Här kan du läsa äldre inlägg på anslagstavlan, gjorda 2003. De färskaste hittar du här. Anslagstavlan är till för tips, idéer, synpunkter, åsikter, kommentarer, ja allting som har med släktforskning att göra kan dryftas här.

Förbundets styrelseledamot Sam Blixt från Oskarshamn är gäst i TV-programmet 24 minuter i SVT 24 på måndag kväll (15 dec) kl. 20.03. Inslaget sänds också i TV1 på tisdag eftermiddag (16 dec) kl. 16.00. Så här presenterar SVT programmet:

Sam Blixt har i tjugo år ägnat varje ledig stund åt släktforskning - ett intresse han delar med massor av svenskar. Hur gör man för att hitta sina rötter flera hundra år bakåt i tiden? Ikväll får du tipsen - i 24 minuter. Programledare: Elisabeth Hedborg.

Hösten och vintern är en bra tid för skrivande. I det lugn som uppstår när regnet eller snön sakta faller låter sig orden och meningarna gärna formas på datorskärmen. Varför inte passa på och skriva en artikel till Släktforskarnas årsbok 2004, som utkommer på försommaren nästa år? Det finns egentligen bara två krav: manuskripten ska handla om släkt-, person- eller lokalhistoria (och får gärna innehålla resonemang av metodiskt intresse) och ha en lämplig längd (inga fastslagna gränser finns, men vi rekommenderar mellan 10.000 och 100.000 tecken, det vill säga 4-40 trycksidor). Det gäller förstås också att tänka på att man skriver för en bred läsekrets, inte bara för de närmsta släktingarna. Illustrationer, t.ex. fotografier, förhöjer alltid ett manuskripts värde. Årsboken är också öppen för mer utförliga recensioner och granskningar av nyutkommen litteratur.

Manuskript bör vara mig tillhanda senast den 15 januari 2004 och sänds direkt till mig, se adress längst ner på sidan. Det går förstås också bra – eller till och med bättre – att skicka manuskript via e-post (klicka på mitt namn här ovan). Enbart digitala manuskript tas emot.

Läs mer om årsboken här.

Vi på Genline är mycket ledsna över flera inlägg, som finns på bl a Anbytarforum och som vi finner både missvisande och orättvisa.

Jag vill därför förklara under vilka förutsättningar Genline verkar, så att Ni bättre kan förstå varför vissa saker tar tid och hur prioriteringarna för oss som företag ser ut.

Genline är ett litet företag med endast fem anställda. Företaget existerar på grund av att ett antal privatpersoner, som tror på idén med släktforskning via Internet, varit villiga att satsa av sina privata pengar för att förverkliga denna idé. I Genline finns inga rika investerare utan det är ett 50-tal privatpersoner som är aktieägare. Genline får inga bidrag, varken statliga eller andra, utan måste klara sig på det aktieägarna satsar och på den försäljning som uppnås.

Att utveckla databasen från mikrofilmade kyrkböcker till bilder åtkomliga på Internet tar tid och kostar pengar. Som VD ser jag som högsta prioritet att företaget överlever på sikt. De forskare som gått in och tecknat abonnemang skall känna en trygghet i att företaget även i framtiden kommer att kunna erbjuda de tjänster de betalat för. Det är även oerhört viktigt för mig att företaget överlever i ett längre perspektiv, för att inte de aktieägare som tagit risken och satsat pengar i Genline ska förlora sina insatta medel. Det innebär att vi inte kan anställa en för stor mängd människor som digitaliserar och indexerar för att öka utbudet av bilder på nätet alltför fort. Det skulle kunna leda till obalans med stora problem för Genline.

Jag vill som jämförelse peka på alla de företag som IT-erans mer eller mindre sanslösa tempo kastade i fördärvet. Hur många av dessa företag och idéer existerar idag? Alltför få tror jag vi kan enas om. Det är tyvärr många människor, som förlorat privata, ofta ”surt” förvärvade, pengar i dessa krascher. Ja även nuvarande och blivande pensionärer har förlorat i detta spel, eftersom aktiefonder överlag har minskat stort i värde.

