Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:12

Släktforskarnas årsbok ’95

arsb95Utgivare: Sveriges Släktforskarförbund
Antal sidor: 263
Utgivningsår: 1995

Visst är släktforskare intresserade av framtiden - också. I Släktforskarnas årsbok 1995 - den åttonde i raden av årsböcker utgivna av Sveriges Släktforskarförbund – tar flera framstående forskare upp aspekter kring den nya teknikens intåg i släktforskningen. För datorn håller på att förändra forskningen, på gott och ont. Inte minst etiken är nämligen en svårlöst fråga, som diskuteras i en av artiklarna i boken.

För alla som släktforskar i Ångermanland är just den här årsboken extra intressant. Ett par artiklar redogör för de bästa och mest givande källorna som finns att tillgå för den som har rötter i landskapet, ett par borgarsläkter i Härnösand presenteras och en artikel behandlar resandesläkter (”tattare”) som har haft hemort i Ångermanland.

Dessutom ingår mycket annat matnyttigt i årsboken, Tiondelängderna är den kanske viktigaste släktforskarkällan under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. En artikel beskriver ingående tillkomsten av denna nog ganska okända källserie. Och frågan hur vi bör stava förfädernas namn har många grunnat över. I årsboken finns svaret i ”Sveriges Släktforskarförbunds namnlista”, som ger en rekommenderad stavning för över 700 förnamn som användes i Sverige från 1500-talet till mitten av 1800-talet. Dessutom avslöjas adelsätten som aldrig funnits – trots att den finns med i de genealogiska standardverken!

Här följer en redogörelse för de artiklar som ingår i årsboken. En del av artiklarna finns publicerade på RÖTTER. Följ bara länken!

