Language button

in english

BT Login

Logga in Registrera

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:20

Informationssamhället och släktforskaren

Av Ulf Berggren (skapad 1995)

Få artiklar har åldrats så snabbt som denna. Den publicerades i Släktforskarnas årsbok 1995, som utkom på sensommaren. Då visste få vad Internet var, och nästan ingen hade hört talas om World Wide Web. På hösten samma år brakade det lös i press, radio och TV. Överallt talades och skrevs om Internet. Och sedan kom boomen: alla skulle koppla upp sig. Och många gjorde det också.

Det har väl numera knappast undgått någon att vi sägs vara i övergången från industrisamhället till informationssamhället. Det senare kallas ibland också något annat, såsom k-samhället, där bokstaven k kan stå för till exempel kunskap och kommunikation.

Mycket talar för att datoriseringens utbredning kommer att påverka samhället åtskilligt, både genom att förändringarna är stora och genom att de berör så gott som alla områden. Det avgörande för förändringarnas omfattning är spridningen av den nya tekniken. Förutsättningarna är goda för att den kommer att finnas till hands för de allra flesta.

Detta kommer alltså att förändra mycket i samhället, och inte minst släktforskningen. Det är inte möjligt att förutsäga exakt vad detta kommer att innebära, men jag ska i denna artikel försöka skissera några möjliga vägar för denna utveckling. Redan i dag kan man konstatera vissa tendenser, och jag kommer också att diskutera hur några av de senaste idéerna inom dataforskningen skulle kunna påverka framtidens släktforskning. Tyngdpunkten ligger här just på de saker som är centrala inom informationssamhället, ökad tillgång till kommunikation och kunskap. Konferenssystem är ingen nyhet. Jag har redan kört sådana i tio år. De kan antingen vara lokala eller globala. Gemensamt för båda varianterna är att man i systemet kan skriva meddelanden som sedan kan läsas av alla andra med tillgång till systemet. Man stoppar in meddelandena under olika rubriker, och varje sådan avdelning kallas ofta för ett möte.

Konferenssystem runt hela jorden

I det lokala fallet finns systemet på en större dator med många användare, till exempel på ett universitet eller storföretag. Den globala varianten innebär att man sitter på olika ställen och kopplar upp sig. Om man har ett modem kan man då ringa upp systemet från sin egen persondator.

Men den allra intressantaste varianten är när större datorer kopplas samman i nät. Denna utveckling har accelererat under senare år, så att det finns allt fler världsomspännande nät. Redan 1987 fanns ganska många i det nät jag kunde nå från en universitetsdator. Där kunde man hitta möten om olika saker. Ofta var det datoranknutna ämnen, men inte alltid.

När jag hörde ett rykte om att det fanns ett möte för släktforskning avfärdade jag det emellertid omedelbart. Det kunde väl inte vara rimligt med ett möte för ett så smalt ämne? Men ryktet var faktiskt sant. Sedan en tid fanns mötet soc.roots, där man kunda avhandla släktforskning med personer i andra länder, främst amerikaner. Sådana möten är utmärkta för att ställa frågor och diskutera saker med andra.

Även om det numera finns många användare från andra länder är det en tyngdpunkt på amerikaner som har frågor om till exempel sina europeiska rötter. Det publiceras också med jämna mellanrum listor där deltagare presenterar vilka släkter de forskar i, eller vilka platser dessa bodde på. Soc.roots har nu fått ett antal efterföljare. Det finns liknande möten inom andra nät, och dessutom särskilda möten för olika länders släktforskning. Sedan några år har ju också Föreningen för datorhjälp i släktforskningen, DIS, i Linköping ett eget system, Dis Family, där det bland annat finns möten för efterlysningar, diskussioner med mera. Dessutom kan man där numera i ett möte också diskutera med andra nordbor, och man har tillgång till meddelanden från flera internationella möten. Dessutom kan man söka i databasen Disbyt, där man bland annat kan hitta ett stort antal forskares utforskade personer i kortform.

Det här med konferenssystem för släktforskning har alltså uppenbarligen kommit för att stanna. Mest nytta har man förstås av svenska möten, där det finns stora möjligheter att få svar på frågor eller att någon annan kommit in på samma förfäder. Men har man någon ana från ett annat land är det förstås en fördel att lätt komma i kontakt med till exempel danska eller tyska forskare. Möten som soc.roots ger däremot mest möjligheten att läsa enstaka intressanta nyheter, meningsutbyten och en möjlighet att lösa emigrantöden eller hjälpa amerikaner hitta sina rötter här. Den framtida utvecklingen av konferenssystemen torde framförallt innebära fler användare och ökad kapacitet så att man även kan skicka andra saker över nätet och att det sker snabbare.

