Anslagstavlan – 2001
The Bulletin Board – 2001

Här kan du läsa äldre inlägg på anslagstavlan, gjorda 2001. De färskaste hittar du här. Anslagstavlan är till för tips, idéer, synpunkter, åsikter, kommentarer, ja allting som har med släktforskning att göra kan dryftas här.

Jag har nu nöjet att meddela att en ny CD-skiva med en sökdatabas av 195.584 indelta soldater finns ute. Den kom i måndags från tryckeriet till Centrala Soldatregistret. På CD skivan som är gjord för PC lösning som har ljudkort, finns också information om Yngre indelningsverket samt om de soldatregister som finns runt om i landet och hur arbetet med registreringen går till.Skivan säljs för 225 kronor och tar i dag upp ungefär hälften av de soldater som funnits i indelningsverkets organisation. I fortsättning är det meningen att skivan skall komma ut med nya soldater i sökbasen varje höst. Skivan kommer att finnas de flesta Soldatregister runt om i Sverige.Den går också att beställa direkt från Centrala Soldatregistret via e-post: bjorn.lippold@p4.mil.se. Den sänds sedan tillsammans med faktura och inbetalningskort.

Från november månad har vi sänkt priserna för abonnemang på Indiko, Demografiska databasens verktyg för sökning i digitaliserade kyrkböcker. För närvarande finns 48 församlingar omkring Sundsvall, Skellefteå och Linköping samt några enstaka församlingar tillgängliga. För den första månaden är avgiften 200 kronor, därefter kostar varje extra månad 100 kronor. Observera att abonnemanget nu också ger tillgång till samtliga församlingar och inte som tidigare endast en region i taget. För mer information, se [www.ddb.umu.se].

En gammal tanke har äntligen förverkligats: för att förbättra kontakten mellan Nättidningen Rötter och Rötters vänner har en mejlinglista skapats. På detta vis hoppas vi enklare och snabbare kunna nå ut med information och erbjudanden till dem som känner lite extra för Nättidningen Rötter och stödjer den med en hundralapp om året. Men tyvärr har vi på grund av tekniska orsaker bara möjlighet att skicka mejl till de Rötters vänner som har registrerat ett användarkonto i Anbytarforum.

Om du tillhör Rötters Vänner och vill komma med på den nya mejlinglistan måste du alltså registrera ett Användarkonto i Anbytarforum. Det gör du genom att gå till Anbytarforum (länk finns i spalten til vänster), sedan klicka på länken Användarkonto (i spalten till vänster) och därefter följa instruktionerna.

Den som inte vill ha en massa mejl behöver inte oroa sig. Meningen med den nya listan är inte att bombardera er med mejl om ditt och datt flera gånger i veckan. Snarare handlar det om något mejl i månaden med information och kanske också ett och annat erbjudande just till Rötters Vänner. Vi får se hur det hela utvecklar sig. Men som sagt, ett Användarkonto i Anbytarforum krävs för att komma med på listan.

Alla stödjande medlemmar i riksförbundet som vill stödja RÖTTER kan göra det. Läs mer här.

Släktforskardagarna 2002 i Dalarna har temat: »Garpar, finnar och valloner - Invandringens betydelse för Dalarna och Sverige». Inför evenemanget har arrangörerna satt ihop kunskapstest i en enkel tipsform. Vad vet vi om invandringens betydelse för Dalarna och Sverige? Ett nytt tips presenteras varje månad ända fram till juli år 2002. Klicka på bannern högst upp på denna sida och leta dig sedan vidare till »Tävling». Fyll i din tipsrad och skicka in den till Dalarnas Släktforskarförbund. Varje månad dras två vinnare som får presentkort för halvdagsforskning på Släktforskarnas Hus i Leksand. I decemberdragningen strax före jul - ligger ett veckokort (värde 750:-) och 2 halvdagar i potten. Bland alla rätta svar som kommer in under tiden fram till Släktforskardagarna i Dalarna 2002, kommer det på Galaxen i Borlänge att dras ett 1:a pris om en hel veckas forskning inklusive logi och frukost på Moskogen för 2 personer (värde 4000 kronor), plus 1 veckokort (värde 750:-) samt 2 heldagskort. Frågorna kommer att röra släktforskardagarnas tema 2002, nämligen invandringens betydelse för vårt land. Svaret på utslagsfrågan hittar du någonstans på Släktforskarnas Hus hemsida.