  • Registrera domböcker. Några ord om metoder och om ett värmländskt pilotprojekt. (sid 11-30)
    Problemet med domböckerna är att det är en så överflödande källa för släkt- och hembygdsforskare att få orkar ta sig an den. Men det pågår försök att göra domböckerna mer tillgängliga. Av Peter Olausson, Gillberga.
  • Bygg din egen genealogiska databas. (sid 31-42)
    Datorn är ett oerhört kraftfullt hjälpmedel för släktforskaren. Här ges råd och tips hur du skapar en egen genealogisk databas av en forskare som under 20 år arbetade helt manuellt. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Datorn i släktforskningen. Lagar och etik. (sid 43-54)
    Den som samlar uppgifter om personer med hjälp av datorn måste känna till datalagen. Men vi behöver också etiska regler, både för släktingarnas och vår egen skull. Av Olof Cronberg, Växjö
  • Informationssamhället och släktforskningen. (sid 55-62)
    Att »surfa på nätet» blev ett modeuttryck i slutet av 1994. Det handlar om det världsomspännande Internet. Där har även släktforskningen en plats. Av Ulf Berggren
  • Personhistoriska databaser. (sid 63-78)
    Många släktforskare lämnar den egna släkten och börjar kartlägga invånarna i en socken eller soldaterna vid ett kompani. Här är en förteckning över sådana personhistoriska databaser. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • När släktforskning blir historieförvanskning. (sid 79-94)
    Varför är många släktutredningar så dilettantmässigt utförda? Gör verkligen de lokala släktforskarföreningarna vad de kan för att höja kunskapsnivån bland medlemmarna? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
    Bilaga 1: Hur »bunden» var namngivningen.
    Bilaga 2: Namngivningen på Åland – traditionstyngd eller fantasifylld?
  • Släkthistoriska källor för Ångermanland. (sid 95-106)
  • Den som är intresserad av äldre tiders Ångermanland är lyckligt lottad. Källmaterialet är rikt. Här förtecknas samtliga släkthistoriska källor som finns före kyrkböckernas tid. Av Carl Szabad, Enskede
  • Fakta om socknarna i Ångermanland. (sid 107-132)
    En sammanställning över grundläggande släktforskarinformation om socknarna i landskapet: deras historia, bevarade kyrkböcker, tingslagstillhörighet, byarnas namn, etcetera. Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Släkten Häggdahl från Häggdånger. (sid 133-142)
  • Borgarsläkten Kiöhn från Köja i Ullånger. (sid 143-146)
    Två släktutredningar av klassiskt snitt, båda borgarsläkter i Härnösand med rötterna i ångermanländska myllan, det ena i byn Tjärnsjö i Häggdånger, den andra i Köja i Ullånger. Av Thord Bylund, Härnösand
  • En Nordingråprost på 1300-talet. (sid 147-156)
    Medeltidens människor är för det mesta försvunna i historiens dunkel. Men ibland kan vi faktiskt med hjälp av de fåtaliga historiska dokumenten ana konturerna av enskilda individer. Av Carl Szabad, Enskede
  • Resandesläkter i Ångermanland. (sid 157-184)
    Själva kallar de sig resande, av omgivningen har de ofta benämnts »tattare». De är ättlingar till zigenare, men har haft hemortsrätt i Sverige i flera hundra år. Av Bo Lindwall, Stockholm
  • Tionderegistrering i Hälsingland under 1500-talet. (sid 185-202)
    Tiondelängderna är den kanske viktigaste källan för släktforskaren under 1500-talet och det tidiga 1600-talet. Men hur kom egentligen dessa längder till? Av Urban Sikeborg, Sollentuna
  • »En grufwelig gjerning». Ur Höks härads dombok 1782. (sid 203-214)
    Än i dag lever den muntliga traditionen i skånska Veinge om ett mord för över 200 år sedan. En sjuk och fattig kvinna rånmördades av sin granne. Av Ingeborg Brunkhorst, Lund
    Släkten Lemnius. (sid 215-224)
    En fatal felläsning är orsaken till att ätten Lemnie blev införd på riddarhusstamtavlorna. I själva verket har någon adelsätt med detta namn aldrig existerat. Av Pontus Möller, Stockholm
  • Så stavar du namnen. Sveriges släktforskarförbunds namnlista. (sid 225-252)
    Förr i tiden kunde en persons namn stavas på olika sätt till och med i samma dokument. Så frågan är: hur ska vi stava förfädernas namn? Här ges svaret! Av Håkan Skogsjö, Mariehamn
  • Recensioner och granskningar. (sid 253-264)
    Den Alftanska släktkrönikan – av vilket värde?
    »Clemensson» klarar konkurrensen
  • Sveriges Släktforskarförbund 1995. (sid 265-281)
    Verksamhetsberättelse och bokslut
  • Presentation av författarna. (sid 282-283)

Släktforskarnas Årsbok 1995 finns nu digitalt att läsa om du är Röttervän bakom Rötters Vänner-inloggningen. Läs mer om Rötters Vänner här eller logga in på Rötters Vänner.

 

