Startsidan "Avrättade"
Avrättade personer:
Gör en kommentar
Här finns möjlighet att kommentera den avrättning som nämns nedan, exempelvis ge ytterligare information om den eller de personer som nämns. Glöm inte att ange källor för de uppgifter som du lämnar.
| Landskap: | Dalarna |
| Tidpunkt:
|
ca febr 1671
|
| Brott:
|
Rånmord
|
| Text:
|
I en "brädekoija" i Medskogen, nära gränsen mot Värmland hade två soldater "en vecka före helgamessodagen" mördat norrmannen Ener Johansson, som var "barnfödd widh Falun men uppfödd i Norige".
Ener Johansson företog 3-4 vandringar om året med tobak som han sålde för sin uppdragsgivares i Oslo (Kristiania) räkning. I Nås socken träffade Soldaten Michelsson Broo norrmannen. Förmodligen är det så att denne då vid köpet av tobaken eller när han därefter drack öl tillsammans med norrbaggen att han då sett handelsmannens pengar. När Broo strax därpå träffar sin kamrat soldaten Jöns Persson Dubblare föreslog han att de skulle följa efter "Baggen", som skulle fortsätta norrut och ifrån Malung gå över tiomilaskogen, allt i akt och mening att slå ihjäl honom för pengarnas skull. Dubblare var inte så hågad, men övertalades sedan Broo sagt att månag var skyldiga denne pengar och skulle bli glada att han kom bort. I Idbäcks by strax söder om där Brovägen börjar invid Jägra by, träffade de norrmannen. De slog följe med honom på Brovägen in i tiomilaskogen. Samma afton övernattade de i nyssnämnda koja, där mordet ägde rum sedan Ener somnat. Anders steg upp och hade med sin bössa på "frij hand" skjutit denne i bröstet. Jöns hade stigit upp och fann i baggens kläder en pung med 25 rdr Caroliner, 3 Rdr Specie och en Ducat, vilket de plockade med sig. Soldaterna hjälptes sedan åt att bära norrmannen ett kort stycke i skogen nära "vägen".
Länsmannen sade att en finne under mordnatten befunnit sig ganska nära och "hört en Byssesmäll och folck sorla och olla", vilket fått honom att ana oråd och bege sig över skogen till närmaste gård i "Eekes Härad". Länsmannen tillade att soldaterna vid återkomsten till Malung haft gott om pengar "att köpa Öel för i Prästegården". Det konstaterades att soldaterna hade tagit med klövjehästen "3 småmijhl tillbaka och där aflifwat honom med ett skott ett byssehåll ifrån wäghen". Klöven med en del av de stulna pengarna lämnade de sedan kvar för ett senare tillfälle.
I domslutet noteras att båda gärningsmännen erkänt brottet. Anders Michelsson Broo erkände sig "af berådde Modhe och uppsåth farit (i domboken; "varit" enl Hampus felskrivning) efter sin öfwerdådige hogh och tanka dähr ymkeligen sofwande medh gienom skiutande af daga tagit". Även om Jöns Dubblare först trugat till att bli med på detta företag, så konstaterades det att han följt med Anders hela vägen "i samma mening och tanka om giärningens befräjande gifwit ifrån sigh gräseliga Swar om sin Reesa till Helwetit, och stallbroderskap med Sathan, sedan plundrat den mördades Böxesäckar, Honom sielf jämpte hans Kläder, hjälpt af wäghen att bäära". Dubblare hade också förtigit och döljt mordet fram "intill närvarande tijdh" och hade först nekat till att ha aktivt ha med detta mord att göra, trots vittnen .
Rätten beslutade att "Ty kunna desa bägge för sin wederstyggelige och öfwermodiga giärning af Nembden inthet befrijas från Lijffs straffet; Uthan dömas androm till Sky och warnagel att Halshuggas och å stegel läggias, efetr Lag 42 Cap.. Eedz. ör. paragarf 1 Högm. paragraf 15 Dråpm.".
Enligt den muntliga traditionen har de båda soldaterna i samband med öldrickandet komit att prata obesvärat och även på detta sätt fått misstankarna mot sig. Traditionen berättar också att en folkskara gående och ridande skulle ta sig med soldaterna ut till Medskogen för att enligt sed avrätta dem på själva brottsplatsen. Men då det var mycket snö tröttnade hästarna och bödeln fick lova att göra sitt circka 300 meter väster om en bro över Sangån (vet ej om bron fanns på platsen vid denna tid).
Platsen kom därefter att kallas för Stegelhia, Stegelheden, eftersom man här tillämpade "stegel och hjul". Åtta stolpar restes där mördarnas styckade kroppar fördelades. På två stolpar fästes huvudena, på två andra bålarna och lemmarna på de fyra övriga. Fram till 1900-talets början fanns tydliga fördjupningar i marken efter stolparna och en del av en mördares lårben fanns uppspikat under en lång tid i en fura. Tallen ifråga är borta, men en träbit inristad med årtalet 1670 fanns kavr ännu 1977. Jag är inte säker om den eventuellt finns på Malungs hembygdsgård idag.