Kapaciteten ökar hela tiden

När det gäller vad man kan skicka lätt till andra användare så sker i dag en spännande utveckling så att man snart ska kunna skicka såväl bilder, filmer som ljud obehindrat över nätet.

För släktforskaren är foton och andra bilder det som i första hand verkar intressant. Om man lika snabbt som man kan ställa en fråga kan skicka med en belysande illustration tycks ju bara vara en fördel. Kanske gäller det om någon kan läsa en ovanligt svårtydd text eller om någon känner igen en person på en bild. Den internationella nyttan är säkert främst att amerikaner kan få hjälp med svårlästa texter från andra språk, men som vanligt berör det också till exempel de svenskar som har rötter i andra länder.

Att kunna skicka ljud utan bild torde inte ha någon större betydelse för släktforskaren, men däremot videofilm. Men den största betydelsen får då knappast sändning av inspelade filmer, däremot kan direktvideo vara praktisk. Det handlar alltså om en slags bildtelefoni, men i den intressantare varianten videokonferenser.

Att kunna sitta på olika ställen och se varandra är speciellt intressant vid distansundervisning, och släktforskarkurser är inget undantag. En uppenbar fördel är att man kan få ihop fler kurser genom att samtidigt ha kursen på flera platser, samt att folk kan följa kursen i sina hem. Till detta kommer att kursledaren kan ha tillgång till mer material genom att kunna sända från lämplig plats, istället för att ta med sig så mycket som möjligt – inte minst kan man på det viset förbättra tillgången till läsapparat för att visa saker på mikrokort. Man kan också ha distanskontakt med specialister som kan berätta mer om särskilda ämnen.>P> Den ökade kapaciteten innebär också möjligheter att ta hem mycket data snabbare än i dag. Om det går fort att föra över en hel databas till sin egen dator är detta en intressant möjlighet. Men eftersom databaser över forskningsresultat hela tiden utökas är det samtidigt inte så intressant. På samma sätt kan man tänka sig en marknad för CD-skivor inom en nära framtid. Men om man vill ha en aktuell version av databasen bör man i så fall prenumerera så att man hela tiden har den senaste versionen i sin dator.

Det är mycket möjligt att ökad snabbhet vid sökningar gör att det aldrig blir en ordentlig marknad för CD-skivor med denna typ av information. Redan i dag börjar alltmer information finnas snabbt tillgänglig i den del av nätet som kallas World Wide Web (WWW). Där finns inte bara textinformation utan också bilder med mera. Även om utveckligen skulle gå mer och mer mot vissa kostnader för sådana tjänster, är det ju åtminstone ett starkt alternativ om man inte behöver databasen så ofta.

En annan intressant del av nätet är de elektroniska tidningarna. Än så länge handlar det framförallt om tidningar som bara innehåller text, men även här går utvecklingen mot mer avancerad överföring, och på sikt kan de bli svåra konkurrenter för papperstidningar. Inte minst för att det blir billigare. I dag är de vanligtvis till och med gratis, man behöver bara meddela sin datorpostadress, så skickas varje nummer dit så länge man vill. Eftersom det mesta i släktforskartidningar är text, torde det inte dröja länge innan sådana med enbart text också börjar förekomma på nätet, ja vissa embryon finns redan internationellt. Så småningom lär bilderna också dyka upp. Kanske blir det också som det redan är inom andra branscher – att etablerade papperstidningar etablerar sig elektroniskt, men i en mindre avancerad form för att inte konkurrera ut pappersalternativet. Det kan bli svårt för de elektroniska tidningarna att hålla jämna steg mot konkurrenterna, så man kan tänka sig en utveckling där nätets tidningar satsat mer på innehåll där sökbarheten är en fördel, som efterlysningar.

Fler användare ger ökad kvalitet

På ett sätt är fler användare en nödvändighet för att förbättra kvalitén på detta medium. Från början var det ju framförallt datorintresserade personer som hade tillgång till dem. Numera är det till stor del datorintresserade släktforskare. I framtiden kan man räkna med att de allra flesta får dessa möjligheter, och om tekniken känns tillräckligt lättanvänd kommer även många släktforskningsspecialister utan datorintresse att utnyttja den.

