Anslagstavlan – 1997
The Bulletin Board – 1997
Här kan du läsa äldre inlägg på anslagstavlan, gjorda 1997. De färskaste hittar du här. Anslagstavlan är till för tips, idéer, synpunkter, åsikter, kommentarer, ja allting som har med släktforskning att göra kan dryftas här.
Sök gratis i kyrkomatrikel
av Peter Rydén (16 dec 1997)
På bokförlaget Verbums hemsida [http://www.verbum.se] finns tills vidare en möjlighet att under en prövotid gratis söka i Svenska kyrkans aktuella Matrikel. Bra för alla som har nu levande präster i släkten. Sök på namn, stift, församling, etc.
Telefonkatalogen på CD
av Carl-Erik Ripa (11 dec 1997)
Svenska telefonkatalogen på CD-ROM. Jag köpte skivan den 9/12 hos Wettergrens bokhandel i Göteborg tel nr 031-706 25 00 Pris 189 kr fram till jul. Den omfattar 5 miljoner adresser på vita och rosa sidor i katalogen. Vid sökning på t.ex Seipel får man alla: Seipel, Zeipel, Von Zeipel, Sejpel och Seippel. Även de som står som andra namn i katalogen får man vid sökning. Man kan söka på: Hela landet, katalog del, rikt nr och postort. Man får telefon nr, namn, adress, e-mail adress om den finns med i katalogen men EJ POST NUMMER. Begränsning: Man kan inte söka på ett nummer och få reda på vem som har det. För 189 kr får man enligt min uppfattning ett mycket bra hjälpmedel då man kan söka på ett namn i hela Sverige.
Gåramålningar från Kävlinge ges ut
av Elisabeth Thorsell (24 nov 1997)
Kävlingebygdens Släkt- och Folklivsforskareförening tänker ge ut en bok om Gåramålningar från Kävlingebygden. Den ska innehålla fotografier, historik, målningsteknik och berättelser om gåramålarna. Omfång och pris är ännu inte fastställt, men den som är intresserad kan kontakta Owe Rasmusson, Fröjgatan 5, 244 65 Furulund.
Register till Tersmeden-memoarer
av Sten-Sture Tersmeden (29 okt 1997)
Nu finns ett Person och ortnamsregister till Amiral Carl Tersmedens Memoarer tillgängligt. Registret, som är på 88 sidor, har gjorts av Eira Tersmeden. Amiralen skrev omfattande memoarer från sitt liv på 1700-talet, ofta citerade. De publicerades i början på seklet i sex band. Den som vill erhålla ett exemplar kan sända ett frankerat (4-dubbelt porto) C5-kuvert till Sten-Sture Tersmeden, arkivarie i Tersmedenska släktföreningen, med adress Laura Grubbs väg 5; 183 77 Täby.
Ny forskarförteckning klar
saxat ur Släkthistoriskt Forum 4/97 (21 okt 1997)
År 1993 kom första upplagan av Sveriges Släktforskarförteckning, som utarbetades i samarbete mellan Föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen (DIS), Sveriges Släktforskarförbund och ett stort antal medlemsföreningar i förbundet. Den publicerades på mikrokort och även på DIS databas DIS Family. Nu har det gått några år, och det har kommit en ny variant av Sveriges Släktforskarförteckning, som snart ska finnas tillgänglig på DIS hemsida, med adressen [www.dis.se] och även i Nättidningen RÖTTER. Den här varianten är osäkert om den kommer att finnas på mikrokort, för intresset från Forskar-Sverige att köpa förra upplagan på mikrokort har varit ganska klent, trots att släktforskarna borde vara vana vid att jobba med mikrokort. Årgång 1997 innehåller uppgifter från 50 föreningar om 3.684 olika forskare och deras 77.000 olika forskningsområden. Att ge ut detta i bokform är otänkbart, det skulle bli flera telefonkataloger. Mikrokort är dock tänkbart om DIS och förbundet får signaler om att forskarna önskar sig detta.
