Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Lär dig läsa gammal handstil

Textprov från äldre tider / Ursprunglig artikel av Håkan Skogsjö

Visst kan det vara knepigt att läsa handstilen i äldre dokument. Tyvärr finns det bara ett sätt att lära sig: Övning och åter övning. Därför samlar Rötter här textprover (med tolkningar) från olika tider som kan användas som läsövningar. Dessutom finns "lektioner" som ytterligare förklarar hur äldre dokument ska läsas och förstås. Hittills finns två läsövningar och en lektion på plats, och med jämna mellanrum tillkommer nya.

Gör så här med läsövningarna: Försök först tolka texten omsorgsfullt, bokstav för bokstav. Det är viktigt för att verkligen lära sig hur de enskilda bokstäverna kunde skrivas. Det du inte kan läsa hoppar du över (gå inte till facit i detta skede) och fortsätt att tolka texten till slutet. Gå sedan tillbaka och försök på nytt att läsa orden du inte klarade av i första vändan. När du har tolkat texten så långt du kan, jämför du din läsning med facit. Lycka till!

 LÄSÖVNINGAR

#3 Kyrkoräkenskaper (1712–13)

textprov3c

Ett utdrag ur kyrkans räkenskaper åren 1712–13 för Ods socken i Västergötland. Det är kreditsidan i bokföringen vi tittar på, alltså kyrkans utgifter.

 



#2 Skrivelse till Kungl. Maj:t (1693)

textprov2c

En skrivelse från sergeanten Joen Hansson Orre, bosatt i Hammerdals socken i Jämtland, där han begär ytterligare ersättning för gjord krigstjänst under åren 1675–78. Skrivelsen förvaras i Biografica-samlingen i Krigsarkivet i Stockholm, en tyvärr något förbisedd samling som innehåller mängder med intressanta dokument med biografiskt innehåll, framför allt om underofficerare och officerare. Endast förstasidan av skrivelsen finns med som läsövning.

I Lektion #1 (se till höger) används denna läsövning som exempel på hur bokstaven s skrevs i äldre tider.


#1 Bouppteckning (1818)

textprov1c

textprov En bouppteckning från Södra Vings socken i Västergötland från år 1818. Texten är alltså inte särskilt gammal, men den är ändå inte helt enkel att läsa, eftersom den som skrivit ganska konsekvent har använt det gamla tyska alfabetet.

LEKTIONER

#1 Den föränderliga bokstaven s

lektion1c

Bokstaven s kunde förr skrivas på ett flertal olika sätt, beroende på i vilket sammanhang den förekom. Här får du se hur skiftande bokstaven kunde te sig och även förklaringar till när de olika bokstavstyperna användes. Utgångspunkten är läsövning #2 från 1693.

 

Längd På bördz Rätten för almogen i Tröne Sochn pro Anno 1690

Av Urban Sikeborg, Sollentuna

Bördsrätten, det vill säga släktingars förköps- eller lösningsrätt till fast egendom, var förr ett betydelsefullt institut. Bestämmelserna om bördsrätten gällde på landsbygden endast arvejord och bördköpt jord (stadslagen, som gällde till 1736, avvek från landslagen i vissa avseenden, och lät bland annat bördsrätten omfatta även annan förvärvad fast egendom). Bördeman kallades jordägares släkting med förköps-/lösningsrätt vid försäljning av arvejord.

Lagen talar om hembud och uppbud. Hembud var jordägarens i hemmet enskilda erbjudande till bördemännen att utnyttja sin bördsrätt före försäljningen. Uppbudet (även benämnt lagbud) var ett offentligt erbjudande till den närmaste släkten att förköpa/återlösa fast egendom, som släkting avsåg att avhända sig eller redan sålt. Fr.o.m. Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord endast uppbjudas fädernefränder och mödernejord till mödernefränder. Jorden skulle uppbjudas vid tre på varandra följande ting. Förfarandet, som registrerades i domstolens protokoll, upphörde 1875.

Denna bördsrättslängd för Trönö socken, Hälsingland, vilken ingår i gårdsarkivet för Sterte nr 1, Trönö, har transkriberats av Gösta Berglöw, Norrala. För tydlighetens skull har hemmanen numrerats enligt den indelning som genomfördes i jordeböckerna under 1700-talets första år. Längden utvisar hur socknens bönder kommit i besittning av sina hemman, och är därför av mycket stort intresse för envar med anknytning till Trönö.

Fly

  1. Erik Olofsson: arft bördz rätten efter sin fader Oluf Eriksson och sedan Inlöst af sina Syskon.
  2. Bängt Pärsson: fåt börd rätten med sin hustru efter sin Swär fader Jöns Olofson.
  3. Mikil Jönsson: fått bördz rätten efter sin fader sal. Jöns Olofsson.

