På den här sidan hittar du tips och råd som du kan ha nytta av om du släktforskar i Ångermanland. Har du själv något du vill tipsa andra om, kontakta redaktören.

On this page you will find useful tips and hints if your research concerns the province of Ångermanland. If you have some interesting information, please mail the editor/webmaster.

INNEHÅLL / CONTENTS
Klicka på det ämne du vill veta mer om!

Släktforskarföreningar | Forskningsprojekt | Församlingar
Forskningsresultat | Litteratur | Domböcker | Övrigt

FORSKNINGSPROJEKT

Ångermanländska sigill
Forskare: Peter Sjölund, Vittervägen 172, 90751 Umeå. tel 090-197637.
Jag ritar av ångermanländska sigill från äldsta tid till ca 1650. Många ångermanländska präster, ämbetsmän, borgare, militärer och länsmän har lämnat spår efter sig i form av sina sigillavtryck. Resultatet ska förhoppningsvis presenteras i bokform någon gång i framtiden. Främst har jag gått igenom fogde- och länsräkenskaper med verifikationer och kvittenser i riksarkivet. Är det någon som känner till sigillavtryck av någon ångermanlänning på någon handling i andra arkiv som jag kan ha missat, hör gärna av dig! (6 aug 1997)

Präster, gymnasister och allmoge
Forskare: Thord Bylund, Granudden 2, 871 40 Härnösand, tel. 0611-20316.
Databasen "Angur", som tidigare hetat "Angerman", "Anger" och "Lubbe", innehåller uppgifter om präster och gymnasister i gamla Härnösands stift (hela Norrland utom Gävleborgs län). Dessutom registrerar jag allmogen i Ångermanland och angränsande socknar i kringliggande landskap. Registrerade individer (augusti 2001): 101.000. Program: Holger6.

Präster i Ångermanland före 1700
Forskare: Carl Szabad.
Jag arbetar på att komplettera det utmärkta bokverket Hernösands stifts herdaminne av Leonard Bygdén beträffande Ångermanlands prästerskap före år 1700. Huvudsakligt källmaterial hittills är medeltida handlingar och landskapshandlingarna för tiden omkring 1540 till 1630 samt annat material i Kammararkivet (Riksarkivet). Även domboksmaterial har gett goda tillskott, men ännu återstår en genomgång av domböckerna för slutet av 1600-talet. Resultatet är publicerat i Släktforskarnas årsbok ’01.

Erik Olof Älg
Forskare: Mats Karlsson, Ridvägen 13, 174 57 Sundbyberg, 08-787 56 08.
Jag försöker ge en så sann bild av Erik Olof Älg som det bara går, 67 år efter hans död. Att gräva sig genom de tjocka lagren av myter kring denne tjuvjägare är dock en grannlaga uppgift. Jag söker kontakt med alla som kan berätta om "Älgen" eller personer i hans närhet. Hemsida [http://hem.fyristorg.com/matsk/slakt/moose.html]. (21 nov 2001)

Bjärtrå socken
Forskare: Britta Ulander, Ivan Hedqvists väg 12, 129 43 Hägersten, tel. 08-646 14 72.
Jag har upprättat gårdsgenealogier för Bjärtrå socken från äldsta tid - i praktiken tidigast 1535 då den första skattelängden upprättades - till 1804, men jag planerar att fortsätta längre in på 1800-talet. Registrerade individer (januari 2002): ca 10.400. Program: Holger.

Hemsö i Ångermanland
Forskare: Tord Lindh.
Jag håller på med en databas för Hemsö sn i Ångermanland. Databasen finns tillgänglig på [www.hemso.com/sw/indexsw.htm]. Meningen här är att samtliga boende på Hemsön skall finnas registrerade t.o.m. 1920. I dag saknas främst pigor och drängar. Nuvarande Hemsö sn tillhörde tidigare Högsjö sn men för enkelhetens skull och för att slippa risken för sammanblandningar har samtliga registrerats som bosatta i Hemsö sn. Databasen har skapats i Holger 6.0. (27 dec 1999)

Härnösand
Forskare: Per Sundin.
Jag fortsätter mitt arbete med Härnösand. Källor är mantalslängder, kyrkoböcker, burskapslängd, båtsmansrullor, matriklar från trivialskola och gymnasium, material från andra socknar samt rådhusrättsprotokoll (hittills till 1686). Jag har också en databas omfattande Nordingrå med 13.000 namn, en för Grundsunda samt (ofullständigt) Nordmaling med 42.000 namn, en med Säbrå 1640-1775 med 6.000 namn och en för Härnösand 1600-1820 med 12.000 namn. Program: Anarkiv 4.0. (20 oktober 2000)