Som medlem i Sveriges Släktforskarförbund tänkte jag ge följande tips för alla som önskar beställa det nya CD-ROM setet, Scandinavian Vital Records Index, som getts ut av Jesu Kristi Kyrka av SDH.

Jag är själv medlem i kyrkan och är anställd där för att ge församlingar runt om i Norden distributionsservice från kyrkans distributionscenter i Tyskland. Vi har sedan några veckor tillbaka bland annat vid släktforskardagarna i Borås haft en beställningsblankett som intresserade släktforskare kan använda sig av om de vill beställa släktforskningsartiklar, bl a Scandinavian Vital Records Index. Släktforskningsartiklar kan sedan länge beställas via kyrkans genealogiska hemsida, www.familysearch.org, men fraktkostnaden + eventuell tull och momsavgifter har gjort det onödigt dyrt att beställa på detta sätt. Därför kan vi nu erbjuda intresserade att beställa dessa artiklar genom vårt kontor i Göteborg, leveransen sker sedan från Tyskland. Den enda fraktkostnad som tillkommer är då 45 SEK. Scandinavian Vital Records kostar i SEK 196 och beräknas finnas för leverans om ca 1-2 månader (den såldes slut direkt i USA, så vi väntar på leverans till Europa)

Jag har redan fått många beställningar på denna produkt, framförallt från Danmark, där de på hemsidan för Stor-Köpenhamns släktforskare informerar om möjligheten att beställa genom vårt kontor. (De skulle också informera om detta i sin medlemstidning).

Beställingar görs antingen via telefon, fax, post eller e-mail till:

Jesu Kristi Kyrka av SDH
Göteborg Sweden Service Center
Utlandagatan 24
412 80 Göteborg
Tel: 031-77 88 976
Fax:031-16 55 29
e-mail: pettersonhs@ldschurch.org

Man kan betala (i förskott) antingen till ett svenskt postgiro 26 03 53-8 (Jesu Kristi Kyrka av SDH) eller med kreditkort.

Sveriges Släktforskarförbund delar från och med i år ut pris till ett arkiv och ett bibliotek som särskilt har utmärkt sig för bra service till släktforskare. Årets arkiv blev Malmö stadsarkiv och Årets bibliotek Kunskapskällan vid Skellefteå musem. Motiveringarna är följande:

• Malmö Stadsarkiv får priset, dels för sin höga ambitionsnivå när det gäller framtagning av personregister till kyrkoböcker och bouppteckningar, dels för sina satsningar på utbildning och kurser samt för sitt nära samarbete med lokala släktforskar- och hembygdsföreningar.
• Kunskapskällan förenar på ett lyckligt sätt rikliga samlingar av personhistoriskt material med modern teknik i form av Internetanslutna datorer och databaser, samt gör det i ett givande samarbete med den lokala släktforskarföreningen.

Hösten är en bra tid för skrivande. I det lugn som uppstår när regnet sakta faller och löven singlar från träden låter sig orden och meningarna gärna formas på datorskärmen. Varför inte passa på och skriva en artikel till Släktforskarnas årsbok 2002, som utkommer på försommaren nästa år? Det finns egentligen bara två krav: manuskripten ska handla om släkt-, person- eller lokalhistoria (och får gärna innehålla resonemang av metodiskt intresse) och ha en lämplig längd (inga fastslagna gränser finns, men vi rekommenderar mellan 10.000 och 100.000 tecken, det vill säga 4-40 trycksidor). Illustrationer, t.ex. fotografier, förhöjer alltid ett manuskripts värde. Årsboken är också öppen för mer utförliga recensioner och granskningar av nyutkommen litteratur.

Manuskript bör vara mig tillhanda senast den 1 december 2001 och sänds antingen till mig (se adress längst ner på sidan) eller till förbundskansliet i Stockholm (Box 30222, 104 25 Stockholm). Det går förstås också bra att skicka mejl (klicka på mitt namn här ovan). Enbart digitala manuskript tas emot.

Glömde du att kolla om du vann i lotteriet i samband med släktforskardagarna i Borås? Då kan du göra det nu. Lottnumret hittar du på ditt exemplar av programbladet. Vinnarna finns på arrangörernas hemsida (klicka här). Lycka till!

