
Startsidan "Avrättade"
Avrättade personer:
Gör en kommentar
Här finns möjlighet att kommentera den avrättning som nämns nedan, exempelvis ge ytterligare information om den eller de personer som nämns. Glöm inte att ange källor för de uppgifter som du lämnar.
| Landskap: | Skåne |
| Tidpunkt:
|
31 jan 1827
|
| Brott:
|
Rån
|
| Text:
|
Tal, på afrättsplatsen i Åby, då f.d.soldaten Anders Bengtszon Lif, för begånget rån, undergick sitt dödsstraff den 31 januarii 1827; hållit af N. Malmberg. ... Christianstad, 1827. Tryckt uti hof-sec. F.F. Cedergréens bokt. (Från Libris, enl Eva Leksell)
I det tryckta talet (16 sidor, finns på KB, Kungliga biblioteket) kommer prästen både snart och utförligt in på huvudpersonen, »denna brottsling, förre soldaten Anders Bengtsson Lif, hwars blod i dag färgat denna jord», och fortsätter:
»Yngst bland sex bröder föddes han i Skudderup af Norra Rörums Församling den 5 Maj 1803; dess Fader war Torparen Bengt Liljedahl. ( ) Oskyldige äro hans Föräldrar uti detta blod; ty wid hans nionde år war han både Fader och Moderlös, så att de hwarken kunnat förbättra; eller fördärfwa hans hjerta. Han blef likwäl icke, såsom många andra barn wid Föräldrars frånfälle, utkastad för hwar mans fot, och förtrampad utan skydd. En äldre broder emottog honom, för att dana honom till en dygdig och nyttig medlem i samhället; men detta brodrens goda uppsåt hindrades medelst denne olyckliges egensinnighet och olydnad. Efter fem års wistande i brodrens hus, utgick han i en werld, som han hwarken kände eller fruktade, glad att efter eget godtycke få fritt handla. Strax sällade han sig till onda sällskap, och hastade från den ena willan till den andra. ( )
Hören de ord han med mig talade, då jag kort före hans död besökte honom i Fängelset: ''Jag, sade han, bemötte alltid min broder med sturskhet och olydnad. På hans förmaningar war mitt swar, att jag wäl wisste hwad jag gjorde, och att mitt handlingssätt icke angeck honom. Men, tillade han, jag wisste icke hwad jag gjorde. Jag wisste icke att den wäg, på hwilken jag wandrade skulle sluteligen föra till Afrättsplatsen.'' Wid dessa ord strömmade tårarne utför hans kinder. Djupt ångrade han, att han icke låtit lära sig läsa med redighet. Dubbelt långsamt war hans fängelse. Dubbel möda hade hans lärare att leda honom till en rätt ånger och bättring.
Högfärd, otukt och dryckenskap woro hans hufwudböjelser. ( ) Knappt hade han uppnått ynglingens första ålder då han begynte följa werldens förföriske lockelser och på utswäwningens wäg förstörde hwad han egde. Då nu egna tillgånger med hwar dag sammansmälte och således snart blefwo otillräckeliga att tillfredsställa hans brottsliga begär; begynte han ohelga egendomsrätten. Han blef bedragare, köpte i afsigt att aldrig betala, och umgick med det brottsliga förslag att rymma, hwilket ock werkställdes.
Medelst falskt bewis, falsk borgen skaffade han sig resepass och for till ett främmad land. Han återkom snart; men icke såsom den förlorade sonen, med ångren i hjertat. Nej; han andades blott brottsliga förslag. Dock blef icke hans förfalskningsbrott ostraffadt; ty derföre plicktade han med förlust af äran och tolf dagars fängelse wid Watten och Bröd. ( ) Den som tror att denna mellantid, från hans första straff till hans sista brott icke fläckades af missgerningar, kännen honom icke fullkomligt; fastän han på medbrottslingars tillstyrkan, inför Domstolen förteg dessa sina brott. Sluteligen gick han i sällskap med en lika illistig, lika förhärdad stallbroder, att under skydd af nattens mörker röfwa, stjäla och på mordiskt sätt behandla fredliga hwarelser, som utan att ana sitt öde, hwilade lungt i sitt tjäll. Det war Försynens wård och icke brottslingarnes undseende för mord, som räddade desse menniskors lif. ( )
Från högfärd föll denne olycklige till otukt. Ännu lefwa twenne warelser, som från honom leda sitt ursprung; den tredje är redan undangömd från förförelse och synd. ( ) Denne missgerningsman war mycket begifwen på dryckenskap. ( ) Han erkände öppet att han war drucken den stund, han begick det brott, för hwilket han i dag mister [miste?] sitt hufwud.»
|
| Källa:
|
(se ovan)
|
|
|
Meddelat av Eva Leksell
|
|
|
|
| Källa: Rätten för Skåne och Blekinge 1821-1829 EI b:1 (mål nr 181).