Samtidigt börjar man redan i dag stöta på problemet med informationsexplosionen. Det börjar bli så mycket meddelanden i vissa släktforskarmöten att det är svårt för deltagarna att hinna med att läsa allt. En utveckling kan då vara att dela upp mötena, men det är ofta svårt att göra denna uppdelning, och det löser inte problemen för den som är intresserad av samtliga delar. Utvecklingen går möjligen mot att använda hjälpprogram som till exempel söker efter de meddelanden som handlar om de ämnen man är intresserad av. För att detta skall fungera krävs att den rad där ämnet anges, ärenderaden, beskriver innehållet korrekt. I dag är det ofta inte så (eftersom en diskussion glidit över i en annan utan att ärenderaden ändrats), och mina erfarenheter från nätet säger mig att det blir svårt att få någon disciplin på denna punkt. Man riskerar alltså att missa en hel del av det man är intresserad av. Men kanske går det att jämföra med att man inte kan läsa alla Sveriges dagstidningar, trots att det säkert finns intressanta artiklar i många av dem.

Ett annat problem är att för mycket meddelanden gör att de som har ont om tid inte hinner läsa allt, eller slutar läsa helt av just denna anledning. Ett speciellt problem med detta torde vara att det ofta är de mest kunniga som har ont om tid. Man riskerar alltså att inte få svar på sina frågor för att de som kan svara inte ser ens meddelande. Det finns uppenbara brister med en dominans av datorintresserade som inte kan så mycket om släktforskning. En viktig aspekt är till exempel att datornäten är en spridning av makten. Normalt finns ingen som bestämmer vad någon annan får skriva. Det finns inget monopol på sanningen. Detta kan samtidigt innebära problem för en sådan faktaorienterad sysselsättning som släktforskning. Man kan med lätthet sprida gamla uppgifter, som för länge sedan vederlagts i tryckt litteratur. Därför är det allvarligt om man inte får med de kunniga i näten, så att felaktiga uppgifter där inte korrigeras snabbt eller inte alls.

Kunskapsnät – en ny sorts nät

En lösning på dessa problem skulle kunna vara kunskapsnät (KnowledgeNet), en ny sorts nät som man nu börjat diskutera intensivt. Problemet är ju till stor del att den frågande inte fick kontakt med den kunnige, han vet inte ens vem som kan svara. I ett kunskapsnät har man istället en stomme av »experter», som alla angett vilka områden de är kunniga i, så att andra kan fråga dem. I ett kunskapsnät för släktforskare kunde man till exempel ha någon soldatexpert, någon emigrantkunnig, andra som är specialister på att läsa gammal stil eller forskning i en viss trakt.

I ett avancerat kunskapsnät kan man också se om experterna är tillgängliga just nu eller inte. Om det finns flera soldatexperter och man ser att en kör i samma ögonblick kan ju denne vara den rätte att fråga, då kan man kanske få svar direkt. Annars kan man ställa frågan till valfri soldatspecialist.

Man kan tänka sig att förbundets föreläsarbank i framtiden skulle finnas som kunskapsnät. Vare sig man behövde en föreläsare i ett ämne eller bara svar på en kort fråga kunde man söka där. Ett problem med kunskapsnäten är vilka som ska ha tillgång till dem. En variant vore att alla deltagare måste vara experter på något, men det tycks inte så realistiskt. Men om en expert överhopas av frågor från nybörjare finns även här en risk att denne tröttnar. Det kan bli en svår balansgång.

Sammanfattningsvis är datornäten något som kommit för att stanna. De är ett nytt medium som kommer att öka möjligheterna att skaffa oss information, och göra oss mer oberoende av var vi befinner oss. Men det finns också problem, där vi ännu inte säkert vet lösningarna.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i Släktforskarnas årsbok 1995, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Läs mer om årsboken här.