Hemligt kring drottninganor?
av Mikael Wikman (14 okt 1997)
På en av mormonkyrkans hemsidor på internet [http://www.elfi.adbkons.se/~richard/kb96.html] meddelas, att kyrkan skulle ha kompilerat och till HM Drottningen skänkt en utredning över Drottningens anor i 21 generationer. Jag tillskrev HM Drottningen och i sitt svar, givet Kungliga Slottet den 4 juli 1997, låter HM Drottningens sekreterare Margareta Dimander meddela, att "vi inte har några uppgifter av det slag Ni efterlyser utan får hänvisa Er till Mormonkyrkan". John Wennerlund inom mormonkyrkan hänvisar mig då till LeRoy Billberg vid mormonkyrkans släktforskarcentrum i Västerhaninge. Denne låter märkbart besvärad och ifrågasätter vem som givit mig adressen till den hemsidan. Han bekräftar dock, att "det är riktigt, att vi gjort en sådan sammanställning, men av anledning, som jag inte riktigt vet, har den sekretessbelagts." Jag undrar därför, om någon av Rötters läsare känner till, vad som kan vara så känsligt med Drottningens anor? Jag vore väldigt intresserad av en kopia av ovan nämnda utredning, men uppenbarligen vill vare sig Hovet eller mormonkyrkan offentliggöra uppgifterna. Mikael Wikman, 0611-608 10.
Ny hemsida med kungar
av Christer Engstrand (14 okt 1997)
PREMIÄR FÖR HEMSIDAN SVERIGES REGENTER UNDER 1000 ÅR!
Du är välkommen att besöka vår nya sida på Internet!
Tillsammans med en släktforskarkollega har jag arbetat med detta
projekt på lediga stunder under våren/sommaren och trots att det fina sommarvädret, som har
försenat oss, är det nu dags för premiär!
Är du också intresserad av Sveriges historia, hoppas jag att du finner
intressant information på våra sidor! T.ex. finns där också många utvalda länkar och bilder.
Du kan t.ex. följa släktrelationerna från Erik Segersäll, som var kung
i Sverige på 900-talet, till nutid i vårt kungaregister! Denna släktkedja omfattar 33
generationer under 1000 år! Registret innehåller totalt c:a 700 personer ur Sveriges historia!
Adressen till "Sveriges regenter under 1000 år" är:
[http://home5.swipnet.se/~w-51169/index.html] (klipp & klistra!).
Dagboksregister på Internet
av Janne Aspivaara (9 okt 1997)
Hej! Lärarinna Selma Emilia Asplund (1850-1921) skrev fem dagböcker i början
av 1900-talet. Hon var dotter till v.pastor och klockarpräst i St. Tuna
Lars Didrick Asplund (1808-1857) och Eva Emilia Wahlbäck (1820-1857).
Selma Emilia Asplund bodde sist i Gnedby, Kuddby (ÖG) hos Augusta och
Johan Nilsson, där hon också dog den 27 september 1921. Jag har nu
genomläst två av hennes dagböcker (n:o 1; 1899-1902, n:o 2; 1903-1910)
och skrivit ett personregister av dom båda. Kanske någon person som Du
är intresserad av finns nämnd där? Registret finns på Internet:
[http://www.jyu.fi/~asjato/fakt.htm]
Om Du hittar något namn som Du är intresserad av, så kan Du maila mig (Janne Aspivaara) för att få mera info.
Jag själv skulle vara mycket glad att motta data om följande personer:
Jonas Petter Asplund, fabrikant (f.1804, d.19.3.1878 i Lundby, begr. i
Kullerstad?, ÖG)
Christina Wilhelmina Asplund (f.1811, d.1875 i Lundby, begr. i
Kullerstad?, ÖG)
Johanna Charlotta Höijer, f. Asplund, enkeprostinna (f.1813, d.
