Language button

in english

BT Login

Logga in Skapa konto

Logga in på ditt konto

Användarnamn
Lösenord
Användarnamn *
Lösenord *
Användarnamn *
Lösenord *
Kom ihåg mig

Skapa konto

Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
För- och efternamn *
Användarnamn *
Lösenord *
Bekräfta lösenord *
E-post *
Bekräfta e-post *

Stöd Rötters Vänner

bli rv front

Google sökruta head

Men vi kamagra in apotheke kaufen arbetar naturligtvis för att nå dit. Tips och billig levitra kaufen råd. Och det kamagra säljes sverige kan leda till sömnstörningar. Därefter receptfritt alternativ till viagra drog deltagarna i interventionsstudien ifrån. Nu undersöks köpa cialis malmö vad som utlöser reaktionerna i kroppen. Fakta kamagra in apotheken om barnleukemi 10. – Detta kamagra apothekenpflichtig har man känt till länge. Sjukliga köp cialis billig förändringar. Men det lägsta pris viagra kan bara det tillverkande företaget svara på. Lika många viagra billig kaufen deutschland har riskabla alkoholvanor, ... Du ta viagra till sverige ser ett harmynt, mobbat barn framför dig. 12:29 billig kamagra oral jelly e m Intressant artikel om oerhört viktigt ämne. Foto: viagra köpa Mats Nygren. Hon er priligy reseptfritt i sverige är också leg. Foto: www.billig-viagra-danmark.com Luis Fernández García, Wikimedia commons. Detta har internetapotheke preisvergleich cialis revolutionerat immunologin.
Publicerad torsdag, 05 september 2013 14:20

Informationssamhället och släktforskaren

Av Ulf Berggren (skapad 1995)

Få artiklar har åldrats så snabbt som denna. Den publicerades i Släktforskarnas årsbok 1995, som utkom på sensommaren. Då visste få vad Internet var, och nästan ingen hade hört talas om World Wide Web. På hösten samma år brakade det lös i press, radio och TV. Överallt talades och skrevs om Internet. Och sedan kom boomen: alla skulle koppla upp sig. Och många gjorde det också.

Det har väl numera knappast undgått någon att vi sägs vara i övergången från industrisamhället till informationssamhället. Det senare kallas ibland också något annat, såsom k-samhället, där bokstaven k kan stå för till exempel kunskap och kommunikation.

Mycket talar för att datoriseringens utbredning kommer att påverka samhället åtskilligt, både genom att förändringarna är stora och genom att de berör så gott som alla områden. Det avgörande för förändringarnas omfattning är spridningen av den nya tekniken. Förutsättningarna är goda för att den kommer att finnas till hands för de allra flesta.

Detta kommer alltså att förändra mycket i samhället, och inte minst släktforskningen. Det är inte möjligt att förutsäga exakt vad detta kommer att innebära, men jag ska i denna artikel försöka skissera några möjliga vägar för denna utveckling. Redan i dag kan man konstatera vissa tendenser, och jag kommer också att diskutera hur några av de senaste idéerna inom dataforskningen skulle kunna påverka framtidens släktforskning. Tyngdpunkten ligger här just på de saker som är centrala inom informationssamhället, ökad tillgång till kommunikation och kunskap. Konferenssystem är ingen nyhet. Jag har redan kört sådana i tio år. De kan antingen vara lokala eller globala. Gemensamt för båda varianterna är att man i systemet kan skriva meddelanden som sedan kan läsas av alla andra med tillgång till systemet. Man stoppar in meddelandena under olika rubriker, och varje sådan avdelning kallas ofta för ett möte.

Konferenssystem runt hela jorden

I det lokala fallet finns systemet på en större dator med många användare, till exempel på ett universitet eller storföretag. Den globala varianten innebär att man sitter på olika ställen och kopplar upp sig. Om man har ett modem kan man då ringa upp systemet från sin egen persondator.

Men den allra intressantaste varianten är när större datorer kopplas samman i nät. Denna utveckling har accelererat under senare år, så att det finns allt fler världsomspännande nät. Redan 1987 fanns ganska många i det nät jag kunde nå från en universitetsdator. Där kunde man hitta möten om olika saker. Ofta var det datoranknutna ämnen, men inte alltid.

När jag hörde ett rykte om att det fanns ett möte för släktforskning avfärdade jag det emellertid omedelbart. Det kunde väl inte vara rimligt med ett möte för ett så smalt ämne? Men ryktet var faktiskt sant. Sedan en tid fanns mötet soc.roots, där man kunda avhandla släktforskning med personer i andra länder, främst amerikaner. Sådana möten är utmärkta för att ställa frågor och diskutera saker med andra.

