Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Lär dig läsa gammal handstil

Textprov från äldre tider / Ursprunglig artikel av Håkan Skogsjö

Visst kan det vara knepigt att läsa handstilen i äldre dokument. Tyvärr finns det bara ett sätt att lära sig: Övning och åter övning. Därför samlar Rötter här textprover (med tolkningar) från olika tider som kan användas som läsövningar. Dessutom finns "lektioner" som ytterligare förklarar hur äldre dokument ska läsas och förstås. Hittills finns två läsövningar och en lektion på plats, och med jämna mellanrum tillkommer nya.

Gör så här med läsövningarna: Försök först tolka texten omsorgsfullt, bokstav för bokstav. Det är viktigt för att verkligen lära sig hur de enskilda bokstäverna kunde skrivas. Det du inte kan läsa hoppar du över (gå inte till facit i detta skede) och fortsätt att tolka texten till slutet. Gå sedan tillbaka och försök på nytt att läsa orden du inte klarade av i första vändan. När du har tolkat texten så långt du kan, jämför du din läsning med facit. Lycka till!

 LÄSÖVNINGAR

#3 Kyrkoräkenskaper (1712–13)

textprov3c

Ett utdrag ur kyrkans räkenskaper åren 1712–13 för Ods socken i Västergötland. Det är kreditsidan i bokföringen vi tittar på, alltså kyrkans utgifter.

 



#2 Skrivelse till Kungl. Maj:t (1693)

textprov2c

En skrivelse från sergeanten Joen Hansson Orre, bosatt i Hammerdals socken i Jämtland, där han begär ytterligare ersättning för gjord krigstjänst under åren 1675–78. Skrivelsen förvaras i Biografica-samlingen i Krigsarkivet i Stockholm, en tyvärr något förbisedd samling som innehåller mängder med intressanta dokument med biografiskt innehåll, framför allt om underofficerare och officerare. Endast förstasidan av skrivelsen finns med som läsövning.

I Lektion #1 (se till höger) används denna läsövning som exempel på hur bokstaven s skrevs i äldre tider.


#1 Bouppteckning (1818)

textprov1c

textprov En bouppteckning från Södra Vings socken i Västergötland från år 1818. Texten är alltså inte särskilt gammal, men den är ändå inte helt enkel att läsa, eftersom den som skrivit ganska konsekvent har använt det gamla tyska alfabetet.

LEKTIONER

#1 Den föränderliga bokstaven s

lektion1c

Bokstaven s kunde förr skrivas på ett flertal olika sätt, beroende på i vilket sammanhang den förekom. Här får du se hur skiftande bokstaven kunde te sig och även förklaringar till när de olika bokstavstyperna användes. Utgångspunkten är läsövning #2 från 1693.

 

Längd På bördz Rätten för almogen i Tröne Sochn pro Anno 1690

Av Urban Sikeborg, Sollentuna

Bördsrätten, det vill säga släktingars förköps- eller lösningsrätt till fast egendom, var förr ett betydelsefullt institut. Bestämmelserna om bördsrätten gällde på landsbygden endast arvejord och bördköpt jord (stadslagen, som gällde till 1736, avvek från landslagen i vissa avseenden, och lät bland annat bördsrätten omfatta även annan förvärvad fast egendom). Bördeman kallades jordägares släkting med förköps-/lösningsrätt vid försäljning av arvejord.

Lagen talar om hembud och uppbud. Hembud var jordägarens i hemmet enskilda erbjudande till bördemännen att utnyttja sin bördsrätt före försäljningen. Uppbudet (även benämnt lagbud) var ett offentligt erbjudande till den närmaste släkten att förköpa/återlösa fast egendom, som släkting avsåg att avhända sig eller redan sålt. Fr.o.m. Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord endast uppbjudas fädernefränder och mödernejord till mödernefränder. Jorden skulle uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Förfarandet, som registrerades i domstolens protokoll, upphörde 1875.

Denna bördsrättslängd för Trönö socken, Hälsingland, vilken ingår i gårdsarkivet för Sterte nr 1, Trönö, har transkriberats av Gösta Berglöw, Norrala. För tydlighetens skull har hemmanen numrerats enligt den indelning som genomfördes i jordeböckerna under 1700-talets första år. Längden utvisar hur socknens bönder kommit i besittning av sina hemman, och är därför av mycket stort intresse för envar med anknytning till Trönö.