10.4.1877 i Lundby, begr. i Kullerstad?, ÖG)
Gick till Stockholm 185 gånger!
av Hans Egeskog (2 okt 1997)
Jag vill inte undanhålla er dessa två notiser, påträffade i dödboken för Torpa socken i Östergötland:
Hur fungerade kyrkornas bänkdelning?
av Carina Bäckström (20 sept 1997)
Jag har fått lära mig att placeringen i kyrkan tidigare var uppdelad i en mans-
och en kvinnosida. Vidare har jag lärt mig, antingen läst eller hört, att
gårdarna hade egna bänkar och/eller platser rangordnade efter gårdens storlek,
på så sätt att folk från gårdar med de högsta mantalen satt närmast koret och
att ju mindre gård, desto längre bak i kyrkan. Platserna längst fram antas vara
"finast", dvs signalera en hög social status i socknen. Bänkdelning efter
mantal borde då innebära att denna status mättes efter hur mycket jord man
ägde. Med anledning av detta har jag två efterlysningar:
a) Har jag lärt mig "fel"? Känner någon till vad som finns skrivet i ämnet? Har
det gjorts utredningar som styrker (eller motsäger) bänkdelning efter mantal,
eller är detta exempel på ett antagande om "hur det var förr" som snurrar runt?
Alla tips mottages tacksamt.
b) Vid genomgång av en bänklängd från Piteå år 1770 har jag, om man utgår från
att ovanstående resonemang är riktigt, blivit lätt förvirrad. Min misstanke är
att det finns skillnader i hur olika socknar fördelade kyrkans sittplatser, att
grunderna efter vilka fördelningen gjordes kan variera, eller att uppdelningen
inte alltid är så strikt som vi föreställer oss. Jag undrar därför om det finns
fler som intresserat sig för bänkdelningarna. Det skulle vara intressant att
kunna göra jämförelser runt om i landet, och kanske räta ut några frågetecken
på kuppen.
"Rosenberg" på CD avancerar
av Anders Svensson (9 sept 1997)
Kort lägesrapport om projektet av ge ut Rosenbergs geografiska handlexikon på CD-skiva: Just nu har vi lagt in ca 32000 poster av de dryga 45000 som finns i Rosenbergs lexikon. Samtidigt kontrolläser vi gjort arbete. Det tar tid men vi närmar oss målet.
3 september 1997, Staffan Fenander, TFC:
På Torsby Finnkulturcentrum (TFC)(se tidigare anslag, 14 nov 1996) står nu den nya basutstllningen "Niittaho - den blommande svedjeängen" klar. Den invigdes den 5:e juli och därmed är TFC nu Skandinaviens enda museum om skogsfinnarna. En mycket vacker, suggestiv utställning, med en blandning av fakta och poesi, som använder sig av musik, ljud och ljus blandat med originalföremål och skogens enkla material. Ni, som har skogsfinska anor har dessutom mycket material att gräva i ur bibliotek och arkiv. Nordvärmlands släktforskarförening är på plats och hjälper gärna till med era frågor. Vår hemsida är nu klar och ligger under Torsby kommuns hemsida. En länk hittar du länksidan (under Olika landskap, Värmland). Välkomna hit på ett besök. Våra öppettider står på hemsidan.
13 juli 1997, Karl-Henrik Pettersson:
Min intresseområde ligger i gränslandet mellan släktforskning och lokalhistoria. Bakgrunden är den här. Min familj äger sedan snart 150 år en gård i Östergötland, mera bestämt i Kinda, ca 3 mil söder om Linköping. Under ett antal somrar har jag semesterforskat kring gårdens historia (personhistoria inkl min egen släkt men med särskild tonvikt vid ekonomiska förhållanden etc), inte bara under den tid som min släkt varit ägare utan åtminstone ytterligare 100 år tillbaka (med intressanta händelser som rågångsförrättningar, storskifte etc). Jag är intresserad av att komma i kontakt med personer som har haft/har liknande intressen - och särskilt med personer som har forskat kring enskilda gårdars historia med särskild tonvikt vid de ekonomiska förhållandena för mellanstora, mellansvenska bondgårdar under perioden 1750-1950. Jag heter Karl-Henrik Pettersson, kan nås på telefon 013-43016 eller e-mail.
2 juni 1997, Birgitta Nilsson:
Nils Ottosson publicerade år 1973 boken Una Hans släkten från Trelleborg 300 år som redogjorde för ättlingarna till Una Mårtensdotter född 1654 och Hans Jönsson född 1655. Denna bok är sedan länge slutsåld. Skånes Genealogiska Förbund (SGF) har genom flera medlemmar blivit uppmanat att ge ut denna släktbok i en ny uppplaga med de rättelser och kompletteringar som vi kan få in från olika håll.