Syftet med turnén är att stärka kontakterna mellan svenska och svensk-amerikanska släktforskare och släktforskarföreningar, presentera släktforskar-Sverige för en amerikansk publik, och hjälpa svensk-amerikaner att finna sina svenska rötter. Eftersom konferensen i år ligger inom ”svenskt” område i USA är det extra spännande att kunna deltaga.

Tanken är att besökare skall kunna lämna frågor om sina svenska förfäder. I USA försöker vi identifiera den eftersökte. Uppgifterna läggs sedan i Nättidningen RÖTTERs diskussionsforum Anbytarforum efter hand. Sveriges alla släktforskare och släktforskarorganisationer hoppas vi sedan skall försöka komplettera så många frågor som möjligt.

Konferensen i Davenport kommer att vara öppen torsdagen den 13 september 16.30-01.00, fredagen den 14 september 16.00-01.00, och lördagen den 15 september 16.00-23.00. Besöket i Rockford kommer äga rum måndagen den 17 september 20.00-02.00. Alla dessa tider är svensk tid (med en liten reservation att jag har räknat rätt på tidszonerna).

Du skall alltid svara i Anbytarforum, men lika viktigt är du också skickar svaret som ett epostbrev. Om du svarar under konferensdagarna, kan du skicka ett svar till swedgentour@dis.se. Vi skall då försöka lämna ut svaret till besökaren i handen. Om du svarar senare är det bra om du skickar svaret till frågeställaren (men förstås också i Anbytarforum). Det vore ju synd om han eller hon inte ser svaret. Skicka gärna bildfiler eller inskannade dokument som bilagor, men skicka dem helst bara under öppettiderna så att inte brevlådan blir alldeles full.

I Anbytarforum kommer frågor där vi kunnat lokalisera personen läggas in på respektive församling, annars lägger vi frågan under Discussions in English – Emigrants.

Det är önskvärt att du skriver svaret på engelska, eftersom vi tror att vi kommer att ha begränsat med tid för att översätta svar.

Genealogiska Föreningen, medlemsförening i Sveriges Släktforskarförbund, utger inför Pontus Möllers 80-årsdag ett särskilt festskriftsnummer av Släkt och Hävd (nr 2–3, 2001). Möjligheten för icke-medlemmar att subskribera var utannonserad i senaste Släkthistoriskt Forum. Vi hade där angett den 10 juli som sista anmälningsdatum. Eftersom ShF kom sent – åtminstone till mig kom den dagen innan, den 9 juli – har vi förlängt tiden till den 20 juli.

Du som är intresserad av att hylla Pontus genom att stå med i tabula gratulatoria kan alltså anmäla sig till GF på tel. 08-32 96 80 eller till undertecknad via e-mail . Betalning (250 kr för icke-medlemmar) skall ske till GF:s postgiro 56893-1. Observera – för att vara säker på att Ditt namn skall hinna komma med i tabula gratulatoria inför tryckning måste Du nu även anmäla Dig via telefon eller e-mail!

Beträffande innehåll, v.g. se annonsen i ShF. För andra frågor, kontakta mig på e-mailadressen ovan.

Den 1–3 oktober 2001 anordnas konferensen "Digitalisering, databaser och forskningsarkiv" som syftar till ett utbyte av idéer och erfarenheter mellan arkiv och universitet/högskolor kring frågan hur forskningsinformation i digital kan göras tillgänglig.

Konferensen riktar sig till verksamma inom kulturarvsektorn (arkiv, bibliotek och museer), universitet och högskolor och andra som är intresserade av nya metoder för forskningsförsörjning. Ur det preliminära programmet:

• Är arkivens primärkällor en bristvara i forskarsamhället?
• Riskerar dagens situation att skapa ett forskningens A- och B- lag bland landets universitet och högskolor?
• Hur kan digitalisering underlätta för arkiven att möta forskningens krav på åtkomst till källmaterial?
• Vilka möjligheter och begränsningar ger den digitala tekniken?
• Hur sker mötet arkiv - forkning idag och hur bör det ske i framtiden?
• Universitetsbaserade forskningsarkiv - en modell för arkivförsörjning vid universitet och högskolor?

Tid: måndag–onsdag 2001-10-01 - 03, lunch till lunch.

Plats: SVAR (Svensk arkivinformation), Ramsele. Samordning av transporter sker från Sundsvall och Sollefteå.

