Josefine Sjöcrona tf VD
Dessutom avser Östen Andersson, enligt brevet, att tillfråga Christer Wahlén och Peter Wallenskog att bli suppleanter i den nya styrelsen, ”för att bibehålla kunskap, kraft och tempo”.
Josefine Sjöcrona har utsetts till tillförordnad VD från den 1 juni.

Ett inte otänkbart scenario är att bolagsstämman väljer en ny styrelse, och då är frågan om vem som skall vara VD öppen. Men hur det verkligen blir vet vi först den 20 juni.
– Det är viktigt att den enskilde aktieägaren kommer till bolagsstämman för att göra sin röst hörd, menar Peter Wallenskog, som själv äger tio procent av aktierna.
– Det är en post som jag har tänkt att behålla, även om jag själv inte är kvar i bolagets verkställande ledning.

Hans Egeskog

Inom Svenska Genealogiska Samfundet (SGS) tror vi att granskning, publicering och diskussion om resultat och metoder är bästa sättet att höja kvaliteten inom släktforskningen. Därför lanserar vi nu den digitala skriftserien SGS Nätpublikationer. Skriftseriens redaktion består av Michael Lundholm (Stockholm), Anders Ryberg (Göteborg), Per-Åke Svensson (Västerås) och Anders Winroth (New Haven, USA).
SGS Nätpublikationer består egentligen av tre serier:

• Småskrifter: Här skall man kunna publicera släktforskningsresultat av det mest skiftande slag bl.a. antavlor och stamtavlor. F.n. har vi en publicerad skrift.
• Metoder och Hjälpmedel: Här har redaktionen tagit fram skrifter som skall underlätta för nya skribenter; bl.a. dokumentmallar i Word och en handledning hur man skriver en småskrift med anvisningar om källhänvisningar etc. Här skall man i kunna publicera skrifter av metodrelevans.
• Genealogiska Nätbiblioteket. Här publicerar redaktionen facsimileutgåvor av genealogiska arbeten. F n har vi publicerat två sådana.

Samtliga skrifter kan laddas ner från vår hemsida http://www.sgsf.org/ i form av PDF-filer. Nedladdningen är helt fri; man behöver inte logga in eller betala något.

Vårt syfta är att bidra till att höja kvaliteten i svensk släktforskning. Därför har vi höga krav på dokumentation av t ex källor. Vi menar att genom att dokumentera källorna får dels andra släktforskare möjlighet att bygga vidare där man slutat dels möjlighet att kritiskt granska det man gjort.

Till varje enskild publikation är ett diskussionsforum på http://www.sgsf.org/forum/ knutet för att uppmuntra och underlätta samtal om den. Publicering på nätet ger en unik möjlighet att utsätta innehållet för granskning och att, om nya rön så skulle kräva, revidera innehållet under öppna former, d v s att korrigera innehållet vid källan och förhindra vidare spridning av felaktiga uppgifter.

Vem får publicera i skriftserien? Alla är välkomna att skicka in sina bidrag. Redaktionen kommer att hjälpa alla skribenter med de formella krav som vi ställer upp.

Michael Lundholm, Anders Ryberg, Per-Åke Svensson och Anders Winroth

Med jämna mellanrum anordnas det släktträffar för ättlingarna till Spinnel-Anna. Sedan 1960 har det varit elva stycken varav fyra i USA och Kanada. 1990 bestämdes det att träffarna skulle infalla vart femte år och varannan gång ska de vara i Sverige och varannan gång i antingen Kanada eller USA. Vi ser nu väldigt mycket fram emot den träff som ska hållas på hemmaplan i sommar. Ett sjuttiotal transatlanter är på väg och massor med skoj är planerat.

Den 8-10/7 kommer amerikanerna till Stockholm för att guidas runt i vår vackra huvudstad. Guidningen utförs av ättlingar till Spinnelanna. Där efter åker dessa 70 amerikaner till Umeå. Alla är ättlingar till Anna Persdotter Spinell. De stannar till onsdag veckan därpå. Ålder på gänget är 16-75 år. De bor hos medlemmar och ättlingar till Spinnelanna. Allt sker ideéllt.

Mera info: www.spinnelanna.se

Lennart Stensson
Ordförande, Spinnel-Anna Släktförening

Lördag 9 april har Midälva Genealogiska Förening i Sundsvall anordnat en stor Bure-sammankomst där vi ska försöka oss på en början till hur den oreda som idag finns om Bure ska kunna utformas.

Så här skriver vi i vår medlemstidning (texten finns också i kalendariet):

"Denna sammankomst skall ses som en början på en genomgång av vad som de senaste decennierna kommit fram angående hur övre delen av Norrland befolkats och utvecklats och ställa detta i relation till den sammanställning över Bure genealogierna som Johannes Buréus nedtecknade i början av 1600-talet.

Redan Leonard Bygdén säger i sin artikel i Samlaren 1890 att det säkert finns uppgifter i Johannes Buréus nedteckningar som är med sanningen överensstämmande om någon sätter sig in i det som nedtecknats och väger detta mot de övriga handlingar som finns för motsvarande period. En hel del genomgångar och utvärderingar finns gjorda men något samlat grepp över hela problematiken är ej taget. MGF säger heller inte att vi skall lyckas med detta men vi vill göra ett försök att åstadkomma något som så många som möjligt kan ställa sig bakom det som kommer fram. Eller som den vi anlitat som moderator, tidigare arkivlektorn vid Landsarkivet i Härnösand Thord Bylund vill uttrycka det: ”Att försöka få fram en idealversion av BURE genealogierna”.

En del uppgifter vet vi går att belägga i andra källor men för de äldre delarna där bara muntliga uppgifter finns nedtecknade måste väl underbyggda hypoteser anses få avsluta antavlorna utan att någon kan säga att detta är sanningen."

Program med vilka föreläsare som kommer finns inlagt på Rötters kalendarium.

Behöver du ytterligare uppgifter kan du få dessa via Rolf Lusth, 070-680 69 83 eller rolf.lusth@home.se

Hans Engqvist
redaktör MGF

P. g. a. stora publikevenemang börjar det bli svårt att boka hotellrum i Göteborg under Släktforskardagarna 26-28 augusti 2005.

Genom förmånliga avtal med leverantörer i Göteborg har deltagare i Släktforskardagarna fortfarande tillgång till öronmärkta hotellrum, stugor och vandrarhemsplatser men konkurrensen är mycket hård och antalet tillgängliga rum reduceras snabbt.

Den som planerar att delta i Göteborgsprogrammet rekommenderas därför att omgående studera hemsidans information om logi och göra sina bokningar så snart som möjligt. På hemsidan kan man klicka sig direkt till hotellens bokningsadresser.

Välkommen till Göteborg!

SVAR saluför nu sitt överskott av dubblettmikrokort. En del av dessa kort kan vara något begagnade. Dessa erbjuds i första hand våra bibliotek och släktforskare ute i landet för endast sju kronor per styck och gäller vid köp av en hel församlings kyrkoarkiv. Dublettmaterialet omfattar perioden före år 1900 avseende bl.a. husförhörslängder samt födda, vigda och döda. Beställningen skall märkas med ordet: överskottsmikrokort.
En del av mikrokorten är ordnade i paneler och pärmar, och kostar då nio kronor styck.