Daglösa

  1. Knut Olofsson: fått bördsz rätten efter sin[a] föräldrar.
  2. Jon Olofson: arft börden efter sina föräldrar och sedan Inlöst af Syskonen.
  3. Göstaf Wastesson: arft bördz Rätten efter sin fader.
  4. Lars Pärsson: arft bördz rätten efter sin fader.

Orsten

Håkan Larsson: arft bördz Rätten efter sin fader.

Hambre

  1. Erik Månsson: arft bördz rätten efter sin moder.
  2. Jon Larsson: arft bördz rätten efter sin fader.
  3. Pär Olofson: arft bördz Rätten efter sin moder.

Wij

  1. Lars Jonsson: arfär börden af sin fader.
  2. Olof Mikilsson: fåt bärdz Rätten med sin hustru efter Swärfadern Jon Pärsson.
  3. Nilz Pärsson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin rätmätiga fodran af hemmanen och ther så bekommit faste bref af anno 1686 d. 20 Now.
  4. Hans Olofson: bekomit bördz rätten af sin hustrurs fars syskon. Som des Kiöpe bref skrifwit af anno 1681 den 2 October.
  5. Anders Andersson: Inlöst af Cronan och andra Creditorer som hade sin fodran i hemmanen och ther så bekomit faste bref af An[no] 1684.

Sunnanå

Päder [Olofsson], Jon Olofsson: besitter sit fädernes hem.

Tygsta

  1. Jon Nilsson: bekomit bördz rätten af sin husturs far broder a[nders] L[arsson] och ther på bekomit faste bref af 1685 den 11 nowember.
  2. Mikil Halin: besitter sina fäders hem.
  3. Erik Nilsson: besitter sina fäders hem.

Sterte

  1. Jon Hansson: kiöft af Hans Hansson i Gynbärg som dess kiöpe bref utwijsar af 1679 d 2 Martij.
  2. Måns Andersson: bekomit besittnings rätten medh från hustru och dher på bekomit faste bref af anno 1683 d 3 nowember.
  3. Hans Matson: besutit barn efter barn.

Lunbärg

Olof Ingebrektson: besutit barn efter barn.

Bärge

  1. Herman Johansson: besutit barn efter barn. Olof Andersson: Andra(?) Anders Andersson hawa kiöft och Inlöst af gamla lagor och ther på bekommit faste.
  2. Anders Larsson: bref af ano 16--den och nu står i gäld til Cronan och Rådmannen Johan G--berg.
  3. Pär Larsson: besutit barn efter barn.

Gynbärg

Hans Hansson: Inlöst af borgersman Larz Hansson garf och ther på bekomit faste bref 1680.

Rapsta

  1. Jon Mikilson: besitter sit fädernes hemman.
  2. Lars Jonsson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Jonsson: besitter barn efter barn.

Glamsta

  1. Pär Larsson
  2. Erik Pärsson: besitter barn efter barn.
  3. Lars Gisilsson: betalat goda gäl till Cronan och andra. swågern Olof Pärsson taga sit afträde och systern träda til hemmanen som skedde ano 1689 til förande åhr besitit barn efter barn.

Helsäter

Olof Andersson: besitit barn efter barn.

Trönbyn

  1. Pär Nilsson: besitit barn efter barn.
  2. Jon Jonsson: besitit barn efter barn.
  3. Jon Nilsson: besitit barn efter barn.
  4. Jon Eriksson: besitit barn efter barn.
  5. Jon Mårtensson: besitit barn efter barn.
  6. Nilz Nilsson: An[no] 16--der den hafwer Olof Jönsson löst hemmanet af Måns Hansson.

Långbro

  1. Jon Pärsson: besitter barn efter barn.
  2. Erik Hansson: besitter barn efter barn.
  3. Pär Andersson: Ano 1662 den 3 maij hafwer Olof Tomson [kiöft]och dher på bekomit faste bref af 16-- Olof Tomson sålt til Pär Andersson.
  4. Nils Larsson: besitter barn efter barn.
  5. Swän Olofsson: bekomit besittnings rätten med sin hustru.

