Senaste inläggen från Anbytarforum, Sveriges Släktforskarförbunds diskussionsforum för släktforskning. Utgivaren ansvarar inte för innehållet i inläggen i Anbytarforum.

Rötterbloggen

Mats Ahlgren
18 april 2024
Ibland kan mina texter handla om det som hände för riktigt länge sedan, ibland ligger det närmare i tiden och just den här texten ligger väldigt nära nutid och till och med en bit in i framtiden. Släktforskning ska kanske inte handla om framtiden, me...

Kalendarium

Hitta föreningsaktiviteter nära dig

20
apr
Öppet Hus

Västerbergslagens Släktforskare


21
apr
Öppet Hus

Sällskapet Släktforskarna Sandviken


22
apr
BSF - Släktforskarrum öppet för medlemmar

Botvidsbygdens Släktforskarförening


23
apr
Öppet hus - kl. 13.00-16.00

Södertälje Släktforskarförening


23
apr
Jourhavande Släktforskare Flen

Katrineholm-Flen-Vingåkers Släktforskarförening


Se fler evenemang

Annonser

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 

arsb04Årsbok Om perukmakare, förfäder i Estland, svenskar i amerikanska inbördeskriget, trolldomsprocesser och en märklig man på 1400-talet. (Texten på framsidan är tyvärr missvisande.)

Här följer en detaljerad redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:

  • Perukmakare i en småstad. (sid 9-36)
    I mitten av 1600-talet blev det högsta mode att bära peruk. Och snart blev det bråda dagar för en ny grupp av hantverkare, perukmakarna. De etablerade sig också i småstäder som Västervik. Av Bengt Hjord, Kungsängen
  • "Pengarna eller livet!" (sid 37-56)
    År 1618 dräptes en ryttare i Allbo härad i Småland av två bröder. De dömdes till döden, men lyckades ändå rädda livhanken genom något som liknar en "ättebot", avskaffad redan på 1300-talet. Av Gunnar Ståhl, Bromma
  • Charles Antoine François "La Fleur" Zamore. (sid 57-86)
    Personer med mörk hudfärg var under 1700- och 1800-talen ingen vanlig syn i Sverige. Men enstaka "morianer" fanns här, framför allt vid hovet i Stockholm, och deras ättlingar är ganska många. Av Lisa Qviberg, Stockholm
  • Hustru Kerstin i Vist och hennes fyra män. (sid 87-120)
    Hustru Kerstin hette en kvinna som levde i Vist i Östergötland på 1500-talet. Hon fick barn med fyra män, och hennes eftersläkt är en ovanligt komplicerad historia. Här reds den ut. Av Henrik Mosén, Höör
  • Sökandet efter en invandrarförfader. (sid 121-144)
    För nästan 50 år sedan fick författaren veta att hans farfars morfar var född i Estland. Men den spännande forskarjakten som följde blev inte riktigt framgångsrik förrän Sovjetunionen föll 1991. Av Stig Östenson, Växjö
  • Lisa Holst och familjebibeln. (sid 145-164)
  • Familjebiblar kan vara en ovärderlig källa för släktforskaren. Problemet är bara att lokalisera en bevarad bibel. För det kan behövas både en rejäl portion tur och hjälp av Internet. Av Magnus Bäckmark och Peter Jennergren
  • Släkten Christiernins danska ursprung. (sid 165-184)
    Några enstaka uppgifter om släkten Christiernins ursprung i Danmark har upprepats närmast oändligt många gånger i svensk litteratur. Här får vi äntligen en kritisk granskning av dem. Av Carl-Thomas von Christierson, Köpenhamn
  • Svenska arméofficerare i blått. (sid 185-200)
    Ett antal svenska officerare lämnade sina trygga tjänster i Sverige i början av 1860-talet för att ta värvning och delta i det amerikanska inbördeskriget. Här får vi lära känna dem närmare. Av Per Iko, Hägernäs
  • Släkten Keisari från Vettasjärvi. (sid 201-216)
    Samesläkten Keisari leder sitt ursprung till Jukkasjärvi, men redan i slutet av 1600-talet flyttade den till Gällivare och slog sig ner vid sjön Vettasjärvi, där släkten hade fiskerätten. Av Erik Johansson Kuoksu, Göteborg
  • Ätten Fot, Gjurd Fot och något om hans ättlingar. (sid 217-254)
    Platsen är Ydre härad i Östergötland, tiden sent 1300-tal och tidigt 1400-tal. Här verkade en märklig man med ett märkligt namn: Gjurd Fot. Om honom och hans släkt handlar denna artikel. Av Göran Sparrlöf, Vadstena
  • Hattmakarsläkten Schmidt i Falun. (sid 255-302)
    Hattmakaren Petter Schmidt hade av allt att döma sitt ursprung i Tyskland. Själv verkade han i Dalarna medan två av sönerna emigrerade i början av 1720-talet till Amerika. Av Ronny Norberg, Gävle
  • Två visor och en man. (sid 303-324)
    Ett par enkla festvisor som handlar om Köpingebro arbetarkommun och Stora Köpinge kommunalfullmäktige står här i centrum. Året är 1930. Av Ulrika Andersson, Lund
  • Trolldomsprocesser i Småland under tidigt 1600-tal. (sid 325-332)
    Trolldomsprocesser och häxbränning hör 1600-talet till. Men långt ifrån alla utpekade häxor dömdes. Också på den tiden kunde sans och förnuft råda i tingssalarna. Av Gunnar Ståhl, Bromma
  • Släkten Hysing från Sunds socken på Åland. (sid 333-346)
    Släkten kan ledas tillbaka till en landsgevaldiger (eller landsprofoss) vid namn Mats Hysing (död 1680) på Åland, men har sedan spritt sig till Estland, Stockholm och Dalsland. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Sveriges Släktforskarförbund 2003. (sid 347-358)
    Verksamhetsberättelse och bokslut.
  • Presentation av författarna. (sid 359-360)

Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Redaktör: Håkan Skogsjö
Antal sidor: 360
Utgivningsår: 2004
ISBN: 9187676346

Köp Släktforskarnas årsbok i Rötterbokhandeln

Exklusivt för Premium-kunder

Släktforskarnas Årsbok 2004 finns nu digitalt att läsa för dig som är Premium-kund.
Bli Premium-kund eller logga in.

Visste du att du kan söka i personregistret för Släktforskarnas Årsbok 2004? Gå till Årsbok-Sök.