För närmare information om materialet kontakta:
Depåchef Laila Ericsson SVAR.
Tfn 0623- 72500
E-post laila.ericsson@svar.ra.se

Vi vill även tipsa om vår nyss ombyggda hemsida. Där ni hittar våra digitala arkivdokument, hjälpregister och databaser som hjälp i Er forskning. Här har ni som tidigare möjlighet att beställa mikrokort och besöka vår bokhandel.

SVAR
www.svar.ra.se

Hans Ersson – urval av hans ättlingar inom Sorsele kommun, författad och sammanställd av Thea Hälleberg. Utgiven av DIS 2005, ISBN 91-631-5997-X. Inbunden, 680 sidor, inkl 21 familjeöversikter i fotomontage. Pris 300 kr, beställs från författaren, DIS eller DIS-ÖST.

Thea Hälleberg, 2003 års Örnbergpristagare, kom i februari 2005 ut med sin tredje bok i den omfattande släktsviten ”Sorsele – Släkter från nutid till 1600-talet”. Boken fokuserar på den förste nybyggaren Hans Ersson och ett urval av hans ättlingar inom Sorsele kommun, med utgångspunkt från 21 nu levande familjer. Förordet är skrivet av Ted Rosvall, och Theas bror Allan Hälleberg ger en inledande bakgrund till forskningen om denne nybyggare och hans familj. Boken innehåller, i likhet med de första två böckerna, omfattande antavlor i både grafisk form och i tabellform över var och en av de beskrivna familjerna. En detaljerad stamtavla i tabellform, med en grafisk översikt, ger i slutet av boken läsaren en insikt i kopplingen mellan antavlornas probander och ättlingarna till Hans Ersson.

Citat från Ted Rosvalls förord: En släktforskare lämnar alltid ett litet ”arv” efter sig, en kunskapsskatt, en dokumentation, en presentation av släktens och bygdens historia, adresserad både till samtiden och till kommande generationer. Thea Hällebergs ”arv” skiljer sig från de allra flesta släktforskares. Hennes material är för det första otroligt omfattande, med tusentals och åter tusentals personuppgifter. För det andra är det minutiöst utforskat och dokumenterat. Och för det tredje är det uppställt på ett logiskt och förståeligt sätt, med alla de referenser åt olika håll, inklusive ett omfattande personregister, som man förväntar sig av en god genealogisk presentation. Men Theas böcker har ett mervärde, som än så länge får sägas vara unikt. Jag tänker på alla de egenhändigt komponerade kollage av familjeporträtt och miljöer, som Thea med oändligt tålamod och inte så lite artisteri har satt ihop. Dessa små konstverk ger boken en alldeles egen profil, och kan sägas vara hennes kärleksverk till de familjer och släkter som finns med i böckerna.

Bok 3, liksom de tidigare utgivna bok 1 (år 2000) och bok 2 (år 2002), rekommenderas varmt till släkt- och hembygdsforskare med rötter i eller annan koppling till Sorselebygden, men även som förebild till andra släktforskare hur en släktbok eller en genealogisk sammanställning kan presenteras. Böckerna kan beställas per tel 08-892566 eller via e-post till hans.laestadius@telia.com, och kostar 300 kr/st. Paketpris för två delar 500 kr, för alla tre delarna 700 kr. Frakt tillkommer.
Hans Læstadius, DIS-ÖST

Två innovatörer knutna till Teknocenter vid Högskolan i Halmstad har utvecklat en programvara för arkivering av dokument, som är uppbyggd kring ett automatiskt filhanteringssystem som kan hantera och lagra tusentals dokumentsidor. Programmet kan också användas vid arbete där man behöver jämföra två textsidor (exempelvis översättningar).

Programmets innehåll
Några av funktionerna i A-media.nu:

• Hantera tusentals dokumentsidor.
• Skapa PDF-filer med ett enda knapptryck.
• Automatiskt filhanteringssystem.
• Hanterar samtliga Word-format, från Word 6 till Word XP.
• Komplett församlingsdatabas (samtliga församlingar inom Svenska kyrkan).
• Innehåller de vanligaste ordbehandlingsfunktionerna.
• Enkelt, snabbt och användarvänligt gränssnitt.
• Programmet finns både på svenska och engelska.

Programmets tillgänglighet
Programmet A-media.nu finns ute på internet i sharewareform på hemsidan, www.a-media.nu.

Demografiska databasens vid Umeå universitet registrering av kyrkböcker har under senare tid i stor utsträckning koncentrerats på länkning av uppgifterna i kyrkböckerna för församlingarna kring Linköping. Genom att länka informationen blir det möjligt att följa människorna över tid i församlingarna och att följa över generationer.

Tidigare har fem församlingar kring Linköping färdigställts i länkad form (Kaga, Landeryd, Rystad, Vårdsberg och Värna), nu är ytterligare fyra församlingar färdiga. De är Kärna, Rappestad, Slaka och Vikingstad. Dessa församlingar är sökbara via sökverktyget Indiko på adressen www.ddb.umu.se. Dessutom är det möjligt att söka i noteringarna för de övriga 27 östgötaförsamlingarna, liksom för ett stort antal andra församlingar. Successivt kommer fler östgötaförsamlingar att bli länkade.

I övrigt fortgår registrering av församlingar i Norrlands inland. Inom kort kommer Gällivare att införlivas. För närvarande sker dessutom registrering av Vilhelmina och Jokkmokk.

Sören Edvinsson

För många hoppas jag att det skall bli en lättnad att åter kunna söka sina anförvanter i vår sökdatabas över indelta soldater i hela Sverige. Det är vår förhoppning att de flesta av Er som söker skall hitta något. I basen hittar Ni nu som tidigare grunduppgifterna för soldaten. Om Ni sedan vill ha mer, vänd Er till aktuellt soldatregister eller till Centrala soldatregistret i Skövde så skall vi hjälpa Er med Era frågor.

Denna databas, som är ett samarbetsprojekt mellan Centrala Soldatregistret och DIS, kommer varje år strax före släktforskarstämman att uppgraderas med de senaste uppgifterna. Den bas Ni nu har på nätet är uppgraderad under hösten 2004 och innehåller totalt 266 417 poster.

Jag är mycket tacksam om Ni sprider uppgiften att registret åter finns på nätet till så många som möjligt av de ca 50 000 släkt- och hembygdsforskare som finns i landet.

Basen kommer även att finnas på engelska och uppgifter om den kommer att finnas även i det stora landet i väster.

Har Ni frågor hör gärna av Er så skall jag efter hand försöka hjälpa till med dessa.

Med vänlig hälsning
Björn Lippold
C/Garnisonsmuseet
www.garnisonsmuseet.se (2004-01-31)

Malmö Släktforskarförening har tillsammans med DigiArkiv AB tagit fram en CD innehållande samtliga 52 nummer av medlemstidningen AnGripen som kommit ut mellan åren 1987-2004. På skivan finns även med register sorterat på författare, nummer och ämne.

Skivan kostar endast 70 kr (porto tillkommer) och kan beställas på bestallning@msff.se eller 040-92 45 38.
– Mer information om skivan finns på www.msff.se/angripen.pdf

Med vänliga hälsningar
Johan Schöld
ordf. Malmö Släktforskarförening

Emigranternas Hus i Göteborg har nu tillfört Ancestry Library Edition med cirka
4 000 databaser till vårt övriga utbud av databaser inom släkt- och emigrantforskning. Vi hoppas därmed kunna ge möjligheter för dem som söker sin släkt t ex i USA att komplettera sin forskning med nya uppgifter.