Högsjö socken 1535-1920
Forskare: Michael Östman, Högsjövägen 18, 870 16 RAMVIK.
Jag håller på med en sammanställning som är tänkt att komma som bokresultat om något år. En sammanställning över alla (nåväl så gott som alla) personer som har bott i Högsjö sn (Y) mellan år 1535-1920. Om året 1920 verkligen blir av det får tiden utvisa men det är förhoppningen att kunna komma så långt in i vår nutid som det överhuvudtaget är möjligt.
I dagsläget har jag fört in merparten av de boende i socknen mellan 1620-1837 ca. 7000 personer och relaterat de inbördes släktförhållandena med Hjälp av det eminenta programmet Holger. Jag har även om möjligt gått igenom födelseböcker för grannsocknarna Nora, Säbrå, Stigsjö, Viksjö och Gudmundrå för att i möjligaste mån kunna verifiera inflyttade personer.
Ett problem i min forskning är att det finns ett järnbruk Utansjö Bruk och det renderar att inflyttningen inte sker direkt från grannsocknar. utan tydligen betydligt mer långväga ifrån. Och husförhörslängderna är mycket vaga i att ange vilken församlng in och utflyttning skett till.
Jag önskar gärna få information från hugade släktforskare om dels smedssläkter de vet med sig varit bosatta på Utansjö Bruk, men även smedsläkter i allmänhet i Ångermanland och Medelpad eftersom det finns tydliga tecken på att viss rundgång för personer skedde mellan brukena. Bruksnamn som jag vet att in och utflyttning skett till är: Graninge Bruk, Västanå Bruk, Lögdö Bruk, Forse Bruk, Gålsjö Bruk, Åvike Bruk, etc. och Nordmaling (om det var ett bruk det vet jag inte). Listan kan göras lång.
Släktnamn som jag stött på är (Kronologisk ordning 1740 talet och frammåt): Hjerpe, Bondsjö, Boja, Sebastiansson (ovanligt men kanske inte ett släktnamn) Genberg, Bistock, Norberg, Bergström, Öberg, Söderman, Lod, Bergström, Bergrot, Sjöberg, Goude, Blomberg, Nordström, Hellman, Granlund, Blomkvist, Hammarberg, Wahlström (nu är vi framme vid 1790), Lidman, Lockner, Boman, Sjölund, Beckman, Dahlgren, Åkerblom, Eklöf, Hiller, Bruner (sågställare) Sjöström, Grot, Norman, Mård, Rolig, Forslund, Meijer, Tornberg, Spännare Frisk, deWall (inflyttad kvinna i By fadern heter Erik), Palm, Dunder, Sundholm, Selström, Fahlberg, Lögdvist, Bergstedt, Woxberg, Lövgren, Tiderman, Norstedt, Falkenberg, Siljeholm, Tysk, Törnberg, Blomkvist, Duva, Bengtelius, Rönnberg, och Falk. Så var vi då framme vid 1837. En del av dessa personer har säkert inte smedssläktnamn men jag låter dessa vara med i allafall. Är det någon som känner till något om tillgängligheten på Gudmundrå tlgs domböcker. Mikrofilmning etc. så skulle jag vara glad för denna information, eftersom nästa steg att spåra folk troligen blir via denna bok. Då boken blir klar tänker jag även göra GEDCOM filerna tillgänglig via DIS. Om någon behöver information från mig så hör bara utav Er, jag är själv också glad för all information som jag kan få tag i som rör Högsjö sn. Och det behöver inte bara röra Utansjö Bruk. (2 okt 1996)

Junsele socken till 1900
Forskare: Mats Johansson, Stagneliusg. 5, 2 tr, 754 27 Uppsala, tel. 018-23 35 26.
Jag arbetar med en databas över befolkningen i Junsele socken från äldsta tid till 1900. Registrerade individer: drygt 3.000. Program: Holger 4.1.