Pris: Deltagaravgift 500 kr. I avgiften ingår kaffe, lunch och middag. Deltagaren svarar själv för kostnaden för logi och resa.

Gör gärna en preliminär intresseanmälan redan nu till: forskarcentrum@svar.ra.se.

Konferensen anordnas inom ramen för DAF-projektet, Digital arkivöverföring för forskning vid universitet och högskolor, som är ett samarbetsprojekt mellan Riksarkivet, Forskningsarkivet vid Umeå universitet och Landsarkivet i Härnösand. Läs mer här.

Hur stor var befolkningen i din församling på 1700-talet? Vad dog man av? Hur många barn föddes utanför äktenskap?

Detta och många andra frågor kan man få svar på genom att besöka Demografiska databasens hemsida där du har möjlighet att söka i deras digitalisering av Tabellverket 1749-1859. Tabellverket är beteckningen för den befolkningsstatistik som fördes av prästerna i alla svenska församlingar. Detta material ligger nu fritt sökbart på Internet. Ca 255.000 formulär för omkring 2.500 församlingarna finns tillgängliga.

Dessutom så har ytterligare två församlingar i Linköpingsregionen nu gjorts tillgängliga i Indiko. De aktuella församlingarna är Törnevalla och Sjögestad. För sökning i den databasen krävs abonnemang.

För mer information eller sökningar, gå till adressen [www.ddb.umu.se].

Hej, jag studerar Interaktionsteknologi (datorprogram/system med användaren i centrum) och ska som examensarbete komma fram till ett förslag på ett digitalt hjälpmedel för släktforskning. Mitt motto är att använda den nya tekniken för människans skull (inte använda ny teknik för att den finns). Det hade varit en stor hjälp för mig om ni släktforskare skulle vilja svara på följande frågor. V.g. svara till min e-post då det kan bli många svar.

1. Varför släktforskar ni?
2. Vad är tjusningen med släktforskning?
3. Vilka kyrkböcker söker ni i?
4. Vad använder ni för hjälpmedel?
5. Om man kunde nå informationen från Internet, skulle ni använda den möjligheten eller fortfarande besöka arkiven?

Förbundets ordförande, Ted Rosvall, går nu öppet ut med kritik mot styrelsens majoritet och Nättidningen RÖTTER. Han gör det på en egen hemsida, publicerad den 25 januari 2001 och kallad »Ted Rosvalls Nyhetsbrev». Det har sedan i höstas funnits meningsmotsättningar mellan Rosvall och styrelsens majoritet i olika frågor, men dessa har kunnat hanteras inom styrelsens. Nu har sprickan dock förvärrats. På senaste styrelsemötet för ett par veckor sedan röstade styrelsen om förslaget till nya stadgar på två punkter, och Rosvall förlorade. Han ville skicka ut sina nedröstade förslag till medlemsföreningarna, men styrelsens majoritet valde att enbart sända ut styrelsens förslag. Det beslutet accepterade inte Rosvall utan går nu i hårda ordalag till attack mot styrelsens majoritet. Han förklarar sitt agerande så här:

»En del kommer säkert att kalla det för en illojal handling, ett brott mot tigandets princip, ett osolidariskt beteende och mycket annat. Jag sätter mig över allt sådant. Jag anser att jag som förbundsordförande har en skyldighet att se till att medlemsföreningarna får allsidig information. Den solidariteten väger tyngre än all annan...».

Hans kritik riktar sig också mot Nättidningen RÖTTER och mig som redaktör. Han skriver: »Alla mina försök att få igång ett flitigare informations- och tankeflöde mellan förbundet och föreningarna har emellertid stött på patrull. Nättidningen Rötter är t.ex. alldeles omöjlig att använda i detta syfte eftersom redaktören inte tillåter det.»

Detta är inte sant. Samtliga inlägg som Ted Rosvall har sänt till RÖTTER har publicerats. Han föreslog själv när han valts till ordförande att få en återkommande spalt, ett veckobrev, vilken jag omedelbart inrättade. Genom denna når han RÖTTERs läsare, inklusive medlemsföreningarna, så ofta han vill. Vid ett tillfälle har vi haft olika åsikter om var en text ska publiceras i RÖTTER (det gällde information om förtroendemannakonferensen i Leksand), men i övrigt har Rosvalls texter publicerats precis så som han önskat. De texter som nu finns på hans egen hemsida har aldrig sänts till Nättidningen RÖTTER. För mig framstår alltså den kritik som Rosvall riktar mot RÖTTER som obegriplig och utan förankring i verkligheten.

