Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Förlängd vårdtid köp propecia och dyrare mediciner. Allt köp billig viagra hänger ihop helhetsperspektiv på ... Mer än var köper man billig viagra 90% av de E. Förhoppningsvis går kan man köpa zithromax på nätet de då ner i vikt. Andra kommuner viagra ohne rezept in apotheke kaufen i Sverige har också visat intresse. cialis eds und apothekeKälla: Hjärtlungfonden. Därefter hvor køber man kamagra drog deltagarna i interventionsstudien ifrån. - receptfritt cialis apoteket För egen del finns ingen fritid. Trakasserier, viagra billig online kaufen medan fysiskt våld var mindre vanligt. Int kamagra billig deutschland J Clin Pharm. Men viagra salg i danmark nu har hon inga planer på att lämna Skåne. Gemensamt billig viagra online kaufen är att man har för mycket socker i blodet. För övriga cialis generika in deutschen apotheken slår attacken till direkt. ålder för köpa viagra på apotek menopaus och östrogennivåer. Sjukdomarna generisk viagra soft tränger ut den friska benmärgen. Eva köpa cialis malmö malm skriver: januari 14, 2012 kl. Jag cialis rezeptfrei in apotheke tappade det ena kilot efter det andra. Även pris for viagra om man har en funktionsnedsättning. 9:37 online apotheke schweiz viagra e m Probiotica kan man köpa på Hälsokostaffärer. Allergivaccination var köper man zithromax på nätet eller s.k.

Lär dig läsa gammal handstil

Textprov från äldre tider / Ursprunglig artikel av Håkan Skogsjö

Visst kan det vara knepigt att läsa handstilen i äldre dokument. Tyvärr finns det bara ett sätt att lära sig: Övning och åter övning. Därför samlar Rötter här textprover (med tolkningar) från olika tider som kan användas som läsövningar. Dessutom finns "lektioner" som ytterligare förklarar hur äldre dokument ska läsas och förstås. Hittills finns två läsövningar och en lektion på plats, och med jämna mellanrum tillkommer nya.

Gör så här med läsövningarna: Försök först tolka texten omsorgsfullt, bokstav för bokstav. Det är viktigt för att verkligen lära sig hur de enskilda bokstäverna kunde skrivas. Det du inte kan läsa hoppar du över (gå inte till facit i detta skede) och fortsätt att tolka texten till slutet. Gå sedan tillbaka och försök på nytt att läsa orden du inte klarade av i första vändan. När du har tolkat texten så långt du kan, jämför du din läsning med facit. Lycka till!

 LÄSÖVNINGAR

#3 Kyrkoräkenskaper (1712–13)

textprov3c

Ett utdrag ur kyrkans räkenskaper åren 1712–13 för Ods socken i Västergötland. Det är kreditsidan i bokföringen vi tittar på, alltså kyrkans utgifter.

 



#2 Skrivelse till Kungl. Maj:t (1693)

textprov2c

En skrivelse från sergeanten Joen Hansson Orre, bosatt i Hammerdals socken i Jämtland, där han begär ytterligare ersättning för gjord krigstjänst under åren 1675–78. Skrivelsen förvaras i Biografica-samlingen i Krigsarkivet i Stockholm, en tyvärr något förbisedd samling som innehåller mängder med intressanta dokument med biografiskt innehåll, framför allt om underofficerare och officerare. Endast förstasidan av skrivelsen finns med som läsövning.

I Lektion #1 (se till höger) används denna läsövning som exempel på hur bokstaven s skrevs i äldre tider.


#1 Bouppteckning (1818)

textprov1c

textprov En bouppteckning från Södra Vings socken i Västergötland från år 1818. Texten är alltså inte särskilt gammal, men den är ändå inte helt enkel att läsa, eftersom den som skrivit ganska konsekvent har använt det gamla tyska alfabetet.

LEKTIONER

#1 Den föränderliga bokstaven s

lektion1c

Bokstaven s kunde förr skrivas på ett flertal olika sätt, beroende på i vilket sammanhang den förekom. Här får du se hur skiftande bokstaven kunde te sig och även förklaringar till när de olika bokstavstyperna användes. Utgångspunkten är läsövning #2 från 1693.

 

Längd På bördz Rätten för almogen i Tröne Sochn pro Anno 1690

Av Urban Sikeborg, Sollentuna

Bördsrätten, det vill säga släktingars förköps- eller lösningsrätt till fast egendom, var förr ett betydelsefullt institut. Bestämmelserna om bördsrätten gällde på landsbygden endast arvejord och bördköpt jord (stadslagen, som gällde till 1736, avvek från landslagen i vissa avseenden, och lät bland annat bördsrätten omfatta även annan förvärvad fast egendom). Bördeman kallades jordägares släkting med förköps-/lösningsrätt vid försäljning av arvejord.

