5 december 1996, stadsarkivarie Bo Persson, Linköping:
Sent på fredagskvällen den 20 september utbröt brand i Linköpings
stadsbibliotek. Branden fick ett våldsamt förlopp och inom loppet av en halvtimme var hela byggnaden övertänd; vid midnatt försköts byggnaden på grund av värmen och högdelen rasade samman. Därmed gick allt i bokhallen och i rummen vid galleriet till spillo.
I branden förintades alla folkbibliotekets i bokhallen uppställda böcker (omkring 200.000 stycken); vidare all stiftsbibliotekets
referenslitteratur på galleriet (omkring 8 000 volymer);
stiftsbibliotekets katalog; den särskilda samlingen av östgötalitteratur jämte katalogen till densamma; omkring 50 porträtt (bl a biskopar och bibliotekschefer, men också en tidig kopia av Arcimboldos "bokmannen" samt sex gipsmedaljonger av Sergel); ett stort votivskepp från 1600-talet; tre egyptiska bildstenar samt en runsten.
Berzeliusrummet totalförstört
Några handskrifter som förvarades i ett kassaskåp i ett av arbetsrummen på galleriet förstördes också, liksom den stora (omkring 40 000 kort) brevregisterkatalogen till handskriftssamlingen. Berzeliusrummet totalförstördes alla porträtt är ohjälpligt sotskadade och det är ännu oklart hur svåra skadorna på de båda unika globerna är. Den i bokskåp förvarade litteraturen har dock klarat sig undan med sotskador, vilka fordrar konserveringsinsatser. Dessutom förintades släktforskarrummet med all mikrofilm och forskarsalen med framtagen litteratur. Däremot
räddades kuriosakabinettet, dock med vissa skador på en del föremål.
Att uppskatta värdet av det förlorade är som sagt hart när omöjligt. Att stiftsbibliotekets katalog brann upp är givetvis en av de allvarligaste förlusterna; även om den kan rekonstrueras, är det ett oerhört kostsamt och tidsödande projekt, som redan beräknats till 150 "manår" till en kostnad av minst 16 miljoner kronor.
Återanskaffningen av den uppbrunna referenslitteraturen innebär ett
särskilt problem. Även om det i bokmagasinet fanns en och annan dubblett, utgör dessa inte någon heltäckande ersättning. Samlingen baserades på Kjell Erikssons samling av östgötaliteratur, förvärvad 1951. Den har under ledning av stifts-bibliotekets chef Allan Ranius under ett kvartssekel systematiskt kompletterats. Även här finns enstaka dubbletter att tillgå. För rekonstruktionsarbetet är det viktigt att kunna konstatera att Kjell Erikssons egen nominalkatalog finns bevarad i handskriftssamlingen.
Släktforskare kan hjälpa till
När det gäller kompletteringen har släktforskare i hela landet möjlighet att göra en viktig insats genom att inventera både sina egna bokhyllor och sin egen kännedom om östgötalitteratur och förmedla förslag till anskaffning till stiftsbiblioteket. Även gåvor kan lämnas. Men, och detta är mycket viktigt för att den praktiska hanteringen av anskaffningen skall kunna löpa smärtfritt; skicka inga böcker! Gör i stället upp listor, som ni sedan sänder till stiftsbiblioteket. Observera att svar kan dröja lång tid
(1/2-1 år) med hänsyn till att biblioteket behöver tid för genomgång av sitt eget nyanskaffningsbehov. Dessa boklistor måste vara sorterade på ett hanterligt sätt och innehålla de uppgifter som är nödvändiga för anskaffningen; alltså författare, titel, utgivningsår, förlag; ange gärna vid gåvor också om boken är häftad eller
bunden. Och, inte minst viktigt: ange ert namn och adress så att biblioteket kan ta kontakt med er!
Bo Persson
Stadsarkivet
5 december 1996, ordförande Christina Gustavsson, Östgöta Genealogiska Förening:
Låt oss anta utmaningen att rekonstruera i första hand Östgötarummet. Jag vädjar till er alla: Inventera Era bokhyllor. Se vad Ni kan avvara och skänka till biblioteket. Fyll i den blanketten som skickats ut med senaste numret av vårt medlemsblad ÖGF-Lövet, och skicka den till mig! Har Du inte Lövet så kan Du kontakta mig för att få en blankett. Jag överlämnar dem sedan till biblioteket och Allan Ranius och Björn Tallström, som båda arbetar med östgötalitteraturen.
Låt oss tillsammans skapa ett nytt och innehållsrikt Östgötarum!