Genom ett avtal med Nils Ottossons arvingar har vi fått tillstånd att använda den första upplagans text- och bildmaterial för produktion av en ny upplaga samt att göra rättelser och kompletteringar i materialet. En arbetsgrupp under ledning av Helge Olsson tillsattes för ett par år sedan för att genomföra redigeringen. Deras arbete har nu kommit så långt att de korrekturläser den inskrivna texten. Vi har nu också börjat planera tryckningen.
Gensvaret från nya och gamla ättlingar om att skicka in kompletteringar har varit mycket stort. Antalet personer i nya upplagan blir dubbelt så stort som i den första. Antalet sidor kommer därmed att öka starkt. Manuskriptet tyder på att boken kommer att omfatta över 1100 sidor i A-4 format! Priset blir därefter! Eftersom SGF inte har några större reserver måste tryckningskostnaden betalas genom förbeställda böcker och de eventuella anslag vi kan få från olika fonder. Vi måste därför nu få in förhandsbeställningar.
-
Priset/ex blir inklusive moms:
550:- för betalning före den 1 oktober
600:- för betalning 1 oktober 1997 - 1 januari 1998
650:- efter den 1 januari 1998.
Postgironummer: 53 79 37-5
20 maj 1997, Carl Szabad, kanslichef, släktforskarförbundet:
Svar till Yvonne Korn, 19 maj: Redan 1995 försökte vi samla ihop föredragen till ett kompendium men fick inte tillstånd av alla föredragshållare att ge ut dem skriftligt. 1996 försökte vi samma sak, men Emigrantinstitutet, som av värdföreningen Kronobergs Genealogiska Förening adjungerats att avtala med föredragshållare, har inte velat släppa föredragen utan har för avsikt att själv ge ut dessa. Hur det blir med det vet vi ännu inget om. I år ska vi göra ett nytt försök.
19 maj 1997, Yvonne Korn, Uppsala:
Hej Håkan! Läste just om programmet för årets släktforskardagar i Helsingborg. Kom då att tänka på att det kanske borde finnas möjlighet för oss som inte har möjlighet att närvara där att i efterhand få köpa t ex ett kompendium sammansatt av de föreläsningar som hållits. Speciellt årets verkar väldigt intressanta, särskilt för oss med lite "brokig" bakgrund! Det kanske redan nu finns möjlighet att köpa "gamla" föreläsningar?
Svar: Tidigare års föreläsningar finns inte sammanställda. Men jag ska framföra din idé till höga vederbörande i förbundet, så ska vi se om det inte händer något. // Bästa hälsningar Håkan Skogsjö
1 maj 1997, Henrik Jacobsson:
Hej Håkan Skogsjö! Jag skulle först vilja tacka för din fina Nättidning, Rötter. Det är härligt att se det stora engagemang du visar för släktforskning. Torsdagen den 1 maj kl 16.30-18.00 kommer Familje Historiska Centrat i Malmö, Sverige ha ett öppet hus. Vi kommer bland annat erbjuda en gratis introduktionskurs i släktforskning, en kort introduktion för alla som är intresserade. Familje Historiska Centrat (FHC) är en fristående del av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga och en filial till de stora slätforskningsbiblioteken i Utah. Med vänlig hälsning Henrik Jacobsson.
21 april 1997, Anders Svensson, projektsekreterare, Demografisk Databas Södra Sverige:
I samband med genomförandet av projekt Demografisk Databas för södra Sverige har Geografiskt-Statistiskt Handlexikon öfver Sverige af C.M Rosenberg utgivet första gången på Nya Tryckeriaktiebolaget i Stockholm 1883 och i en facksimilupplaga 1993 i samarbete mellan Sveriges släktforskarförbund och Landsarkivet i Göteborg överförts till ett elektroniskt uppslagsverk. Demoversionen som fritt kan laddas ner från Internet (http://www.siusa.se/gfx/) innehåller en begränsad databas (500 poster av ca 17.000). I övrigt är programmet fullt körbart. Av dej som istället vill ha en diskettversion måste vi tyvärr ta ut en avgift på 100 kr för att täcka kostnader för disketter och porto (sätt in pengarna på postgiro 118 04 30-9 och märk inbetalningskortet "Gfx demo"). Denna kostnad dras av om du senare beställer den fulla versionen av programmet. Fullständig version av programmet kostar 695 kr inklusive moms i cd-version, (745 kr i diskettversion)och beräknas leveransklart 970601.
