Specialtecken och förkortningar

Specialtecken

Jag tycker att det är ett stort problem med släktforskarprogram att allt som matas in ser slutgiltigt ut. Ändå är det många gånger fråga om avvägningar och tolkningar som avgör om en person eller uppgift förs in. Jag har därför valt att grafiskt markera personnamn och ortnamn som inte är direkt belagda i källorna med särskilda tecken. Det har visat sig vara till mycket stor hjälp i arbetet med databasen.

Om en person inte uttryckligen anges vara barn till en viss person men det finns påtagliga indicier för en sådan släktskap, har jag lagt till koden [!] efter dopnamnet. På det sättet syns det direkt i släkttavlan vilka led som grundar sig på indicieresonemang. Jag återger naturligtvis i personakten vad resonemanget bygger på. För att visa att en viss namnform eller en ort inte är uttryckligen belagd för en viss händelse har jag lagt till ett plustecken efter. Exempel 1: Om Erik Andersson får en son Erik, som jag ännu inte sett omnämnd någon annanstans, registrerar jag honom som Erik Eriksson+. När jag väl kan belägga att han använder patronymikonet Eriksson och/eller annat tillnamn justerar jag namnet i personakten. I praktiken betyder det att de flesta personer med ett plustecken vid patronymikonet är personer jag ännu inte funnit omnämnda som vuxna. Exempel 2: En person anges i vigselnotisen vara från en viss socken. Jag har då registrerat honom eller henne som född i den socknen men har lagt till ett plustecken efter sockennamnet för att visa att uppgiften om födelseorten inte är direkt belagd – att vara från en ort är ju inte detsamma som att vara född där. I många födelsenotiser för utanvidsfolkets barn anges inte var i socknen föräldrarna bodde, men det kan framgå av exempelvis fadderskapsnotiser från ungefär samma tid. Också i sådana fall har jag då lagt till ett plustecken efter födelseorten.

Landskapsförkortningar

Landskapsförkortningarna är de som används i Nationalencyklopedins Sverige-atlas:

BLE = Blekinge

BOH = Bohuslän

DALA = Dalarna

DALS = Dalsland

GOT = Gotland

GÄS = Gästrikland

HAL = Halland

HÄL = Hälsingland

HÄR = Härjedalen

JÄM = Jämtland

LAP = Lappland

MED = Medelpad

NBO = Norrbotten

NÄR = Närke

SKÅ = Skåne

SMÅ = Småland

SÖD = Södermanland

UPP = Uppland

VÄR = Värmland

VBO = Västerbotten

VGÖ = Västergötland

VÄS = Västmanland

ÅNG = Ångermanland

ÖLA = Öland

ÖGÖ = Östergötland

Förkortningar för källor

A, B, C, E, L är bokstäver som används för att ange olika serier i kyrkoarkiven. De vanligaste jag hänvisar till i databasen är:

AI: Husförhörslängder

B: In- och utflyttningslängder

C: Födelse- och dopböcker; för äldre tid ingår ofta uppgifter om lysning/vigsel och dödsfall/begravningar i denna serie (se ovan)

Om inget sockennamn anges före ett sådant signum avses alltid en serie i Norrala kyrkoarkiv. De arkivsignum för Norrala som det hänvisas till i Familjer i Norrala avser följande kyrkböcker:

AI:1 – husförhörslängder m.m. 1747–1782 (ej komplett)

AI:2 – husförhörslängd 1816–1821

AI:3 – husförhörslängd 1822–1827

AI:4 – husförhörslängd 1828–1834

AI:5 – husförhörslängd 1835–1840

AI:6 – husförhörslängd 1841–1851 (–1848)

AI:7 – husförhörslängd 1852–1865

AI:8 – husförhörslängd 1866–1874

AI:9 – husförhörslängd 1874–1879

AI:10 – husförhörslängd 1880–1884

AI:11 – husförhörslängd 1885-1889

AI:12 – husförhörslängd 1890–1899

B:1 – in- och utflyttningslängd 1804–1840

C:1 – ministerialbok 1674–1708

C:2 – ministerialbok 1708–1740 (–1742)

C:3 – ministerialbok 1740–1777

C:4 – ministerialbok 1775–1822

C:5 – ministerialbok 1823–1862

C:7 – födelsebok 1863–1876

E:1 – vigselbok 1863–1876

E:2 – vigselbok 1877–1894

F:1 – dödbok 1877–1894

LI:1 – kyrkoräkenskaper 1643–1801 (med luckor)

LI:2 – kyrkoräkenskaper 1727–1801

Arkivförkortningar

Vanliga arkivförkortningar är:

HLA = Härnösands landsarkiv

KA = Kammararkivet, nu ingående i Riksarkivet, Stockholm

KB = Kungliga Biblioteket, Stockholm

KrA = Krigsarkivet, Stockholm

RA = Riksarkivet, Stockholm

SHA = Svea hovrätts arkiv, Advokatfiskalen, Riksarkivet, Stockholm.