Vi finns på Packhusplatsen 7, våning 2 i Göteborg och våra öppettider är måndag-fredag kl 10-16. Vi har också kvällsöppet onsdagar kl 17-19.

För att försäkra sig om en plats i Forskarsalen ringer man 031-13 00 51 och bokar.

Nini Engstrand

Verksamhetschef

Information från Åsbo Släkt-och Folklivsforskare, Klippan

”Sveriges Kyrkor” heter Åsbo Släkt-och Folklivsforskares nya, stora projekt.

I projektet kommer vi att samla information om, och bilder av, alla svenska kyrkor från söder till norr, och presentera resultatet på föreningens hemsida. Med svenska kyrkor menar vi kyrkor inom Svenska kyrkan som ingår, eller har ingått i en församling, inom eller utom Sveriges gränser.

Till en början koncentreras arbetet till Lunds stift och Skåne, men ambitionen och förhoppningen är att knyta landskap efter landskap, stift efter stift till vårt projekt, för att i framtiden kunna presentera en unik databas med kompletta uppgifter om Sveriges alla kyrkor.

Alla som har intresse av, och kunskap om våra kyrkor, är välkomna att på ett enkelt sätt i ett fastställt formulär, skriva in sina uppgifter, gärna kompletterat med ett foto, i vårt register som ligger till grund för databasen.
Databasen Sveriges kyrkor kommer att vara sökbar på vår hemsida.

Uppgifter om kyrkorna kan t.ex. vara ålder/byggår, byggnadsstil, arkitekt, intressanta inventarier, series pastorum o.s.v.

Projektet finns presenterat på vår hemsida, www.asbo-gen.com från och med den 1 januari 2005.

För vidare information:

Barbro Andréll, adr: barbro@aasbo-gen.com tel: 070/3270635 eller 0435/14734
Alan Sejrbo Petersen adr: alan@aasbo-gen.com

Med vänliga hälsningar
Barbro Andréll
ordf. Åsbo Släkt- och Folklivsforskare
(2004-12-29)

Efter att vi haft soldatregistret på nätet under ett år på Linköpings Universitets dator, och mer än 200000 besök gjorts i basen, var vi i våras tyvärr tvungna att stänga denna. Den ansvarige på universitetet Peter Berkesand bytte arbetsuppgifter varvid vi inte hade någon som kunde stå för vår bas, varför den bland annat av denna anledning stoppades. Till detta kom också problemet med att det fanns personer som försökte komma över hela basen, vilket i sin tur medförde problem för universitetets server.

Efter detta visade många intresse av att ta över registret till sin server och hemsida. Förhandlingar inleddes efter sommaren och under hösten har det sedan blivit klart att den databas som vi tidigare hade på nätet från januari åter kommer att finnas där. Men nu har ett avtal mellan Centrala Soldatregistret i Skövde och Föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen (DIS) skrivits, så att föreningen på sin server har registret tillgängligt för alla som vill söka i materialet utan kostnad eller andra åtaganden. Basen kommer att vara sökbar från slutet av januari och kommer sedan en gång om året att uppgraderas, förhoppningsvis skall dessa uppgraderingar vara klara lagom till Släktforskarstämman varje år.

Jag har under tiden då basen varit stängd haft ett trettiotal förfrågningar i veckan om när den åter blir tillgänglig och även om det har varit roligt att se att materialet är efterfrågat, har det samtidigt varit tråkigt att inte kunna ge någon säker uppgift om när den åter finns ute, därför känns det roligt att kunna meddela detta just inför julen.

På DIS arbetar man för högtryck med att få basen klar för sökning så snart som möjligt och för dem av Er som vill komma först - gå med jämna mellanrum in på www.dis.se - där kan Ni se när den är färdig.

Som de flesta vet är den CD-skiva som vi tidigare gav ut slutsåld sedan länge. Om trycket blir stort att även ha registret på en CD-skiva finns denna möjlighet trots att det ligger på nätet. Framtiden får i detta fall utvisa huruvida intresset är så stort att det är någon idé att komma med en skiva.

Om någon på sin hemsida har uppgift om att det finns en CD-skiva i nuläget ber jag Er ta bort detta, med anledning av det jag tidigare skrev att den är slutsåld. Jag ber er också kolla huruvida den e-post adress till oss på centrala soldatregistret stämmer då det visat sig att det finns forskare som klagar på att de inte kommer fram med sina förfrågningar.

E-postadressen dit forskare kan ställa sina frågor om registreringen av indelta soldater är:
bjorn.lippold@mil.se

MVH
Björn Lippold
C/Garnisonsmuseet
(2004-12-22)

Kära medeltidsvänner!

Jag vill med detta brev meddela att vi idag har öppnat en ny onlineversion av Diplomatariets huvudkartotek, som nu har utökats till att även omfatta brevtexterna.

I och med detta är det alltså för första gången möjligt att göra sökningar i samtliga brevtexter som tryckts i Svenskt Diplomatarium. Det gäller brevmaterialet från äldsta tid fram till 1375 och perioden 1401-1420. Totalt är det cirka 12 000 sidor källtext som nu publiceras elektroniskt på detta sätt. Vi kommer i fortsättningen att successivt lägga ut nyutkomna texter (i samband med publicering av nya häften).

Vi har valt att behålla samma struktur i huvudkartoteket som tidigare. För att se brevtexten till en kartotekspost klickar man helt enkelt på knappen "Visa brevtext".

För att göra det lättare att läsa brevtexterna och för att ge tillgång till all information i de publicerade breven, till exempel alla notapparater, har vi länkat bilder av breven i Diplomatariets tryckta form till varje brevtext. För att nå dessa texter, klicka på länken i fältet "Visa boktryck". (Detta gäller än så länge inte texterna från de senast tryckta häftena. Dessa bilder kommer att läggas in under januari, men texterna är förstås sökbara redan nu.)

De tryckta brevtexterna har skannats och sedan OCR-lästs. Den optiska läsningen och överföringen till sökbara filer har utförts av Ytterlids AB i Falkenberg. Arbetet har finansierats av Vitterhetsakademien och Riksarkivet. Det bör noteras att denna första version av Diplomatariet på internet - trots en mängd kontroller - fortfarande kan innehålla en hel del fel beroende på den maskinella inläsningen. Vi är mycket tacksamma om ni rapporterar alla felaktigheter ni hittar. Maila gärna alla synpunkter på kartoteket och brevtexterna till oss på redaktionen. Ni kan även använda vårt särskilda formulär (länk finns överst i varje kartotekspost) för rättelser.

Det nya huvudkartoteket nås enklast via länk (överst) på Diplomatariets hemsida:
www.ra.se/ra/diplomat.html

Sprid gärna information om den nya sökmöjligheten till studenter, kolleger och andra intresserade!

Varma hälsningar,

Claes Gejrot
Huvudredaktör
Svenskt Diplomatarium
(2004-12-17)

SVAR har påbörjat skanning av hela Sveriges mantalslängder för perioden 1642-1820. Arbetet beräknas pågå under nästa år innan allt material under denna tidsperiod är inskannat. Skanningen sker från mikrofilm och huvudsakligen från Riksarkivets exemplar av mantalslängderna.

Mantalslängd är en skattelängd över personer som var skyldiga att erlägga mantalspenning. Alla arbetsföra mellan 15-62 år skulle betala den. Adeln och tjänstfolket på hovet och säterier var undantagna. Det ingår även uppgifter om andra personella skatter t.ex. fickurslängd, boskapslängd, kvarntullslängd m.fl.