Lagen talar om hembud och uppbud. Hembud var jordägarens i hemmet enskilda erbjudande till bördemännen att utnyttja sin bördsrätt före försäljningen. Uppbudet (även benämnt lagbud) var ett offentligt erbjudande till den närmaste släkten att förköpa/återlösa fast egendom, som släkting avsåg att avhända sig eller redan sålt. Fr.o.m. Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord endast uppbjudas fädernefränder och mödernejord till mödernefränder. Jorden skulle uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Förfarandet, som registrerades i domstolens protokoll, upphörde 1875.

Denna bördsrättslängd för Trönö socken, Hälsingland, vilken ingår i gårdsarkivet för Sterte nr 1, Trönö, har transkriberats av Gösta Berglöw, Norrala. För tydlighetens skull har hemmanen numrerats enligt den indelning som genomfördes i jordeböckerna under 1700-talets första år. Längden utvisar hur socknens bönder kommit i besittning av sina hemman, och är därför av mycket stort intresse för envar med anknytning till Trönö.

Fly

  1. Erik Olofsson: arft bördz rätten efter sin fader Oluf Eriksson och sedan Inlöst af sina Syskon.
  2. Bängt Pärsson: fåt börd rätten med sin hustru efter sin Swär fader Jöns Olofson.
  3. Mikil Jönsson: fått bördz rätten efter sin fader sal. Jöns Olofsson.

Daglösa

  1. Knut Olofsson: fått bördsz rätten efter sin[a] föräldrar.
  2. Jon Olofson: arft börden efter sina föräldrar och sedan Inlöst af Syskonen.
  3. Göstaf Wastesson: arft bördz Rätten efter sin fader.
  4. Lars Pärsson: arft bördz rätten efter sin fader.

Orsten

Håkan Larsson: arft bördz Rätten efter sin fader.

Hambre

  1. Erik Månsson: arft bördz rätten efter sin moder.
  2. Jon Larsson: arft bördz rätten efter sin fader.
  3. Pär Olofson: arft bördz Rätten efter sin moder.

Wij

  1. Lars Jonsson: arfär börden af sin fader.
  2. Olof Mikilsson: fåt bärdz Rätten med sin hustru efter Swärfadern Jon Pärsson.
  3. Nilz Pärsson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin rätmätiga fodran af hemmanen och ther så bekommit faste bref af anno 1686 d. 20 Now.
  4. Hans Olofson: bekomit bördz rätten af sin hustrurs fars syskon. Som des Kiöpe bref skrifwit af anno 1681 den 2 October.
  5. Anders Andersson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin fodran i hemmanen och ther så bekomit faste bref af An[no] 1684.

Sunnanå

Päder [Olofsson], Jon Olofsson: besitter sit fädernes hem.

Tygsta

  1. Jon Nilsson: bekomit bördz rätten af sin husturs far broder a[nders] L[arsson] och ther på bekomit faste bref af 1685 den 11 nowember.
  2. Mikil Halin: besitter sina fäders hem.
  3. Erik Nilsson: besitter sina fäders hem.

Sterte

  1. Jon Hansson: kiöft af Hans Hansson i Gynbärg som dess kiöpe bref utwijsar af 1679 d 2 Martij.
  2. Måns Andersson: bekomit besittnings rätten medh från hustru och dher på bekomit faste bref af anno 1683 d 3 nowember.
  3. Hans Matson: besutit barn efter barn.

Lunbärg

Olof Ingebrektson: besutit barn efter barn.

Bärge

  1. Herman Johansson: besutit barn efter barn. Olof Andersson: Andra(?) Anders Andersson hawa kiöft och Inlöst af gamla lagor och ther på bekommit faste.
  2. Anders Larsson: bref af ano 16--den och nu står i gäld til Cronan och Rådmannen Johan G--berg.
  3. Pär Larsson: besutit barn efter barn.

Gynbärg

Hans Hansson: Inlöst af borgersman Larz Hansson garf och ther på bekomit faste bref 1680.

Rapsta

  1. Jon Mikilson: besitter sit fädernes hemman.
  2. Lars Jonsson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Jonsson: besitter barn efter barn.

Glamsta

  1. Pär Larsson
  2. Erik Pärsson: besitter barn efter barn.
  3. Lars Gisilsson: betalat goda gäl till Cronan och andra. swågern Olof Pärsson taga sit afträde och systern träda til hemmanen som skedde ano 1689 til förande åhr besitit barn efter barn.

Helsäter

Olof Andersson: besitit barn efter barn.

Trönbyn

  1. Pär Nilsson: besitit barn efter barn.
  2. Jon Jonsson: besitit barn efter barn.
  3. Jon Nilsson: besitit barn efter barn.
  4. Jon Eriksson: besitit barn efter barn.
  5. Jon Mårtensson: besitit barn efter barn.
  6. Nilz Nilsson: An[no] 16--der den hafwer Olof Jönsson löst hemmanet af Måns Hansson.

Långbro

  1. Jon Pärsson: besitter barn efter barn.
  2. Erik Hansson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Andersson: Ano 1662 den 3 maij hafwer Olof Tomson [kiöft]och dher på bekomit faste bref af 16-- Olof Tomson sålt til Pär Andersson.
  4. Nils Larsson: besitter barn efter barn.
  5. Swän Olofsson: bekomit besittnings rätten med sin hustru.