Fly

  1. Erik Olofsson: arft bördz rätten efter sin fader Oluf Eriksson och sedan Inlöst af sina Syskon.
  2. Bängt Pärsson: fåt börd rätten med sin hustru efter sin Swär fader Jöns Olofson.
  3. Mikil Jönsson: fått bördz rätten efter sin fader sal. Jöns Olofsson.

Daglösa

  1. Knut Olofsson: fått bördsz rätten efter sin[a] föräldrar.
  2. Jon Olofson: arft börden efter sina föräldrar och sedan Inlöst af Syskonen.
  3. Göstaf Wastesson: arft bördz Rätten efter sin fader.
  4. Lars Pärsson: arft bördz rätten efter sin fader.

Orsten

Håkan Larsson: arft bördz Rätten efter sin fader.

Hambre

  1. Erik Månsson: arft bördz rätten efter sin moder.
  2. Jon Larsson: arft bördz rätten efter sin fader.
  3. Pär Olofson: arft bördz Rätten efter sin moder.

Wij

  1. Lars Jonsson: arfär börden af sin fader.
  2. Olof Mikilsson: fåt bärdz Rätten med sin hustru efter Swärfadern Jon Pärsson.
  3. Nilz Pärsson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin rätmätiga fodran af hemmanen och ther så bekommit faste bref af anno 1686 d. 20 Now.
  4. Hans Olofson: bekomit bördz rätten af sin hustrurs fars syskon. Som des Kiöpe bref skrifwit af anno 1681 den 2 October.
  5. Anders Andersson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin fodran i hemmanen och ther så bekomit faste bref af An[no] 1684.

Sunnanå

Päder [Olofsson], Jon Olofsson: besitter sit fädernes hem.

Tygsta

  1. Jon Nilsson: bekomit bördz rätten af sin husturs far broder a[nders] L[arsson] och ther på bekomit faste bref af 1685 den 11 nowember.
  2. Mikil Halin: besitter sina fäders hem.
  3. Erik Nilsson: besitter sina fäders hem.

Sterte

  1. Jon Hansson: kiöft af Hans Hansson i Gynbärg som dess kiöpe bref utwijsar af 1679 d 2 Martij.
  2. Måns Andersson: bekomit besittnings rätten medh från hustru och dher på bekomit faste bref af anno 1683 d 3 nowember.
  3. Hans Matson: besutit barn efter barn.

Lunbärg

Olof Ingebrektson: besutit barn efter barn.

Bärge

  1. Herman Johansson: besutit barn efter barn. Olof Andersson: Andra(?) Anders Andersson hawa kiöft och Inlöst af gamla lagor och ther på bekommit faste.
  2. Anders Larsson: bref af ano 16--den och nu står i gäld til Cronan och Rådmannen Johan G--berg.
  3. Pär Larsson: besutit barn efter barn.

Gynbärg

Hans Hansson: Inlöst af borgersman Larz Hansson garf och ther på bekomit faste bref 1680.

Rapsta

  1. Jon Mikilson: besitter sit fädernes hemman.
  2. Lars Jonsson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Jonsson: besitter barn efter barn.

Glamsta

  1. Pär Larsson
  2. Erik Pärsson: besitter barn efter barn.
  3. Lars Gisilsson: betalat goda gäl till Cronan och andra. swågern Olof Pärsson taga sit afträde och systern träda til hemmanen som skedde ano 1689 til förande åhr besitit barn efter barn.

Helsäter

Olof Andersson: besitit barn efter barn.

Trönbyn

  1. Pär Nilsson: besitit barn efter barn.
  2. Jon Jonsson: besitit barn efter barn.
  3. Jon Nilsson: besitit barn efter barn.
  4. Jon Eriksson: besitit barn efter barn.
  5. Jon Mårtensson: besitit barn efter barn.
  6. Nilz Nilsson: An[no] 16--der den hafwer Olof Jönsson löst hemmanet af Måns Hansson.

Långbro

  1. Jon Pärsson: besitter barn efter barn.
  2. Erik Hansson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Andersson: Ano 1662 den 3 maij hafwer Olof Tomson [kiöft]och dher på bekomit faste bref af 16-- Olof Tomson sålt til Pär Andersson.
  4. Nils Larsson: besitter barn efter barn.
  5. Swän Olofsson: bekomit besittnings rätten med sin hustru.