Jag vet att ett slags minnesmärke finns på Medskogen över den mördade Ener Johanssons öde.
Källan för dessa uppgifter är originaldomboken för laga häradstinget för Malungs socken den 7 februari 1671. Uppgifterna är dock hämtade från Olof Hampus' lilla men tjocka skrift " Älvdals övre tingslags historia", tryckt 1977, sidorna 187-190. Jag har tittat i domboken, men inte läst hela texten om det aktuella målet.
|
| Källa:
|
Olof Hampus Älvdals övre tingslags historia, 1977, sidorna 187-190.
|
|
|
Meddelat av Björn Sonesson
|
|
|
|
| Följande text finns på Nordiska museét genom en av dess informanter, fru Kerstin Engström i Grimsåker (1869-1948). "E.U. 4146", ämne: Marknader, "Nord. Mus. o. Skansen 27 jul. 1932. D. No 1866". (Se sidan 205)(Maskinskriven text, troligen en avskrift efter hennes insända originalanteckningar)
Hennes sages man var Erkgärds (Erkjers)Mats Eriksson (f. 1850 i Grimsåker, Malungs sn).
Året 1670. Blef en "Knalle" mördad i Messkogen Västerut från byn Fors här i Malung. Denna gång var det Dalkarlar, som voro hans baneman. De voro två bröder i sällskap och komma från södra Dalarna och foro uppöver. I Fors skildes de åt. Den ene. Enar Enarsson tog väster och skulle till Vermland. Den andre till Lima. Den förre hade häst och klöfjade sina varor jemte mycke penga, som voro i tunga kopparplåtar. I Dala järna blefvo de iakttagna af tvenne soldater der, som sedan följde dem efter i afvaktan på hur det skulle passa att kunna överfalla och röva dem. När så brodern for ensam då följde de honom efter och upphunnos af dem och dådet fullbordades. Hästen tog de med sig med klöfjen på. Då togs den af, och sedan störtade de hästen i en "å" som heter Sangån och rinner ned i Ellingån. Foro sedan ned till Fors. och fick sig bränvin. När de blifvit nog påstrukna kunde de ej hålla inne allt, än dådet blef derigenom upptäckt. Brodern kom också tillbaka från Lima ty han hade på natten haft en så orolig dröm. Tyckte sig se brodern som blef mördad m.m. (som de ej hade minne om) Ransakning sattes i gång omedelbart. Och de blefvo förda dit och halshöggos, så godt som på samma ställe. Uppsattes på stegel. Dem till straff och andra till varning. Morbroder till Erkgärds Mats. Näsmo Ola; hade berättat händelsen för honom. Sjelf mindes han som liten att hans moder visade honom rester af ben som lågo der. "Som kun gick å knog på. (som korna gick och gnagde på).
Morbrodern hette inte Näsmo utan Nörstmo "Ola" Olof Persson (1817-04-10-1896-07-23) och var vid storskiftet i Malung ägare till littera Nc i Idbäck. Han var gift med Fall Marit Olsdotter från Jägra, men med undantag för en son Per som bara blev några månader gammal, så var paret barnlöst
Moderns namn var Nörstmo Anna Persdotter, född 6/11 1828 Nörstmo, Idbäck och gift till Jernkarls/Erkjers Erik Matsson (f. 1829) i Grimsåker. Hennes far Per Ersson var från Vallerås , men hennes mor Nörstmo Kerstin Persdotter (1787-09-24--1868-11-09) var från Idbäck. Nörstmo Kerstins far och mor var båda födda i Idbäck. Hennes farfar Nörstmo Olof Eriksson var enligt uppgift född i Idbäck 1724 och son till Nörstmo Olof Eriksson. Hennes morfar Göllors Lars Larsson var född i samma by 15/7 1728 av Göllors Lars Larsson och Ingeborg Larsdotter.
Konstaterar att berättartraditionen tycks vara ganska pålitlig, den mördade hette i alla fall Ener både i domboken och i traditionen. Vi får nya uppgifter som inte finns i domboken, bl.a. att Ener hade en bror med sig som sällskap upp till Fors och att rövarna avlivade Eners häst vid Sangån. Svårt att säga vad som är sanningen, om Ener var upp till Fors först eller om han redan i någon av byarna Idbäck, Jägra eller Gärdås svängt in på Brovägen eller till denna väg angränsande mindre stigar. I alla fall ett intressant exempel på muntlig tradition omkring verkliga händelser.
----------------
mvh Björn
Kommentar av Björn Sonesson 24 okt 2006 kl 21:06
Jag kan nu komplettera med några väsentligare uppgifter ur ett tvåsidigt avsnitt, sidan 9-10, ur hans kapitel om "Vägen till Bredsjöberget (Brovägen - Kungsvägen), Knut Paul Olsson "Jägra by" (otryckt, stencil på Kommunbiblioteket, Malung). Vägen finns för övrigt på en karta från år 1678 med kraftigt streck d.v.s. var stora landsvägen vintertid mot Värmland.
