Här kan du läsa äldre inlägg på anslagstavlan, gjorda 1999. De färskaste hittar du här. Anslagstavlan är till för tips, idéer, synpunkter, åsikter, kommentarer, ja allting som har med släktforskning att göra kan dryftas här.

Med år 2000 och ett nytt millennium kommer Svenska Antavlor att få ett lite annorlunda utseende och innehåll. De stora skillnader som kommer att märkas är att inte bara årtal och socken ska anges i antavlorna, utan även ort för födelse och död, samt för alla födelse-, död- och vigseluppgifter gäller att även datum ska anges. Uppgifter om anorna får också vara något mer utförliga. Skillnaden kan t ex bli följande:

Tidigare uppställning
8 Anders Persson, f 1752 i Veta sn, d där 1826, bonde i Dragestad, Veta sn. - G 1783 i Viby sn m
9 Anna Andersdotter, f 1761 i Viby sn, d 1815 i Veta sn.

Ny uppställning
8 Anders Persson, född 16 februari 1752 i Gottlösa skattegård, Veta sn, död 22 juni 1826 i Dragestad, Veta sn, hemmansbrukare i Mörby frälsegård, Viby sn 1783-1784, sedan hemmansägare i Dragestad västergård, Veta sn. - Gift 20 oktober 1783 i Viby sn med
9 Anna Andersdotter, född 15 maj 1761 i Mörby skattegård, Viby sn, död 21 augusti 1815 i Dragestad, Veta sn.

Eftersom det tidigare inte har behövts datum- och ortsuppgifter finns inte heller några manus med dessa ingredienser till redaktörens förfogande för tillfället. Därför hoppas jag nu att det finns en och annan intressant antavla som väntar på att publiceras i denna eminenta tidskrift, någonstans ute bland Rötters läsare.

Vilka antavlor kan man skicka in till Svenska Antavlor?
Grundstenen kan sägas vara att probanden (personen som antavlan utgår ifrån) är svensk (bosatt i dåvarande Sverige). Antavlan får gärna vara kort, men långa antavlor går lika bra. Helst bör den dock hålla sig till som mest 200-300 anor. Tanken är inte att antavlorna nödvändigtvis ska vara utforskade bak till hedenhös, utan snarare att de antavlor som publiceras gärna till sin huvuddel har utforskats så långt bakåt i tiden som kyrkböckerna gör detta möjligt. Viktigt är att uppgifter om födelse, död och vigslar som lätt kan återfinnas i kyrkbokföringen är med i redovisningen. Om sedan antavlan kan ledas vidare bakåt i tiden med hjälp av andra källor (t ex domböcker, skattehandlingar, rullor etc) så är det naturligtvis bara positivt.

Vilka uppgifter ska vara med och vilka ska inte vara med?
Uppgifter som vara med är: namn, födelse- och döduppgifter, yrke, bostadsort samt vigseluppgifter. Har andra källor än kyrkbokföringen använts, vare sig det gäller källor i form av domböcker, rullor, mantalslängder eller tryckta eller otryckta släktutredningar, muntliga uppgifter eller liknande, så ska dessa hänvisas till (företrädesvis i form av en fotnot). Ifall datum och årtal för födelse, död och vigsel inte är belagda i kyrkbokföring ska dessa inte anges såvida inte trovärdiga uppgifter förekommer i annat källmaterial (t ex gravsten för dödsår och dödsdatum), och i dessa fall ska detta anges i fotnot eller inom klammer. Uppskattade födelseår, och dödsår utan stöd av t ex åldersuppgift i dödnotis, bör undvikas. Istället bör uppges årtal då personen i fråga är belagd. T ex bonde i Torpa, Torpa sn 1645-1656 [mtl]. Uppgifter som författaren till antavlan inte själv har forskat fram, men fått ur t ex herdaminnen, släktutredningar eller andra släktforskare, förutsättes naturligtvis ha undergått en viss källkritisk granskning. Det är inte sällan som osäkra eller direkt felaktiga uppgifter återkommer med jämna mellanrum då t ex släkthärledningar gjorda långt tidigare inte kommit under kritisk granskning (som exempel kan nämnas släkten Fegraeus ursprung som diskuterats mycket - se vidare Svenskt Biografiskt Lexikon).