Genline har till skillnad från dessa kraschade företag mot, kanske inte alla men många, odds överlevt och nu växer företaget långsamt men säkert. Det känner mina medarbetare och jag stolthet över.

Det gäller alltså att växa med förstånd och inte ta sig vatten över huvudet. Jag vet av erfarenhet att det tar ett antal år för ett nytt företag att stabilisera sina processer och finna sin plats på marknaden; tekniken ska fungera, arbetsmetoder ska utvecklas, tjänsterna måste stabiliseras och utvecklas och sist men inte minst: förtroendet hos kunderna, forskarna i vårt fall, måste vinnas.

I takt med att fler och fler forskare och andra kunder (idag har Genline mer än 100 bibliotek, 3 Landsarkiv, forskarsalen i Arninge och många fler institutioner som kunder) tecknar abonnemang har dock Genline råd att köpa mikrofilmer och ta in personal för att lägga in fler bilder. År 2001 sålde Genline för 166.000 kr och gjorde en stor förlust. Det var första året som vi sålde över huvudtaget eftersom teknikutvecklingen hade pågått fram till dess. År 2002 sålde Genline för 1,6 miljoner kr och förlusten blev 2,7 miljoner kr. Under 2003 ser försäljningen ut att landa på 4 miljoner kronor och förlusten ser därmed ut att begränsas till c:a 1 miljon kronor. Detta har sammantaget inneburit att aktieägarna fått lov att gå in med mer kapital under resans gång för att utveckla databasen och därmed Genline.

Enligt planerna kommer Genline år 2004 att gå ihop ekonomiskt och vinsten, som då förhoppningsvis uppnås, kommer oavkortat att gå till att öka produktionstakten. Det gör nämligen företaget livskraftigare på sikt. Det är självklart så, att ju fler län som färdigställs, desto intressantare blir tjänsten för släktforskare och andra intressenter.

Det jag med andra ord säger, är att Genline är på väg att komma i balans mellan intäkter och kostnader. Genlines aktiekapital är dessutom för närvarande intakt och tål den prognostiserade förlusten för 2003.

Genline har lovat alla Mac-användare att få tillgång till tjänsten. En sådan möjlighet är beställd och under utarbetande och kommer förmodligen att levereras vid årsskiftet. Detta är som jag alltid framhåller i föreläsningar Sverige runt inte ett löfte utan en målsättning. Jag är minst lika angelägen och entusiastisk inför en Mac PlugIn som Mac-användarna.

Släktforskarförbundet har hela tiden sedan vi tecknade vårt treåriga samarbetsavtal i januari 2002 förordat ett referensråd som ska påpeka och lyfta fram idéer, som förbättrar Genlines tjänster och databas. Styrelsen i Genline har nu fattat ett sådant beslut och referensrådet är bildat. Det leds av Gabriel Wallgren, erfaren släktforskare och aktieägare i Genline. Släktforskarrörelsen är representerad av Olof Cronberg. Jag ser mycket fram mot referensrådets arbete!

Genline är en stor kund hos Riksarkivet och vi har fått bättre och bättre service allt eftersom åren har gått. Priset har varit oerhört högt för filmerna men nu, efter en lång och enveten kamp, har vi fått en mer rimlig prisnivå. Det är ju inte så konstigt med tanke på att vi har köpt ungefär 7.000 rullar och kanske kommer att köpa 13.000 rullar till. Det rör sig om många miljoner kronor som Genline köpt film för från Riksarkivet.

Genline består av 5 medarbetare, som bygger en databas och ett företag. Genline betalar moms, sociala avgifter och medarbetarna betalar skatt. Genline skapar dessutom exportinkomster, eftersom vi har en internationell hemsida, som främst svenskättlingar i USA tecknar abonnemang från. Det är bra för Sverige. Genline bidrar alltså till att fi nansiera Riksarkivet, SVAR och alla andra offentliga verksamheter genom sin existens.