Även om det numera finns många användare från andra länder är det en tyngdpunkt på amerikaner som har frågor om till exempel sina europeiska rötter. Det publiceras också med jämna mellanrum listor där deltagare presenterar vilka släkter de forskar i, eller vilka platser dessa bodde på. Soc.roots har nu fått ett antal efterföljare. Det finns liknande möten inom andra nät, och dessutom särskilda möten för olika länders släktforskning. Sedan några år har ju också Föreningen för datorhjälp i släktforskningen, DIS, i Linköping ett eget system, Dis Family, där det bland annat finns möten för efterlysningar, diskussioner med mera. Dessutom kan man där numera i ett möte också diskutera med andra nordbor, och man har tillgång till meddelanden från flera internationella möten. Dessutom kan man söka i databasen Disbyt, där man bland annat kan hitta ett stort antal forskares utforskade personer i kortform.

Det här med konferenssystem för släktforskning har alltså uppenbarligen kommit för att stanna. Mest nytta har man förstås av svenska möten, där det finns stora möjligheter att få svar på frågor eller att någon annan kommit in på samma förfäder. Men har man någon ana från ett annat land är det förstås en fördel att lätt komma i kontakt med till exempel danska eller tyska forskare. Möten som soc.roots ger däremot mest möjligheten att läsa enstaka intressanta nyheter, meningsutbyten och en möjlighet att lösa emigrantöden eller hjälpa amerikaner hitta sina rötter här. Den framtida utvecklingen av konferenssystemen torde framförallt innebära fler användare och ökad kapacitet så att man även kan skicka andra saker över nätet och att det sker snabbare.

Kapaciteten ökar hela tiden

När det gäller vad man kan skicka lätt till andra användare så sker i dag en spännande utveckling så att man snart ska kunna skicka såväl bilder, filmer som ljud obehindrat över nätet.

För släktforskaren är foton och andra bilder det som i första hand verkar intressant. Om man lika snabbt som man kan ställa en fråga kan skicka med en belysande illustration tycks ju bara vara en fördel. Kanske gäller det om någon kan läsa en ovanligt svårtydd text eller om någon känner igen en person på en bild. Den internationella nyttan är säkert främst att amerikaner kan få hjälp med svårlästa texter från andra språk, men som vanligt berör det också till exempel de svenskar som har rötter i andra länder.

Att kunna skicka ljud utan bild torde inte ha någon större betydelse för släktforskaren, men däremot videofilm. Men den största betydelsen får då knappast sändning av inspelade filmer, däremot kan direktvideo vara praktisk. Det handlar alltså om en slags bildtelefoni, men i den intressantare varianten videokonferenser.

Att kunna sitta på olika ställen och se varandra är speciellt intressant vid distansundervisning, och släktforskarkurser är inget undantag. En uppenbar fördel är att man kan få ihop fler kurser genom att samtidigt ha kursen på flera platser, samt att folk kan följa kursen i sina hem. Till detta kommer att kursledaren kan ha tillgång till mer material genom att kunna sända från lämplig plats, istället för att ta med sig så mycket som möjligt – inte minst kan man på det viset förbättra tillgången till läsapparat för att visa saker på mikrokort. Man kan också ha distanskontakt med specialister som kan berätta mer om särskilda ämnen.>P> Den ökade kapaciteten innebär också möjligheter att ta hem mycket data snabbare än i dag. Om det går fort att föra över en hel databas till sin egen dator är detta en intressant möjlighet. Men eftersom databaser över forskningsresultat hela tiden utökas är det samtidigt inte så intressant. På samma sätt kan man tänka sig en marknad för CD-skivor inom en nära framtid. Men om man vill ha en aktuell version av databasen bör man i så fall prenumerera så att man hela tiden har den senaste versionen i sin dator.

Det är mycket möjligt att ökad snabbhet vid sökningar gör att det aldrig blir en ordentlig marknad för CD-skivor med denna typ av information. Redan i dag börjar alltmer information finnas snabbt tillgänglig i den del av nätet som kallas World Wide Web (WWW). Där finns inte bara textinformation utan också bilder med mera. Även om utveckligen skulle gå mer och mer mot vissa kostnader för sådana tjänster, är det ju åtminstone ett starkt alternativ om man inte behöver databasen så ofta.

En annan intressant del av nätet är de elektroniska tidningarna. Än så länge handlar det framförallt om tidningar som bara innehåller text, men även här går utvecklingen mot mer avancerad överföring, och på sikt kan de bli svåra konkurrenter för papperstidningar. Inte minst för att det blir billigare. I dag är de vanligtvis till och med gratis, man behöver bara meddela sin datorpostadress, så skickas varje nummer dit så länge man vill. Eftersom det mesta i släktforskartidningar är text, torde det inte dröja länge innan sådana med enbart text också börjar förekomma på nätet, ja vissa embryon finns redan internationellt. Så småningom lär bilderna också dyka upp. Kanske blir det också som det redan är inom andra branscher – att etablerade papperstidningar etablerar sig elektroniskt, men i en mindre avancerad form för att inte konkurrera ut pappersalternativet. Det kan bli svårt för de elektroniska tidningarna att hålla jämna steg mot konkurrenterna, så man kan tänka sig en utveckling där nätets tidningar satsat mer på innehåll där sökbarheten är en fördel, som efterlysningar.