När ska man skicka in bidrag till Svenska Antavlor?
Råkar du ha en välutforskad antavla i skrivbordslådan och känner dig manad att sprida ljus kring tidigare okända personers förfäder så är den lämpliga tidpunkten NU! Antavlan skickas lämpligen till redaktören Henrik Mosén. Antavlan får mycket gärna skickas per diskett (eller e-post), men en papperskopia sänd per brev uppskattas också, även om antavlan skickats per e-post. Även icke datoriserade antavlor tas med stort intresse emot. Garanterad publicering kan naturligtvis inte utlovas, men är antavlan väl utforskad, med källhänvisningar och liknande uppgifter med, så är chansen stor att den publiceras, om inte i närmsta häfte, så i kommande häften.

Skicka alltså din antavla till:
Henrik Mosén, redaktör för Svenska Antavlor
Lilla Fiskaregatan 14 B, 2 tr, 222 22 Lund

SSGFs G-grupp genomför tillsammans med Riksarkivet ett seminarium fredagen den 10 december kl 09.30. Bland de medverkande kan nämnas pommernexperterna Klaus-Dieter Kreplin från Herdecke, ett stort namn inom tysk släkthistorisk forskning, och Helmut Backhaus, Riksarkivets expert på Pommern. Det övergripande målet för G-gruppens verksamhet är att utveckla hjälpmedel för svenska forskare som söker tyska anor. Allt arbete görs ideelt. Klaus-Dieter Kreplins besök möjliggörs genom stora ekonomiska uppoffringar av engagerade G-gruppsmedlemmar. Goethe-Institut är vår samarbetspartner. Obligatorisk anmälan till Gustaf von Gertten (klicka på e-postlänken ovan).

Hej RÖTTER. Jag har utvecklat en tjänst för design och utritning av släktträd med storbildsplotter. Broschyr om produkten och tjänsten finns på min hemsida [http://hem.passagen.se/styalm/styalm/]. Produkten är avsedd att utgöra ett dekorativt och informativt konstverk som många gärna vill ha i sitt hem.

Hej! Jag heter Ingrid Månsson, är bibliotekarie i Timrå kommun och har arbetat ett antal år med Västernorrlands-bibliografin. Nu har det kommit så långt i arbetet så att Västernorrland tillsammans med Norrbotten och Västerbotten lagt ut våra respektive bibliografier på nätet. Adressen är: [www.bothnica.nu] (länk finns på RÖTTERs länksida).

För Västernorrlands del består den av lokalhistoriskt material i huvudsak fram till 1990 (med undantag av tiden före 1940 för Ångarmanland). Det finns alltså både tidskriftsmaterial och böcker registrerade, både stort och smått. Vi har inte haft några krav på materialets storlek, utan har även i vissa fall registrerat notiser. Dock finns inget tidningsmaterial med. Basen fungerar nu alltså, trots att vi som arbetat med den har vissa kritiska synpunkter på hur företaget som lagt ut den krånglat till det hela. Bästa sökresultaten får man nog genom att göra fritextsökningar.

Fortsättningen på arbetet kommer naturligtvis, men i skrivande stund är det emellertid osäkert om när och hur. Vi inser hur viktigt det är med uppdateringar, men det hela är naturligtvis en ekonomisk fråga. Någon måste ju faktiskt sitta och leta fram materialet och knappa in det, en ganska så tidsödande uppgift. Den som så småningom kommer att göra detta jobb blir i alla fall inte jag, eftersom jag har fullt upp med mitt ordinarie jobb på biblioteket i Timrå.

Trafiken på Östersjön är inte vad den varit. Historiskt har Östersjön, när det rör sig om handel och militära förflyttningar, varit dominerat av det tyska språket.

EUs inflytande och ett starkt Tyskland kommer sannolikt att förändra läget när det gäller trafiken och göra det lättare att forska i Polen, Litauen och Königsberg/Kaliningrad. Och åter placera Blekinge i centrum för Östersjöförbindelserna. Och att åter göra Berlin till Europas huvudstad. Den som lever får se.

SSGFs G-grupp, G står bl a för Goethe och Germania, arbetar hårt för att hjälpa andra med att komma igång och söka tyska anor och för att skapa ett nätverk över Östersjön. Vi har kommit en bit på väg men det mesta finns kvar att göra. Korresponderande ledamöter efterlyses.

Nu finns på G-gruppens webbplats följande: Schleswig-Holstein/Lübeck, Mecklenburg, Pommern, Westpreussen-Danzig och Ostpreussen representerat. Och givetvis en allmän rådgivning om Tyskland. Fortsättning följer.

Här kommer vinstlistan från programlotteriet från Karlstad.