CHRISTINA GUSTAVSSON,
ÖGF-ordförande,
Tallholmsvägen 1 A,
589 37 Linköping,
Tel: 013 15 79 61.
4 december 1996, Jan Månsson:
Bra ställe att efterlysa försvunna emigranter i USA (se nedan, 1 dec) hittar ni på
http://www.citynet.net/mostwanted/ Där kan man lägga in en
efterlysning som ses av massor av släktforskare i staterna, samt
finns även möjlighet att gå in och ändra/uppdatera uppgifter.
1 december 1996, Carsten Schale:
Låt mig först uttrycka min beundran för Din oerhörda kapacitet och
frenesi. Jag är själv inte bara en halvbra novis i
släktforskarsammanhang - jag är också - och framförallt - forskare vid
universitetet (Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet),
och vet alltså åtminstone vilket jobb det innebär att systematiskt leta
efter något "svårfångat". Frågan: hur och var gör man efterlysningar i
USA?!
Svar: Många efterlyser amerikanska släktingar i
RÖTTER (och skriver då på engelska). Men det finns kanske bättre sätt. Jag bollar frågan vidare till vår surfande läsekrets, som säkert kan ge tips och förslag. Maila alla uppslag
hit. Tack på förhand! // Håkan Skogsjö.
16 november 1996, Elisabeth Thorsell:
Hej, Om Jon Pallins förslag (14 november 1996) att vi ska ge ut en svensk-amerikansk ordbok,
så kan jag berätta att jag kånkat hem en dylik, den som det stod om i ShF
4/96, och som nu är uppe i tredje upplagan. Jag har inte studerat den
närmare, men jag tror att den är hyfsat användbar. Men den går bara åt
ena hållet, dvs från svenska till engelska, vilket kanske är det
viktigaste, men åt andra hållet är ju inte heller så dumt. Ska kolla
vidare. // Hej då! Elisabeth
14 november 1996, Staffan Fenander:
Till alla släktforskare med "skogsfinska" rötter, d.v.s. ättlingar till 1500-och 1600-talets inflyttande Savolaxfinnar.
För er finns stora möjligheter att forska på Torsby Finnkulturcentrum
vackert beläget i Torsby Herrgård mitt i centralorten Torsby i Norra
Värmland vid inkörsporten till Solör-Värmlands finnbygd med Skandinaviens
flesta och bäst bevarade finngårdar,rökstugor m.m.
I centret finns, förutom en basutställning(nu under utbyggnad),
Richard Brobergs stora referensbibliotek och arkiv med mycket intressant
material om skogsfinska och nordvärmländska släkter. Arkivmaterialet
är under bearbetning för inläggning i databas.
Från januari 1997 kommer den lokala
släktforskarföreningen att disponera ett rum i huset.Hemsida kommer också
att finnas. // Staffan Fenander, Enhetsansvarig/bibliotekarie
14 november 1996, Jon Pallin:
Genom Internet kommer fler och fler svenska forskare i kontakt med
forskare från andra länder, främst USA. Förbundet kanske borde ge ut
en svensk-engelsk genealogisk ordlista, med vanliga termer och
engelska namn på svenska föreningar och institutioner. Vad tycks?
8 november 1996, Jan Månsson:
Skulle verkligen uppskatta om vi kan få en sida i "RÖTTER" där man kan
annonsera "köpes och säljes" inom släktforskningen. T.ex Mikro-
kort läsare, litteratur, datorprogram, scanners mm mm. Är själv på jakt efter
en kortläsare, men tycker det är svårt att hitta begagnade.
Svar: På Nättidningen RÖTTERs redaktion gillar vi bra förslag från läsarna. De förverkligar vi omedelbart. Därför finns nu en köpes/säljes-sida här.
7 november 1996, Niklas Hertzman:
Hej, jag hittade den tyska telefonkatalogen på Internet, kanske känner
ni till den redan, men den är bra och gratis. Om man forskar på
Tyskland, kan man hitta många nya släktingar här. (Länk finns RÖTTERs länksida.) Är det inte dax för Telia att lägga ut den svenska nu?
6 november 1996, Ingvar Dahl:
En sak som skulle göra en suverän nättidning ännu mer effektiv, är om
det kunde skapas orts- och kanske söknamnsregister på alla nya och gamla
efterlysningar som löpande kommer in till RÖTTER.
När alltfler upptäcker möjligheten att efterlysa, så ökar snabbt också
det svåröverskådliga. Det är fakitskt lätt att missa både någor namn och
någon ort i mängden... Givetvis bör sådana söklista helst innehålla normerade namn.