Mantalslängder är ett bra komplement till kyrkböckerna, speciellt om kyrkböckerna för en församling har förstörts av någon anledning. Uppgifterna i mantalslängderna varierar mycket mellan olika tidsperioder och även mellan olika skrivare. I äldre mantalslängder står ofta enbart ägaren av hemmanet uppräknad och övriga skattpliktiga personer i hushållet som en siffra i en kolumn. I senare mantalslängder kan alla skattpliktiga personer vara uppräknade med namn (åtminstone förnamn) och med födelseår.

För närvarande finns nio län inskannade: Blekinge län, Kalmar län, Kristianstads län, Kronobergs län, Jämtlands län (1810-1820), Norrbottens län (1810-1820), Västerbottens län, Västernorrlands län (1762-1820) och Örebro län. Dessa är kompletta förutom några enstaka volymer.

Vi arbetar även med att skapa register till dessa volymer så att man enkelt ska hitta på vilken sida (bild) som en församling börjar. Detta arbete tar dock längre tid än skanningen så vi kommer att komplettera med register allt eftersom. Vi har påbörjat registrering för Kalmar län och Örebro län.

Bilderna tillgängliggörs via SVARs hemsida. För att titta på bilderna krävs abonnemang. De inskannade bilderna finns i bildformat DjVu, vilket kräver att man först laddar ner en plugin. Ytterligare information omkring detta finns på vår hemsida.

Gör på följande sätt för att söka efter mantalslängder på www.svar.ra.se: - Klicka på länken Forska och gör en sökning i Arkivsök. Skriv ”mantalslängder” i fritextfältet och välj Skannat i fältet för 'Typ av material'. Man får då träff på två olika arkiv. Huvuddelen av de skannade volymerna återfinns under referenskod ”SE/RA/55203”.

Följande län står på tur att skannas och tillgängliggöras under första halvåret 2005:

• Ölands län
• Värmlands län
• Älvsborgs län
• Malmöhus län
• Uppsala län
• Stockholms län
• Gävleborgs län (Västernorrland) 1654-1820
• Östergötlands län

---------------------
2004-12-02
Magnus Johansson
SVAR

Onsdagen den 17 nov firade Borås Släktforskarförening sitt 15-årsjubileum i närvaro av förbundets ordförande Ted Rosvall och representanter från ett flertal grannföreningar samt ett 60-tal medlemmar.

Ordföranden Lars-Gunnar Carlsson inledde firandet med en tillbakablick och sedan talade Ted Rosvall om vad som är på gång i Släktforskarsverige. Han nämnde allt från sockenfrågan till nya CD-skivor.

Boråsföreningen har precis till sitt jubileum fått klar sin första CD – Bollebygd - i serien Födda i Sjuhärad. Föreningen är pilotförening i förbundets projekt om ett presentationsprogram och ser nu fram emot att färdigställa de övriga sex häraderna.

Grannföreningarna – Marks och Kinds Släktforskarföreningar samt Västgöta Genealogiska Förening uppvaktade med blommor och bokgåva och från förbundet fick föreningen CD:n med Sveriges Befolkning 1980.

Till kaffet efter maten fick gästerna njuta av en lokal vissångare med välljud i basen och historier därtill.
Förbundsordföranden Ted Rosvall och Borås Släktforskarförenings ordförande Lars-Gunnar Carlsson (foto: Jan-Ove Frantzich)

-Föreningens hemsida: Borås Släktforskarförening

PRESSINFORMATION SVERIGES RADIO

När P1:s nya program Släktband har premiär, söndag den 7 november kl 12.00, får Sveriges Radio sitt första program om släktforskning.

* Vi vill visa på alla möjligheter som släktforskning innebär, självklart inspirera och ge kunskap om hur man gör för att komma en person nära genom arkiven, säger Gunilla Nordlund, projektledare och en av programledarna.

Programmens innehåll kommer att vara intressant för såväl erfarna släktforskare som för dem med liten kunskap men som är nyfikna på ämnet. Varje vecka ges handfasta råd av erfarna släktforskare om hur man går tillväga.

* Den som ska börja släktforska får ofta frågan: "Hur långt har du kommit, hur många namn har du?" Vi vill inte bara visa hur man hittar namn utan hur nära en person man komma genom arkiven, säger Gunilla Nordlund.

Genom att besöka olika arkiv och visa på olika släktforskningsfynd visar redaktionen hur man kan skapa sig en bild av en person som har varit avliden mycket länge. Efter envist letande kan man till slut klä ett namn med en personlighet och ett historiskt sammanhang.

* Jag har släktforskat på amatörnivå. Det är framför allt mitt intresse för historia som gör att jag tycker att det är så spännande att hitta människor och förstå sammanhang de har levt i, säger Elisabeth Renström.

Antalet släktforskare har ökat och man räknar med att cirka 50 000 svenskar är aktiva idag. Det talas till och med om släktforskning som en ny folkrörelse. Tidigare var man tvungen att resa runt till olika arkiv i landet för att komma åt uppgifter. Mikrofilmen förenklade arbetet väsentligt och Internet har gjort en stor del av släktforskningen möjlig hemifrån skrivbordet.

Gunilla Nordlund har släktforskat sedan tonåren. Som 16-åring besökte hon Landsarkivet i Härnösand för första gången. Sen dess har hon, precis som många andra släktforskare, gått vidare på många sidospår.

* När man väl börjat upptäcker man alla de unika arkiv som Sverige har. Arbetet tar aldrig slut, säger hon.

Gunilla Nordlund har arbetat på Sveriges Radio under de senaste 20 åren, bland annat med programmen Radio Ellen, Freja och Gender.

Elisabeth Renström har arbetat för Sveriges Radio både som anställd och frilans, från och till sedan 1980, med bland annat Karlavagnen och Frihamnen. Hon har även arbetat som skrivande journalist och för tv. I tio års tid har hon också undervisat i journalistik på folkhögskola. Just nu är hon även programledare i Sveriges Radios digitala kanal SR X.

I premiärprogrammet bekantar vi oss med en man som dog av syfilis 1880. Där visas ett exempel på hur man kan bilda sig en uppfattning om en avliden människa genom arkiven. Gunilla Nordlund fann mannen i en sjukhusjournal. Han dör endast 40 år gammal och lämnar hustru och flera barn. I den handskrivna sjukhusjournalen finns detaljerade beskrivningar om patienten. Till exempel citeras han flera gånger. Han känner speciell oro för sina barn eftersom hans hustru inte arbetar. Med hjälp av forskaren Anna Lundberg från Demografiska Databasen i Umeå tar Gunilla Nordlund reda på hur mannen kunde leva ett helt liv tillsammans med sin hustru utan att smitta henne och barnen.

Släktband har premiär söndag 7 november kl 12.00, med repris 8/11 kl 10.30 och 9/11 kl 01.15

-Programmets hemsida på Internet nås direkt här:
http://www.sr.se/p1/slaktband

Premiär för Släktband med Elisabeth Renström och Gunilla Nordlund.
P1 7 november kl 12.00. Foto: Mikael Grönberg/SR.