7 mars 1997, Bertil Magnusson:
HEJ ALLA GLADA SLÄKTFORSKARE. ÄNTLIGEN - GLIMTEN ÄR UTE PÅ NÄTET! (adress: http://www.reab.se/glimten)
Inspirerad av Håkan Skogsjös ypperligt redigerade RÖTTER började jag i nov-dec på att återuppliva min gamla tidning.GLIMTEN, som skattmyndigheter och portohöjningar nästan omöjliggjorde för mig som privatperson, att framställa. Nu får den åter en chans att vara med i leken - för en lek är det ! (kanske t.o.m kärlek?). Det kostar dock på för en gammal gubbe på snart 64 år. För lite mer än ett halvt år sedan visste jag nästan ingenting om HTML, sajter mm. Men det gick trots allt! En del trubbel återstår dock. Lite fel i adresserna omöjliggör just nu hemtagning av alla mina register via FTP - men det är snart rättat -liksom räknarens installation mm. Mina "logon" t ex visade sig fint hos REAB men inte hemma vid den egna datorn. (Avsaknaden av en fungerande scanner irriterar även. Min HP ScanJet 9190AU accepteras ej av Windows95 - liksom programvaran ScanGallery 5. Har någon tips om detta tekniska prblem?) Tyngdpunkten hos NÄTGLIMTEN kommer att ligga på "register" så länge min sponsor REAB ställer upp med det ganska krävande diskutrymmet. Till slut en bön. Håll tummarna för mig och hjälp mig att göra "sajten" känd!
20 februari 1997, Mikael Östman:
Hej. Jag har en vän som önskar att komma i kontakt med släktforskare som tillbringar mycket tid på Landsarkivet i Uppsala. Själv så tillbringar han mycket tid på Landsarkivet i Härnösand och vill byta forskningsuppgifter med andra släktforskare. Kontakta: Ivan Johansson, Brunbergsvägen 13, 870 16 RAMVIK, 0612-40575. Ivan är ännu ej Internetansluten men efter att ha få sett min demonstration vet man inte vad som händer i framtiden!
18 februari 1997, Stefan Holmgren:
Jag och mina släktingar har i alla år som jag minns sökt efter min farfarsfarfar. Det finns vissa spår som gör att man kan gissa en väldigt spännande historia men han är struken ur kyrkbökkerna.Vad innebär detta? Om det finns någon som mot ersättning kan åta sig att hitta skriftliga bevis i någon vindskammare eller något källarvalv så ber jag dig att kontakta mig på min mail adress. Stefan Holmgren.
31 januari 1997, Madelene Roos:
Jag och min kollega var alldeles nyligen till Utvandrarnas hus för att forska. Givetvis först och främst efter våra utvandrare men också efter andra förfäder som var kvar i Sverige. I samtal med personalen så försäkrade de att man hade HELA svenska kyrkoboksmaterialet. Även i boken Emigrantforska! Steg för steg (bra bok) står att man har det svenska kyrkoboksmaterialet. Vad som INTE framgår är att materialet är begränsat till tiden efter 1830 och att man saknar i stort sett alla födde, döde och vigselböcker. Vi framförde givetsvis att informatione var dålig. Nu ordnade det sig i alla fall eftersom personalen var hjälpsam men det kan vara bra att veta för Er som tänkt Er en tur till Utvandrarnas hus och också tänkte passa på att titta i kyrkböckerna också.
19 januari 1997, Stefan Simander, Heby:
Med anledning av inlägg 15 januari nedan: I DIS tidning Diskulogen har Macversionens skapare Arne Wallgren (eller möjligen någon annan) skrivit om problem som kan uppstå när man kör DISGEN på Mac-datorer med mer än 12 M internminne. Ett nyskrivet program som är anpassat till den senaste utvecklingen lär vara på gång.
