Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Lär dig läsa gammal handstil

Textprov från äldre tider / Ursprunglig artikel av Håkan Skogsjö

Visst kan det vara knepigt att läsa handstilen i äldre dokument. Tyvärr finns det bara ett sätt att lära sig: Övning och åter övning. Därför samlar Rötter här textprover (med tolkningar) från olika tider som kan användas som läsövningar. Dessutom finns "lektioner" som ytterligare förklarar hur äldre dokument ska läsas och förstås. Hittills finns två läsövningar och en lektion på plats, och med jämna mellanrum tillkommer nya.

Gör så här med läsövningarna: Försök först tolka texten omsorgsfullt, bokstav för bokstav. Det är viktigt för att verkligen lära sig hur de enskilda bokstäverna kunde skrivas. Det du inte kan läsa hoppar du över (gå inte till facit i detta skede) och fortsätt att tolka texten till slutet. Gå sedan tillbaka och försök på nytt att läsa orden du inte klarade av i första vändan. När du har tolkat texten så långt du kan, jämför du din läsning med facit. Lycka till!

 LÄSÖVNINGAR

#3 Kyrkoräkenskaper (1712–13)

textprov3c

Ett utdrag ur kyrkans räkenskaper åren 1712–13 för Ods socken i Västergötland. Det är kreditsidan i bokföringen vi tittar på, alltså kyrkans utgifter.

 



#2 Skrivelse till Kungl. Maj:t (1693)

textprov2c

En skrivelse från sergeanten Joen Hansson Orre, bosatt i Hammerdals socken i Jämtland, där han begär ytterligare ersättning för gjord krigstjänst under åren 1675–78. Skrivelsen förvaras i Biografica-samlingen i Krigsarkivet i Stockholm, en tyvärr något förbisedd samling som innehåller mängder med intressanta dokument med biografiskt innehåll, framför allt om underofficerare och officerare. Endast förstasidan av skrivelsen finns med som läsövning.

I Lektion #1 (se till höger) används denna läsövning som exempel på hur bokstaven s skrevs i äldre tider.


#1 Bouppteckning (1818)

textprov1c

textprov En bouppteckning från Södra Vings socken i Västergötland från år 1818. Texten är alltså inte särskilt gammal, men den är ändå inte helt enkel att läsa, eftersom den som skrivit ganska konsekvent har använt det gamla tyska alfabetet.

LEKTIONER

#1 Den föränderliga bokstaven s

lektion1c

Bokstaven s kunde förr skrivas på ett flertal olika sätt, beroende på i vilket sammanhang den förekom. Här får du se hur skiftande bokstaven kunde te sig och även förklaringar till när de olika bokstavstyperna användes. Utgångspunkten är läsövning #2 från 1693.

 

Längd På bördz Rätten för almogen i Tröne Sochn pro Anno 1690

Av Urban Sikeborg, Sollentuna

Bördsrätten, det vill säga släktingars förköps- eller lösningsrätt till fast egendom, var förr ett betydelsefullt institut. Bestämmelserna om bördsrätten gällde på landsbygden endast arvejord och bördköpt jord (stadslagen, som gällde till 1736, avvek från landslagen i vissa avseenden, och lät bland annat bördsrätten omfatta även annan förvärvad fast egendom). Bördeman kallades jordägares släkting med förköps-/lösningsrätt vid försäljning av arvejord.

Lagen talar om hembud och uppbud. Hembud var jordägarens i hemmet enskilda erbjudande till bördemännen att utnyttja sin bördsrätt före försäljningen. Uppbudet (även benämnt lagbud) var ett offentligt erbjudande till den närmaste släkten att förköpa/återlösa fast egendom, som släkting avsåg att avhända sig eller redan sålt. Fr.o.m. Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord endast uppbjudas fädernefränder och mödernejord till mödernefränder. Jorden skulle uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Förfarandet, som registrerades i domstolens protokoll, upphörde 1875.

Denna bördsrättslängd för Trönö socken, Hälsingland, vilken ingår i gårdsarkivet för Sterte nr 1, Trönö, har transkriberats av Gösta Berglöw, Norrala. För tydlighetens skull har hemmanen numrerats enligt den indelning som genomfördes i jordeböckerna under 1700-talets första år. Längden utvisar hur socknens bönder kommit i besittning av sina hemman, och är därför av mycket stort intresse för envar med anknytning till Trönö.

Fly

  1. Erik Olofsson: arft bördz rätten efter sin fader Oluf Eriksson och sedan Inlöst af sina Syskon.
  2. Bängt Pärsson: fåt börd rätten med sin hustru efter sin Swär fader Jöns Olofson.
  3. Mikil Jönsson: fått bördz rätten efter sin fader sal. Jöns Olofsson.

