Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn
Användarnamn
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Släktforskarnas årsbok ’95

arsb95Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 1995

Visst är släktforskare intresserade av framtiden - också. I Släktforskarnas årsbok 1995 - den åttonde i raden av årsböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund – tar flera framstående forskare upp aspekter kring den nya teknikens intåg i släktforskningen. För datorn håller på att förändra forskningen, på gott och ont. Inte minst etiken är nämligen en svårlöst fråga, som diskuteras i en av artiklarna i boken.

För alla som släktforskar i Ångermanland är just den här årsboken extra intressant. Ett par artiklar redogör för de bästa och mest givande källorna som finns att tillgå för den som har rötter i landskapet, ett par borgarsläkter i Härnösand presenteras och en artikel behandlar resandesläkter (”tattare”) som har haft hemort i Ångermanland.

Dessutom ingår mycket annat matnyttigt i årsboken, Tiondelängderna är den kanske viktigaste släktforskarkällan under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. En artikel beskriver ingående tillkomsten av denna nog ganska okända källserie. Och frågan hur vi bör stava förfädernas namn har många grunnat över. I årsboken finns svaret i ”Sveriges Släktforskarförbunds namnlista”, som ger en rekommenderad stavning för över 700 förnamn som användes i Sverige från 1500-talet till mitten av 1800-talet. Dessutom avslöjas adelsätten som aldrig funnits – trots att den finns med i de genealogiska standardverken!

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken. En del av artiklarna finns publicerade på RÖTTER. Följ bara länken!

  • Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt. (sid 11-30)
    Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga. Av Peter Olausson, Gillberga.
  • Bygg din egen genealogiska databas. (sid 31-42)
    Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Datorn i släktforskningen. Lagar och etik. (sid 43-54)
    Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Informationssamhället och släktforskningen. (sid 55-62)
    Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats. Av Ulf Berggren
  • Personhistoriska databaser. (sid 63-78)
    Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • När släktforskning blir historieförvanskning. (sid 79-94)
    Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
    Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.
    Bilaga 2: Namngivningen på Åland – traditionstyngd eller fantasifylld?
  • Släkthistoriska källor för Ångermanland. (sid 95-106)
  • Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid. Av Carl Szabad, Enskede
  • Fakta om socknarna i Ångermanland. (sid 107-132)
    En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Släkten Häggdahl från Häggdånger. (sid 133-142)
  • Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger. (sid 143-146)
    Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger. Av Thord Bylund, Härnösand
  • En Nordingråprost på 1300-talet. (sid 147-156)
    Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer. Av Carl Szabad, Enskede
  • Resandesläkter i Ångermanland. (sid 157-184)
    Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet. (sid 185-202)
    Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782. (sid 203-214)
    Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne. Av Ingeborg Brunkhorst, Lund
    Släkten Lemnius. (sid 215-224)
    En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon adelsätt med detta namn aldrig existerat. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. (sid 225-252)
    Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret! Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Recensioner och granskningar. (sid 253-264)
    Den Alftanska släktkrönikan – av vilket värde?
    »Clemensson» klarar konkurrensen
  • Sveriges Släktforskarförbund 1995. (sid 265-281)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 282-283)