Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Lär dig läsa gammal handstil

Textprov från äldre tider / Ursprunglig artikel av Håkan Skogsjö

Visst kan det vara knepigt att läsa handstilen i äldre dokument. Tyvärr finns det bara ett sätt att lära sig: Övning och åter övning. Därför samlar Rötter här textprover (med tolkningar) från olika tider som kan användas som läsövningar. Dessutom finns "lektioner" som ytterligare förklarar hur äldre dokument ska läsas och förstås. Hittills finns två läsövningar och en lektion på plats, och med jämna mellanrum tillkommer nya.

Gör så här med läsövningarna: Försök först tolka texten omsorgsfullt, bokstav för bokstav. Det är viktigt för att verkligen lära sig hur de enskilda bokstäverna kunde skrivas. Det du inte kan läsa hoppar du över (gå inte till facit i detta skede) och fortsätt att tolka texten till slutet. Gå sedan tillbaka och försök på nytt att läsa orden du inte klarade av i första vändan. När du har tolkat texten så långt du kan, jämför du din läsning med facit. Lycka till!

 LÄSÖVNINGAR

#3 Kyrkoräkenskaper (1712–13)

textprov3c

Ett utdrag ur kyrkans räkenskaper åren 1712–13 för Ods socken i Västergötland. Det är kreditsidan i bokföringen vi tittar på, alltså kyrkans utgifter.

 



#2 Skrivelse till Kungl. Maj:t (1693)

textprov2c

En skrivelse från sergeanten Joen Hansson Orre, bosatt i Hammerdals socken i Jämtland, där han begär ytterligare ersättning för gjord krigstjänst under åren 1675–78. Skrivelsen förvaras i Biografica-samlingen i Krigsarkivet i Stockholm, en tyvärr något förbisedd samling som innehåller mängder med intressanta dokument med biografiskt innehåll, framför allt om underofficerare och officerare. Endast förstasidan av skrivelsen finns med som läsövning.

I Lektion #1 (se till höger) används denna läsövning som exempel på hur bokstaven s skrevs i äldre tider.


#1 Bouppteckning (1818)

textprov1c

textprov En bouppteckning från Södra Vings socken i Västergötland från år 1818. Texten är alltså inte särskilt gammal, men den är ändå inte helt enkel att läsa, eftersom den som skrivit ganska konsekvent har använt det gamla tyska alfabetet.

LEKTIONER

#1 Den föränderliga bokstaven s

lektion1c

Bokstaven s kunde förr skrivas på ett flertal olika sätt, beroende på i vilket sammanhang den förekom. Här får du se hur skiftande bokstaven kunde te sig och även förklaringar till när de olika bokstavstyperna användes. Utgångspunkten är läsövning #2 från 1693.

 

Längd På bördz Rätten för almogen i Tröne Sochn pro Anno 1690

Av Urban Sikeborg, Sollentuna

Bördsrätten, det vill säga släktingars förköps- eller lösningsrätt till fast egendom, var förr ett betydelsefullt institut. Bestämmelserna om bördsrätten gällde på landsbygden endast arvejord och bördköpt jord (stadslagen, som gällde till 1736, avvek från landslagen i vissa avseenden, och lät bland annat bördsrätten omfatta även annan förvärvad fast egendom). Bördeman kallades jordägares släkting med förköps-/lösningsrätt vid försäljning av arvejord.

Lagen talar om hembud och uppbud. Hembud var jordägarens i hemmet enskilda erbjudande till bördemännen att utnyttja sin bördsrätt före försäljningen. Uppbudet (även benämnt lagbud) var ett offentligt erbjudande till den närmaste släkten att förköpa/återlösa fast egendom, som släkting avsåg att avhända sig eller redan sålt. Fr.o.m. Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord endast uppbjudas fädernefränder och mödernejord till mödernefränder. Jorden skulle uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Förfarandet, som registrerades i domstolens protokoll, upphörde 1875.

Denna bördsrättslängd för Trönö socken, Hälsingland, vilken ingår i gårdsarkivet för Sterte nr 1, Trönö, har transkriberats av Gösta Berglöw, Norrala. För tydlighetens skull har hemmanen numrerats enligt den indelning som genomfördes i jordeböckerna under 1700-talets första år. Längden utvisar hur socknens bönder kommit i besittning av sina hemman, och är därför av mycket stort intresse för envar med anknytning till Trönö.

Fly

  1. Erik Olofsson: arft bördz rätten efter sin fader Oluf Eriksson och sedan Inlöst af sina Syskon.
  2. Bängt Pärsson: fåt börd rätten med sin hustru efter sin Swär fader Jöns Olofson.
  3. Mikil Jönsson: fått bördz rätten efter sin fader sal. Jöns Olofsson.