Det är mig fullständigt främmande att hindra någon att framföra sina åsikter i RÖTTER, så länge inläggen handlar om släktforskning och debatten sker under ordnade former (den tragiska utvecklingen i Anbytarforum förra våren, när jag tvingades stänga diskussioner, hoppas jag aldrig upprepas). Detta gäller oavsett om det är förbundets ordförande eller någon »vanlig medlem» – eller för övrigt vem som helst – som vill framföra sina åsikter. Hade de inlägg som Rosvall nu publicerar på en egen sida sänts till mig hade jag publicerat dem i RÖTTER (i avdelningen Insändare och debatter). Men de går nu i stället att läsa här.

Den situation som uppkommit är brydsam. Förtroendet mellan den sedan i höstas nyvalde ordföranden och styrelsens majoritet förefaller förbrukat från bägge sidor. Om det är möjligt att återupprätta förtroendet är förstås omöjligt att säga, men förutsättningarna förefaller åtminstone för närvarande små. Nättidningen RÖTTER återkommer när situationen något har klarnat.

»Sockennamnen i folkbokföringen blir troligen kvar trots att en utredning föreslagit att kommunen skulle bli minsta enhet.

– Det finns en stor vilja inom regeringen att göra så mycket vi kan för att behålla sockennamnen, sade vice statsminister Lena Hjelm-Wallén efter riksdagens frågestund i dag där frågan om sockennamnen var uppe.

– Sockennamnen är ett kulturarv. Det kan vara viktigt för både akademiska forskare och släktforskare att namnen finns kvar i folkbokföringen, sade Lena Hjelm-Wallén.»

Sveriges Släktforskarförbunds remissvar i frågan finns att läsa här. Det är i sammanhanget värt att påpeka vikten av att sockengränserna förblir oföränderliga och gärna också betraktas som kulturminnen. Eller som förbundet skriver i svaret:

»Vi talar här om gränser som har skapats och upprätthållits under tusen år eller mer. Dessa gränser bör få statusen av ”kulturminne” och vi anser t.o.m. att man borde försöka återgå till de sockengränser som gällde vid 1863 års kommunreform (alternativt 1952), samt permanenta dessa.»

Ända sedan den nya folkbokföringen infördes 1991 och då blev helt datoriserad och överförd till de lokala skattekontoren, har det varit oklart hur den skulle bevaras för framtiden. Ärendet har hela tiden bevakats av Sveriges Släktforskarförbund och framställningar har gjorts då och då till Riksarkivet (RA) och Riksskatteverket (RSV) för att försöka få fram någon sorts besked om planerna. Men dessa myndigheter har varit oense om på vilkens bord bevarandet legat, och inte mycket har hänt under dessa tio år. Nu har man på finansdepartementet tagit tag i frågan och sammanställt Promemoria om uttag av längder ur folkbokföringssystemet, [Fi1990/4377] som kom i november och skickades ut till några myndigheter, däribland RSV och RA på remiss. Sveriges Släktforskarförbund har också i ett sent skede fått möjlighet att lämna synpunkter. I promemorian föreslås att vissa utdrag ur systemet, folklängder, kronologiska längder och vissa hjälpregister (typ flyttningslängder) ska göras med vissa mellanrum för att överlämnas och förvaras hos arkivmyndigheterna. Man föreslår att det första uttaget ska göra 2016 och därefter vart tionde år. Vidare ska RSV och RA i samverkan ta fram den förordning, som ska reglera längdutdragen i detalj. Förslaget till förordning ska vara klart före ingången av år 2002.

Sveriges Släktforskarförbunds yttrande över förslaget återges här. Det är daterat den 17 januari 2001 och insänt till Finansdepartementet i Stockholm.

»Sveriges Släktforskarförbund, riksorganisation för Sveriges släktforskarföreningar, har som en av sina uppgifter att bevaka släktforskningens intresse gentemot myndigheterna, och önskar därför framföra följande synpunkter på de förslag som framförs i Promemoria om uttag av längder ur folkbokföringssystemet.