 

Senaste nytt

2015-04-17 11:02
riksarkivet-i-stockholm-staenger-foer-ombyggnad-i-hoest
Den 1 september stänger Riksarkivet i Marieberg för ombyggnad. Riksarkivet i Marieberg i Stockholm rustar för framtiden och skapar ändamålsenliga och moderna lokaler för besökare, medarbetare och arkiv. Det innebär att arkivet kommer vara...
2015-04-16 10:14
googling-av-handskrifter-kan-vara-moejligt-snart
Forskare på Uppsala universitet arbetar med ett projekt som ska göra äldre handskrifter sökbara. De konstaterar att möjligheten att till exempel kunna googla i handskrivna texter skulle revolutionera forskningen inom de humanistiska...
2015-04-15 14:32
ny-handbok-mantalsforska
Sveriges Släktforskarförbunds efterlängtade åttonde handbok har precis landat i Rötterbokhandeln. Denna gång är Magnus Bäckmark författare och det är forskning med hjälp av mantalslängder som är ämnet. Hur många barn till Anders och Brita var...
2015-04-13 09:25
Sveriges Släktforskarförbund har fått ett skriftligt svar på det brev i vilket förbundet uppmanade företaget att se över slopandet av föreningsbrev.Post Nord meddelade i slutet av förra året att de från och med årsskiftet 2015 tagit bort...
2015-04-09 11:44
svenska-romers-historia-lyfts-fram
Svenska romers historia har inte dokumenterats på samma sätt som annan svensk historia. Därför har olika romska kulturföreningar tillsammans med Historiska museet startat ett samarbete som går ut på att samla in information och den...
2015-04-08 10:36
150-000-000-bilder-i-portraettfynd
Under Påsken laddades det 150 000:e porträttfotografiet upp i Porträttfynd, som är Sveriges Släktforskarförbunds porträttdatabas och finns i Faktabanken här på Rötter. Databasen skapades 2002 för att hjälpa släktforskare att ta reda på vilka...
2015-03-30 11:17
historiskan-ny-tidning-om-historiska-kvinnor
I dagarna släpps ett helt nytt magasin - Historiskan. Det är något så unikt som en tidning med fokus på kvinnorna i historien. Eva Bonde och Jennie Lindholm, initiativtagarna till tidningen, arbetar annars på tidningen Allt om Historia....
2015-03-27 13:38
taevling-vem-var-ester-karlsson
Snart har en magisk gräns passerats på Porträttfynd – antalet uppladdade bilder närmar sig 150 000 porträtt. Vi vill rikta ett stort tack till alla de uppladdare som har bidragit till denna otroliga samling. För att fira uppladdarnas...
2015-03-27 10:12
den-dolda-kvinnomakten-aer-arets-bok-om-svensk-historia
Årets bok om svensk historia 2014 blev Den dolda kvinnomakten. 500 år på Skarhults slott med Alexandra von Schwerin som redaktör. Det är Nättidningen Svensk Historias läsare som röstat fram Den dolda kvinnomakten bland åtta nominerade...
2015-03-23 13:16
ab-2015-forbestall
Du har väl inte missat att du kan förbeställa Släktforskarnas årsbok till ett extra förmånligt pris? Då årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa till kunskap och inspiration...
2015-03-23 09:57
I helgen firades Släktforskningens dag och många bibliotek ordnade aktiviteter i samarbete med lokala släktforskarföreningar. Sveriges Radio P4 Västerbotten var på besök på stadsbiblioteket i Umeå där de bland andra träffade Birgit Lindgren...
2015-03-19 15:09
oeppna-arkiv-besoek-pa-plats-eller-pa-naetet
Släktforskningens dag firas i helgen och inte bara släktforskarföreningarna planerar öppet hus, föreläsningar och andra arrangemang. Även många av landets arkiv planerar extraöppet och aktiviteter. Vem tror du att du är? – Släktforskningens...
2015-03-13 17:32
extra-kalendarium
Lördag 21 mars i nästa vecka firar vi Släktforskningens dag. I år är det extra många släktforskarföreningar som planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av mer erfarna släktforskare. Att mötas och...
2015-03-16 09:17
roesta-fram-arets-bok-om-svensk-historia
Var med och utse år 2014:s bästa bok om svensk historia! Nu genomför Nättidningen Svensk Historia återigen omröstningen där åtta böcker tävlar om att bli Årets bok om svensk historia. Följande böcker är nominerade till Årets bok om svensk...
2015-03-12 12:12
slaektforskarkryssning
Söndagen och måndagen 19-20 april bjuder Dis-Filbyter in till en släktforskarkryssning till Åbo med Tallink Siljaline Galaxy. (tidigare uppgavs felaktigt den 19-20 mars). Under ett dygn hålls flera intressanta föredrag och olika utställare...