Daglösa

  1. Knut Olofsson: fått bördsz rätten efter sin[a] föräldrar.
  2. Jon Olofson: arft börden efter sina föräldrar och sedan Inlöst af Syskonen.
  3. Göstaf Wastesson: arft bördz Rätten efter sin fader.
  4. Lars Pärsson: arft bördz rätten efter sin fader.

Orsten

Håkan Larsson: arft bördz Rätten efter sin fader.

Hambre

  1. Erik Månsson: arft bördz rätten efter sin moder.
  2. Jon Larsson: arft bördz rätten efter sin fader.
  3. Pär Olofson: arft bördz Rätten efter sin moder.

Wij

  1. Lars Jonsson: arfär börden af sin fader.
  2. Olof Mikilsson: fåt bärdz Rätten med sin hustru efter Swärfadern Jon Pärsson.
  3. Nilz Pärsson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin rätmätiga fodran af hemmanen och ther så bekommit faste bref af anno 1686 d. 20 Now.
  4. Hans Olofson: bekomit bördz rätten af sin hustrurs fars syskon. Som des Kiöpe bref skrifwit af anno 1681 den 2 October.
  5. Anders Andersson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin fodran i hemmanen och ther så bekomit faste bref af An[no] 1684.

Sunnanå

Päder [Olofsson], Jon Olofsson: besitter sit fädernes hem.

Tygsta

  1. Jon Nilsson: bekomit bördz rätten af sin husturs far broder a[nders] L[arsson] och ther på bekomit faste bref af 1685 den 11 nowember.
  2. Mikil Halin: besitter sina fäders hem.
  3. Erik Nilsson: besitter sina fäders hem.

Sterte

  1. Jon Hansson: kiöft af Hans Hansson i Gynbärg som dess kiöpe bref utwijsar af 1679 d 2 Martij.
  2. Måns Andersson: bekomit besittnings rätten medh från hustru och dher på bekomit faste bref af anno 1683 d 3 nowember.
  3. Hans Matson: besutit barn efter barn.

Lunbärg

Olof Ingebrektson: besutit barn efter barn.

Bärge

  1. Herman Johansson: besutit barn efter barn. Olof Andersson: Andra(?) Anders Andersson hawa kiöft och Inlöst af gamla lagor och ther på bekommit faste.
  2. Anders Larsson: bref af ano 16--den och nu står i gäld til Cronan och Rådmannen Johan G--berg.
  3. Pär Larsson: besutit barn efter barn.

Gynbärg

Hans Hansson: Inlöst af borgersman Larz Hansson garf och ther på bekomit faste bref 1680.

Rapsta

  1. Jon Mikilson: besitter sit fädernes hemman.
  2. Lars Jonsson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Jonsson: besitter barn efter barn.

Glamsta

  1. Pär Larsson
  2. Erik Pärsson: besitter barn efter barn.
  3. Lars Gisilsson: betalat goda gäl till Cronan och andra. swågern Olof Pärsson taga sit afträde och systern träda til hemmanen som skedde ano 1689 til förande åhr besitit barn efter barn.

Helsäter

Olof Andersson: besitit barn efter barn.

Trönbyn

  1. Pär Nilsson: besitit barn efter barn.
  2. Jon Jonsson: besitit barn efter barn.
  3. Jon Nilsson: besitit barn efter barn.
  4. Jon Eriksson: besitit barn efter barn.
  5. Jon Mårtensson: besitit barn efter barn.
  6. Nilz Nilsson: An[no] 16--der den hafwer Olof Jönsson löst hemmanet af Måns Hansson.

Långbro

  1. Jon Pärsson: besitter barn efter barn.
  2. Erik Hansson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Andersson: Ano 1662 den 3 maij hafwer Olof Tomson [kiöft]och dher på bekomit faste bref af 16-- Olof Tomson sålt til Pär Andersson.
  4. Nils Larsson: besitter barn efter barn.
  5. Swän Olofsson: bekomit besittnings rätten med sin hustru.