Ni som är kunder och presumtiva kunder har naturligtvis möjlighet att påverka produktions takten genom att teckna abonnemang. Intäkten går oavkortat till produktionen.

Styrelsen har dessutom givit mig i uppdrag att sondera möjligheten för en nyemission. Det innebär att fler aktier säljs och att vem som helst har möjlighet att köpa aktier och därmed vara med och utveckla vår idé. Med mer pengar har företaget råd att anställa personer som kan hjälpa till att snabbare utveckla de historiska kyrkböckerna på Internet. Då kan vi vara färdiga med vår databas före sommaren 2005, som är vårt nuvarande produktionsmål.

Ni som är intresserade av att eventuellt gå in som delägare i företaget får gärna kontakta mig på [peter.wallenskog@genline.se].

På tisdag, den 7 oktober, börjar Sveriges Televisions nya stora satsning, ”Din släktsaga”, som visas i nio avsnitt under hösten och förstås särskilt bör intressera släktforskare.

För inte så länge sedan var din farmors mor lika gammal som du som är ung idag. Eller kanske behöver du bara gå en eller två generationer tillbaka i tiden? Kanske handlar det om din mormor eller rent av din far? Alla var de unga kring det förra sekelskiftet.

Med uppmaningen ”låt oss berätta din släktsaga” vände sig upphovsmakarna, producenten Marianne Söderberg och fotografen Bo Blomberg till hela svenska folket tidigare i år och bjöd in tittare att få sina släktsagor berättade i TV. Ett inbjudningsprogram sändes i januari och sedan dess har förslagen strömmat in till redaktionen i Malmö.

– Vi har fått omkring 500 brev hittills och redaktionen har haft en intensiv vår med att läsa och ta del av alla dessa fantastiska berättelser och gripande människoöden. Det handlar om starka och modiga kvinnor och män som har mycket att dela med sig av till oss nutidsmänniskor, säger Marianne Söderberg som också är programledare för Din släktsaga.

– Svenska folket har en ovärderlig skatt. Det finns så många fina gamla bilder bevarade, brev, dagböcker, miljöer och föremål som kan berätta om de människor som levde bara ett par generationer före oss. Berättelser som lär oss lika mycket om det förgångna som om vår egen tid. Det är vår förhoppning av tittarna ska bli lika berörda som vi som gör programmen, avslutar hon.

I höst sänds nio halvtimmesprogram tisdagar kl 21.30 i SVT1 med början den 7 oktober. Bland annat möter vi den unga lärarinnan Anna som 1902 tvingades föda sin son i största hemlighet för att sedan omedelbart göra sig av med honom. Vi får också träffa Nils som auktionerades bort till lägstbjudande bonde och om Hans som skrev glödande kärleksbrev till Hilda från skyttegraven under första världskriget. Genom ett gammalt arvegods, en finservis från Gustavsberg, lär vi känna den viljestarka mjölnerskan Henriette, medan t ex en gammal almanacka, ett loppmarknadsfynd i Luleå, kan väcka glödande känslor än i vår tid.

Till Din släktsaga hör en omfattande webbsatsning som kommer att löpa parallellt med TV-serien. På hemsidan ska tittare bl a kunna få råd om släktforskning och söka efter egna anförvanter med mycket mera. Till sidan kommer man via www.svt.se

Din släktsaga är en svensk originalidé av Marianne Söderberg och Bo Blomberg och produceras av SVT i Malmö. Marianne och Bo har tillsammans tidigare bl a gjort serierna Famna livet (1992), Drottning av Sverige (1997) och Skandalen i Ystad (2001) samt den i fjor våras uppmärksammade serien Hjärtats oro om Hjalmar Söderberg. När de arbetat med dessa familjesagor har de mött människor som berättat om fascinerande öden i den egna släkten. Enskilda människoliv som vart och ett gett en bild av ett svunnet Sverige. På så sätt uppstod idén om ett program dit tittaren kan vända sig med sin egen släktsaga.

