
Startsidan "Avrättade"
Avrättade personer:
Gör en kommentar
Här finns möjlighet att kommentera den avrättning som nämns nedan, exempelvis ge ytterligare information om den eller de personer som nämns. Glöm inte att ange källor för de uppgifter som du lämnar.
| Landskap: | Södermanland |
| Tidpunkt:
|
1757
|
| Brott:
|
Mord, Mordbrand, Rånmord
|
| Text:
|
Lili-Anne Rundblad skriver följande i ett mejl till Nättidningen RÖTTER (29 juni 1998):
Det tycks som om skomakare ofta var påverkade av mord (se nedan beskrivningen av Anders Rundblad som efterträdde en mördad skomakare 179293 vid Skeppsta bruk, Gåsinge sn min farfars farfarsfar). Det finns ytterligare ett drama som utspelade sig innan min farfar Adolf Fredrik Rundblad flyttade till Falkenbo i Gryts sn. Hustrun mördade sin make skomakare Ringel år 1840 genom att blanda arsenik i pannkakan. Genom ett varsel av en oxe förstod Ringels bror att något var lurt med broderns död och med hjälp av prästen fann man arseniken. Hustrun blev inte avrättad men fick livstids fängelse.
Flera illdåd har drabbat de boende i Falkenbo. Detta har jag funnit i ett gammalt exemplar av tidningen Folket daterad torsdagen den 9 maj 1957 och samtidigt en fasansfull beskrivning av en avrättning av en person i samma socken.
Thenne Nils Pärsson hafver genom twänne mord tillika med rån och mordbrand begådt fyra särskilta döden förtienande Brott. Hwarföre han först skall stå en tima i halsjärn för denna påla och thereefter med 30 par spö hudstrykas samt sist mista högra hand, halshuggas och på 5 särskilte stegel läggas.
-Denna skrift finns på en trätavla i Daga tingshus i Gnesta.
I Kungl. Svea Hovrätts skrivelse den 27 mars 1757 samt med stöd av rannsakningsprotokollet samt Gryts dödsbok kan man läsa sig till följande händelseförlopp:
Lijk år 1756 d. 12 decemb. begrofz Mats Gustavsson med dess hust. Anna Johansdotter. Mannen 75 åhr, hustr. 50 åhr. Mördade i sin egen stuga Falkbo.
Den unge drängen Nils Pärsson hade tjänst vid Katthagen i Gryt, rikt begåvad med tungt arbete och torftigt utrustad med jordiska ägodelar. I grannskapet låg torpet Falkebo där två gamla finska flyktingar funnit en tillflykt. Pärsson fick för sig att de hade pengar. Den 25 november 1757 bankade Pärsson på efter makarna lagt sig. Mats slogs ihjäl med ett vedträ, hustrun likaså under en lång stunds misshandel med vedträet.
Pärsson hittade en kista där bytet fanns en half carolin 43 styfwer i hvitt mynt och Fentio En daler 20 ./. kopp:m:t jemte några lösöre Persedlar.
Han tände sedan eld på stugan. Nästan omgående häktades han och dömdes den 26 mars 1757. Pärsson fick sitta i halsjärn på Torget i Mariefred, avrättningsplatsen troligen på samma ställe som Axalaskogen, som även användes vid en avrättning av en skomakare från Björnlunda på 1870-talet. Avrättningen var offentlig och Pärsson fick plågas av såren från spöslitningen under 10 dagar innan han halshöggs.
Det finns mycket mer detaljer i artikeln i tidningen om ni vill veta mer.
|
| Källa:
|
Tidningen Folket 9/5 1957, Svea Hovrätts skrivelse 27/3 1757 m.m, Gryts dödbok
|
|
|
Meddelat av Lili-Anne Rundblad
|
|
|
|
| Historien om giftmörderskan som nämns i första stycket ovan fanns publicerad av Kerstin Ekdahl i Södermanlands nyheter 1991-07-22. I stort sett samma artikel fanns också i samma tidning 1989-05-10. Rättegången inleddes försommaren 1841 i Gåsinge tingshus, dvs Daga härad. Artiklarna bygger på uppgifter ur en bok av bygdefotografen Bianchini. Kommentar av A Bennevall 11 juni 2004 kl 20:17 Båda dessa fall i Falkebo i Gryts socken, dvs giftmordet 1841 på skomakaren och avrättningen 1757-05-09 av Nils Pärsson p g a hans mord på makarna Gustafsson finns refererade i Ivan Bratts bok Frihet förverkad s 108 ff, utgiven 1975. Kommentar av A Bennevall 25 sept 2004 kl 11:19
|
|
Gör så här för att skriva din kommentar:
- Skriv kommentaren (med källhänvisningar) i den stora textruten nedan.
- Skriv ditt riktiga för- och efternamn i rutan för namn.
- Om du finns med i Forskarkatalogen kan du också ange ditt användarnamn och lösenord där, så blir ditt namn automatiskt en länk till dina forskaruppgifter i katalogen (Obs! Forskarkatalogen, inte Anbytarforum).
|