Daglösa

  1. Knut Olofsson: fått bördsz rätten efter sin[a] föräldrar.
  2. Jon Olofson: arft börden efter sina föräldrar och sedan Inlöst af Syskonen.
  3. Göstaf Wastesson: arft bördz Rätten efter sin fader.
  4. Lars Pärsson: arft bördz rätten efter sin fader.

Orsten

Håkan Larsson: arft bördz Rätten efter sin fader.

Hambre

  1. Erik Månsson: arft bördz rätten efter sin moder.
  2. Jon Larsson: arft bördz rätten efter sin fader.
  3. Pär Olofson: arft bördz Rätten efter sin moder.

Wij

  1. Lars Jonsson: arfär börden af sin fader.
  2. Olof Mikilsson: fåt bärdz Rätten med sin hustru efter Swärfadern Jon Pärsson.
  3. Nilz Pärsson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin rätmätiga fodran af hemmanen och ther så bekommit faste bref af anno 1686 d. 20 Now.
  4. Hans Olofson: bekomit bördz rätten af sin hustrurs fars syskon. Som des Kiöpe bref skrifwit af anno 1681 den 2 October.
  5. Anders Andersson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin fodran i hemmanen och ther så bekomit faste bref af An[no] 1684.

Sunnanå

Päder [Olofsson], Jon Olofsson: besitter sit fädernes hem.

Tygsta

  1. Jon Nilsson: bekomit bördz rätten af sin husturs far broder a[nders] L[arsson] och ther på bekomit faste bref af 1685 den 11 nowember.
  2. Mikil Halin: besitter sina fäders hem.
  3. Erik Nilsson: besitter sina fäders hem.

Sterte

  1. Jon Hansson: kiöft af Hans Hansson i Gynbärg som dess kiöpe bref utwijsar af 1679 d 2 Martij.
  2. Måns Andersson: bekomit besittnings rätten medh från hustru och dher på bekomit faste bref af anno 1683 d 3 nowember.
  3. Hans Matson: besutit barn efter barn.

Lunbärg

Olof Ingebrektson: besutit barn efter barn.

Bärge

  1. Herman Johansson: besutit barn efter barn. Olof Andersson: Andra(?) Anders Andersson hawa kiöft och Inlöst af gamla lagor och ther på bekommit faste.
  2. Anders Larsson: bref af ano 16--den och nu står i gäld til Cronan och Rådmannen Johan G--berg.
  3. Pär Larsson: besutit barn efter barn.

Gynbärg

Hans Hansson: Inlöst af borgersman Larz Hansson garf och ther på bekomit faste bref 1680.

Rapsta

  1. Jon Mikilson: besitter sit fädernes hemman.
  2. Lars Jonsson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Jonsson: besitter barn efter barn.

Glamsta

  1. Pär Larsson
  2. Erik Pärsson: besitter barn efter barn.
  3. Lars Gisilsson: betalat goda gäl till Cronan och andra. swågern Olof Pärsson taga sit afträde och systern träda til hemmanen som skedde ano 1689 til förande åhr besitit barn efter barn.

Helsäter

Olof Andersson: besitit barn efter barn.

Trönbyn

  1. Pär Nilsson: besitit barn efter barn.
  2. Jon Jonsson: besitit barn efter barn.
  3. Jon Nilsson: besitit barn efter barn.
  4. Jon Eriksson: besitit barn efter barn.
  5. Jon Mårtensson: besitit barn efter barn.
  6. Nilz Nilsson: An[no] 16--der den hafwer Olof Jönsson löst hemmanet af Måns Hansson.

Långbro

  1. Jon Pärsson: besitter barn efter barn.
  2. Erik Hansson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Andersson: Ano 1662 den 3 maij hafwer Olof Tomson [kiöft]och dher på bekomit faste bref af 16-- Olof Tomson sålt til Pär Andersson.
  4. Nils Larsson: besitter barn efter barn.
  5. Swän Olofsson: bekomit besittnings rätten med sin hustru.

