Här är Rötterbloggarna

På Rötterbloggen kan du numera följa ett gäng välkända släktforskare i deras liv och släktforskning.

Här följer presentationerna av de fyra första Rötterbloggarna:

Ted Rosvall

Kyrkomusiker, förläggare, föreläsare och författare som har släktforskat sedan barnsben. Åren 2000-2008 var han förbundsordförande i Sveriges Släktforskarförbund och drog under denna tid igång en rad projekt och kampanjer, bl.a. "Namn år de döda", "Swedgentour" och "Rädda våra socknar".

Under senare år har han gjort sig känd som släktforskningsexpert i den populära TV-serien "Vem tror du att du är?".

På eget förlag har han utgivit ett 25-tal böcker, de flesta med anknytning till Europas kungahus, samt kvartalstidskriften Royalty digest quarterly. Hans "magnum opus" är det genealogiska uppslagsverket Bernadotteättlingar (1992/2010) och han har också författat en kåseribok på temat släktforskning: Teds tankar (2009).

Tillsammans med Anna-Lena Hultman har han sammanställt den mycket uppskattade handboken Emigrantforskning (2009). Ted är sedan 1972 bosatt i sin morfars farfars fars gamla hus i Falekvarna utanför Falköping.

Eva Johansson

Eva Johansson har arbetat som journalist större delen av sitt vuxna liv, bland annat 17 år på Västerviks-Tidningen. Numera arbetar hon som frilansskribent och har bland annat skrivit ett par lokalhistoriska böcker. Så här presenterar Eva sig själv:

"Min släkt kommer från Halland och västra Sverige men själv har jag valt att bo på ostkusten, vid en havsvik söder om Västervik. I min ungdom var jag till sjöss några år.

Släktforskat har jag gjort sedan 2010. Det startade med ett brutet ben och soffläge några månader. Så snart jag börjat blev det ett allt uppslukande intresse.

Tjust Släktforskarförening är min förening. Här håller jag skrivarkurser för släktforskare och är redaktör för vår föreningstidning Wåra Rötter.

Våren 2013 gav jag ut den första skrivhandboken för släktforskare som vill komma igång med att skriva sin släkthistoria. Boken är en e-bok och säljs nu i Rötterbokhandeln. På hösten samma år utsågs jag till redaktör för Släktforskarförbundets årsbok. Jag håller också skrivarkurser på distans för släktforskare.

Utöver släktforskningen är mina intressen historia, trädgårdsodling och vedhuggning. Jag har två vuxna söner, och en make vars farfar för hundra år sedan var rättare på den gård där vi numera bor. Givetvis har jag forskat om den släkten."

Camilla Eriksson

Camilla Eriksson är släktforskare sedan tidiga tonåren. Hon är numera redaktör för NOSFF:s medlemsblad AnKnytningen. Så här beskriver Camilla sin relation till släktforskning:

"Min första kontakt med denna fascinerande syssla ägde rum när jag var i 13-årsåldern. Min granne Erik var en idog släktforskare och mannen bakom NOSFF:s medlemsblad AnKnytningen som nu går in på sitt 31 år (sedan i fjol är jag redaktör för detsamma). Efter att Erik visat mig hur man släktforskar plitade jag ihop glesa antavlor med de uppgifter jag fick från farmor och mina morföräldrar. De senare hade ingen större koll på sina rötter, men farmor hade massor med uppgifter - om sin släkt, om farfars och även om mormors! Min farmor och mormor var nämligen båda födda och uppvuxna i Nykyrka, en liten församling någon mil utanför Nyköping där i princip alla kände alla.

Det där med att beställa mikroficherullar via biblioteket verkade dock lite besvärligt, så jag lade släktforskningen åt sidan till januari 1995. Då var jag en 23-årig etnologistudent i Uppsala med knappt 10 minuters cykelväg till landsarkivet. Jag visste att merparten av mina rötter kom från Nyköpingstrakten och därmed borde återfinnas på landsarkivet.

När jag berättade för mina föräldrar att jag börjat släktforska påpekade de att jag säkerligen skulle upptäcka att de var släkt på något vis. Och det är de onekligen, på nästan 50 olika sätt.

Det är förstås inte så konstigt med tanke på att i stort sett alla mina anor bott inom en sexmilsradie från Nyköping.

Just detta att koppla ihop familjer och kunna följa olika grenar framåt och bakåt i tiden är en av de saker med släktforskning som fascinerar mig. Det är alltid ett äventyr att se var man hamnar och jag blir lika lycklig varje gång jag får död på någon mer eller mindre avlägsen släkting."

Peter Sjölund

Peter Sjölund har kommit att bli specialiserad på DNA inom släktforskningen och under Släktforskardagarna drog han fulla hus med sin föreläsning om detsamma. Här är Peters egna ord om sitt intresse och sina rötter:

"Jag har släktforskat sedan början av 1990-talet och är särskilt förtjust i att forska i lite mer svårtillgängliga källor, som 1500-talets landskapshandlingar, skattelängder, domböcker och liknande. Sedan några år tillbaka är DNA-släktforskning, eller genetisk genealogi som det även kallas, min stora passion.

DNA kan vara ett oerhört kraftfullt komplement till traditionella släktforskningsmetoder. Släktskap i tiden före skriftliga källor kan kartläggas, okända fäder kan identifieras och människans utbredning från ursprunget i Afrika kan studeras med hjälp av det DNA som vi alla bär på.

Det är verkligen en teknik som är på stark frammarsch inom släktforskningen och det är otroligt spännande att följa vilka möjligheter den öppnar!
Jag är idag en av de ansvariga inom det så kallade Sverigeprojektet för DNA-testade släktforskare och jag är ordförande för Härnösands Släktforskare.
Mina anor kommer till 50% från Ångermanland, 25% från Leksand, 20% från Medelpad och resterande från bland annat Riga och Tyskland."

Gå till Rötterbloggen