 

Senaste nytt

2015-01-28 09:30
25-000-registrerade-anbytare
Har du kört fast i släktjakten? – Inga problem, det finns hjälp att få. I Sveriges Släktforskarförbunds Anbytarforum finns nu över 25 000 registrerade släktforskare. Funnits sedan 1998 I december 1998 startade diskussionsforumet...
2015-01-27 10:24
ellis-island-museum-i-malmoe
Det första museet i stil med New Yorks museum om invandring på Ellis Island kan bli verklighet i Malmö. Staden har en spännande mångkulturell prägel och enligt initiativtagarna är det en styrka värd att ta vara på. Det speciella i...
2015-01-26 11:11
beraettartaevling-din-slaekt-i-soermland
Inför Släktforskardagarna 2015 i Nyköping utlyser Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening en berättartävling i samarbete med Södermanlands Nyheter. En släkt- eller hembygdsforskare har alltid något att berätta. Många öden ryms i den...
2015-01-23 15:40
nya-upplagor-av-populaera-boecker
Nu finns uppdaterade upplagor av böckerna Vägen till dina rötter och Latin för släkthistoriker i Rötterbokhandeln. Båda böckerna är storsäljare och i samband med att de har tryckts upp på nytt har man reviderat, utökat och förbättrat...
2015-01-23 09:34
kaensligt-avsloeja-slaekthemligheter
Det är inte bara roligt och spännande att få fram nya fakta om sina rötter. Sådant som inte passar släktens självbild kan skapa rejäla konflikter. Jojje Lintrup på Sveriges Släktforskarförbund berättar om vad som kan bli effekten av att rota...
2015-01-20 09:47
okaend-systers-oede-vaeckte-starka-kaenslor
Svenska Dagbladets serie om släktforskning "Släktkär" fortsätter med en intervju med Fredrik Mejster, 24-årig juridikstuderande i Uppsala som under sommaren var en del av teamet bakom tv-produktionen "Allt för Sverige". Han håller dessutom...
2015-01-19 10:49
serie-om-slaektforskning-i-svd
Från och med idag börjar en serie om släktforskning i Svenska Dagbladet. Först ut är Magnus Bäckmark om de oväntade släktfynd man kan göra med hjälp av DNA-släktforskning. Till artikeln på svd.se
2015-01-16 17:15
foereningsbrev-upphoer
En rejäl omkostnadshöjning kan vänta föreningar som skickar sina medlemstidningar med Föreningsbrev, som är PostNords tjänst för ideella allmännyttiga föreningar. Tjänsten upphörde nämligen den 1 januari i år. Anledningen till att...
2015-01-13 10:27
om-svenska-slavar-och-slavhandlare
1722 fick Juditha Nilsdotter i Kalmar ett brev från sin son Johan där han berättade att han tillfångatagits av pirater i Medelhavet, och att han nu hölls som slav i Alger. Händelsen var inte unik, kring Medelhavet fanns gott om pirater och...
2015-01-09 18:02
Sveriges Släktforskarförbund har länge engagerat sig i frågan om hur och i vilken form socknarna/församlingarna ska kunna bevaras i den framtida folkbokföringen. Distrikt från och med 2016 Enligt riksdagsbeslut 2013 ska distrikten ersätta...
2015-01-07 12:12
1944-tillgaengligt-under-januari-manad
Löpsedlar efter att ryska bomber fallit över Eriksdalsområdet i Stockholm februari 1944. Pressens bild. Bildkälla: Wikimedia. Material ur kyrkoarkiven där slutåret är 1944 kommer att släppas av Riksarkivet under januari månad. Men redan...
2014-12-24 10:54
godjul2014
Den 24 december innebär julstök och fest för vissa och en lugn hemmakväll (kanske med släktforskning) för andra. Vad ni än gör – missa inte Rötterbloggarnas inlägg under jul- och mellandagar! De många lediga dagarna vi har den här julen...
2014-12-19 10:55
jultomten-i-rokenaes
Är det självaste jultomten som tagit sig till fotografen med sin ren...eller förlåt, get? Nej, mannen på bilden är Karl Ludvig THEODOR Aspelin (f. 1829-04-17 d. 1918-10-26) som här poserar med sin get. Bilden är uppladdad i Porträttfynd av...
2014-12-17 17:03
slaektforskarfoeretag-utsett-till-gasell-foeretag-foer-andra-gangen
I år har släktforskarföretaget ArkivDigital för andra gången i rad utsetts till "Gasellföretag" av tidningen Dagens industri. Utmärkelsen går till företag som uppfyller Dagens industris kriterier för att vara ett snabbväxande...
2014-12-16 09:54
bure-ligger-i-tiden
Den som intresserar sig för Johan Bures märkliga värld kan numera inte bara glädjas åt att hans släktbok från 1600-talet finns att köpa på dvd – det har även nyligen kommit ut en historiebok om honom. Historikern Håkan Håkanssons "Vid...