SVT1 tisdagar kl 21.30 med start 7 oktober, 9 avsnitt.

Den släktforskande riksdagsmannen Martin Andreasson (fp) uppmärksammar behovet av en långsiktig lösning på församlings/sockenindelningsfrågan i en riksdagsmotion. Han vill att det gamla sockenbegreppet återinförs och att sockenindelningen baseras på den församlingsindelning som fanns när kyrkan skildes från staten.

I ett mejl till Nättidningen RÖTTER skriver han:

– Både av principella skäl och på grund av hänsyn till kulturhistorien och hembygdsintressena anser jag att Svenska kyrkans indelning inte ska läggas till grund för statens indelning. När hundratals församlingar med medeltida ursprung försvinner kan man inte med kulturhistorien som argument lägga indelningen i händerna på Svenska kyrkan, som måste ha full frihet att organisera sig som man själv finner ändamålsenligt utan att detta får konsekvenser för statens indelning.

– I stället bör statens församlingsindelning (som helst bör byta namn till sockenindelning) baseras på den indelning som har en historisk förankring.

Här följer hela motionens text:

”Sekulariserad folkbokföringslag
Martin Andreasson (fp)
Förslag till riksdagen

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att folkbokföring av personer inte skall styras av Svenska kyrkans territoriella indelning.
   
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av socken som territoriellt begrepp i folkbokföringslagen och övrig relevant lagstiftning.

År 2000 föreslog utredningen om folkbokföring i församling att det territoriella församlingsbegreppet skulle försvinna helt ur folkbokföringslagen (bet. SOU 2000:17). I stället skulle personer folkbokföras på fastighet (i vissa fall lägenhet) och direkt på kommun. Förslaget mötte berättigat hård kritik eftersom församlingsgränserna i många fall avspeglar en indelning som har medeltida eller rentav ännu äldre rötter. Att helt upphäva denna indelning skulle bryta en kontinuitet som är av stort värde, inte bara för hembygdsvänner och historieintresserade utan också för forskningen. Regeringen tog intryck av kritiken och meddelade i budgetpropositionen för år 2002 att folkbokföring även fortsättningsvis bör ske i territoriell församling inom Svenska kyrkan (prop. 2001/2002:1, utg.omr. 3, s. 21).

Detta gör att Svenska kyrkan fortsätter att styra Sveriges indelning. Eftersom kyrkan just nu håller på med långtgående församlingssammanläggningar leder detta till Sveriges indelning förändras i samma omfattning. Under perioden 1 januari 1990-1 januari 2002 har antalet församlingar i hela landet minskat från 2 563 till 2 225. Den proportionellt största minskningen av antalet församlingar har ägt rum i Lunds stift, där antalet minskat från 436 till 281, men även i exempelvis Skara skift har omfattande sammanslagningar skett. De församlingar som försvunnit är typiskt sett landsbygdsförsamlingar som ofta har existerat ända sedan medeltiden.

Vi har alltså just nu ett system som kombinerar det sämsta av två världar. Dels styrs indelningen inte av staten utan av en fristående organisation. Dels håller indelningssystemets historiska koppling på att försvinna till följd av alla församlingssammanläggningar - och det var just den historiska kopplingen som gjorde att regeringen valde att inte föreslå en utmönstring av församlingsbegreppet.

Tiden är mogen att ge Sveriges indelning i folkbokföringssammanhang en långsiktig lösning. Svenska kyrkan måste ges frihet att ha vilken församlingsindelning den vill utan att detta ska få konsekvenser för Sveriges indelning. Samtidigt måste de kulturhistoriska värden som utgörs av de ofta urgamla indelningsgränserna värnas.