Vinst nr 1: Läsapparat Indus Model 456-HP - lott nr 220
Vinst nr 2: Dataprogrammet History - lott nr 232
Vinst nr 3: Värmländsk boksamling I - lott nr 282
Vinst nr 4: Släktträd - lott nr 611
Vinst nr 5: Värmländsk boksamling II - lott nr 391
Vinst nr 6: Flamskvävnad - lott nr 374
Vinst nr 7: Böcker "Glad från Gillberga", "Från Handelsplats till Storstad" - lott nr 678
Vinst nr 8: Bok "Vägar till Värmlands historia" - lott nr 161
Vinst nr 9: Bordslöpare - lott nr 250
Vinst nr 10: Korg - lott nr 164
Vinst nr 11: Servettställ - lott nr 213
Vinst nr 12: Medlemskap i Värmlands Släktforskarförening år 2000 - lott nr 1
Vinst nr 13: Bok "Trälbåtarna" - lott nr 338
Vinst nr 14: Bok "Trälbåtarna" - lott nr 186
Vinst nr 15: Bok "Trälbåtarna" - lott nr 257
Vinst nr 16: Bok "Trälbåtarna" - lott nr 43

Nu har vi startat en släktförening för alla som härstammar från Per Larsen Räisäinen!

Han kom från Räisälä socken i Rautalampi, Finland. Så långt vi vet i dag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter född ca 1610. Huruvida hon var svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innanför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får makarna nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomlingar fram till i vissa fall nutid visar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Ättlingarna "utvandrarde" bland annat till Nås i Dalarna och Berg/Medvigge i Jämtland. Ett stort antal ättlingar utvandrade också till USA.

Det område som i dag kallas för Finnskogen utgör det område som de finska familjerna kom till från Finland i 1600-talets början och framåt. Detta område kan bäst beskrivas om man ser på dagens karta över gränsen mellan Sverige och Norge: i söder Arvika/Kongsvinger och i norr in på Trysilsidan Norge. Nu finns den svedjefinska kulturen natuligtvis på andra platser i Sverige.

De olika finska familjerna som kom till området på båda sidor gränsen gifte in sig med varandra och senare, i slutet av 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man till exempel finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen. Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen - bara för att nämna några.

Föreningens syften är:

• Att kunna samla personer som har sitt ursprung från Per Larsen Räisäinen.
• Att dokumentera så långt fram i nutid som är möjligt i den databas som redan finns på cirka 15.000 personer.
• Att medverka att kunskapen om den svedjefinska kulturen i Sverige och Norge hålls vid liv.
• Att hjälpa dom personer som släktforskar och kan tänkas komma från denna svedjefinska kulturen.
• Att medverka till att dom byggnader som finns bevarade i Finnskogen bevaras för framtiden.
• Att samla olika dokument som är viktiga för såväl släktforskning som annan dito vilket beskriver släkten Per Larsen Räisäinen och övriga svedjefinska släkter.
• Att ordna årligen återkommande släktträff i samband med den speciella dag för svedjefinska kulturen, Finnskogdagarna i Svullerya Norge.
• Att ordna föreläsningar om svedjefinska kulturen.
• Att ordna resor till bl.a Rautalampi i Finland.

Alla enskilda personer vilka har sin härstamning från Per Larsen Räisäinen kan bli medlemmar i föreningen. Är man osäker på det kan man skriva till släktföreningen så skall vi kunna hjälpa till med att undersöka den saken. Årsavgiften är 75 kr/år per person. För avgiften får medlemmarna:

• Två nummer av "Räisäinen" tidningen om släkten och svedjefinska kulturen. Denna tidning skall utges i samarbete med Solør Slektshistorielag.
• Inbjudan till olika arrangemang som vi beskrivit ovan.
• Egen personlig kod till databasen över Räisäinen släkten.
• Möjlighet att efterlysa och söka "Räisäinen" på släktföreningens hemsida på Internet.

Släktföreningens hemsida finns på [http://welcome.to/raisainen] och e-post kan sändas till föreningens egen adress: raisainen@telia.com.

Det är nu möjligt att söka i Demografiska databasens registrering av kyrkböcker i en engelsk version av sökprogrammet Indiko. Dessutom har Kaga församling i Östergötland gjorts tillgänglig i en olänkad version, vilket gör att Indiko nu medger sökning i 40 olika församlingar. Mer information finns på adressen [www.ddb.umu.se].

Ytterligare församlingar i Östergötland kommer att göras tillgängliga framöver. Tillgängliggörandet har fördröjts på grund av platsbrist på en server. Detta kommer att åtgärdas framöver. - Se vidare under 29 januari nedan.