För vidare information, vänligen kontakta:
Gunilla Nordlund, programledare och producent, telefon: 090-17 17 36 eller 070-587 88 12
Elisabeth Renström, programledare, telefon: 0303-22 58 04 eller 070-769 00 97
Maria Ekelund, pressinformatör P1, telefon: 08-784 71 53 eller 070-777 44 87

Kalmar läns Genealogiska Förening (KLGF) firade på Högalids Folkhögskola i Smedby sitt 25-års jubileum med ett 60-tal medlemmar och inbjudna gäster med föreläsning och middag med musikunderhållning.

Upptaktsmötet till föreningens bildande hölls 1979, även detta på Högalid. Initiativtagare och föreningens första ordförande var Kerstin Jonmyren, Ljungbyholm, som vid den tiden ledde släktforskningskurser i Vuxenskolans regi. Hon var under många år föreningens ordförande och vid Sveriges Släktforskarförbunds årsstämma 2002 erhöll hon förbundets hedersdiplom för ”Hedersvärda insatser i släktforskningens tjänst”. Samma utmärkelse tilldelades 2004 föreningens Sven Andersson med 20 år som sekreterare och senare ordförande.

Jubileumsfirandet inleddes i augusti med en uppskattad vandringsutställning som visade ”Dagens möjligheter att släktforska” på huvudbiblioteken i södra delen av länet. Ett späckat jubileumsnummer av föreningstidningen KLGF-bladet gavs sedan ut med föreningens historia berättad av tidigare föreningsordföranden.

Idag är drygt 400 medlemmar registrerade och föreningen arrangerar bl a släktforskarhjälp på kommunbiblioteken, kurser och föreläsningar.

Fem av deltagarna i lördagens jubileumsfest på Högalids folkhögskola var också med då föreningen startade för 25 år sedan. Fr v Lena Nilsson, Sven Andersson, Inger Johansson, Arnold Bruman och Kerstin Jonmyren, som också blev föreningens första ordförande "trots att jag var kvinna och gravid", som hon formulerade det för festdeltagarna.

Gösta Alexandersson, sekr. KLGF

Arkion påbörjade i augusti publiceringen av Älvsborgs lösen 1571 i sin bilddatabas - för närvarande finns där fyra landskap färdiga: Uppland, Södermanland, Småland samt Östergötland. Målsättningen är att samtliga landskap skall finnas tillgängliga före årsskiftet.

Älvsborgs lösen 1571 är en förmögenhetsskatt, den första av de två specialskatter (den andra runt 1613) som ålades svenskarna för att Sverige i lösensumma skulle kunna betala danskarna vilka beslagtagit Älvsborgs fästning. Detta kom att bli den första förmögenhetstaxeringen på hushållsnivå som är detaljerad med bland annat folks samlade guld-, silver-, koppar- och tenninnehav, och vilken vi idag tacksamt kan dra nytta av i vår släktforskning.

Klicka på bilden ovan (som föreställer förstasidan för Skänninge stad i Östergötland) för att se den i 'naturlig' storlek; alltså så som den ser ut hos Arkion.

• Besök Arkion på www.arkion.ra.se för fler upplysningar - där framgår också inmatningsläget på övrigt tillgängligt material i deras olika databaser.

På bilden skymtar Dick Östlind och Tommy Dahlberg från Arkion.

Hallands Genealogiska Förening fortsätter att tillsammans med HH DigiArkiv AB i Trelleborg ( f.d. GH Microscan ) ta fram nya CD-skivor med halländska mantalslängder församlingsvis. Detta till alla släktforskares stora glädje. Hösten 2003 presenterades den första omgången digitalfotograferade mantalslängder på CD, och nu har ytterligare årtal digitalfotograferats. För den halländske släktforskaren öppnar sig ett helt nytt forskningsfält. Genom att det nu finns möjlighet att i lugn och ro hemma vid datorn utföra forskning i mantalslängderna från Halland kan nya framsteg göras. De nya CD-skivorna "CD Mantalslängder - 1674, 1688-1765", som innehåller hela 77 år av mantalslängder, kan beställas av Hallands Genealogiska Förening.
http://www.genealogi.se/halland/

Ytterligare ett antal församlingar finns nu sökbara i Indiko - kyrkböcker på nätet. Indiko är ett sökprogram mot Demografiska databasens registrering av historiska kyrkböcker. De nya församlingarna är Karesuando, Jörn och Norsjö som alla finns i länkad form. Dessutom har några volymserier från ett antal församlingar som registrerats i samarbete med Demografiska databasen gjorts tillgängliga i Indiko. Det är födelse- och dödböcker för Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo och Jättendal som registrerats av och tillhör Kulturarkivet, Nordanstig samt födelseböcker för Offerdal som registrerats vid datastugan i Kaxås. Dessa externa material är fritt sökbara. I övrigt är av Demografiska databasens ordinarie material Tuna (Västernorrland), Sundsvalls stad och Björsäter fria. Adressen är www.ddb.umu.se.

Vid introduktionen av den nya versionen av Indiko blev söktiderna oacceptabelt långa pga mycket trafik och för låg prestanda på servern. Efter byte av server har emellertid detta problem lösts.

Sören Edvinsson

Sveriges Släktforskarförbund har valt ny styrelse och bestämt inriktningen av verksamheten för det kommande året. Det skedde under värdiga former och skickligt ordförandeskap av Per Söderberg vid de pågående släktforskardagarna i Östersund.

Förhandlingarna präglades av god anda och innehöll inga egentliga stridigheter. Den enda punkt på dagordningen som drog ut på tiden var valen till fem nya styrelseledamöter. Utöver valberedningens fem förslag nominerades under stämman också Sam Blixt, vars mandat gick ut vid årets stämma. Valberedningens beslut att inte nominera Sam för omval, togs inte emot nådigt av Sams förening PLF i Oskarshamn. Han nominerades alltså inför stämmodeltagarna men det hjälpte inte. Efter votering gick de 120 röstande delegaterna helt på valberedningens förslag.

Röstsiffrorna blev:

I övrigt valdes Ove Olsson (omval), Stig Aronsson, Löddeköpinge och Karl-Göran Backgård, Åkersberga (båda nyval), till revisorer resp. revisorssuppleant. Och till valberedning omvaldes Olof Cronberg (sammankallande), Jojje Lintrup, Elisabeth Leek och Eddy Widborg, samt nyvaldes Bo Persson, ÖGF.

Innan dessa val genomfördes hade dock de allra flesta av stämmobesluten redan fattats. Bland annat fick Ted Rosvall förnyat förtroende för ytterligare två år som ordförande. Det beslutet togs enhälligt. Den fråga som, utöver styrelsevalen, tog mest tid i anspråk, var verksamhetsberättelsen och bokslutet. Den avgående styrelsen tvingades konstatera att man inte levt upp till kraven i stadgarna om när alla stämmohandlingar skall finnas tillgängliga för delegaterna. Det var t.o.m. så att den slutliga versionen av revisionsberättelsen inte levererades förrän då deltagarna satt sig tillrätta i salen.

– Vi kan bara be om ursäkt. Det finns förklaringar men de skall inte ses som bortförklaringar. Vi kan bara lova att bättra oss på denna punkt, sa Ted Rosvall.

Förklaringarna stod styrelsens ekonomiansvarige Kurt Modig och revisorn Lena A. Löfström för. Och problemen bottnade i stor utsträckning i den omläggning av bl.a. bokföringssystemet som genomförts under se senaste två åren. – För första gången följer förbundet numera lagen i sin redovisning, sade bl.a. Lena A. Löfström, och lockade fram ett och annat skratt under en annars allvarlig stämma.

