Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
.png)
Årsbok Om gamla bilder, en resandesläkt, släkten Blix, smedsläkter och det ständigt återkommande problemet - oäkta barn.
Här följer en detaljerad redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken:
- Hjärtekrossaren från Slätthög. (sid 9-36)
Några berättelser om passion, heder och skam i 1600-talets Småland. Johan Enhenning var en man med osedvanlig dragningskraft på kvinnor; dessutom skröt han gärna om sina erövringar. Av Gunnar Ståhl, Bromma - Ge aldrig upp! (sid 37-48)
Har du gamla bilder hemma? Ta fram dem och skriv namn på personerna på baksidan! Vet du inte vem de föreställer? Försök ta reda på det! Också de mest svårlösta gåtor kan oväntat få sin lösning. Av Lennart Parknäs, Möklinta - Syskonen Faltins härstamning. (sid 49-98)
Att kartlägga resandesläkter är ofta en verklig utmaning. Här presenteras en antavla för syskonen Faltin, födda i mitten av 1800-talet och barn till en kringresande djurläkare och valackare. Av Bo Lindwall, Vadstena - En blixtrande historia. (sid 99-118)
Inom den jämtländska släkten Blix - ovanligt vittutgrenad med både adliga och icke adliga grenar - har många släktmedlemmar fört en åskvigg i sitt vapen. Men vad är egentligen en åskvigg? Av Magnus Bäckmark, Täby - Tyska smeder. (sid 119-124)
Att det på 1600-talet invandrade många vallonska smeder känner de flesta släktforskare till. Men att det också kom minst lika många tyska smeder är mindre känt. Av Ulf Berggren, Spånga - Militära källor vid landsarkiven. (sid 125-130)
Den som söker upplysningar om sina militära förfäder vänder sig gärna - helt korrekt - till Krigsarkivet. Men det är lätt att glömma bort att militära källor också finns i exempelvis landsarkiven. Av Christer Johansson, Göteborg - Svenska krigsfångar i Frankrike 1812-1814. (sid 131-160)
Under Napoleonkrigens turbulenta tid i början av 1800-talet, hamnade en del svenska militärer i fångenskap i Frankrike. Där kom de bland annat att tillbringa ett år i den lilla staden Blois. Av Urban Windahl, Sturefors - Utväxlade soldater 1719. (sid 161-172)
De så kallade landsboksverifikationerna är en verklig guldgruva för släktforskare. Exempelvis kan man där hitta uppgifter om soldater som återkom från fångenskap under Karl XII:s krig. Av Elisabeth Thorsell, Järfälla - Livgrenadjären i krig, fångenskap och fred. (sid 173-188)
Livgrenadjären Lars Rudberg (född 1778) kommenderades 1805 ut i krig och hamnade till slut som krigsfånge i Frankrike. Vi känner hans öden och upplevelser tack vare hans dagbok. Av Gösta Nordén, Solna - Dråpet på Anders Gustav Persson från Askmanstorp. (sid 189-198)
Det är mitt i högsommaren 1870; en man kommer vandrande på vägen mot Askersund. Detta är upptakten till flera brutala överfall som senare rubriceras som två våldtäktsförsök och ett dråp. Av Siv Johansson, Sköllersta - Äktenskapsförordsprotokoll - ett okänt källmaterial. (sid 199-210)
Förhållandet mellan äkta makar är när det gäller egendom sedan länge nog reglerat i lag. Men det har också länge nog funnits möjlighet till egna lösningar, exempelvis genom äktenskapsförord. Av Carin Bringegård, Växjö - Tavlor, initialer och gravhällar. (sid 211-220)
I kyrkorna finns ofta inventarier som ruvar på personhistoriska upplysningar. Det kan vara gamla epitafier över präster eller ljuskronor och oblatskålar. Av Lars Nylander, Bromma - Vem var det "oäkta" barnets far? (sid 221-232)
Så kallade oäkta barn, alltså barn födda utom äktenskapet, är en av släktforskarens stora fasor. Men det finns hopp: Genom att lusläsa domböckerna kan många fäder avslöjas. Av Stig Carlsson, Göteborg - Nämndemannen Sven Månsson Holmström. (sid 233-292)
Här får vi följa en smålandsk bonde i Nävelsjö socken från vaggan till graven. Ett exempel på vad källorna kan berätta om en helt vanlig odalman, verksam för 250 år sedan. Av Jan-Åke Holmbring, Linköping - Några anteckningar om Elias Sehlstedts släkt. (sid 293-302)
Skalden och konstnären Elias Sehlstedts (1808-74) släkt har sina rötter i Ångermanland. Själv har han inga ättlingar i dag, men från hans halvsyster härstammar många. Av Pontus Möller, Solna - Svinfot-släkter i Sverige. (sid 303-330)
Det speciella namnet Svinfot användes av en del personer i 1500- och 1600-talets Sverige. Men hur hänger de genealogiskt samman? Eller gör de inte det? Av Thomas Sverker, Borås - Släkten Pihl i Finland. (sid 331-336)
En tvåhundra år gammal, handritad släkttavla, påträffad i Blekinge läns museums arkiv, kastar nytt ljus över ett svårlöst genealogiskt problem i Finland. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn - Sveriges Släktforskarförbund 2002. (sid 337-350)
Verksamhetsberättelse och bokslut - Presentation av författarna. (sid 351-352)
Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Redaktör: Håkan Skogsjö
Antal sidor: 352
Utgivningsår: 2003
ISBN: 918767632X
Exklusivt för Premium-kunder
Släktforskarnas Årsbok 2003 finns nu digitalt att läsa för dig som är Premium-kund.
Bli Premium-kund eller logga in.
Visste du att du kan söka i personregistret för Släktforskarnas Årsbok 2003? Gå till Årsbok-Sök.