Ramsele socken intill 1900
Forskare: Sune Menker.
Jag försöker kartlägga hela befolkningen i Ramsele sn (Y) fram till 1900. Jag har för närvarande 11.800 personer inlagda. Tar därför gärna emot upplysningar om Ramselebor och lämnar även ifrån mig upplysningar om jag har det. Program: Holger. (10 april 1997)

Resele socken intill 1900
Forskare: Carl Szabad.
Jag kartlägger invånarna i Resele socken från tidigt 1500-tal till omkring 1900. Alla invånarna utom torparna på 1800-talet är registrerade. Uppgifterna är avsedda komma ut i bokform inom några år. Hela materialet, uppskattningsvis 6.000-8.000 individer, är inskrivet i ordbehandlingsprogrammet WordPerfect.

Ådals-Liden socken till 1900
Forskare: Magnus Johansson, Forsnäs, 3128, 880 40 Ramsele, tel. 0623-600 90.
Jag arbetar med en databas över befolkningen i Ådals-Liden socken från äldsta tid till 1900. Registrerade individer: 10.000. Program: Holger.

FORSKNINGSRESULTAT

Anor från övre Ådalen
Håkan Skogsjös fars förfäder. Antavlan utgår från Ramsele socken (norr om Sollefteå) och sprider sig uppför och nerför Faxälven och Ångermanälven. Några grenar hamnar i Jämtland (en i trakten av Östersund) och en annan i Dalarna (Ore sn).

Fler anor från övre Ådalen
Ytterligare en antavla med tyngdpunkten i trakten norr om Sollefteå i Ångermanland, men denna gång följer vi inte Faxälvens utan Ångermanälvens dalgång norrut. Socknar som förekommer ofta är Resele, Ed, Sollefteå och Multrå. Författare: Carl Szabad.

Zarah Leanders förfäder
På mödernet kom den en gång så uppburna sångerskan från Säbrå och Stigsjö i södra Ångermanland.

LITTERATUR- OCH LÄNKTIPS
om släktforskning i Ångermanland

Klicka här

PERSONREGISTER (Register-Sök)

DOMBÖCKER

Sture Norberg (Visättravägen 41, 141 50 Huddinge) håller på att renskriva Ångermanlands domböcker och saköreslängder och en del av befolkningslängderna för perioden 1547-1668 (1675). I ett mejl till Nättidningen RÖTTER i januari 1999 skriver han:

Arbetet utförs i WordPerfect och Access. Jag började efter nyår 1998. 4 av dessa häften är färdiga och 3 till blir färdiga före midsommar i år. Målsättningen är att försöka klara av minst 4 häften/år. De som är färdiga är:

• vol. 1 häfte 2 - 1546 års skattebokslängd

• vol. 14 häfte 1 - Strödda domböcker och rättegångshandlingar 1612-1624

• vol. 15 häfte 1 - Ångermanlands domsaga 1628-1633

• vol. 34 häfte 3 - personalia till trolldomsrannsakningar 1674-1675 (Säbrå socken)

Uppgifterna är sammanställda kronologiskt. De är kompletterade med uppgifter ur ovannämnda, av varandra oberoende källor. Alla tillgängliga minnesanteckningar och utkast, koncept och renskrifter, avskrifter, bilagor och inneliggande handlingar har i möjligaste mån medtagits. Även överstrykningar, som förekommer i många tingsprotokoll, är medtagna. De sakören som förekommer i 1600-talets serie av Ångermanlands landskapshandlingar (1600-1629) överenstämmer i stort sett med de sakören som finns upptagna i serien Strödda domböcker och rättegångshandlingar eller i de ordinarie domböckernas handlingar. Det finns dock flera undantag och de är naturligtvis medtagna. Dels finns det flera mål som endast återfinns i någon av de sekundära källorna, Landskapshandlingarna eller Strödda domboksserien, å andra sidan är Landskapshandlingarnas uppgifter dock mer ofullständiga under den period de sammanfaller. Det har dock visat sig genom de hänvisningar och markeringar som är gjorda i de tingsprotokoll som förvaras i Landsarkivet i Härnösand, att det har skrivits tre samtida kopior av varje tingsprotokoll: ett koncept (som i sin tur som regel bygger på minnesanteckningar eller utkast), en renskrift och en avskrift. Trots detta finns det ett flertal år som helt saknar protokoll. Serien Renoverade domböcker, avskrifter av originaldomböcker som förvaras i Riksarkivet, är likaså ofullständiga avskrifter. Flera mål ur tingsprotokollen saknas (i många fall upp till 20-30 %) och i de som finns upptagna har uppgifterna i många fall starkt reducerats. Där tidsperioderna i de olika källorna överlappar varandra har uppgifterna sammanställts och kompletterats till mer fullständiga tingsprotokoll.