Var på Landsarkivet i Lund och hittade där i de "gamla böckerna" lite skrivet om Anders Bengtsson Lif och hans kompanjon fd. soldaten Per Von ? där de blir dömda till döden genom halshuggning för bland annat rån hos änkan Kjälu? Jakobsdotter natten mellan den 17 och 18 november 1825. Där står det också att de har anhållit om nåd men att det blir avslag.
Tyvärr så hann jag inte fortsätta på grund av att de skulle stänga. Men finns det någon annan som vet något mer, så hör gärna av er. Kommentar av Christina Roxhag 19 april 2003 kl 11:27 Följande tidningsartikel från Norra Skåne den 31 juni 1995 av Katarina Nilsson har noterats:
"Rånet på Fläskholmen
av Katarina Nilsson
från Norra Skåne den 31 juli 1995
(Maja Ögren 0435-310 53, 0435-310 35)
I Åbys tingshus hölls rättegången mot Anders och Pehr som resulterade i dödsstraff. Skånes och Blekinges hovrätt benådade Pehr men lät domen mot Anders verkställas genom halshuggning. Avrättningen hölls på andra sidan gatan från tingshuset sett. Dagens tingshus i Klippan finns i närheten av platsen.
Oderljungas bygdehistoriska skafferi har många spinnande händelser och öden att bjuda på. Idag inleder vi vår historiska serie med ett exempel på hur det meningslösa våldet tedde sig för 160 år sedan, genom den sanna berättelsen om "Rånet på Fläskholmen"!
Året är 1825. Den mörka novembernatten lyses upp av den första snön, vars tunga flingor faller tyst till marken. På det lilla backstugetorpet "Fläskholmen" i Hagstad gör tunnmakaren Bengt Jonasson och hans åldriga mor änkan Kelu Jaobsdotter sig i ordning inför natten. När de sagt godnatt lägger Bengt sig i kammaren och Kelu kryper ner i kökssoffan. Nattsömnen blir inte långvarig.
Bygdens Historia
Det har hunnit bli midnatt. Kelu vaknar av att någon bankar hårt på dörren. Det tar tid innan den nästan 80-åriga gumman lyckas ta sig ur sänghalmen. Det bankar ännu en gång och mer uppfordrande.
- Ja, ja, jag är på väg! Främmad vid den har tiden, mumlar den gamla och öppnar dörren.
Anders och Pehr, två unga beväringar ler nervöst mot gumman och presenterar sitt ärende.
- Ursäkta den sena timmen mor lilla: Vi är handelsresande som vandrat ända från Göinge härad för att köpa träbyttor. Ryktet säger att mors son Bengt är en duktig böttckare. Vårt ärende är att köpa några byttor och komma iväg igen innan dagen gryr, förklarar Anders.
YXRÅN
Änkan Kelu har knappt hunnit stänga dörren om de bägge gästerna innan Anders går lös på gumman med en yxa. Svårt skadad faller den gamla livlös till golvet.
- Var är pågen? Han vet säkert var alla pengarna är gömda, frågar Pehr sin kumpan och letar med vild blick efter ytterligare livstecken i den lilla backstugan. Med en knölpåk rusar Pehr in i kammaren och slår den yrvakne försvarslöse Bengt som i sin desperation nästan biter av sin plågoande ett finger! Bengt som ung och stark har nästan övermannat Pehr när Anders kommer till undsättning. Han kastar en fällekniv till Pehr och hugger själv
Bengt med flera yxhugg.
- Tala om var pengarna finns, ungjävel! Annars gör min vän här slut på dig med kniven!
Med blodet forsande ur såren där yxhuggen tagit tittar Bengt stint på de bägge rånarna som inte är mycket äldre än hans egna 22 år. Inte ett ord kommer over hans läppar.
FLYKTEN
- Så du trilskas. Stick kniven i honom, vrålar Anders åt Pehr som tittar villrådigt från Bengt till Anders och kniven som gnistrar i hans hand.
Med ett stön kastar han kniven ifrån sig och ger sig ut ur kammaren och vänder upp och ner på kistor och skåp i köket. I ett av skåpen hittar han 2 riksdaler och 46 shilling.
- Låt ungen vara! Här är pengarna. Nu sticker vi!
Med pengarna och en del värdesaker som byte skyndar Anders och Pehr iväg mot Hagstad by. .
Bengt lyckas att ta sig ut till mor Kelu på köksgolvet. Han märker att hon fortfarande andas.
- Håll ut mor lilla. Jag ska ta mig ner till granngården och skicka bud efter hjälp. Det har skall de inte komma undan med!
Bengt har tappat mycket blod men lyckas med sina sista krafter krypa de trehundra meter som skiljer torpet och huvudgården Stenshäll åt; Bonden Nils Jönsson skickar genast iväg sina drängar efter de bägge förövarna.