Kurt Modig förklarade också varför en del siffror i den framlagda redovisningen till synes visar ökade lönekostnader och ett totalt minus i verksamheten.

– Lönesiffrorna skall läsas i ljuset av att alla löner numera redovisas under samma post. Tidigare låg en del löner "begravda" i olika projekt. Och i det minus som förbundet redovisar för år 2003 är ca. 600 000 kronor kostnader för de bonuspaket som styrelsen beslutade dela ut till medlemsföreningarna förra året, och ca 400 000 är kostnader för projektet "Namn åt de döda". Dessa senare kostnader kommer inom kort att balanseras av de intäkter som försäljningen av "Sveriges dödbok 3" ger.

Med dessa förklaringar lät sig stämmodeltagarna nöja och bokslut och verksamhetsberättelse lades till handlingarna.

Det fanns fyra motioner framlagda och stämman gick på de rekommendationer som styrelsen gjort i sina svar, med undantag för förslaget att förbundet ska verka för att samtliga landsarkiv ska få var sin uppsättning av mikrokort för hela landet. Styrelsen hade yrkat avslag på grund av kostnaden – mellan 70 och 100 miljoner kronor – men när förslagsställaren, Sven Horndal från Skånes Genealogiska Förbund, reviderade förslaget till att gälla att förbundet skall verka för att de mikrokort som SVAR nu innehar tas tillvara den dag SVAR beslutar sig för att avveckla utlåningsverksamheten, så ändrades även styrelsens nej till ett ja.

I övrigt avslogs en motion om att publicera alla styrelseprotokoll på Internet, medan motioner om införandet av en särskild Släktforskardag och framtagning av ett registerprogram för mantalslängder bifölls.

Då det gäller verksamhetsplanen för kommande år tryckte både Ted Rosvall och stämmodeltagarna på vikten av att fortsätta verka för bevarande av sockennamn och bevarande av de register över landets befolkning, som numera endast förs på data. – Vi har kommit till vägs ände då det gäller att påverka myndigheterna och departementen, konstaterade Ted Rosvall och hänvisade bl.a. till brevstormen för bevarande av sockennamnen.

– Den fick visserligen stor uppmärksamhet, inte minst i massmedia. Men det departement som borde ta tag i frågan, kulturdepartementet, vägrar göra det med hänvisning att det är en fråga för finansdepartementet.

– Därför måste vi nu gå vidare och påverka våra politiker. Under året kommer styrelsen att ta initiativ till en informationsskrift om dessa frågor som skall skickas till alla politiker i nämnder och styrelser på alla nivåer i landet, för att väcka dem och undvika den kulturkatastrof som vi är på väg emot.

I detta instämde som sagt stämman till fullo.

Innan Per Söderberg avslutade stämman presenterades också vilka som utsetts till Årets arkiv och Årets bibliotek. Det blev Vadstena landsarkiv "...ett modernt landsarkiv i gammal miljö", och Bodens bibliotek. Inte minst det senare beslutet mottogs med jubel bland stämmodeltagarna.

Christer Engstrand från Föreningen Släktdata hälsade så alla deltagare välkomna till nästa års stämma, som skall hållas i Kristine kyrka (Tyska kyrkan) i Göteborg.

Slutligen avtackades avgående styrelseledamoten Sam Blixt, revisorerna Lena A. Löfström och Åke Kjellqvist samt stämmans ordförande med blommor av förbundssekreteraren Gunvor Hjärtström. Därefter var det dags att kliva ut i det vackra vädret. Eller kanske ta ännu en titt i utställningslokalerna.

Hans Egeskog

Boken är en av våra mest älskade ägodelar sedan långt tillbaka i tiden. Under många århundranden symboliserade den makt, myndighet och förfinat liv. Till Sverige kom de första böckerna med de kristna missionärerna. Med byggandet av kyrkor och kloster spreds böckerna och i klostren och domkapitlen skapades bibliotek.

Det är om boken och dess tidiga historia som Stympade böcker handlar. I utställningen besvaras frågor som: Hur och var gjordes böcker? Vem eller vilka gjorde dem? Till vad användes de? Vilka läste böckerna och vilka ägde dem?

Stympade böcker är en uppföljning på utställningen Helgerånet – från mässböcker till munkepärmar som producerades 1993 (om boken som då gavs ut kan läsas här). Den handlade om vad som hände med de böcker som varit knutna till den katolska tron. Efter reformationen 1527 gick nedmonteringen av den svenska katolska kyrkan och dess institutioner snabbt. Biblioteken togs i beslag och böckerna slaktades för att pergamentet skulle kunna användas till annat. Böckernas sidor kom främst att användas som skyddsomslag till Vasaregimens räkenskaper (se bilden).

Bägge utställningnarna är resultatet av ett stort katalogiseringsprojekt kallat MPO (medeltida pergamentsomslag) som finansierats av Vitterhetsakademin. Vitterhetsakademin har även finansierat utställningen Stympade böcker som producerats i samaebete mellan Riksarkivet och Stockholms medletidsmuseum.

Utställningen pågår från 23 april till 30 dec 2004 i Medeltidsmuseet i Stockholm.

Brevskrivarregistret från Kinda innehåller omkring 2.200 brev (varav ca 1.700 är inscannade). En stor del av breven är skrivna i Amerika och skickade till släktingar och vänner i Kisa-trakten i södra Östergötland. Brevens datering sträcker sig från 1845–1999. Kisa med omnejd hade en tidig och mycket omfattande utvandring till i första hand USA.

En del av breven kommer från det arbete som förre bibliotekarien i Kisa, Curt von Wachenfeldt, utförde när han samlade in emigrantbrev i slutet av 1960-talet och som delvis användes när Kisa Emigrantmuseum byggdes upp. Dessa brev har digitaliserats i ett samarbete mellan Kinda kommun och Kulturarv Östergötland. Varje brev är registrerat enligt den modell som finns för SVARs brevskrivarregister och dessutom kompletterat med en avskannad bild på varje brevsida. Brev yngre än 70 år går inte att nå via Internet. En del av breven är skickade till Norra Vi i Ydre kommun.

Kinda kommun = Horn, Hycklinge, Hägerstad, Kisa, Kättilstad, Oppeby, Tidersrum, Tjärstad och V Eneby socknar. Centralorten Kisa och orterna Rimforsa, Horn, Hycklinge, Björkfors, Tidersrum och Ydrefors ligger i Kinda kommun.

Kontaktperson för Kinda lokalhistoriska arkiv, där breven finns, är: Ing-Marie Wallin tel. 0494-191 12, ing-marie.wallin@kinda.se. Du når de inscannade breven via www.svar.ra.se (gå där in under ”Forska”). De inskannade bilderna är lagrade i bildformatet DjVu, vilket kräver att man först installerar en plugin på sin dator.

Det finns ett amerikanskt släktforskningsprogram, som heter Legacy. Det har nu översatts till svenska, av ett lag släktforskare och datamänniskor ledda av Christer Siverud. Det är relativt färdigt, men skulle behöva testas av folk med fräscha ögon. Det skulle vara trevligt om några var intresserade av att testa Legacy på svenska och komma med förslag till förbättringar, och påpekande om fel! Man kan gå in och anmäla sig som testare på följande adress: [http://www.legacyfamilytree.com/LegacyLists_Svenska.asp].

Välkomna!