Vad tycks?
Svar: Via den amerikanska sökmotorn AltaVista kan man söka på namn och orter i RÖTTER. Problemet är dock att dröjer ganska lång tid mellan sökmotorns besök på sidorna. Därför är uppgifterna i AltaVista inte särskilt uppdaterade. Som en lösning
planerar jag en egen sökmotor för RÖTTER, men har ännu inte haft tid att
närmare klura ut hur en sådan fungerar. Om någon av RÖTTERs läsare vill
hjälpa göra denna vore jag mycket tacksam! // Bästa hälsningar
Håkan Skogsjö
6 november 1996, Jan Månsson:
Jag förstår om många har reagerat på den höga prissättningen på Emigrant CDn, men samtidigt måste vi väl också förstå att framtagning rent tekniskt är en relativt kostsam procedur. Den del av arbetet som kan göras ideellt är väl kanske just registrering och tydning av gamla
emigranthandlingar. Att sedan sammanställa, konstruera program och administrera utleveranser av själva produkten måste kosta stora pengar. Det vore naturligtvis intressant att få reda på vad prissättningen baseras på. Vill också samtidigt poängtera vilket ovärderligt arbete de personer
utför som på det sätt Du beskrev, år efter år hängivet arbetar för att vi andra lättare skall kunna forska vidare. En stor eloge till alla dem.
5 november 1996, Jon Pallin:
Den 2/11 berömmer Jan Månsson emigrant-CD:n som givits ut av Svenska
Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad och Göteborgs-Emigranten i
Göteborg. Visst är det utomordentligt bra att sådana hjälpmedel kommer fram, men jag
vill ifrågasätta prissättningen. Vad är priset baserat på? I vår förening, Släkt och Bygd i
Borlänge, finns en forskare som i många år arbetat med att skriva av kyrkböcker och registrera emigranter åt emigrantinstitutet, helt ideellt. Hennes material omfattar långt över tjugo A4-pärmar med emigranter från vår trakt. Hon har aldrig fått någon ekonomisk ersättning för detta arbete. Om det är så att denna CD är baserad på sådant ideellt arbete av amatörforskare i hela landet, tycker jag det luktar ocker att ta 2000 kr + moms, samt porto. Det vore intressant om någon representant för producenterna av CD:n kunde svara på var materialet kommer ifrån, och vad prissättningen baseras på.
4 november 1996, Bosse Engberg:
Finns det någon finsk motsvarighet till Nättidningen Rötter?
Svar: Nix. RÖTTER är unik. // Håkan Skogsjö
2 november 1996, Jan Månsson:
Är det kanske dags att påpeka vilken fantastisk CD som Göteborgs-emigranten har framställt. Jag beställde som en av de första privatpersonerna ett eget exemplar, vilket omedelbart gav mig svar på två stora spörsmål som jag hade angående två bröder till min farfar, som flyttade till amerika. Kan bara rekomenderas på det varmaste för alla släktforskare som har intresse "over there". Den har allt. En mycket bra avsats för att sedan ta kontakt med "augustina college" för vidare forskning. Jag kan för övrigt tänka mig att engagera mig vidare inom släktforskningsrörelsen, aktivt, behöver bara veta hur.
2 november 1996, Gabriel Wallgren:
Angående JO:s svar på Ted Rosvalls anmälan: Är det inte så att JO anser att de inte är prövningsinstans för detta spörsmål utan helt enkelt hänvisar till en annan handläggning av ärendet.
Först säger JO att "Det är inte min uppgift att inom ramen för ett
klagomålsärende hos JO göra en sådan analys och jag avstår därför från att
fullständiga utredningen i detta avseende" därefter sägs "Skulle myndigheten
därvid komma fram till att den begärda handlingen inte är allmän måste den
vara beredd att ge sökanden ett formellt, överklagbart beslut G fr 2 kap. 15
§ TF). Att myndigheten skall underrätta sökanden om hans rätt till ett
sådant beslut följ er av I 5 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen (1980: I
00" alltså en markering gentemot myndigheten (SVAR/Riksarkivet).
Med andra ord SVAR skall ge Rosvall ett överklagbart beslut (tingsrätt/länsrätt ?)
och informera Rosvall om hans rätt till överklagan av beslutet och dessutom
hänvisa vart och inom vilken tid beslutet skall överklagas.
...och ovanstående inlägg var det första som publicerades på Anslagstavlan