 

Senaste nytt

2015-09-01 11:54
staemman-pa-youtube
Under Släktforskardagarna hölls Sveriges Släktforskarförbunds årliga riksstämma och för andra året i rad filmades den, så att alla kan ta del av det som beslutades. Filmen är nu publicerad på Sveriges Släktforskarförbunds egen...
2015-09-01 09:52
sa-laet-slaektforskardagarna-i-nykoeping
Jonas Magnusson (bilden) tog under Släktforskardagarna emot utmärkelsen "årets eldsjäl". Han har en hemsida - www.cognatus.se - med ett imponerande innehåll i form av bland annat släktforskarresurser som till exempel en epitafie-inventering...
2015-08-31 17:59
bildsvep-fran-slaektforskardagarna-i-hd
Roland Classon på Helsingborgs Dagblad tog emot priset "årets upplysare" under Släktforskardagarna i helgen. En mer värdig mottagare av utmärkelsen är svårt att tänka sig då Roland de tjugo senaste åren av sin karriär har publicerat en...
2015-08-27 10:31
vi-ses-pa-slaektforskardagarna
Mässan är öppen: Lördag 29 augusti: kl 9-17 Söndag 30 augusti: kl 9-15:30 Invigning: Lördag 29 augusti: 09:30 Inträde: 60 kr/dag. Programkatalog med lottnr: 20 kr Övrig info: www.sfd2015.se I helgen är det dags för...
2015-08-25 10:39
recension-av-bojs-dna-slaektbok
Flera stora dagstidningar har recenserat Karin Bojs bok Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren. Hon kommer dessutom att föreläsa under helgens Släktforskardagar – missa inte det! Nedan kan du läsa recensionerna av boken i...
2015-08-24 15:28
nya-foerutsaettningar-foer-slaektforskare-i-uppsala
Släktforskare och personer som är intresserade av Uppsalas lokalhistoria kommer snart kunna ta del av mer historiska dokument och referenslitteratur på ett och samma ställe. Från och med i höst kommer nämligen Uppsala stadsarkiv,...
2015-08-21 09:05
mer-om-grensetreff
Nu finns all information om höstens Grensetreff här på Rötter. Bara några veckor efter Släktforskardagarna är det dags för nästa spännande släktforskarsammankomst: Den 19 – 20 september blir det svensk-norsk släktforskarträff i Uddevalla. Det...
2015-08-18 14:57
platser-kvar-till-slaektforskardagarnas-bankett
Har du tänkt besöka årets släktforskardagar i Nyköping och missat att boka biljett till banketten? Det finns några platser kvar. Biljetten kostar 450 kr. Boka senast söndag 23 augusti genom att mejla till: barbro.stalheim@nosff.org Tfn...
2015-08-17 10:43
mer-om-dna-slaektforskning-pa-tv4-nyhetsmorgon
TV4 Nyhetsmorgon intervjuar vetenskapsjournalisten Karin Bojs som genom DNA-test har lyckats följa sina släktband tiotusentals år tillbaka. Det har resulterat i en bok där hon genom sin egen släkthistoria berättar om hur Europa har befolkats...
2015-08-17 09:22
stort-intresse-foer-dna-slaektforskning-i-skelleftea
Läs reportaget om släktforskarna Fred Jonsson och Erik Holmlund som har startat ett särskilt DNA-nätverk för släktforskare i skelleftebygden. Artikeln finns på norran.se:...
2015-08-13 11:48
raettighet-att-kunna-soeka-sina-roetter
Sveriges Släktforskarförbund vill slå vakt om möjligheten att söka sina rötter även för ättlingar till personer som bytt juridiskt kön. I december överlämnades ett utredningsbetänkande (SOU 2014:91) om juridiskt kön och medicinsk...
2015-08-13 11:34
foerbundets-skivor-pa-windows-10
Nu är förbundets alla cd/dvd-skivor testade på Windows 10. Installationsmanualer finns att hämta här: http://www.genealogi.se/forlag-pub/cd-dvd-support
2015-08-13 10:05
saesongsstart-foer-vem-tror-du-att-du-aer
Den 24 augusti är det dags för sex nya kändisar att söka sina rötter. Denna gång är det Tomas Ledin, Ebba von Sydow, Leif Andrée, Björn Kjellman, Amanda Ooms och Ebbot Lundberg som får veta mer om sitt ursprung. Först ut är Thomas Ledin som...
2015-08-11 09:08
sverige-gaestland-under-tyska-slaektforskardagarna
Det kommer att hållas tyska släktforskardagar i Tyskland – staden Gotha och släktforskarföreningen i Thüringen står värd för arrangemanget och temat är "25 år av tysk enhet, 25 år av gränslös forskning". Dagarna pågår mellan 2 – 4 oktober. I...
2015-08-10 11:50
intervju-med-erland-ringborg-i-hd
Inför förbundsstämman har Helsingborgs Dagblads Roland Classon intervjuat Sveriges Släktforskarförbunds ordförande Erland Ringborg om förbundets framtid. Förbundet vill möta fler släktforskares behov – och hur det ska gå till finns redan...