Lagstiftningen bör sekulariseras så att rikets territoriella indelning inte baseras på Svenska kyrkans indelning. I stället bör det civila församlingsbegreppet knytas till de församlingsgränser som gällde innan den nu pågående vågen av församlingssammanläggningar började. För att markera boskillnaden mellan kyrka och stat kan de civila församlingarna byta namn, förslagsvis till socken (eller, i Sveriges tidigare städer, annat lämpligt begrepp). Eftersom det äldre sockenbegreppet försvann ur lagstiftningen genom kommunalrättsreformen 1862 torde risken för förväxling vara låg.

Regeringen bör därför inleda ett arbete för en indelningsreform enligt de grundprinciper som beskrivs i denna motion. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.”

De glada mottagarna, Elisabeth Reuterswärd från Lunds landsarkiv och Sonja Salén från Arken- biblioteket. I mitten prisutdelaren, förbunds- ordförande Ted Rosvall.

I torsdags delades förbundets stora Arkiv- och Bibliotekspris ut i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Vid förbundets monter samlades ett stort antal intresserade för att se när Lunds landsarkiv respektive Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik fick motta sina priser, diplom och blommor. Lunds landsarkiv får priset för för ”sitt goda samarbete med de lokala och regionala föreningarna samt för sina ambitiösa registreringsprojekt och deras generösa och moderna tillgängliggörande”. Arkenbiblioteket för dess ”allmänt positiva inställning till släktforskning samt för sina utbildningsinsatser för den egna personalen, så att den kan ge besökarna första hjälpen vid släktforskaravdelningens läsapparater och datorer”.

Priserna, som är på vardera 10.000 kronor, delades nu ut för tredje gången. Tidigare mottagare på arkivsidan har varit Malmö Stadsarkiv och Göteborgs Landsarkiv, på bibliotekssidan: ”Kunskapskällan” vid Skellefteå museum samt Västerviks bibliotek.

Författaren, fil. dr Lars Ericson (bilden) har inträtt i redaktionskommittén för Svenska Släktkalendern. Han efterträder framlidne överbibliotekarien, fil dr Wilhelm Odelberg.

Lars Ericson (född 1957), Stockholm, har skrivit flera böcker i historiska ämnen, bland andra ”Stockholms historia under 750 år” (2001) och "Svenska knektar" (1995). Han disputerade 1988 med avhandlingen ”Borgare och byråkrater – omvandlingen av Stockholms stadsförvaltning 1599-1637”. Tidigare har han varit 1:e arkivarie vid Krigsarkivet och är numera huvudlärare i historia vid den Krigsvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan i Stockholm, liksom docent i militärhistoria vid Åbo Akademi. För släktforskningsintresserade är han välbekant som biträdande redaktör för Släktforskarnas årsbok. Tidigare har han varit medlem av redaktionen för Släkt och Hävd och ingår numera i det vetenskapliga rådet för denna tidskrift.

Svenska Släktkalendern utkommer till årsslutet med sin tjugonionde årgång, på Almqvist & Wiksell Internationals förlag. Den första kom 1912. Bokverket innehåller genealogiska översiktsartiklar av hittills 1.872 olika svenska släkter. Nu kommande utgåva presenterar drygt 50 släkter, varav ungefär hälften presenteras för första gången, däribland Albåge, Krouthén, Lönnermark, Astrid Lindgrens släkt Ericsson från Vimmerby, Qviberg, Werner, Kallifatides, hovjuvelerarsläkten Bolin och Einhorn.

Övriga redaktionen består av Magnus Bäckmark (redaktör), samt redaktionskommitténs ledamöter Ullagreta Carlsson och Elisabeth Thorsell, båda förutvarande redaktörer för publikationen, och Torsten Berglund, tidigare redaktör för Svenska antavlor.

I Sveriges Släktforskarförbunds lokaler på Tredje Långgatan 39 i Göteborg öppnas den 7 september 2003 en forskarstuga. Den drivs gemensamt av Sveriges Släktforskarförbund, DIS-VÄST, Göteborgsregionens Släktforskare och Föreningen Släktdata.