 

Senaste nytt

2017-03-30 16:32
i-vaentan-pa-sveriges-doedbok-7
Går du också och väntar på Sveriges Dödbok 7? I november i år kommer en förhandsutgåva, och målet är att en slutgiltig version – med uppgifter om alla döda 1860-2017 – ska ges ut i november 2018. I dag gästbloggar Anders Berg här på...
2017-03-28 12:09
slaektforskning-i-sydost-i-helgen
På lördag, den 1 april, går Släktforskning i Sydost av stapeln i Oskarshamn. Den lokala mässan, som i år arrangeras för tredje gången, är ett samarbete mellan fyra släktforskarföreningar: Person- och Lokalhistoriskt Forskarcentrum (PLF),...
2017-03-23 15:45
svar-s-betalvaegg-utreds-redan-i-var
I dag, torsdag, fattade regeringen beslut om att ge Riksarkivet i uppdrag att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av en fri tillgång till det digitaliserade folkbokföringsmaterial som i dag ligger bakom SVAR:s betalvägg. Uppdraget...
2017-03-23 09:49
sveriges-slaektforskarfoerbund-startar-tidningsupprop
Är du en av alla dem som fått en intressant sökträff bland Kungliga bibliotekets digitaliserade dagstidningar – bara för att bli varse att materialet är upphovsrättsskyddat och bara kan läsas i KB:s lokaler? Nu startar Sveriges...
2017-03-20 15:41
filmad-moderskapsgata-som-beroer
"1912 kom en ogift, gravid 20-åring ensam till Halmstad." Så börjar "Moder okänd" – en kortfilm som Hallands Släktforskarförening producerat och lagt upp på YouTube. I centrum för berättelsen står en ung kvinna som år 1912 reser från Malmö...
2017-03-20 12:05
vinnarna-i-tyd-texten-korade
Tävlingen "Tyd texten" är avgjord! Vi fick in över 50 svar, och många av dem var helt eller nästan korrekta. Bland dem som svarat helt rätt har vi slumpat fram tre vinnare som får varsitt exemplar av vår nya handbok "Vad står det?". Dessa är...
2017-03-17 15:19
vad-star-det-finns-ute-nu-firades-med-bokslaepp
Äntligen har "Vad står det?" nått Rötterbokhandeln! Boken som har nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handboksserie är skriven av Ulf Berggren och Elisabeth Thorsell. Steg för steg ger de dig alla redskap du behöver för att kunna läsa...
2017-03-17 13:32
taevling-tyd-texten
I "Vad står det?", nummer 14 i Sveriges Släktforskarförbunds handsboksserie, lär du sig allt om att läsa gammal handskrift. Är du redan en fena på det hela? Då ska du delta i vår tävling "Tyd texten"! Reglerna för tävlingen är enkla: Skriv...
2017-03-16 14:02
programledare-foer-slaektband-gaestbloggar-pa-roetter
Hur är det egentligen – är historien en linje som alltid pekar uppåt och framåt, eller är det snarare så att den ibland snor sig runt sin egen axel och att det rentav händer att utvecklingen går bakåt? Om detta skriver Gunilla Nordlund och...
2017-03-14 13:19
botanisera-i-sjoefartshistoria-i-helgen
Kanelbulledagar, köpfria dagar och kvinnodagar. Kalendern är numera full av bemärkelsedagar av stort och litet slag, och nu på lördag infaller vår favorit: Släktforskningens dag. Det är tolfte gången i ordningen som Släktforskningens dag...
2017-03-13 08:00
extra-kalendarium-3
Lördagen den 18 mars firar vi Släktforskningens dag. Många släktforskarföreningar planerar något alldeles särskilt. Ta chansen och träffa andra intresserade och få hjälp av erfarna släktforskare. Att mötas och diskutera är en ovärderlig källa...
2017-03-10 09:56
svenska-migrationscentret-ansoeker-om-konkurs
Svenska Migrationscentret i Karlstad har ansökt om konkurs. Konkursansökan lämnades in till Värmlands tingsrätt på torsdagen, skriver Nya Wermlands-Tidningen på nätet. Den ideella föreningen har tidigare hetat Emigrantregistret och Sverige...
2017-03-10 09:01
ambitioes-sockenkartlaeggning-i-soermland
Vad göra när det egna släktträdet är kartlagt så långt tillbaka det bara går? Misströsta inte – det finns mängder av utmaningar att ta sig an som släktforskare. Stig Göransson i Nyköping har kartlagt alla som bott i Lunda socken under åren...
2017-03-08 16:37
laer-dig-allt-om-gammal-handskrift
Goda nyheter för dig som sitter hemma och våndas över kråkor i kyrkböcker och andra handskriftsutmaningar – den 17 mars släpper Sveriges Släktforskarförbund en ny handbok i ämnet! Boken som har titeln "Vad står det?" får nummer 14 i förbundets...
2017-03-06 15:56
uppskattad-samradskonferens-i-uppsala
Närmare 80 representanter för släktforskarföreningar samlades under den gångna helgen på Norrlands nation i Uppsala för att diskutera framtidsfrågor för Sveriges Släktforskarförbund. Till det som dryftades hörde frågan om hur utbildningen för...