Fler användare ger ökad kvalitet

På ett sätt är fler användare en nödvändighet för att förbättra kvalitén på detta medium. Från början var det ju framförallt datorintresserade personer som hade tillgång till dem. Numera är det till stor del datorintresserade släktforskare. I framtiden kan man räkna med att de allra flesta får dessa möjligheter, och om tekniken känns tillräckligt lättanvänd kommer även många släktforskningsspecialister utan datorintresse att utnyttja den.

Samtidigt börjar man redan i dag stöta på problemet med informationsexplosionen. Det börjar bli så mycket meddelanden i vissa släktforskarmöten att det är svårt för deltagarna att hinna med att läsa allt. En utveckling kan då vara att dela upp mötena, men det är ofta svårt att göra denna uppdelning, och det löser inte problemen för den som är intresserad av samtliga delar. Utvecklingen går möjligen mot att använda hjälpprogram som till exempel söker efter de meddelanden som handlar om de ämnen man är intresserad av. För att detta skall fungera krävs att den rad där ämnet anges, ärenderaden, beskriver innehållet korrekt. I dag är det ofta inte så (eftersom en diskussion glidit över i en annan utan att ärenderaden ändrats), och mina erfarenheter från nätet säger mig att det blir svårt att få någon disciplin på denna punkt. Man riskerar alltså att missa en hel del av det man är intresserad av. Men kanske går det att jämföra med att man inte kan läsa alla Sveriges dagstidningar, trots att det säkert finns intressanta artiklar i många av dem.

Ett annat problem är att för mycket meddelanden gör att de som har ont om tid inte hinner läsa allt, eller slutar läsa helt av just denna anledning. Ett speciellt problem med detta torde vara att det ofta är de mest kunniga som har ont om tid. Man riskerar alltså att inte få svar på sina frågor för att de som kan svara inte ser ens meddelande. Det finns uppenbara brister med en dominans av datorintresserade som inte kan så mycket om släktforskning. En viktig aspekt är till exempel att datornäten är en spridning av makten. Normalt finns ingen som bestämmer vad någon annan får skriva. Det finns inget monopol på sanningen. Detta kan samtidigt innebära problem för en sådan faktaorienterad sysselsättning som släktforskning. Man kan med lätthet sprida gamla uppgifter, som för länge sedan vederlagts i tryckt litteratur. Därför är det allvarligt om man inte får med de kunniga i näten, så att felaktiga uppgifter där inte korrigeras snabbt eller inte alls.

Kunskapsnät – en ny sorts nät

En lösning på dessa problem skulle kunna vara kunskapsnät (KnowledgeNet), en ny sorts nät som man nu börjat diskutera intensivt. Problemet är ju till stor del att den frågande inte fick kontakt med den kunnige, han vet inte ens vem som kan svara. I ett kunskapsnät har man istället en stomme av »experter», som alla angett vilka områden de är kunniga i, så att andra kan fråga dem. I ett kunskapsnät för släktforskare kunde man till exempel ha någon soldatexpert, någon emigrantkunnig, andra som är specialister på att läsa gammal stil eller forskning i en viss trakt.

I ett avancerat kunskapsnät kan man också se om experterna är tillgängliga just nu eller inte. Om det finns flera soldatexperter och man ser att en kör i samma ögonblick kan ju denne vara den rätte att fråga, då kan man kanske få svar direkt. Annars kan man ställa frågan till valfri soldatspecialist.

Man kan tänka sig att förbundets föreläsarbank i framtiden skulle finnas som kunskapsnät. Vare sig man behövde en föreläsare i ett ämne eller bara svar på en kort fråga kunde man söka där. Ett problem med kunskapsnäten är vilka som ska ha tillgång till dem. En variant vore att alla deltagare måste vara experter på något, men det tycks inte så realistiskt. Men om en expert överhopas av frågor från nybörjare finns även här en risk att denne tröttnar. Det kan bli en svår balansgång.

Sammanfattningsvis är datornäten något som kommit för att stanna. De är ett nytt medium som kommer att öka möjligheterna att skaffa oss information, och göra oss mer oberoende av var vi befinner oss. Men det finns också problem, där vi ännu inte säkert vet lösningarna.

Fotnot: Artikeln har tidigare varit publicerad i Släktforskarnas årsbok 1995, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Läs mer om årsboken här.