I forskarstugan finns åtta datorer med tillgång till en stor mängd register, databaser och registerprogram för släktforskare både på CD och via Internet. Där finns Sveriges dödbok 1950-1999, Sveriges befolkning 1970, Svenska ortnamn, CD emigranten, CD-skivor med svenska regionala databaser och CD-skivor med amerikanska census och andra databaser för att hitta personer som emigrerat. Via Internet finns tillgång till Genline (digitala kyrkoböcker), Digitala forskarsalen (SVAR), Ett historienät Sverige (Arkion) samt några amerikanska betaltjänster.

Forskarstugan håller öppet 15/8 till 15/12, samt 15/1 till 15/6 på följande tider:

Tisdagar till fredagar 9.00-17.00
Torsdagar även 17.00-21.00
Lördagar 9.00-13.00

Alla dagar utom torsdagar krävs förhandsbokning genom Kent Andersson tel. 031-42 33 11. Men boka gärna plats även på torsdagar, då är du garanterad en plats. Forskarstugan kommer också att utnyttjas till tematräffar och utbildningar.

Att besöka forskarstugan är gratis.

Invigningsdagen är forskarstugan öppen kl. 12–16 och prick kl. 14 klipper förbundsordförande Ted Rosvall bandet till den nya lokalen. Platsen är alltså Tredje Långgatan 39, 2 vån, i Göteborg.

Förvaltare, inspektorer, bokhållare, ingenjörer m.fl. är föga uppmärksammade i forskning och annan historisk litteratur om våra bruk. Det är möjligt att detta åtminstone till en del beror på källäget. TAM-Arkiv genomför därför, med ekonomiskt stöd av Riksarkivet, för närvarande en brett upplagd materialinventering. Mera info. om uppläggningen av detta projekt finns på deras hemsida [www.tam.a.se] varifrån man också kan ladda ner och skriva ut ett enkätformulär. Alla tips om material välkomnas.

Välkommen till Öppet hus i Emigranternas hus i Växjö, lördagen den 8 mars mellan 13.00­16.00. Emigranternas hus har nu installerat bredband och kan därför erbjuda släktforskning på Internet med Genline FamilyFinder. Under hela dagen kommer representanter från Genline att demonstrera tjänsten och visa hur man släktforskar samtidigt som det finns goda möjligheter att prova tjänsten själv. Genline erbjuder också rabatterbjudanden under demonstrationen.

Under Jubileumsåret 2003 kommer Landsarkivet i Uppsala att ha lördagsöppet följande lördagar kl 09.00-15.00

25 januari
22 februari
29 mars
26 april
24 maj
6 september
4 oktober
15 november
6 december

Jourhavande släktforkare från Föreningen släktforskare i Uppland kommer att finnas tillgängliga.

OBS! Ingen framtagning av volymer under lördagen. Beställning av voymer senast fredag kl 15.00. Beställning kan göras på telefon (018-652100)

Har du en antavla som du tycker att du forskat fram och gärna vill publicera den. Skicka då in den till Svenska Antavlor!

Bidragen behöver inte vara optimalt redigerade, men bör innehålla alla relevanta uppgifter som ska vara med, nämligen (där de är kända):

• Namn
• Födelsedatum/dopdatum och ort (inkl gård/torp)
• Döddatum/begravningsdatum och ort (inkl gård/torp)
• Vigseldatum och ort
• Vistelseort/orter, samt yrke/sysselsättningstitel där den är känd
• Källhänvisningar där man inte tagit uppgifter ur primärkällorna i kyrkböckerna

Enklast skickas bidragen in genom att mejla en textfil till redaktören Henrik Mosén på adressen henrik.mosen@care2.com. Det går också bra att skicka in bidragen till Sveriges Släktforskarförbund, Box 30222, 104 25 Stockholm.

Har ni några frågor kring detta, så är ni mycket välkomna att mejla redaktören på ovanstående adress. För att se hur antavlorna kan se ut kan ni titta efter i senaste numret av Svenska Antavlor, 2002, häfte V:6.