Under perioden 1–19 april har du möjlighet att fritt testa den nya versionen av Indiko - kyrkböcker på nätet. Indiko är ett sökverktyg mot Demografiska databasens befolkningsdatabas. Den innehåller information från ett 60-tal svenska församlingar från tiden före 1900. I testversionen ingår 36 församlingar kring Linköping samt Tuna och Sundsvall i Medelpad. Till skillnad från det som tidigare funnits för Linköpingsregionen, har nu fem församlingar (Kaga, Landeryd, Rystad, Vårdsberg och Värna) länkats. Dessutom tillkommer ministeriallängderna för dessa nya församlingar: Björkeberg, Flistad, Kättilstad, Lillkyrka, Tjärstad, Ulrika, Vårdnäs, Östra Harg och Östra Skrukeby.

Vi räknar med att släppa den definitiva version den 19 april. Då kommer samtliga församlingar i databasen att bli tillgängliga för de som abonnerar. Däremot kommer Tuna församling fortsättningsvis vara fri liksom Björsäters församling som ett exempel på en olänkad församling samt Sundsvalls stad (något som möjliggjorts genom samarbete med Sundvallsminnen).

Information kring vilka församlingar som finns tillgängliga samt åtkomst av den fria testversionen finner du på adressen www.ddb.umu.se. Under en tid framåt kommer den gamla versionen av Indiko att fortsätta att vara tillgänglig, dock utan införlivande av nya församlingar.

Vi har nöjet att meddela att uppgradering av Centrala Soldatregistrets databas nyligen har gjorts.

Vi har nu nått fram till 258.175 poster om soldater från Boden i Norr till Karlshamn i söder. Till detta skall läggas ett stort antal hustrur och barn som finns nyregistrerade på varje soldatregister. Dessa uppgifter tillsammans med annat som inkommit gör att allt fler kan ha nytta av det material som finns på de lokala soldatregistren.

Även den lilla ordlistan som Du finner i databasen har blivit ett antal ord rikare, där är meningen att ytterligare ord efter hand kommer att föras in. Allt efter som Ni träffar på ord och uttryck i Er forskningen, som Ni tycker fodrar en förklaring, ser vi gärna att Ni sänder in dem för att vi om möjligt i skall kunna förklara dem och föra in dem i listan. Om Ni har förklaringar är vi naturligtvis glada för dem också.

När det gäller basen över soldater är det fortfarande den indelta armens manskap som Ni kan finnas där. Det är manskap som antogs som Infanterister, Kavallerister, Husarer samt Båtsmän mellan åren 1682-1901. Det värvade manskapet i form av bland andra Trängtrupperna, Kungens livgarde och Artilleriets folk finner Du inte i databasen. Du finner ej heller Nationalbeväringen eller Beväringsarmen som var en del av det svenska försvaret från 1811 uppgifter om detta manskap finner Du på Krigsarkivet, Stockholm, tfn: 08-78 24 100.

Vi har sedan basen kom på internett den 7 april 2003 haft något över 137.800 besök på hemsidan. Detta har fört med sig att förfrågningarna om materialet har ökat dramatiskt hos de flesta registren, detta i sin tur har även fört med sig att många som arbetar med registreringen fått svårt att hinna med frågesvaren, då registreringen för många är en fritidssysselsättning och det vet alla hur lite fritid vi tycker oss ha. Ha tålamod svar kommer.

Ett arbete med att registrera även den värvade arméns förband har pågått under nå-got år och vår förhoppning är att vi under 2005 skall kunna släppa den första utgåvan av detta arbete på nätet.

För Er som vill söka i Centrala Soldatregistret är adressen som tidigare:

http://www.liu.se/tema/databaser/search.php?id=49

Glöm inte att sänd oss det material Du har om soldater. Genom att hjälpas åt blir vårt register mer intressant för många fler.

Svenska Genealogiska Samfundet (SGS) konstituerades av drygt 15 personer lördagen den 31 januari 2004 på Fakultetsklubben Manne Siegbahn, Frescati, Stockholm. SGS ändamål är att befrämja vetenskapliga metoder inom släktforskning. Medlemsavgiften för 2004 fastställdes till 200 kronor.

SGS skall främst nå sitt ändamål genom utgivning av Svensk Genealogisk Tidskrift (SGT), vars utgivning planeras starta 2006, eller möjligen i slutet av 2005. Andra aktiviteter som SGS planerar är utgivning på CD av Victor Örnbergs Svensk Slägt-Kalender/Svenska Ättartal. SGS överväger också utgivningen av kvalificerad tabellgenealogi i digital form. Genom dessa aktiviteter avser SGS att underlätta utgivningen av SGT men också att bli en möteplats för fritidssläktforskare och fackhistoriker för ömsesidigt utbyte.

Styrelsen kommer att utses genom en medlemsomröstning bland samtliga medlemmar senare under året. I avvaktan på medlemsomröstningen utsågs en interimsstyrelse bestående av ordförande Michael Lundholm, vice ordförande Christina Norén-Svensson, sekreterare Bo Persson, kassör Michaël Lehman samt ledamot Kerstin Jonmyren. Till valberedning utsågs Anders Ryberg, Anders Winroth och Sari Wilhelmsson. Till revisorer utsågs Werner Pursche och Torsten Berglund. Till revisorssuppleanter utsågs Olle Elm och Anna-Carin Betzén.

Har ni frågor om SGS är ni välkommna att höra av er till undertecknad som är ordförande i interimsstyrelsen. Telefon 08-364645 (hem) och 08-163048 (arb). Mobil 070-5334555.

Det har hänt mycket inom släktforskar-Sverige de senaste årtiondena. Släktforskning har blivit en var-mans/kvinnas-hobby. För den som är intresserad av person- och släkthistoria finns nu många föreningar med olika inriktningar att välja bland. Föreningar som fokuserar på en viss bygd, en speciell släkt, en yrkesgrupp som smeder, emigranter, datorstöd, register, tysk migration och mycket mer. Det finns till och med företag som har egna interna släktforskarklubbar. Vissa föreningar är helt lokala, andra är rikstäckande som till exempel DIS. Bakom allt detta ligger många enskilda släktforskares engagemang och entusiasm. Tillsammans har de gjort Sveriges Släktforskarförbund till den starka och självklara organisation den är idag.

Tillgängligheten till källorna, inte minst via Internet och olika datorstöd, har gjort att vi fritidsforskare har blivit bredare i vår forskning. Det är inte längre bara kyrkoboksforskning som gäller. Många släktforskare har skaffat sig stor kompetens inom vitt skilda områden som medeltidsgenealogi, heraldik, sociala förhållanden, rättsväsen och domboksforskning. Trenden verkar vara att amatörer - i bemärkelsen de som inte har historieforskning som yrke - går in på områden som traditionellt har betraktats som akademiska. Samtidigt har också intresset för person- och släkthistoria ökat bland fackhistoriker på senare år. Vi har fått alltmer gemensamma intressen.

Ändå har jag ibland sett försök att framställa det som om det fanns en motsättning mellan "vanliga" släktforskare och "akademiska" släktforskare. "Vanliga" släktforskare har ett folkligt engagemang och skriver om "vanliga" personer och släkter med fötterna ankeldjupt ned i den svenska myllan, medan akademiker skriver vetenskapligt (läs: blodlöst, trist och högtravande) med mängder av fotnötter och skrämmer bort "vanliga" släktforskare. Jag håller inte med.