Att hantera handskrifter är tungt och omständligt och sliter dessutom mycket på ett unikt material. En digitalisering och publicering på Internet skapar en helt ny tillgänglighet för forskning och studier.

I ett utvecklingsprojekt vid Göteborgs universitetsbibliotek har 1700 handskrivna sidor ur Ostindiska kompaniets handlingar scannats in. Fyra skeppsrullor, två journaler och en reseberättelse, som biblioteket äger i sin handskriftssamling, har i sin helhet lagts ut som faksimilbilder på hemsidan. Bilderna kan läsas och skrivas ut i valfri förstoringsgrad. De utlagda sidorna är dels i färg, dels i svartvitt. UB har genomfört detta projekt i samarbete med Historiska institutionen.

Digitalisering av handskrifter ställer andra krav än tryckta texter. Det har inte heller gjorts i så stor omfattning. För tolkning och läsning av handskrivna texter krävs ofta möjlighet att se bilderna i olika förstoringsgrad och upplösning. Avsikten med projektet var att jämföra olika tekniska metoder och samtidigt göra materialet allmänt tillgängligt.

Ostindiska kompaniets digitala arkiv har väckt stort intresse även internationellt. Det har redan använts i undervisningen i paleografi och av uppsatsskrivande studenter.

De bevarade handlingarna från detta Göteborgsföretag från 1700-talet är av stort intresse för många olika användargrupper inom och utom universitetet.

Välkomna att titta in i arkivet! Enklast nås det från UB:s hemsida [http://www.ub.gu.se/] Under rubriken Nyheter finns en länk. Direktadress: [http://tryggve.ub.gu.se/ostindie/ostindie/ostindie.htm]

I kväll tävlar Elisabeth Thorsell (bilden), redaktör för släktforskarförbundets tidning Släkthistoriskt Forum, i frågesportprogrammet Jeopardy. Kolla in TV 4 kl. 19. Kollegan RÖTTER håller förstås tummarna för Elisabeth - stenhårt!

Efter åratal av diskussioner i Göteborg om den förra fastighetens framtid har fastighetsägaren nu sålt den och vi tvingats flytta till nya lokaler (bilden) ett par kvarter bort - dock både större och billigare. Förbundets utrymmen finns på näst nedersta planet, 5 fönster i rad och inga balkonger. Kent Andersson, förbundets man i Göteborg, håller som bäst på och inreder, men tar ändå gärna emot nyfikna besökare. Vi kommer som tidigare att kunna serva forskarna på västkusten med ett bibliotek och försäljning av våra och andras forskarhjälpmedel. Dessutom bjuder Kent säkert på en kopp kaffe och några västgötahistorier om man ber vackert samt även gratis forskartips (han är mannen bakom den nya utgåvan av Ordbok för släktforskare). Nya adressen är: Tredje Långgatan 39, 2tr, 413 27 Göteborg, samma telefonnummer som tidigare.

Fredagen den 28 maj kunde man på första sidan i Svenska Dagbladet läsa rubriken ”Rötter slår knut på nätet”. Och det är ju som det ska vara, Rötter ska vara välbesökt. Och de senaste dagarna har besöksstatistiken visat en märklig uppgång med närmare 20.000 besök på några dagar.

Nu var det inte riktigt det rubriken avsåg. De stora massmedierna har just i dagarna upptäckt att delar av mormonernas databaser gjorts tillgängliga på nätet, med effekten att man i Salt Lake City fått bortåt 500 sökningar i sekunden att ta hand om, något som fått deras internetservrar att gå på knä. För den trogne RÖTTER-besökaren är ju inte detta någon nyhet, vi har sedan länge haft en länk uppe till mormonernas databas, men nu kanske det blir svårare att söka när även resten av världen är medveten om den möjligheten.

I slutet av artikeln citeras dock RÖTTER vad gäller kvalitetsbristerna, en välbefogad varning. Jag har nämligen själv funnit en av mina ångermanländska anmödrar på 1700-talet gift med en för mig och kyrkbokföringen fullständigt obekant italienare.