Få länder kan som Sverige påvisa en obruten och bevarad folkbokföringsserie från 1686 och fram till våra dagar. Detta faktum ger alla sorters forskning kring befolkningsutveckling, migration, krig, sjukdomar o.s.v. absolut unika möjligheter. Vi anser att det är ytterst viktigt att kontinuiteten i folkbokföringen bevaras för kommande generationer och tillstyrker därför att de föreslagna folklängderna och kronologiska längderna tas fram.

Vi anser att detta arbete bör påbörjas under innevarande år (2001), då det redan gått 10 år sedan folkbokföringen överfördes till de lokala skattemyndigheterna, och att de under denna tid ackumulerade uppgifterna fortfarande utgör ett hanterbart antal. Därefter bör uttag göras minst vart tionde år.

Väntar man ytterligare 15 år, kan det bli så mycket uppgifter i systemet att framtida myndigheter, även med ytterligt förbättrade datatekniska möjligheter, inte kommer att anse uttagen görliga på det sätt som bäst gynnar person-, släkt-, lokalhistorisk och annan forskning.

Vi vill också uttrycka vår oro inför det föreslagna nya systemet FOLKE för folkbokföringen, vilket ska införas under nästa år. Man vet att alla nya system har sina ”barnsjukdomar”, och risken för haverier eller andra problem, som skulle kunna skada befintliga uppgifter, är uppenbar. Vi ser införandet av det nya systemet som ett mycket starkt argument för att omgående säkerställa de uppgifter, som inregistrerats med det gamla systemet, genom uttag av ovan nämnda längder.

Vi förutsätter att uttagna längder, oavsett media, kan hanteras enligt gällande sekretesslag, och anser att eventuella integritetskänsliga uppgifter, med hänsyn till kommande generationers möjlighet till forskning på individnivå, bör kvarstå i registren, även efter att dessa har överlämnats till arkivmyndigheter.

Vi lägger inga synpunkter på val av medium för bevarande av uttagen, utan förutsätter att sådan teknik används som ger bästa lagringsmöjligheter och beständighet för framtiden

I detta yttrande har deltagit Släktforskarförbundets 2:e vice ordförande, Jan Appelquist, och redaktör, Elisabeth Thorsell.

För Sveriges Släktforskarförbund
Ted Rosvall
Förbundsordförande»

”Att ta bort begreppet socken vore förödande. Sockenbegreppet är fortfarande levande, tryggt och stabilt och bör så förbli.” Det säger Maria Larsson, kristdemokratisk riksdagsledamot från Gnosjö, med anledning av en fråga till statsrådet Britta Lejon angående den framtida folkbokföringen på onsdagen (17 januari).

I betänkandet Folkbokföring i församling presenteras ett förslag på hur folkbokföringen skall indelas geografiskt efter 2004. ”Utredningen föreslår att kommunen, tillsammans med fastighetsnamnet, skall vara den enda indelningsgrunden. Detta skulle innebära ett allt för instabilt och grovmaskigt nät, med betydande praktiska problem som följd. Det är uppenbart att det behövs en ytterligare bestämning mellan begreppen fastighet och kommun”, fortsätter Larsson.

Kommuner delas eller läggs samman, gränser justeras och kommunnamn förändras. Många fastighetsnamn är dessutom oerhört vanliga, och förekommer i snart sagt alla församlingar. På samma sätt kan ett oförändrat folkbokföringsbegrepp (församling) betyda att Svenska Kyrkans omstruktureringar av sina församlingar för att få bästa ekonomi kommer att påverka folkbokföringen.

Sockenbegreppet är fortfarande levande, tryggt och stabilt och bör så förbli. Till skillnad från de kyrkliga landsbygdsförsamlingarna har förändringarna av sockengränser genom århundradena varit små. Vi talar här om gränser som har skapats och upprätthållits under tusen år eller mer. Dessa gränser bör få statusen av ”kulturminne” och permanentas. För städer bör sockenindelning utgå från stadsförsamlingarna, eftersom dessa genomgått få förändringar.

Kristdemokraternas fråga till statsrådet Britta Lejon angående den framtida folkbokföringen lyder:

”I betänkandet Folkbokföring i församling (SOU 2000:17) presenteras ett förslag på hur folkbokföringen skall indelas geografiskt. Man föreslår att kommunen, tillsammans med fastighetsnamnet, skall vara den enda indelningsgrunden.