 

Senaste nytt

2015-05-26 14:28
angaende-moms-pa-porto-foer-ej-momspliktiga-organisationer-och-bolag-2
EU har sedan 2006 påpekat för Sverige att moms på portokostnader för ej momspliktiga föreningar, stiftelser, icke-vinstdrivande verksamheter och bolag som säljer tjänster ska vara undantagna från moms enligt EU-lagstiftningen. Då Sverige inte...
2015-05-25 10:21
På nättidningen realtid.se står att läsa att Amerikanska Ancestry.com är utlagt till försäljning. Realtid hänvisar i sin tur till Reuters som ska ha fått uppgiften av "källor med insyn i den pågående processen". Sedan 2012 har det europeiska...
2015-05-21 13:15
lansering-av-nya-rotemannen
Om precis en vecka lanseras Rotemannen 2 på Stockholms Stadsarkiv. Rotemannen 2 är ett samarbete mellan Sveriges Släktforskarförbund och Stadsarkivet och vid lanseringen kommer Rötterbokhandeln finnas på plats och sälja den nya dvd-skivan till...
2015-05-19 16:01
lyft-slaektforskningen-pa-kulturarvsdagen-2
Är du med i en släktorskarförening och känner att det är dags att fler upptäcker hur roligt och givande det är? – ta chansen och presentera er förenings spännande verksamhet genom att delta under Kulturarvsdagen! Varje år under september månad...
2015-05-12 17:22
Den som släktforskar i Helsingborg kommer i framtiden kunna hitta mer på ett och samma ställe. Redan under nästa år påbörjas nämligen flytten av Helsingborgs stadsarkiv, som kommer att rymmas i nya, större lokaler på Västra Sandgatan 7....
2015-05-08 10:09
Har du idéer om släktforskningsprojekt som vårdar kulturarvet och gör det tillgängligt för kommande generationer? Då kan du ansöka om stipendium. Arvid Lundbäcks stiftelse grundades av dåvarande ordföranden i Genealogiska Föreningen, Arvid...
2015-05-07 10:36
vetenskapens-vaerld-efterlyser-slaektforskares-hjaelp
Vetenskapens världs redaktion efterlyser släktforskares hjälp med att identifiera ett skelett från en massgrav från slaget vid Lützen 1632. Så här lyder deras fråga: Har vi någon släktforskare bland våra tittare? Det här skelettet återfanns i...
2015-05-05 09:43
nr-2-2015
I årets andra nummer av Släkthistoriskt Forum får du veta mer om forskning på barnhusbarn och hur du kan ta reda på mer om deras ursprung. I stort sett alla har vi dem i våra släktled – barnen som på grund av fattigdom eller andra anledningar...
2015-04-29 12:14
gammal-tradition-att-fira-foersta-maj-och-valborg
Valborg firar vi till minne av Sankta Walpurgis, som var en abbedissa som levde på 700-talet. Det är det kanske inte så många som tänker på i dag och förmodligen hade inte Walpurgis ens blivit ihågkommen om det inte vore så att dagen redan...
2015-04-27 13:21
foeredragshallare-pa-slaektforskardagarna
I år är det Nyköping som står värd för Släktforskardagarna. Den 28 - 30 augusti bär det av och förberedelserna är redan i full gång. Vi har mycket att se fram emot, bland annat en hel rad spännande föredrag. På Släktforskardagarnas egen...
2015-04-24 11:57
gemenskap-foerlaenger-livet
Sveriges Släktforskarförbund består av 171 släktforskarföreningar från norr till söder. I sin tur har de över 73 000 medlemmar. Det kan ha en positiv inverkan på folkhälsan. Ny forskning visar nämligen att om vi ska behålla hälsan och leva...
2015-04-17 11:02
riksarkivet-i-stockholm-staenger-foer-ombyggnad-i-hoest
Den 1 september stänger Riksarkivet i Marieberg för ombyggnad. Riksarkivet i Marieberg i Stockholm rustar för framtiden och skapar ändamålsenliga och moderna lokaler för besökare, medarbetare och arkiv. Det innebär att arkivet kommer vara...
2015-04-16 10:14
googling-av-handskrifter-kan-vara-moejligt-snart
Forskare på Uppsala universitet arbetar med ett projekt som ska göra äldre handskrifter sökbara. De konstaterar att möjligheten att till exempel kunna googla i handskrivna texter skulle revolutionera forskningen inom de humanistiska...
2015-04-15 14:32
ny-handbok-mantalsforska
Sveriges Släktforskarförbunds efterlängtade åttonde handbok har precis landat i Rötterbokhandeln. Denna gång är Magnus Bäckmark författare och det är forskning med hjälp av mantalslängder som är ämnet. Hur många barn till Anders och Brita var...
2015-04-13 09:25
Sveriges Släktforskarförbund har fått ett skriftligt svar på det brev i vilket förbundet uppmanade företaget att se över slopandet av föreningsbrev.Post Nord meddelade i slutet av förra året att de från och med årsskiftet 2015 tagit bort...