Kära blekingar boende i Sveriges trädgård och blekingar i förskingringen. Vi (Björn-Åke Petersson i Kallinge och min kollega är Kjell Öhman i Stockholm) håller på med ett projekt att göra sammandrag av alla domboksnotiser i Blekinge. Första delen i detta projekt är nu på väg att fullbordas nämligen Medelstads härads domböcker 1679-1750 med över 15.000 poster om vad som är rannsakat, dömt och inprotokollerat under nästan 75 år. Uppskattningsvis innehåller namnregistret 900.000 namn, naturligtvis många mer än en gång. Meningen är att detta skall ges ut på CD fram mot jul 1999 men den som vill kan mejla för att få smakprov från en by eller vad som finns skrivet om din anfader eller anmoder.

Folkrörelsernas arkivförbund utdelar vid sin årsstämmna den 25 maj ett stipendium på 10.000 kronor till StorStockholms Genealogiska Förenings estniska grupp, E-gruppen. Det utdelas från Madli Kurdves minnesfond för nordiskt och baltiskt samarbete. Utdelare blir Ants Viirman och värd är arkivarie Göran Henriksson från Arkivcentrum i Örebro. Gruppens hemsida finns på [http://home8.swipnet.se/~w-85007/ee-grupp.htm]. Arbetsgruppen har ambitionen att utöka kontakterna mellan Tartu och Stockholm genom försöka arrangera seminarier och arkivbesök i respektive städer. Det kan möjliggöras enbart med stöd av ideella insatser men stipendiet från minnesfonden skapar de nödvändiga förutsättningarna.

Det tionde och sista häftet i Svenska Antavlors fjärde band utges hösten 1999, och det kommer att innehålla rättelser och tillägg till antavlorna i band I-IV. Det betyder att det är hög tid att skicka in kompletteringar och rättelser till antavlor som varit införda i denna skriftserie allt sedan 1980, då föreningen Genealogisk Ungdom började ge ut Svenska Antavlor. Sedan 1987 utges Svenska Antavlor av Sveriges Släktforskarförbund och ingår med två häften per år (à 48 sidor) i medlemsförmånerna för föreningar och enskilda personer som är medlemmar i Sveriges Släktforskarförbund.

Sammanlagt t.o.m. häfte 9/1999 (utkommer i juni 1999) har 255 antavlor publicerats i Svenska Antavlor och rättelser och tillägg har tidigare varit införda i häfte 10/1984, 10/1989 och 10/1994 samt i Registerhäftet 1995 till band III.

Skicka in dina rättelser och tillägg till Svenska Antavlor, Sveriges Släktforskarförbund, Box 30222, 104 25 Stockholm, eller skicka dem per e-post till: genealog@genealogi.se. Senast den 1 september 1999 vill vi ha dem för att de skall kunna komma med i häfte 10/1999.

En 71-årig man tog fram en pistol och började metodiskt skjuta ner personer i sin närhet. Det hände i torsdags (15 april) på mormonernas släktforskningsbibliotek i Salt Lake City, Utah, USA. En säkerhetsvakt och en bibliotekarie dog av skotten liksom gärningsmannen som sköts ner av polis. Fem personer skadades. Bilden visar säkerhetsstyrkor som omringar mormonernas släktforskningsbibliotek (foto: Kristian Jacobsen, Deseret News). Gärningsmannen hette Sergei Babarin och var av ryskt ursprung och ska ha lidit av schizofreni. Läs mer om denna skakande händelse här.

Jag skulle gärna vilja komma i kontakt med någon som har kunskap eller material kring undantagsstugor och undantagskontrakt. I min forskning försöker jag bidra till kunskapen om hur undantagen fungerade som pensions-, omsorgs-, och boendeform. Litteraturen är bristfällig, därför söker jag hjälp på detta sätt. Mycket tacksam för alla svar. Pia Forsberg.

Genealogiska Föreningen i Stockholm har antagits som medlemsförening i Sveriges Släktforskarförbund. Det skedde på styrelsemötet i helgen. GF har tidigare en kort period i slutet av 1980-talet varit medlemsförening. Styrelsen antog också Kirunabygdens Amatörforskarförening med 100 medlemmar som medlemsförening. Genealogiska Föreningen har 2.390 medlemmar.

Ytterligare församlingar kring Linköping tillgängliga på Internet. Demografiska databasen vid Umeå universitet, adress [http://www.ddb.umu.se/], har gjort ytterligare tre församlingar tillgängliga med sökverktyget "Indiko - kyrkböcker på nätet". Det är församlingarna Landeryd, Skeda och Stjärnorp, som liksom de nio tidigare inlagda församlingarna i Östergötland finns i olänkad form (noteringarna kring samma person har ej identifierats än). Åtkomsten till församlingarna kräver abonnemang. För närvarande är 39 församlingar upplagda för sökning i Indiko.