Detta skulle innebära ett allt för instabilt och grovmaskigt nät, med betydande praktiska problem som följd. Kommuner delas eller läggs samman, gränser justeras och kommunnamn förändras. Många fastighetsnamn är dessutom oerhört vanliga, och förekommer i snart sagt alla församlingar. På samma sätt kan ett oförändrat folkbokföringsbegrepp (församling) betyda att Svenska Kyrkans omstruktureringar av sina församlingar för att få bästa ekonomi kommer att påverka folkbokföringen.

Det är uppenbart att det behövs en ytterligare bestämning mellan begreppen fastighet och kommun.

Sockenbegreppet är fortfarande levande, tryggt och stabilt och bör så förbli. Till skillnad från de kyrkliga landsbygds-församlingarna har förändringarna av sockengränser genom århundradena varit små. Vi talar här om gränser som har skapats och upprätthållits under tusen år eller mer. Dessa gränser bör få statusen av ”kulturminne” och permanentas. För städer bör sockenindelning utgå från stadsförsamlingarna, eftersom dessa genomgått få förändringar.

Vad avser ministern göra för att tillse att ”socken” används som komplement till ”kommun” och ”fastighet” i den framtida folkbokföringen?”

Enligt en artikel i Blekinge Läns Tidning (BLT) den 5 januari 2001 har nyligen ett nytt avtal slutits mellan Riksarkivet och Forskarcentrum i Kyrkhult. Avtalet löper på två år och ger Forskarcentrum en hyressänkning på mikrokorten till 300.000 kr per år mot begärda 450.000 kr, som skulle ha täckt Riksarkivets kostnader. Detta innebär fortfarande att Riksarkivet subventionerar Forskarcentrums hyra, vilket är orsaken till avtalet bara är tvåårigt. En del av hyreskostnaden betalar Forskarcentrum genom att utföra tjänster åt Riksarkivet. Om Forskarcentrum efter avtalets utgång 2003 inte kan betala den ordinarie hyran, kommer mikrokorten att placeras på antingen landsarkivet i Lund eller det i Göteborg. Forskarcentrum i Kyrkhult har under senaste året ökat sitt besökarantal med bortåt 40 procent och hade förra året 3.853 besökare. Föreståndare Lars-Göran Ohlson hoppas att ökningen håller i sig, så att man kan skrapa ihop till den fortsatta korthyran. Forskaravgiften höjs med en tia per timme, från 20 till 30 kronor. Så långt BLT.

Det är bra att det gick att få Kyrkhult att leva vidare, för det behövs ett mikrokortscenter i södra Sverige, även om Lund kanske vore en bättre placering. Det vore bra om det gick att få fram en mer långsiktig finansiering, för då kanske det skulle kunna startas mikrokortscentra på andra platser också. Behovet är säkerligen lika stort i Västsverige, Mellansverige och i nordligaste delen av landet.

Sveriges Släktforskarförbund planerar att delta i de amerikanska släktforskardagarna som hålls i Iowa den 12–15 september 2001, som arrangeras av Federation of Genealogical Societies, en organisation som är USAs motsvarighet till Sveriges Släktforskarförbund med omkring 400 anslutna föreningar. De amerikanska släktforskardagarna fungerar ungefär som de svenska med föredrag, utställningar och mässa, men är mer betydligt större till sin omfattning. Riksförbundets styrelse planerar att sända tre personer (ordföranden Ted Rosvall och styrelseledamöterna Sam Blixt och Ingrid Nilsson) att vara närvarande i Davenport, Iowa, i september, i huvudsak för att knyta kontakter. Detta bestämdes vid förbundets styrelsemöte i helgen. Defintivt beslut om resan fattas vid ett möte senare i vår.

På styrelsemötet beslutades också att förbundet ska vara representerat när Norsk Slektshistorisk Forening firar sitt 75-årsjubileum i Oslo i 20–21 oktober. Dit resar ordföranden Ted Rosvall och styrelseledamot Sam Blixt.

Ytterligare ett beslut på styrelsemötet, som särskilt glädjer skribenten av dessa rader, var att ett nytryck (det tredje!) ska göras av skriften »Mantalslängderna och släktforskaren» av Håkan Skogsjö, utgiven första gången 1989. Den beskriver hur släktforskaren kan använda mantalslängderna i sin forskning. Vill du köpa skriften, klicka på Bokhandeln i spalten till vänster.