Vi är ju alla historiker på något sätt, oavsett om vi sitter med våra mikrofiche en timme i månaden eller jobbar på heltid med forskning. Vi strävar alla efter att återskapa en del av historien, att se hur det egentligen varit. Grunden för all forskning värd namnet är densamma: den så kallade historiska metoden, med källkritik och källvärdering. Också där närmar vi oss varandra mer. För bara några år sedan var källkritik och kvalitet i forskningen en lågprioriterad fråga inom förbundet, om det ens nämndes alls. Inte ens de moderna läroböckerna i släktforskning behandlade källkritiken mer än styvmoderligt. Det var i stället enskilda medlemmar som tog upp och började diskutera frågan och förbundet hakade på så småningom. Nu nämns källkritik och behovet av en bra källredovisning som självklarheter på kurser, i föredrag och på Anbytarforum.

Fritidssläktforskare och icke-akademiker som jag själv har mycket att lära av forskare med akademisk utbildning. Det sägs att det som traditionellt skiljer amatörer från vetenskapligt skolade är att det för lekmannen ofta är viktigast att presentera resultaten, medan det för den vetenskapligt skolade är lika viktigt att redovisa hur man kom fram till resultaten. En sådan redovisning gör det möjligt för andra att återskapa forskningen för att se om man kommer fram till samma resultat. En bonus är att den dessutom har ett stort pedagogiskt värde.

Men fackhistoriker har också mycket att hämta hos oss fritidssläktforskare. Som amatör kan man sitta och gneta med samma släkt eller socken i årtionden och nå en unik grundlighet och kompetens som bara lång erfarenhet av ett visst källmaterial kan ge. Man kan få mycket hjälp och tips från lokalhistorisk litteratur, medlemstidningar från olika släktforskarföreningar, och inte minst Internet. Men det går inte att komma ifrån att vi har en del kvalitetsproblem inom släktforskarrörelsen. Inte allt som publiceras håller måttet när man kollar det mot källorna, om nu källor ens är angivna. Gamla och utdömda uppgifter får nytt liv och sprids genom Internet utan någon som helst kvalitetssäkring. Det här beror naturligtvis inte på att släktforskare är slarviga utan på att man inte alltid vet hur man ska göra. Så rätt man vill och så fel det kan gå - det gäller också släktforskare.

Utifrån mina egna erfarenheter tror jag att goda exempel har stor betydelse. Jag började släktforska 1978 som fjortonåring. När jag anmälde mig till en släktforskarkurs hade jag turen att få en mycket duktig handledare, Ulla Eriksson i Söderala. Hon satte mig att läsa professor Bengt Hildebrands Handbok i släkt- och personforskning (1961), som i vissa delar fortfarande är bland det bästa som skrivits inom området. Jag lärde mig mycket genom att beställa hem de böcker och artiklar han hänvisade till om allt från medeltida arvsförhållanden till hur man upprättar personregister. Släkt och Hävd var en annan stor inspirationskälla genom professor Jan Eric Almquists, fil. dr Hans Gillingstams och riddarhusgenealogen Pontus Möllers artiklar, verk som ännu efter flera decennier håller måttet. Genom åren har många duktiga släktforskare, både amatörer och fackhistoriker, presenterat utredningar som har hjälpt mig att bli en bättre släktforskare.

Jag har ingen akademisk utbildning men jag uppskattar verkligen kvalitetsartiklar, oavsett av vem de är skrivna. Med andras exempel som förebild har jag själv kunnat komplettera mina forskningar och publicera dem. Vetenskapligt till och med, för någon större hemlighet ligger det inte bakom hur man presenterar sina resultat enligt den historiska metoden. Det är mest en fråga om sunt förnuft, noggrannhet och lite eftertanke: visa hur du kommit fram till dina slutsatser, ange vilka källor du använt och redogör för hur du värderat dem.

Som släktforskare har vi alla olika behov och intressen, beroende på våra omständigheter, vilka områden vi forskar på och hur länge vi har forskat. Det finns därför ett behov av olika typer av publikationer med olika inriktning. Men för den som vill publicera mer utförliga släktutredningar och detaljstudier så finns inte så många att välja bland för närvarande. Släktforskarnas årsbok, till exempel, håller en bra kvalitet men kommer bara ut en gång om året och har ett begränsat omfång i sidor räknat. Personhistorisk tidskrift som tidigare hade många intressanta kvalitetsartiklar om olika släkter tar inte längre in artiklar om genealogi. Med tanke på hur många släktforskare och personhistoriskt intresserade det finns i Sverige borde det finnas gott om utrymme för fler publikationer. Jag tror också att fler publikationer stimulerar fler släktforskare att bidra.

Jag blev därför glad att höra att föreningen Svenska Genealogiska Samfundet nu har bildats för att fylla en nisch inom släktforskarrörelsen. Jag passade på att vara med på det konstituerande mötet den 30 januari 2004. Där var främst amatörsläktforskare som jag själv med brokig bakgrund men också en akademisk veteran som Hans Gillingstam, förbundets förste Victor Örnberg-pristagare och en nestor i den svenska släktforskarrörelsen.

Svenska Genealogiska Samfundet har som sitt främsta syfte att ge ut tidskriften Svensk Genealogisk Tidskrift med kvalitetsartiklar över särskilda teman skrivna av släktforskare med skiftande bakgrund, såväl fritidsforskare som fackhistoriker. (Efter vad jag har hört kommer allmogegenealogi att vara temat för det första numret, och det ser jag personligen mycket fram emot.) Artiklar om kvalitets- och metodfrågor blir ett annat viktigt inslag. Släktforskare som är intresserade av att publicera sina forskningsresultat kan få hjälp med granskning, synpunkter och tips före publiceringen. Arbetet är förstås ideellt och som en del av finansieringen planerar föreningen att inledningsvis ge ut en CD med Victor Örnbergs (1839-1908) omfångsrika genealogier över borgerliga släkter i fjorton band med register. Ett annat projekt som diskuterats är att på längre sikt ge ut en kommenterad utgåva av Johan Bures stora släktbok över Bureätten. Föreningen kommer också att ha en egen hemsida.

Jag tror att föreningen ligger i tiden och kan bli ett värdefullt tillskott till Sveriges Släktforskarförbund.

En ny, rikstäckande släktforskarförening planeras att bildas den 31 januari. Namnet är tänkt att bli Svenska Genealogiska Samfundet (SGS) och huvudsyftet att främja vetenskapliga metoder inom släktforskningen. SGS ska ge ut en vetenskaplig tidskrift. Första häftet av denna beräknas att utkomma under 2006, eller möjligen i slutet av 2005, bland annat beroende på medlemstillströmningen. Föreningen kommer även att ha en webbplats och planerar att under 2005 utge en CD innehållande Victor Örnbergs Ättartal. Om resurserna så medger kan fler CD-skivor med för släktforskare intressant material komma att utges i framtiden.

Föreningen håller sitt konstituerande möte den 31 januari klockan 13.00 på fakultetsklubben Manne Siegbahn, Svante Arrhenius väg, Frescati, T-banehållplats Universitetet, gå sedan 75 m åt norr. Intresserade är välkomna att delta.

Bakom initiativet till den nya föreningen står Michael Lundholm, Christina Norén-Svensson, Anders Ryberg, Elisabeth Thorsell, Michaël Lehman, Bo Persson, Sari Wilhelmsson, Anders Winroth och Werner Pursche.