Person- och ortnamnen har standardiserats i många fall till nu gällande stavning. Likafullt har i ett flertal fall den äldre stavningen i ortnamnen medtagits för att få en inblick i hur de stavades vid den aktuella tidpunkten. I övrigt har den äldre stavningen behållits i den löpande texten för att få en mer tidstrogen stämning. De ålderdomliga uttrycken gör det dock nödvändigt att ha en ordlista för att förtydliga en del ord och sammanhang.

När det gäller perioden 1612-1643 (Strödda domböcker och rättegångshandlingar och Älvsborgs lösen 1613, Riksarkivet) är det av stort intresse för ortsforskningen att jämföra med tidigare kända handlingar för att få fram den tidens stavning av de orter som omnämns. Där förekommer stavningsformer som sällan eller aldrig har dokumenterats i andra sammanhang.

Vi har alla en önskan om att bli en del av vår historia,
jag låter vår historia bli en del av oss.

Innehållsförteckning till samtliga volymer som kommer att utges i serien:

Volym 1 (Häfte I - IV):
Ångermanlands landskapshandlingar 1547-1555, domar och sakören (häfte I), cirka 197 ting och 610 mål. I de fall då nämndemännen ej anges vid saköreslängdernas upprättande har tiondelängdernas sexmän angivits.
Innehåller även -
1546 års Skattebokslängd (2162 personer, häfte II),
1551 års Skattebokslängd (häfte III)
1555 års Årliga ränta (häfte IV)

Volym 2 (Häfte I - II):
Ångermanlands landskapshandlingar 1556-1560, domar och sakören (häfte I), cirka 105 ting och 660 mål. I de fall då nämndemännen ej anges vid saköres- längdernas upprättande har tiondelängdernas sexmän angivits.
Innehåller även -
1560 års kombinerade Mantalslängd, tiondelängd och kotalslängd (häfte II)

Volym 3 (Häfte I - II):
Ångermanlands landskapshandlingar 1561-1564, domar och sakören (häfte I), cirka 118 ting och 710 mål. I de fall då nämndemännen ej anges vid saköres- längdernas upprättande har tiondelängdernas sexmän angivits.
Innehåller även -
1563 års kotalslängd (häfte II)

Volym 4 (Häfte I - II):
Ångermanlands landskapshandlingar 1565-1567, domar och sakören (häfte I), cirka 83 ting och 610 mål. I de fall då nämndemännen ej anges vid saköres- längdernas upprättande har tiondelängdernas sexmän angivits. Kompletteringar har gjorts från Norrländska landskapshandlingar.
Innehåller även -
1565 års Kotalslängd (häfte II)

Volym 5 (Häfte I - III):
Ångermanlands landskapshandlingar 1568-1572, domar och sakören (häfte I), cirka 106 ting och 690 mål. I de fall då nämndemännen ej anges vid saköres- längdernas upprättande har tiondelängdernas sexmän angivits. Kompletteringar har gjorts från Norrländska landskapshandlingar.
Innehåller även-
1570 års Hjälp- och silverskattelängd (häfte II)
1571 års Älvsborgs lösen (häfte III)

Volym 6 (Häfte I - III):
Ångermanlands landskapshandlingar 1573-1577, domar och sakören (häfte I), cirka 146 ting och 690 mål. I de fall då nämndemännen ej anges vid saköres- längdernas upprättande har tiondelängdernas sexmän angivits. Kompletteringar har gjorts från Norrländska landskapshandlingar.
Innehåller även -
1574 års Tiondelängd (häfte II)
1577 års Dränglängd (häfte III)

38 häften med längder över mantalet i landskapet: änkor, bönder och husmän.
29 häften med avskrifter ur saköreslängder och domböcker.
12 häften med avskrifter ur häxprotokoll.
4 häften med landskapets bomärken.
3 häften med avskrifter av lösa och inneliggande handlingar.
2 häften med Svea hovrätts domar.
2 häfte med tjänstemän, knektar, och övriga titulerade personer.
1 häfte med landstingsprotokoll.
1 häfte med ordlista.

