Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Släktforskarnas årsbok 2005

arsb05Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 368
Utgivningsår: 2005

Årsbok Om resandefolk, släkterna Fotmeijer, Unnesläkten, Hjulstaätten, Ekebergh, en sörmländsk ryttarhustrus ovanliga härstamning och mycket annat.

Här följer en detaljerad redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Hund-Fias härstamning. Om de resandes ursprung. (sid 9-66)
    De resandes ("tattarnas") ursprung har varit föremål för diskussioner under flera decennier. Först ansågs de vara zigenarättlingar, senare inte. Men tack vare genealogisk forskning har bilden ändrats på nytt. Av Bo Lindwall, Vadstena
  • En ryttarhustrus medeltida rötter. (sid 67-92)
    I början av 1700-talet levde ryttarhustrun Margareta Tuvesdotter Lindwall i sörmländska Bettna. Men länge var hennes ursprung okänt. När det väl klarlades visade det sig mer spännande än någon kunnat ana. Av Peter Eriksson, Torsten Berglund & Sven Wallerstedt
  • "Senta har gått till en bättre värld." (sid 93-114)
    Kärlek, drömmar och en för tidig död. Vi möter Senta Zamore, en helt vanlig flicka, född för hundra år sedan, som växte upp i Stockholm och som dog i Argentina, nygift och gravid. Av Lisa Qviberg, Stockholm
  • Carl Hindersson. Kring ett epitafium i Mariefreds kyrka. (sid 115-138)
    I våra kyrkor hänger många gamla porträtt av bemärkta sockenbor, så kallade epitafier, de flesta från 1600-talet. I Mariefred finns exempelvis en praktfull minnestavla över Carl Hindersson. Men vem var han? Av Sölve Bengtsson, Mariefred
  • Släkten Fotmeijer. (sid 139-170)
    Släktnamnet Fotmeijer är ovanligt och känns osvenskt. Var kan släktens ursprung finnas? I Tyskland? Holland? Eller kanske Flandern? Nej, forskningen visade något helt annat - och mer överraskande. Av Michael Lundholm & Anita Stolt, Stockholm
  • På fröken Henriettas tid. Ett fotoalbum berättar. (sid 171-182)
    Henrietta Söderholm, född 1864 i Söderala, samlade porträttfoton av släktingar och vänner i ett album. Det gör att vi fortfarande kan närma oss en hälsingländsk personkrets i slutet av 1800-talet. Av Jan-Erik Hallström, Sundbyberg
  • Unnesläkten från Västra härad i Småland. (sid 183-196)
    Med hjälp av gamla rättegångsprotokoll och skattelängder är det ofta möjligt att utförligt kartlägga allmogesläkter så tidigt som under 1500- och 1600-talet. Fast det krävs mycket arbete - och en hel del tur. Av Nils Hård af Segerstad, Bromma
  • 'Sara Baders' och Ulrich Bader på Stormaktstidens Europamarknad. (sid 197-222)
    I en bok från 1737 uppges att Arbogahandelsmannen Nicolaus Pemers mor hette Sara Baders. Men vem var hon? Arkivforskningar i Tyskland och Belgien visade ett annat ursprung än hennes namn antyder. Av Christina Dalhede, Göteborg
  • Ett skånskt nattmanspar på 1700-talet. (sid 223-248)
    Nattmannen hade inga roliga arbetsuppgifter. Han tömde latrin och skar ner självmördare, flådde hästar och hundar och hjälpte bödeln vid avrättningar. På den sociala rangskalan befann han sig i botten. Av Alan Dufberg, Limhamn
  • Hjulstaätten. En utredning med ett litet bidrag till Gripsholms historia. (sid 249-262)
    Den så kallade Hjulstaätten - som har getts sitt namn efter sätesgården Hjulsta i Uppland - utreds här. Ätten var liten, bara en handfull manliga medlemmar, men via kvinnliga led finns åtskilliga ättlingar. Av Kaj Janzon, Stockholm
  • Malmösläkten Ekebergh. (sid 263-290)
    Malmösläkten Ekebergh leder sitt ursprung till Blekinge, där den äldsta kände stamfadern var stenhuggaren Jonas Ekberg i Karlskrona, gift med en klockardotter från Skåne. Av Pontus Möller, Solna
  • Ursprungslistan. (sid 291-326)
    Varifrån härstammar släkterna i Svenska släktkalendern? Det har varit svårt att få överblick över - ända till nu. I "Ursprungslistan" ser du snabbt vilka släkter som kommer från trakterna där du forskar mest. Av Magnus Bäckmark, Täby
  • Om kungliga antavlor, "kändisanor" och antavlesamlingar. (sid 327-350)
    En exposé över den europeiska antavlelitteraturen - och då inte minst den kungliga. Här får du tips om vilka böcker du kan lita på - och vilka som mest innehåller fel och fantasier. Av Bo Lindwall, Vadstena
  • Stellan Mörners åländske son. (sid 351-354)
    På Åland fanns under senare delen av 1600-talet en bonde med det för tiden sannolikt unika namnet Olof Stellansson. Kan det ha något samband med landshövdingen Stellan Mörner, som dog 1645? Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Sveriges Släktforskarförbund 2004. (sid 355-366)
    Redogörelse för år 2004.
  • Presentation av författarna. (sid 367-368)