Jag kommer här att bara ta med de uppgifter han har som inte varit med förut. Knut Paul Olsson meddelar att han har sett originalprotokollet som finns på Landsarkivet i Uppsala. Jag har dock ändrat hans "y" till "ij" som jag anser att det är frågan om här. Läsbarheten blir också bättre.
Det enda som säger något om soldaternas hemvist, är att Anders Michelsson Broo uppger inför rätten, att när han tog med sin bössa, så hade den laddats hemma i Nås. (Sid. 9)
Citerar detta stycke ín extenso från sidan 9:
"Soldaterna hann upp norrmannen i Idbäck. Han blev troligen överraskad av att träffa dem där, varför han frågade (dem) vart de var på väg, varpå Jöns Persson svarade, "Till Helwetis". Och på fråga vem Jöns hade med sig, skall han ha svarat; "Swarte Fahn". Baggen skulle också ha frågat om de skulle följa med honom varpå de svarat jakande. Samtalet hade åhörts av två Idbäckskarlar och rätten tycks ha fästs stor vikt vid detta samtal. Efter sammanträffandet i Idbäck slog de tre alltså följe över "tiomilakskogen". Soldaterna berättade inför rätten att de "taltz widh både om ett och annat och haft allehanda glam och skämpt för händer hela dagen".
"Brädekoijan" i Medskogen var enligt soldaternas egen berättelse i användning på sommaren när folk "awberga sina Mosseslagor". Här tillägger Knut Paul med att fram till "för några år sedan har här funnits en koja" och att platsen här har varit en viktig korsning både under vintern och sommaren eftersom flera vägar stöter samman här. Medskogen ligger 19 kilometer från byn Jägra. (sidan 9)
Sedan berättar protokollet att de hade gjort eld och alla tre klätt av sig tröjan och skorna och lagt sig alla omkull. Efter en stunds samtal somnade Ener. (sid. 9-10)
Knut Pauls citat från protokollet: "Då Anders opstigit tagit byssan och skjutit honom på frij hand rätt i bröstet, att deth gådt först igenom Wenster sijdan igienom hiertat, och Lodet stannat invith Kroppen mot Ryggen och han ingenting rördt sig sedan, son han kunde see". (sidan 10)
Vi får en ANNAN summa på Eners pengar vad beträffar myntslaget RDR Caroliner, 35 Riksdaler Caroliner istället för 25, men i övrigt är det som i Hampus redogörelse. (s. 10)
Efter plundringen av penningpungen så bär de norrmannen "passs 5 Steegh från Booden, hwilken ligger Ett Muswuethåll (Muskuethåll) ifrån Store vägen, " och lade honom "vijdh en grääne-Roth". (s. 10)
Man konstaterade i protokollet att soldaterna vid återkomsten till malungsbygden hade haft pengar att köpa öl för i prästgården, vilket de inte hade haft vid avresan. Knut Paul tillägger att traditonen omtalar att de båda var på ett bröllop i Fors och där uppträtt ganska berusade, varefter de pratat bredvid mun om det spm hänt i Medskogen. När folk blev varse mordet och dessa två blev misstänkta, försökte de först undfly misstankarna, men de erkände till slut gärningen. (s. 10)
Tinget hölls den 7 februari 1671 i Malungs Sockenstuga med Kronobefallningsmannen Nils Andersson Milander och socknens "wahnlige och Edswohrne" nämndemän. Enligt tidens sed skulle en avrättning ske på platsen för gärningen. Att det inte blev på Medskogen beror på att de som startat tidigt på morgonen blev överraskade av oväder - som måste ha varit ett hårt sådant menar jag Björn. (s. 10)
Björns kommentar; Inte helt sant detta med sedvänjan; det stämmer inte alltid, man avrättade inte på platsen för dådet, om detta skett rum inne i hus eller i byn, däremot om det var mer avsides platser. Flera avrättningar har skett vid rået mallan Lima och Malung, se ett annat inlägg av mig när en annan soldat blev avrättad år 1734.
Avrättningsplatsen Stegelheden ligger ungefär halvvägs mellan Medskogen och malungsbygden och ligger strax sydost om sjön Överhån. Stegelheden är en liten ås alldeles intill Brovägen och även den moderna bilväg som nu går till bl.a. Älgsjöselen. (sidan 10)
Kommentar av Björn Sonesson 18 mars 2007 kl 20:28
|
|
Gör så här för att skriva din kommentar:
- Skriv kommentaren (med källhänvisningar) i den stora textruten nedan.
- Skriv ditt riktiga för- och efternamn i rutan för namn.
- Om du finns med i Forskarkatalogen kan du också ange ditt användarnamn och lösenord där, så blir ditt namn automatiskt en länk till dina forskaruppgifter i katalogen (Obs! Forskarkatalogen, inte Anbytarforum).
|