 

Senaste nytt

2015-02-25 09:06
bokrea-i-roetterbokhandeln
Nu börjar bokrean i Rötterbokhandeln, passa på att fynda!
2015-02-26 18:52
slaektforskarroerelsens-volontaerer-bidrar-till-oekad-kunskap
Många av databaserna släktforskare använder sig av i sin forskning i dag är till stor del ett resultat av frivilliga krafters idoga arbete. Utan dessa eldsjälar hade möjligheterna för dagens släktforskare varit betydligt mer...
2015-02-23 17:45
ny-tv-produktion-om-hus-och-personhistoria
Bor du i ett äldre hus och vill veta mer om dess förflutna? Funderar du över vilka människoöden som tidigare rymts inom ditt hems väggar? Just nu söker produktionsbolaget Titan husägare med äldre hus som i ett nytt TV-program kommer att få en...
2015-02-23 16:30
slaektforskarnas-arsbok-sedan-1988
Rättelse – I en tidigare artikel här på Rötter och i en annan i tidningen Släkthistoriskt Forum uppgavs felaktigt att årsboken utgivits sedan 1989. Det är i själva verket sedan 1988 denna institution bland släktforskare givits ut. Som tidigare...
2015-02-20 13:40
nyttnr022015
Släkthistoriskt Forum nr 1 2015 bjuder på en Norden-special som ett sätt att uppmärksamma temat för Släktforskningens dag. Lösnummer till specialpris Med anledning av detta erbjuder Sveriges Släktforskarförbund nu sina medlemsföreningar att...
2015-02-17 13:00
Genealogiska Föreningen, StorStockholms Genealogiska Förening, Sällskapet Vallonättlingar, Föreningen för Smedsläktsforskning samt Svenska Genealogiska Samfundet håller öppet hus på lördag. Föreningarna ordnar föredrag, försäljning av...
2015-02-16 19:18
laeshjaelp-pa-naetet
För många släktforskare är det svårt att läsa gamla dokument, både de som är skrivna i vanlig stil och de skrivna i den tyska handstilen. Att gå en kurs eller ta hjälp av sina släktforskarkolleger är bra sätt att lära sig mer om hur man tyder...
2015-02-13 09:55
arsboken15forbestaell
Släktforskarnas årsbok har utkommit sedan 1988 och utgåvan för 2015 kommer inte göra dig besviken. Då årsboken förmedlar metodiska kunskaper, nya sätt att forska och använda källor på är den en fantastisk källa till kunskap och inspiration till...
2015-02-09 09:44
Just nu är många släktforskarföreningar i full färd med förberedelserna inför Släktforskningens dag, som i år firas lördagen den 21 mars. Temat för i år är Norden Det finns ett behov att lyfta fram släktforskningen på sin egen dag – därför har...
2015-02-05 15:16
dna-roetter-i-samarbete-med-ssgg
Antalet släktforskare som använder sig av DNA som komplement till släktforskningen har ökat kraftigt under de senaste åren och många är nyfikna på att prova den nya tekniken. Men hur börjar man och vad väljer man för test? Om det och mycket...
2015-01-28 09:30
25-000-registrerade-anbytare
Har du kört fast i släktjakten? – Inga problem, det finns hjälp att få. I Sveriges Släktforskarförbunds Anbytarforum finns nu över 25 000 registrerade släktforskare. Funnits sedan 1998 I december 1998 startade diskussionsforumet...
2015-01-27 10:24
ellis-island-museum-i-malmoe
Det första museet i stil med New Yorks museum om invandring på Ellis Island kan bli verklighet i Malmö. Staden har en spännande mångkulturell prägel och enligt initiativtagarna är det en styrka värd att ta vara på. Det speciella i...
2015-01-26 11:11
beraettartaevling-din-slaekt-i-soermland
Inför Släktforskardagarna 2015 i Nyköping utlyser Nyköping-Oxelösunds Släktforskarförening en berättartävling i samarbete med Södermanlands Nyheter. En släkt- eller hembygdsforskare har alltid något att berätta. Många öden ryms i den...
2015-01-23 15:40
nya-upplagor-av-populaera-boecker
Nu finns uppdaterade upplagor av böckerna Vägen till dina rötter och Latin för släkthistoriker i Rötterbokhandeln. Båda böckerna är storsäljare och i samband med att de har tryckts upp på nytt har man reviderat, utökat och förbättrat...
2015-01-23 09:34
kaensligt-avsloeja-slaekthemligheter
Det är inte bara roligt och spännande att få fram nya fakta om sina rötter. Sådant som inte passar släktens självbild kan skapa rejäla konflikter. Jojje Lintrup på Sveriges Släktforskarförbund berättar om vad som kan bli effekten av att rota...