 

Senaste nytt

2017-01-20 15:01
hon-jagar-sina-roetter-med-dna
Allt fler DNA-testar sig i jakten på sina rötter. För de allra flesta av oss är testet snarast ett komplement till den klassiska släktforskningen, men det finns de som har det som sitt enda alternativ. Så är det för Nandini Burman, 31 år, som...
2017-01-18 14:07
fa-kunnig-hjaelp-med-din-slaektforskning
Har du kört fast i din släktforskning, eller finns det något i släktträdet som är så pass klurigt att du vill rådfråga någon som är riktigt kunnig? Om du bor i Stockholmsområdet finns det varje torsdag experthjälp att få på stadsarkivet....
2017-01-16 14:55
lokalt-bildarkiv-goer-succe-pa-webben
Känner du dig duktig som fått ordning på dina egna släktalbum under julen? I jämförelse med Kisa-Västra Eneby Hembygdsförening i Östergötland ligger de flesta av oss i lä. Hembygdsföreningen sysslar nämligen med något som utan tvekan varit...
2017-01-11 07:30
fick-du-alla-raett-haer-hittar-du-svaren
Här kommer äntligen alla svar till julkalendern Julnötter med Rötter. Vi vill tacka alla som har varit med och tävlat! Svar julkalendern 2016 1. Den finske författaren Väinö Linna, mest känd för sin bok "Okänd soldat", skrev trilogin "Här...
2017-01-09 13:00
vinnare-av-julkalendern-julnoetter-med-roetter-2
Succéjulkalendern Julnötter med Rötter har engagerat många röttervänner och släktforskare. Över 400 personer har tävlat varje dag! Här kan du se alla lyckliga vinnare under tävlingens gång samt våra finalpristagare. För den nyfikne kommer alla...
2017-01-09 10:04
vaeck-liv-i-dina-gamla-bilder
  Få saker ligger oss så varmt om hjärtat som gamla porträttbilder. Inte sällan är bilderna bleknade, men det finns knep för att återställa dem. Uddevallabon Lotta Leijon tog det hela ett steg längre när hon handkolorerade en bild av...
2016-12-22 08:37
jul-och-nyarsstaengt-pa-kansliet
Julen står för dörren och förbundskansliet, prenumerationstjänst och Rötterbokhandeln håller i dag, torsdag, öppet för sista gången i år. Därefter håller vi stängt från och med den 23 december till och med den 8 januari. Går att beställa Vill...
2016-12-21 09:28
laer-dig-mer-om-vallonerna
Lagom till jul har en ny utställning öppnat på Arbetets museum i Norrköping. "Valloner – arvet till svensk stålindustri" heter den, och tar precis som det låter ett samlat grepp om vallonernas historia i Sverige. Här berättas bland annat...
2016-12-20 10:13
karin-bojs-hyllar-slaektforskarna
Är du en av alla oss som redan hunnit läsa "Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren"? Boken – skriven av vetenskapsjournalisten Karin Bojs och DNA-pionjären Peter Sjölund – har som bekant fått mycket uppmärksamhet sedan den släpptes...
2016-12-19 11:37
allt-foer-sverige-soeker-nya-deltagare
SVT:s omåttligt populära "Allt för Sverige" har varit rejält i ropet på sistone. I slutet av november belönades programmet med en Emmy för sin femte säsong, och den 11 december utsågs en lycklig Sarah Steinman till vinnare av säsong sex. Nu...
2016-12-16 14:00
skriv-foer-slaektforskarnas-arsbok-2017
Har du löst intressanta släktforskningsproblem och vill berätta om hur? Har du hittat uppgifter i ett tidigare ganska outnyttjat arkiv? Har du släktingar som levt under speciella levnadsvillkor? Berätta om detta! Nu är det dags att skriva...
2016-12-12 11:18
julnoetters-vinnare-lucka-1-11
Rötters egen julkalender, Julnötter med Rötter, har blivit en succé – mer än 700 tävlande redan första dagen. Tävla du med! Varje dag dras en vinnare bland de som svarat rätt på julnöten och belönas med en trisslott. Häng med till...
2016-12-09 09:00
julklappstips-fran-roetterbokhandeln-2
  Nu är det hög tid att börja julhandla! I Rötterbokhandelnhittar du klapparna till såväl den erfarne släktforskaren som nybörjaren.Beställ innan den 15 december för att vara säker på attdet du beställt kommer fram i god tid innan...
2016-12-08 15:46
regeringen-vill-se-oever-moejligheten-att-slaeppa-svar-fritt
I dag, torsdag, presenterade kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) regeringens lagrådsremiss Kulturarvspolitik. Lagrådsremissen ska ligga till grund för en kommande kulturarvspolitisk proposition. I remissen finns...
2016-12-07 13:55
trubbel-i-tomtens-verkstad
Dagens fråga i Julnötter med Rötter är dessvärre felformulerad, något många av er har uppmärksammat. Vi väljer därför att dra en vinnare bland samtliga som svarat på frågan. Vinnaren kommer, precis som vanligt, att meddelas i...