nådeansökan af Kongl. Maj:t afslagen och företogs då genast religionsundervisning med honom af Slottspredikanten C G Körner, som under Åtta månaders tid fortsatte densamma, hvilken var så mycket mera mödosam, som hos Rörström vid dess början fanns knappast något spår till religionskunskap. Då han dessutom med ett af naturen argt och oböjeligt sinne förenade en i hög grad bristande förmåga att kuna uppfatta och i minnet bibehålla hvad honom meddelades, samt derjemte svagsynt och tunghörd icke kunde, oaktadt gjorda försök, komma att läsa redigt innantill, så försvårades dödsberedelsen med honom så mycket mera, som al undervisning måste under samtal meddelas.
Då han i början visade motsträvighet, kostade det långvarig möda att bringa honom till öfvertygelse om sin stora brottslighet inför Gud och menniskor; men den saliga verkan af det Dudomliga ordet, som oafbrutet honom förkunnades, uteblef icke heller på hans hjerta; ty omsider verkade Guds anda så medordet på honom atthan ångerfull visade sig angelägen om nåd och tillgift för sine synder hos Gud och gladdes då läran om Försoning honom förkunades. Öfvertygad om Försoningens evigt gällande kraft, höll han sig med barnsligt sinne fast vid Guds nådelöfte i Christo, och svigtade ej en gång i dödsstunden uti sin tro och sitt hopp om benådning och salighet.
Efter att i Hörby kyrka skriftemål af Slottspredikanten C G Körner för honom blifvit hållet, blef han af Herrans Hel: Nattvard delaktig och beledsagades derefter till afrättsplatsen af nämnde Slottspredikanten och kyrkoherden Wingren från Södra Rörum, som aftonen förut infunnit sig för detta ändamål.
Ju närmare dödsstunden nalkades desto större var den glädje Rörström yttrade, och förklarade sin orubbeliga visshet om sin själs frälsning och salighet, gick han med största frimodighet och lugn fram till stupstocken - ett bevis på det öfvernaturliga inflytande Guds Ord äger öppna på den mest enfaldiges hjerta, då det öppnas för Guds andes saliga verkningar.
|