ERKÄNNER
Nära korsningen mellan vägarna ti1l Oderljunga och Skingeröd hör Anders och Pehr det dova trampet av hästhovar .
- Vi får dela på oss! Jag tar vägen mot Skingeröd, där känner jag folk som jag kan få härbärge hos. Ta du Oderljungavägen hojtar Pehr och springer mot Skingeröd. I hastigheten tappar han sin mössa.
Mössan och de färska spåren i nysnön gör Pehr särskilt lätt att följa. Uppbådet äntrar gårdsplanen hos Pehrs bekanta strax efter hans egen entré. Pehr försöker att förklara bort sitt illa tilltygade finger med ett olycksöde vid en kalvslakt nyligen. Framåt morgonen överbevisas Pehr och anhålls av länsman. Även Anders har fångats in och erkänt brottet.
Anders och Pehr förs till Klippans tingshus där de ställs inför rätta vid Vintertinget. Anders och Pehr försöker att ta tillbaka sina bekännelser men överbevisas snart av rätten.
Här kommer det fram att det rör sig om ett impulsdåd. De bägge beväringarna var på väg hem på permission från förläggningen i Landskrona. Pehr beklagar sig för Anders och förklarar att han vill köpa sig loss från sin beväringstjänst till varje pris. Anders tycker ha sig lösningen och föreslår att de skall råna böttckaren på Fläskholmen som lär ha gott om pengar .
HALSHUGGS
Rånet bedöms som synnerligen grovt och meningslöst. Beväringarna krävde inte pengarna först utan gick lös på gumman Kelu och sonen Bengt utan vidare. Dessutom högg Anders den redan liggande Bengt med yxan. Åbys Vinterting dömer de bägge till att mista livet genom halshuggning.
I hovrätten för Skåne och Blekinge benådas Pehr och får sitt straff omvandlat till livstids fängelse.
För Anders som utförde de grova huggen finns ingen nåd att ge. Han halshuggs på Åbys avrättningsplats våren 1826.
ÖVERLEVER ÖVERFALLET
Kelu överlever överfallet trots sin höga ålder och avlider först fyra år senare av ålderdomssvaghet. Bengt har länge sviter efter huggen och slagen men blir helt återställd. När modern gått ur tiden gifter sig Bengt. Torpet på Fläskholmen fylls snart av spädbarnsjoller .
Så har en gammal historia från nådens ar 1825 lärt oss att meningslöst ungdomsvåld inte är något nytt påfund från vårt eget 1990-tal. Anders ångrade säkert rånet på Fläskholmen bittert under sin sista färd i fångkärran mot den hägrande bödeln mellan de hurrande folkmassorna den där vårmorgonen 1826. Allt bara för ynkliga 2 riksdaler och 46 shilling." Kommentar av Sven-Olle Olsson 19 aug 2003 kl 09:19 Om rånet genomfördes i november 1825 kan inte avrättningen ha ägt rum redan våren 1826, som det tydligen står i tidningsartikeln. Så snabbt verkställdes nog inte dödsdomar, eftersom de skulle fastställas i flera instanser. Kommentar av Eva Leksell 19 aug 2003 kl 20:46 Eva, Du har alldeles rätt i din kommentar. Jag har också sett det, men avstått att kommentera det. Dina källor är säkrare! Kommentar av Sven-Olle Olsson 22 aug 2003 kl 22:16 Anders är född 1803 och brottet begås 1825, alltså måste Anders vara 22 år vid tillfället.
Änkan Kelu beskrivs som en nästan 80-årig gumma och hennes som Bengt är 22 år (Anders är alltså lika gammal som Bengt, men beskrivs som äldre än så). Kelu skulle alltså vara cirka 55 år när hon föder Bengt??
Paret Anders och Pehr blir inte avrättade en vårmorgon 1826 utan den 31 januari 1827. Kommentar av Ann Persson 08 febr 2007 kl 16:27 I tidningsnotisen, Norra Skåne den 31 juli står att "Avrättningen hölls på andra sidan gatan från tingshuset sett."
Detta är högst osannolikt eftersom avrättningsplatsen vid denna tid låg på Västra Fäladen, ca 1,2 km VNV om Tingshuset. Kommentar av Bengt Emgård 22 aug 2011 kl 22:44
|
|
Gör så här för att skriva din kommentar:
- Skriv kommentaren (med källhänvisningar) i den stora textruten nedan.
- Skriv ditt riktiga för- och efternamn i rutan för namn.
- Om du finns med i Forskarkatalogen kan du också ange ditt användarnamn och lösenord där, så blir ditt namn automatiskt en länk till dina forskaruppgifter i katalogen (Obs! Forskarkatalogen, inte Anbytarforum).
|