15 januari 1997, Tore Serrander, Öjebyn:
Hej. Har kört Disgen utan problem i ett år på en Performa 6200 med 16M internminne och virtuellt minne avslaget men med effektivare minneshantering på med system 7.1 till 7.5.5 (det går ej med virtuellt minne på). I dag efter att ha instalerat 32M till dvs. 40M totalt startar ej Disgen utan felmedelandet: -Programmet har avslutats pga ett fel av typen 1 kommer på en gång!! Men efter att ha öppnat så många stora program som möjligt och med nivån 8M kvar i inforutan Om Mackintosh under äpplet så startade Disgen som vanligt!! Måhända ett tips till andra drabbade.
3 januari 1997, Tommy Näzell:
Svensk genealogisk litteratur!
Med januari månads utgång upphör chansen för er som vill vara säkra på att få med era släktböcker i min förteckning. Under ca 10 års tid har jag samlat information om svenska släktböcker, tryckta släktartiklar mm. Tanken är att det ska bli en fortsättning på J.A.Almquist's "Svensk genealogisk litteratur" som utkom 1905. Vad jag har idag är en förteckning över alla "svenska" släktböcker, tryckta artiklar (i fackpress) fram till 1995, med en uppföljning av det som jag funnit även under 1996. Arbetet med register över släktnamn i dessa pågår och snart är det inte längre praktiskt möjligt att få med böcker som kommit ut senare, förhoppningsvis kommer det en uppdatering i framtiden, men först ska detta förverkligas, med tryck och utgivning. Vet du med dig att just din bok inte är allmänt känd så har du nu en sista chans att få med den i min förteckning. (Läs mer om detta projekt här.)
Tommy Näzell, Klarbärsvägen 18, 435 43 PIXBO.
2 januari 1997, Tapani Rossi:
Vi släktforskare vill gärna förgylla våra anor en aning med påståenden, som visar ursprunget i en kort sammanfattande mening, gärna med en tids- och lokalanknytning, helst också en koppling till ett känt historiskt namn.
"Jag härstammar från en köpmanssläkt i Malmö."
"Mina anor kommer från en bergsmanssläkt i Dalarna."
"Jag är en Sture-ättling!"
Om vi bortser från parbildningar mellan släktingar gäller regeln, att för varje generation man söker sig bakåt fördubblas antalet anor. Samtidigt halveras varje ny anas genetiska betydelse. Går vi t ex 7 generationer tillbaka så finns 128 anfäder och 128 anmödrar, som var och en har samma värde för det genetiska arvet. Verkligheten är dock att ca 500 människor i de sju generationerna har varit med i processen som lett till den egna existensen. Söker vi oss 15 generationer tillbaka har vi inte mindre än 32'728 män och kvinnor - anfäder och anmödrar -. En av dessa kanske är av Sture-ätt. Sammanlagt har genom åren mer än 65'000 människor varit engagerade i min tillkomst.
"Jag härstammar från en år 1812 avrättad yxmördare från Klågerup" och "Min morfars farmors mormor var en prostituerad piga på Brända Tomten i 1780-talets Stockholm."
Båda dessa har haft avsevärt större inflytande på det genetiska arvet än den där personen ur Sture-ätten. Men vem medger det? Nej, man säger nog: "Ja, min stamfar kommer från Sture-ätten" och därmed har man satt lite guldkant på sig själv. Jag undrar dock om det blev någon släktforskning gjord om man alltid skulle uttrycka sig strikt vetenskapligt om sina anor.
Att min mormors farfar, torparen Jöran Jöransson i Hartola, var hembrännare och fängelsekund förgyller inte mitt ursprung lika mycket som att Marskalk Carl Gustaf E Mannerheim och jag är kusiner i 12:e led, liksom Olof Palme och jag. De båda sistnämnda är dock genetiskt ointressanta. Jag har mera av Jöran Jöranssons gener i mig. Skål! Låt oss fortsätta att förgylla släktträdet - för det är sannolikt det som är den egentliga drivkraften i själva forskningen. Det genealogiska värdet kan ibland ifrågasättas, men aldrig all den kulturhistoriska insats som släktforskarna gör genom sin dokumentation av enkla anfäders och anmödrars liv och leverne.