Senaste nytt

2016-05-04 15:42
ted-rosvall-redaktoer-foer-slaektforskarnas-arsbok-2017
Släktforskarnas årsbok är forumet för längre artiklar om släktforskning och angränsade ämnen som ger tips och inspiration till hur du kan komma vidare med din forskning. Välskrivna och initierade artiklar ger nya perspektiv på såväl forskningen...
2016-05-03 08:33
oeppettider-kristi-himmelsfaerd
Förbundskansliet och Rötterbokhandeln håller stängt under Kristi himmelsfärd från och med onsdagen den 4 maj från kl. 12:00 och öppnar igen måndagen den 9 maj. Går att beställa Vill du beställa under Kristi himmelsfärd går det bra att göra...
2016-05-02 19:06
nr-2-2016
Det är dyrt att släktforska menar många. Men med lite kreativitet och nyfikenhet kan man komma långt, även om det dammar i plånboken. I årets andra nummer av Släkthistoriskt Forum, som precis kommit till de flesta av prenumeranterna hittar du...
2016-04-29 13:00
nadd-projektet-gar-ocksa-mot-nya-tider
Vid halvårsskiftet växlar projektet upp och Anders Berg börjar som projektledare på heltid. Anders känner säkert många igen från hans utmärkta sida ScanGen (www.scangen.se), Svenska Haplogruppdatabasen (www.dna.scangen.se) eller i hans...
2016-04-28 08:00
arvid-lundbaecks-stiftelse-utlyser-moejlighet-att-soeka-stipendier
Har du idéer om släktforskningsprojekt som vårdar kulturarvet och gör det tillgängligt för kommande generationer? Då kan du ansöka om stipendium. Arvid Lundbäcks stiftelse grundades av dåvarande ordföranden i Genealogiska Föreningen, Arvid...
2016-04-27 08:20
ny-historieapp-foer-barn-och-vuxna
För att öka intresset för historia och svenskt kulturarv bland den yngre befolkningen har medlemsföreningen Svenskt Kulturarv tagit fram den utmanande och lärorika appen KulTur. Genom korta intresseväckande filmer, roliga quiz och kluriga...
2016-04-26 19:26
vaestra-maelardalens-slaektforskare-publicerar-unikt-1700-tals-register
Nu kan du med rötter i Västmanlands län forska i ett helt nyligen publicerat lysningsregister för 1733-1748. Registret är en jämförelse mellan Länsräkenskaper och vigselböcker och innehåller, förutom lysningsuppgifterna, en hel del annat av...
2016-04-25 11:03
var-rollo-norsk-eller-dansk
Norska forskare har nyligen öppnat gravarna tillhörande ett par av vikingakungen Rollos ättlingar för att bland annat undersöka kvarlevornas DNA. Målet är att ta reda på om Rollo var densamme som Rolf från norska Møre. Det skulle i sådant fall...
2016-04-22 11:47
kulturnatt-pa-museer-och-arkiv
Nu på lördag, den 23:e april är det dags för Kulturnatt i Stockholm. Är du i krokarna kan du passa på att besöka Stadsarkivet och lära känna döda Stockholmare under en magasinsvandring. De bjuder på föredrag om spännande och hjärtskärande...
2016-04-21 16:47
starka-reaktioner-pa-nya-anbytarforum
För några veckor sedan fick den gamla trotjänaren Anbytarforum en ny plattform och ett nytt utseende. Anbytarforum är det största diskussionsforumet om släktforskning i dag och har funnits sedan 1998. För många släktforskare ligger det varmt om...
2016-04-21 15:51
om-ted-rosvall-i-skaraborgs-allehanda
Den riksbekante släktforskaren, tillika Rötter-bloggaren Ted Rosvall drog fullt hus när han gästade Balteryd i den gångna veckan. Här kan du läsa artikeln i Skaraborgs Allehanda på nätet
2016-04-21 13:15
sista-chansen-att-foerkoepa-arsboken
Du har väl inte missat att du kan förköpa Släktforskarnas årsbok innan den 30 april för oslagbara 250 kr (ordinarie pris 350 kr)? Då årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa...
2016-04-18 08:47
nyhet-i-roetterbokhandeln-slaektforskarens-lilla-faktabok
Vilket år försvann begreppet oäkta barn? Hur många barn födde en kvinna i genomsnitt på 1800-talet och hur lång var man 1890? Hur kallt var det i Sverige för hundra år sedan och när hade landet sin senaste missväxt? Hur många personer bodde det...
2016-04-17 13:03
brandfoersaekringar-i-stor-databas
Centrum för Näringslivshistoria har nyligen lanserat en ny bebyggelsehistorisk söktjänst tillsammans med Brandförsäkringsverkets Stiftelse för Bebyggelsehistorisk Forskning. Spännande inblick Brandförsäkringar kan ge en fantastiskt...
2016-04-14 15:21
60-ariga-flygfoton-oever-1-730-staeder
Söktjänsten Eniro lanserade häromdagen en ny tjänst, som man kallar "En resa i tiden – Sverige då och nu", där du som är nyfiken på hur tiden farit fram kan se hur 1.730 städer och tätorter i Sverige en gång såg ut. Flygfotokartorna är...