Materialet omfattar cirka 20.000 sidor ur originalhandlingar och bör motsvara cirka 11.000 datorregistrerade sidor, oräknat person- och ortregister på cirka 1.800 sidor, uppdelade på 35 volymer innehållande 92 häften. Arbetet kommer att innefatta cirka 20.000 saköres- eller tingsmål från cirka 2600 ting och kommer att innehålla, tillsammans med befolkningslängderna, cirka 137.000 personuppgifter, med befolkningslängderna (cirkauppgifter):

• volym 1: 610 mål - 1000 personer,

• vol. 2: 660 m - 1050 p,

• vol. 3: 710 m - 1200 p,

• vol. 4: 610 m - 1050 p,

• vol. 5: 690 m - 1200 p,

• vol. 6: 690 m - 1200 p,

• vol. 7: 710 m - 1250 p,

• vol. 8: 690 m - 1150 p,

• vol. 9: 660 m - 1100 p,

• vol. 10: 620 m - 1100 p,

• vol. 11: 530 m - 1000 p,

• vol. 12: 100 m - 200 p,

• vol. 13: 1400 p,

• vol. 14: 684 m - 1490 p,

• vol. 15: 914 m - 1686 p,

• vol. 16: 425 m - 900 p,

• vol. 17: 600 m - 1300 p,

• vol. 18: 1045 m - 1500 p,

• vol. 19: 1050 m - 1550 p,

• vol. 20: 1040 m - 1500 p,

• vol. 21: 1045 m - 1500 p,

• vol. 22: 1150 m - 1600 p,

• vol. 23: 700 m - 1200 p,

• vol. 24: 960 m - 1500 p,

• vol. 25: 500 m - 900 p,

• vol. 26: 350 m - 700 p,

• vol. 27: 600 m - 1000 p,

• vol. 28: 550 m - 900 p,

• vol. 29: 790 m - 1200 p,

• vol. 30: 280 m - 600 p,

• vol. 31: 1000 p,

• vol. 32: 2300 p,

• vol. 33: 2000 p,

• vol. 34: 6000 p,

• vol. 35: ordlista.

och till sist befolkningslängderna: cirka 90.000 personuppgifter.

Jag har också en databas i Holger med min släktforskning. Den omfattar 20.000 personer och berör till 90% Ångermanland och 5% Medelpad, övrigt är Västerbotten, Jämtland, Gästrikland och några anor i Stockholm.

ÖVRIGT

Släktböcker på gång
Det är många släktböcker (familjeregister) på gång i Ångermanland. Per Sundin skriver i ett mejl till RÖTTER i juni 1997: Jag har under ett flertal år varit sysselsatt med att skriva en släktbok för Arnäs (se ovan). Dessutom har jag sedan tidigare samlat data gällande alla socknar från Ångermanälven till Nordmaling, speciellt Nordingrå (min och min fars bok Släkter och Gårdar i Nordingrå 1535-1890, utkom 1975 på eget förlag) och Själevad. Vad det gäller Nätra är Jan Nordvall i Västerås huvudredaktör, Anundsjö och Sidensjö Paul Olsson i Örebro, Nordmaling och Grundsunda Sven-Erik Johansson i Örnsköldsvik samt Bjärtrå Britta Ulander i Hägersten (om Bjärtrå se vidare under forskningsprojekt). Per Sundin, Åsliden 1705, 891 92 Gullänget, tel 0660-411 23.

• Personregister till Ramsele och Resele dombok 1629-45
• Personregister till Ramsele dombok 1641-91 (154 k)
• Personregister till Ramsele dombok 1697-1706
• Register till Ramsele uppbudsprotokoll 1736-1776

Kyrkoboksregister till salu
Ådalens släktforskarförening har tagit fram register till födelse-, vigsel- och dödböcker för följande församlingar i Ångermanland. Registren finns att köpa till nedan angivna priser från föreningen, adress Limstagatan 13 C, 872 30 Kramfors. Följande register finns: Styrnäs 160 kr, Ullånger 275 kr, Vibyggerå 375 kr, Nora 460 kr, Boteå/Gålsjö 270 kr (endast Gålsjö 40 kr), Bjärtrå 390 kr, Skog 190 kr, Ytterlännäs 540 kr, Dal 170 kr och Högsjö 420 kr. Dessutom ett familjeregister för Gudmundrå 250 kr.

Forskarens Karl Erik Ströms efterlämnade arkiv
På Valågården i Hoting förvaras släktforskaren Karl Erik Ströms efterlämnade arkiv och pärmar. Jag tror att många med rötter i Fjällsjö, Tåsjö, Bodum, Dorotea och Junsele kan ha stort utbyte av arkivet i Valågården (hembygdsgård) i Hoting. // Hälsningar Marita Innergård